Internbudget 2013 med plan för åren 2014-2015 för Socialförvaltningen



Relevanta dokument
Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB

SOCIALNÄMNDEN

Uppföljning av placerade barn

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Internbudget 2013 och verksamhetsplan för Samhällsbyggnadsförvaltningen

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

ESLÖVS KOMMUN

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Socialnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Verksamhetsplan och internbudget 2016 för socialnämnden SN-2015/289. Beslut

Revisionsrapport Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

Individ- och Familjeomsorg Socialtjänsten Timrå

Delårsrapport per augusti och prognos för helår Socialnämnden. Järfälla Stöd och Behandling

Verksamhetsplan med budget Individ- och familjeomsorg

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Barn och unga i familjehem

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

Socialnämnden Budget med plan för

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 1 (31)

Arbetsmarknads- och socialnämnden

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Humanas Barnbarometer

Månadsrapport. Socialförvaltningen Juli 2015

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Nationella jämställdhetsmål

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsberättelse 2015

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg Antal sidor:12

Socialnämndens verksamhetsplan med styrkort Ordförande: Rita Poromaa (s) Ledamöter: 9 st + ersättare Förvaltningschef: Marika Rissanen-Korpi

Fastställd av socialnämnden , SN 193

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad Äldreomsorgsnämnden 100

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka Annika Lindstrand

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

KVALITETSBOKSLUT 2014

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Utmaningar för en bättre folkhälsa

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)

Presentation av budget KS Medborgarnämnd

Rapport. Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Kvalitetsledningssystem. inom Järfälla Stöd och Behandling

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan

ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION

Dnr /2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

Riktlinje anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd

Överenskommelse om samverkan

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument

Under 2015 ska samtliga verksamheter genomföra den kommunövergripande miljöutbildningen vid APT. Respektive chef ansvarar för detta genomförande.

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

1. Socialförvaltningens förslag till projektet bifalls. 2. Socialförvaltningen begär tilläggsanslag med 480 tkr till projektet.

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

Årsredovisning och Verksamhetsberättelse Socialnämnden

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Verksamhetsplan

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Uppdragsplan 2010 för vård- och omsorgsnämnden

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Budgetförslag Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

Tranås Kommun. Socialnämnden Individ och familjeomsorg Institutionsplaceringar. Granskningsrapport. KPMG AB Antal sidor: 11

Riktlinjer för anhörigstöd

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vällingklockan 2013

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Transkript:

Internbudget 2013 med plan för åren 2014-2015 för Socialförvaltningen 1

Innehållsförteckning 1. Nämndsordförandens programförklaring... 3 2. Nämndens uppdrag och ansvar... 4 3. Omvärldsanalys... 5 4. Mål och strategier... 7 4.1 Verksamhetsspecifika mål för olika fokusområden enligt Kommunfullmäktige... 7 4.2 Verksamhetsspecifika mål enligt nämnden... 9 5. Givna uppdrag och beslutade satsningar/prioriteringar... 17 6. Ekonomi... 17 6.1 Budgetramar... 17 6.2 Resultatbudget... 18 6.3 Investeringsbudget... 18 7. Personal... 18 8. Kvalitetsmått och nyckeltal... 19 9. Uppföljningar och utvärderingar... 19 10. Övrigt... 20 10.1 Intern kontroll 2013... 20 11. Bilagor... 21 Bilaga 1. Sammanställning Internbudget per verksamhet... 21 Bilaga 2. Verksamhetsplan för 2013... 30 2

1. Nämndsordförandens programförklaring I Karlskrona kommun ska alla människor känna sig socialt och ekonomiskt trygga. Bra uppväxtförhållande, tryggt boende samt tillgång till hjälp och stöd är viktigt. Socialnämnden ansvarar för ekonomiskt försörjningsstöd, individ- och familjeomsorg, missbruksvård, familjerätt, budget- och skuldrådgivning, flyktingmottagande inklusive mottagande av ensamkommande flyktingbarn samt alkoholhandläggning. Under nämnden ligger en del av samhällets sociala skyddsnät och kommunens yttersta ansvar. Socialnämnden har arbetat fram och tagit beslut om nya politiska mål och riktlinjer. Under 2013 kommer förvaltningen att arbeta med att genomföra dessa. Kvalitets- och utvecklingsarbete pågår i socialförvaltningen för att kunna möta människors behov på ett rättssäkert sätt, samt för att säkerställa att vi har en verksamhet med god kvalité. Under 2013 inrättas en kvalitetsgrupp med två personer från varje sektion under ledning av planeringssekreterare med syfte att utarbeta en kvalitetssäkringsplan. Socialförvaltningens missbruksvård har genomgått en översyn för att på bästa sätt kunna tillgodose framtidens behov, samtidigt som en statlig utredning diskuterar missbruksvårdens huvudmannaskap. En hel vårdkedja kräver en hel boendekedja där Rosenbom, ett boende för hemlösa, och ett samsjuklighetsboende på Ringö finns för att bättre kunna nå nämndens mål. Likvärdig vård och boende för både män och kvinnor är ett uttalat mål. Nämnden kommer under 2013 ytterligare förstärka missbruksvården med en tydligare organisation samt en mer jämställd vårdkedja. För att ytterligare utveckla barn och ungas behov kommer verksamheten att flyttas från centrala Karlskrona ut till Ekliden, Mariedal. En mer samlad enhet för råd och stöd, utredningar och boende medverkar till en helhetssyn kring barn och ungdomar och deras familjer. Syftet är att utveckla arbetssätt och metoder och att ge barn och ungdomar hållbara strukturer. Antalet personer som söker och är beroende av ekonomiskt bistånd har stadigt ökat sedan hösten 2009 och aktiva åtgärder krävs inom kommunen för att minska den utvecklingen. I januari 2012 så inrättades de första 20 kommunala beredskapsplatserna med ett ekonomiskt stöd från arbetsförmedlingen i så kallade nystartsjobb. Efter att ytterligare 20 nystartsjobb startade under hösten så har kostnaden för det ekonomiska biståndet stabiliserats. Under 2013 kommer nämnden införa ytterligare insatser för att få människor närmre och in på arbetsmarknaden. Socialt företagande är ett sätt att skapa arbetstillfällen och en egen försörjning. För att vidga arbetsmarknaden i Karlskrona 3

med fler sociala företag ska ett kommunalt program tas med en kommunal policy för att främja socialt företag och hur hänsyn ska finnas med vid upphandling. En väl genomförd samverkan och samfinansiering med andra myndigheter, andra huvudmän och kommunala verksamheter kan säkerställa att individen får del av rätt kompetens på rätt nivå och i rätt tid. Karlskrona kommun samverkar i FINSAM, finansiellt samordningsförbundet i Blekinge, tillsammans med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstinget och länets kommuner. Att samverka kring människor i behov av stöd har stora personliga och ekonomiska vinster. Tre av Blekinges kommuner, där Karlskrona är en, samverkar med kriminalvården och arbetsförmedlingen i ett KrAmi projekt, ett arbete med vägledning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Nämnden har inför 2013 beslutat om nya taxor för ansökning och tillsynsavgifter för servering av alkohol. Den stora förändringen är att den rörliga tillsynsavgiften baseras på alkoholförsäljningen och inte på mat och alkohol. Detta är ett tydligt alkoholpolitiskt perspektiv. Nämnden tillsammans med förvaltningen arbetar aktivt med hur stöd till utsatta människor ges utan att frånta individen ett eget ansvar. Förvaltningens medarbetare möter kommunmedborgare varje dag och gör tillsammans stora insatser för att förändra och förbättra livssituationen för barn, ungdomar, vuxna och familjer i vår kommun. Ingrid Hermansson Socialnämndens ordförande Karlskrona 2. Nämndens uppdrag och ansvar Socialnämnden ger via Socialförvaltningen råd, stöd, skydd och insatser till barn, ungdomar och familjer, till personer med beroendeproblematik samt beslutar om ekonomiskt bistånd. Ansvarar för kommunens flyktingintroduktion. Nämnden ansvarar för budget- och skuldsanering, konsumentrådgivning, familjerådgivning och beslutar i ärenden enligt Alkohollagen som t ex serveringstillstånd. Socialchef och Fältgruppen ansvarar för kommunens operativa krisgrupp. De lagar som styr nämndens verksamheter är i första hand Socialtjänstlagen samt skydd och tvångslagstiftningen LVU och LVM. Detta betyder att det mesta av verksamheten är av tvingande karaktär- nämnden kan alltså inte på eget bevåg låta bli att vidta åtgärder till stöd eller skydd för enskilda individer, även om den tilldelade budgeten överskrids. De allra flesta beslut som tas kan överklagas av enskild och avgörs då slutligt av Förvaltningsdomstol. Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens verksamhet är organiserad i tre sektioner som var och en är kommunövergripande, funktionsindelad och specialiserad. Förvaltningen leds av socialchef samt sektionschefer med budget, personal och verksamhetsansvar. 4

Familje- och ungdomssektionen innehåller fyra enheter som tillsammans ansvarar för nämndens samlade myndighetsutövande, behandlande och förebyggande arbete i första hand gentemot barn, ungdomar och familjer. Dessa enheter utgör en helhet som är beroende av varandras arbetsinsatser för att resultatet av det sociala arbetet ska bli så bra som möjligt. Sektionen ansvarar också för verksamheten vid Roslunden, som är ett kombinerat boende (med 8 platser) och behandlingshem för barn och ungdomar med olika behov av stöd. För ensamkommande flyktingungdomar, asylsökande eller kommunplacerade, under 18 år ansvarar sektionen för 2 HVB-boenden på Gyllenstjärnas väg och Bokvägen. Kommunen garanterar 19 platser. Alkohol- och drogsektionen ansvarar för missbruksvård för vuxna. Målgruppen är från 18 år och har varierad beroendeproblematik kopplat till alkohol, narkotika eller spel. Under flera år har den röda tråden varit att få till stånd olika boendealternativ. En särskild beroendeenhet för de mest utsatta inom målgruppen har under året startats upp tillsammans med Landstinget och övriga Blekingekommuner. ADS driver även Rosenbom, ett stödboende, samt tillsammans med handikappförvaltningen ett boende till stöd för personer med samsjuklighet (dubbeldiagnos) på Ringö. Till sektionen hör också Karlskrona behandlingshem på Gullbernaområdet med totalt 16 platser för män (över 18 år) som missbrukar alkohol och droger, och ett behandlingsinriktat boende för kvinnor med beroendeproblematik. Ekonomisektionen ansvarar för handläggning av ekonomiskt bistånd. Uppdraget består av myndighetsutövning såsom utredning/bedömning men också av att kartlägga och finna lösningar för personer som har någon form av hinder för att nå egen försörjning. Sektionen ansvarar också för boendefrågor i samarbete med Karlskronahem, dödsboanmälningar, budget- och skuldrådgivning. Sedan den 1 december 2010 ansvarar sektionen för kommunens flyktingintroduktion. 3. Omvärldsanalys Förvaltningen kommer att fortsätta den framgångsrika strategi som inleddes under början av 1990-talet. Organisationen är utformad för att kunna tillfredsställa de sammansatta behov som kommunmedborgarna visar upp, inom ramen för gällande reglemente och lagstiftning. Uppgiften - att vi ska vara till för medborgarna i Karlskrona, måste alltid vara det som styr verksamheten. Verksamheten ska vara effektiv, professionell och uppvisa en hög kvalité. Organisation och verksamhet ska få ut mesta möjliga nytta till en så låg kostnad som möjligt. Denna strategi ställer stora krav på flexibilitet och att vi ständigt förmår förbättra metoder och förändringsverktyg i takt med att samhälle, individer och familjers livssituationer förändras. Förmågan att i rätt tid göra rätt saker är en avgörande faktor för att det sociala arbetet ska bli framgångsrikt och att vi tillsammans med den hjälpsökande kan åstadkomma en varaktig förbättring av livssituationen. Personalen är vår viktigaste resurs. Trots en kraftigt ökande ärendemängd under flera år har vår personal utfört ett fantastiskt arbete. Våra tillsynsmyndigheter som t ex Socialstyrelsen ställer allt högre krav på dokumentation och kvalitet. 5

Våra olika verksamheter präglas av ett ständigt sökande efter förbättringsidéer, så att organisation och verksamhet förbättras och utvecklas för att bättre kunna svara upp mot de nya utmaningar som kommer mot oss. Förvaltningen har fått nämndens uppdrag att inför 2013 lägga fram ett förslag om att göra en sammanslagning av Ekonomisektionen och Alkohol- och drogsektionen. Syftet är att skapa en mer tillgänglig och effektiv organisation för våra medborgare. 2013 kommer förvaltningen att tillsätta en särskild kvalitetsgrupp för att tillförsäkra nämnden ett hållbart kvalitetsledningssystem över tid. Dessutom kommer gruppen att få till uppgift att i övrigt kvalitetssäkra verksamheten genom att evidenssäkra förändringsarbete och behandlingsinsatser. Karlskrona kommun har under många år framgångsrikt satsat på tidiga, förebyggande sociala insatser. Vi är lättillgängliga och har en hög servicenivå. Vår strategi, att med kompetent personal som grund, förse hjälpsökande individer och familjer med skräddarsydda alternativ på hemmaplan har tjänat kommunen väl. Samarbete och samverkan, internt och externt, är andra grundpelare för att åstadkomma goda levnadsbetingelser genom det sociala förändringsarbetet. Inom detta område kommer det att ställas allt högre krav på effektivitet och samordning. Vi räknar med ett fortsatt hårt tryck på förvaltningen när det gäller barn/ungdomar och familjer i behov av skydd och stöd. Sedan 2010 har inflödet av ärenden ökat med 35%, förvaltningen har haft svårt att klara de ökande behoven inom ramen för tilldelad budget. Framförallt har vi under året tvingats placera dubbelt så många barn/ungdomar på externa HVB-hem. Under året har åtgärder vidtagits för att komma tillrätta med situationen. Vi räknar med att i början av 2013 starta en ny satsning för att på hemmaplan skapa fungerande alternativ till dyra externa placeringar. Satsningen föreslås finansieras inom budgetram genom att kostnaden tas ur budgeten för HVBplaceringar. Under året kommer ny lagstiftning för att förbättra stödet för familjehemsplacerade barn. Karlskrona kommun har redan infört det mesta som föreslås i den nya lagen men vi kan komma att förstärka ytterligare inom området. Försörjningsstödet och de olika specialiserade verksamheterna inom individ och familjeomsorgen är alla påverkade av vad som sker i vår omvärld. Tjänstemän och politiker i socialnämnden måste vara väl uppdaterade i vad som sker på kort och lång sikt. Under 2013 kommer förändringar inom Socialtjänstlagen medföra förändrade förutsättningar för förvaltningens arbete inom det ekonomiska biståndet. Detta kan komma att medföra ökade kostnader för kommunerna. Lågkonjunkturen har fortsatt med hög arbetslöshet under 2012. Detta har haft en negativ påverkan på behovet av ekonomiskt bistånd i vår kommun. Motsvarande utveckling kan ses i landet som helhet. Det stora behovet av försörjningsstöd förklaras förutom av hög arbetslöshet av förändringar av regler i det sociala välfärdssystemet. Antal hushåll med rätt till bistånd i form av försörjningsstöd har ökat kraftigt de senaste åren. 6

Grupper som är särskilt utsatta för att hamna i behov av långvarigt försörjningsstöd är ungdomar och personer med utländsk bakgrund som saknar utbildning/arbetslivserfarenhet och som står långt från arbetsmarknaden. Erfarenheten från tidigare lågkonjunkturer visar att många hushåll riskerar att fastna även efter det att konjunkturen vänder. Nu ser vi dessvärre allvarliga tecken på att konjunkturen inte vänder uppåt utan kanske till och med försämras ytterligare. I värsta fall kommer detta att leda till ökad arbetslöshet och allt svårare för våra grupper att ta sig in på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis finns det mycket som talar för att antalet hushåll och kostnaden för det ekonomiska biståndet kommer att ligga kvar på en hög nivå under 2013. Förvaltningen möter detta de kommande åren med verksamheter och projekt i egen regi och med andra aktörer inom och utom kommunen. Det viktigaste är att åstadkomma bestående förändringar för de hjälpsökande, både av humanitära och ekonomiska skäl för den enskilda individen och för den kommunala ekonomin. Vidare är det av stor vikt att kommunen anstränger sig ytterligare för att locka och skapa förutsättning för att företag, med produktion som utförs av arbetskraft med låg utbildningsbakgrund etablerar sig i vår kommun. Detta är grundläggande för att ungdomar och personer med utländsk bakgrund, med liten eller ingen arbetserfarenhet, ska få en ingång till den ordinarie arbetsmarknaden. Under nästa år borde det bli klart om det är kommunen eller landstinget som i framtiden ska ansvara för behandling av personer med beroendeproblematik. Om utfallet blir att landstinget ska ta över kommunens nuvarande ansvar innebär det stora organisations och verksamhetsförändringar för socialförvaltningen 4. Mål och strategier 4.1 Verksamhetsspecifika mål för olika fokusområden enligt Kommunfullmäktige Kommunövergripande mål har beslutats av kommunfullmäktige. Fokusområde: TILLSAMMANS BYGGER VI ETT TRYGGT, ATTRAKTIVT OCH FÖRETAGSAMT KARLSKRONA Övergripande mål (sociala): Andelen invånare i Karlskrona kommun som är beroende av ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen ska minska. Planerade åtgärder: Socialförvaltningen arbetar sedan flera år med att långsiktigt förbättra förutsättningarna för ungdomar i Mellanstaden. Tillsammans med andra aktörer som Karlskronahem, hyresgästföreningen, näringslivet och föreningar medverkar vi i flera projekt som syftar till att stärka ungdomars möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden som anställda eller som företagare. Detta projekt kommer att avslutas vid årsskiftet 2012/2013. För närvarande diskuteras hur satsningen ska implementeras för kommande år. För att kunna genomföra särskilda satsningar har socialförvaltningen ett kontor i området. I övrigt är hela verksamheten inriktad på att särskilt uppmärksamma och stödja individer och grupper av ungdomar i behov av särskilda åtgärder. 7

Socialförvaltningen driver i egen regi och tillsammans med andra aktörer flera olika projekt och verksamheter med långsiktigt syfte att ungdomar och personer långt från arbetsmarknaden ska bli självförsörjande. Exempel på pågående projekt är: Rocksam, KrAmi och projektet enligt Resurshus-modellen. 1 december 2011 startade ett gemensamt projekt med arbetsmarknadsenheten där socialförvaltningen med hjälp av finansiering med försörjningsstöd och nystartsjobb skapa 20 kommunala beredskapsarbeten. Förvaltningen ser detta som en aktiv åtgärd för att minska behovet av ekonomiskt bistånd. Under hösten 2012 utökades satsningen till 40 arbeten. De senaste månaderna har vi sett att satsningarna nu börjat ge positiva resultat. Förvaltningen räknar med att fortsätta med satsningen på sommarpraktik till ett 40-tal ungdomar med särskilda behov. Fokusområde: TRYGGA KARLSKRONA Stöd och omsorg All stöd- och omsorgsverksamhet ska ha sin utgångspunkt i respekt för den enskilda individen. Insatserna ska ha fokus på att stärka livskvaliteten och vara utvecklande ör den enskilde. Insatser ska utgå från en helhetssyn på individens samlade behov och den enskilde ska i största möjliga utsträckning själv kunna utforma sitt liv. Karlskrona kommun ska se till att alla i behov av stöd ska få förutsättningar för att kunna forma sina liv efter egna drömmar, visioner och livsmål. Barn som lever i utsatta miljöer ska alltid kunna få samhällets stöd. Verksamhetsmål: 95 % av de personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska komma i arbete, praktik, studier eller annan åtgärd. Antalet personer som uppbär ekonomiskt bistånd skall minska. Mer än 95 % av barn och ungdomar som får en insats av socialtjänsten i Karlskrona kommun skall erhålla hjälp inom kommunens geografiska område. Mer än 90 % av vuxna personer med missbruksproblem som får en insats av socialtjänsten i Karlskrona kommun skall erhålla hjälp inom kommunens geografiska område. Planerade åtgärder: Under flera år har behovet av ekonomiskt bistånd ökat i vår kommun. Det är därför mycket angeläget att fortsätta den offensiva satsning som ekonomisektionen påbörjat. Socialnämnden har tagit beslut att behålla de 4 extra tillfälliga tjänsterna under 2012-2013. Det är synnerligen viktigt att kunna möta de behov som finns hos de mest utsatta individerna för att det ska få möjlighet att utvecklas mot högra grad av självständighet/anställningsbarhet med målet självförsörjning. För en stor grupp personer går vägen mot egen försörjning via en åtgärd som socialförvaltningen/kommunen kan erbjuda. Mot bakgrund av detta kommer förvaltningen att fortsätta driva flera olika verksamheter och projekt. Målet är att ingen ska passivt uppbära ekonomiskt bistånd. Glädjande nog ser vi en positiv trend när det gäller ungdomars narkotikaanvändning i kommunen. Vi ser totalt sett en nedåtgående trend när det gäller alkohol- och narkotikaanvändning. Dock ser vi att missbruk av narkotika hos de äldre ungdomarna inte minskar i samma utsträckning. Våren 2013 kommer förvaltningen att genomföra en ny drogvaneundersökning. 8

Förvaltningen ska fortsätta att utveckla boendestöd och alternativa boendeformer för personer med beroendeproblematik. I samarbete med andra vårdgivare utveckla vårdkedjan med syfte att kunna erbjuda skräddarsydda lösningar för dessa personer. Fokusområde: AMBASSADÖRERNA SOM LYFTER KARLSKRONA Hållbart ledarskap, service och kvalitet Att jobba i Karlskrona kommun ska alltid innebära att sätta medborgarnas behov i centrum. Verksamhetsmål: Frisknärvaron ska öka. Sjukskrivningarna ska fortsätta minska. Önskad sysselsättningsgrad ska införas i all vår verksamhet. Alla som har en fast anställning i Karlskrona kommun och önskar att jobba heltid ska bli erbjuden en heltidsanställning. Andelen nöjda medarbetare ska öka i våra medarbetarenkäter. Andelen som svarar på våra medarbetarenkäter ska öka. Antalet timavlönade i Karlskrona kommun ska minska. Den genomsnittliga sjukfrånvaron för Karlskrona kommun ska fortsätta minska. Långsiktigt mål ska vara 4 procent. Planerade åtgärder: Personalen är individ- och familjeomsorgens viktigaste resurs. Det är avgörande att personalen har hög kompetens, engagemang samt god utbildning. Individ- och familjeomsorgen ska vara en lärande organisation som gör det möjligt för enskilda medarbetare, grupper och hela organisationen att växa och utvecklas i arbetet. Kontinuerlig fortbildning och handledning ingår i den ständiga kompetensutvecklingen. Förvaltningen behöver både män och kvinnor som medarbetare i hela verksamheten. En mångfaldsplan, med specifika mål för detta arbete upprättas och revideras årligen. 4.2 Verksamhetsspecifika mål enligt nämnden Socialnämndens politiska mål och riktlinjer för Individ- och familjeomsorgen i Karlskrona 2013 (beslutade 2012-xx-xx ). Socialnämnden ger via socialförvaltningen råd, stöd och insatser till barn, ungdomar och familjer, till personer med beroendeproblematik, samt beslutar som ekonomiskt bistånd. Socialnämnden ansvarar för flyktingintroduktion. Socialnämnden ansvarar för budget- och skuldsanering, konsumentrådgivning, familjerådgivning och beslutat i ärenden enligt Alkohollagen. Socialchef och fältgrupp ansvarar för kommunens operativa krisgrupp. (socialnämndens bokslut 2011) 9

Övergripande mål Personer som vänder sig till Socialnämndens verksamhet ska alltid mötas med respekt, integritet och värdighet. De ska känna att de möts av kompetens, effektivitet och medmänsklighet Socialnämndens verksamhet ska vara lättillgängliga, snabba och kunna erbjuda kontinuitet i kontakterna. Detta tillsammans med gällande lagar och förordningar ska utgöra basen för medborgarnas kontakt med oss. Verksamheten ska kvalitetssäkras. Nedbrutna mål: Medborgare som möter personal i Socialnämndens verksamheter ska mötas av professionella som lyssnar, är närvarande i mötet och har förmågan att vara empatiska, lyhörda och visa respekt för var och ens personliga integritet. Följs upp genom klagomålshanteringen. Ansvarig: socialchef/sektionschefer Medborgare som söker kontakt med Socialnämndens verksamheter ska lätt kunna få kontakt med rätt person och verksamhet. Socialtjänsten ska vara tillgänglig när människor är i behov av service och stöd oavsett eventuella funktionsnedsättningar. Information om socialtjänsten finns tillgänglig via Internet. Socialtjänsten har också en social beredskap utanför kontorstid. Följs upp genom att kontrollera att aktuell information om verksamheterna finns på hemsidan, att alla verksamheter går att nå telefonledes under kontorstid, att social beredskap fungerar. Ansvarig: socialchef/sektionschefer Personalen i Socialnämndens verksamheter ska ha lämplig utbildning, kunskaper om gällande lagar och förordningar och om metoder som forskningen visat ger goda behandlingsresultat. Det innebär också att all kommunikation med medborgarna ska vara begriplig och saklig, samt att alla ska informeras om sina rättigheter och skyldigheter. Följs upp genom klagomålshanteringen och årlig verksamhetsberättelse, samt brukarundersökningar och annan verksamhetsanknuten uppföljning som görs på respektive sektion. Ansvarig: socialchef/sektionschefer Inriktningsmål Socialnämndens verksamhet ska erbjuda vård och stöd på lika villkor oavsett ålder, kön och etnisk bakgrund. En gemensam förvaltning på ett och samma ställe. Genom att sträva mot en gemensam förvaltning så ökar möjligheterna att arbeta med människan i centrum. Gränser mellan sektioner försvinner. 10

Den enskilda människan ska sättas i centrum och ett helhetsperspektiv ska alltid tas inom förvaltningen. Socialnämndens verksamhet ska arbeta förebyggande med råd, stöd och behandling till de personer, framförallt barn och ungdomar, som är på väg att utveckla sociala problem. I syfte att förbättra det rehabiliterande arbetet ska samarbetet med andra kommunala förvaltningar, andra kommuner och andra myndigheter utvecklas. Sekretesslagens möjligheter till samverkan ska användas för att ge en individ rätt hjälp och stöd. Ideella krafter som föreningar, organisationer och enskilda ska stödjas att ta aktiv del i det sociala arbetet. Mätbara mål: Socialtjänstens arbete ska ta sin utgångspunkt i alla människors lika värde och bidra till att stärka människor till en trygg livssituation där alla individer ska ges möjligheter att utvecklas väl utifrån sina specifika förutsättningar. Den enskildes behov sätts i centrum genom att den enskilde ges möjlighet till delaktighet och förvaltningens resurser samordnas på ett sätt som gagnar individen. Sektionerna har i dagsläget två forum för samverkan kring gemensamma ärenden. Beträffande ungdomsärenden träffas man kontinuerligt i Ungbo-gruppen där alla tre sektionerna är representerade, när det gäller individer som är aktuella på flera sektioner eller ska flyttas över från en sektion till en annan har vi en grupp som träffas några gånger per termin för att göra samordnade planeringar. I samtliga grupperna ingår arbetsledarna. Handläggare som får ett nytt ärende har ansvar att ta reda på och kontakta de handläggare som redan finns ärendet och samverka med dessa i den utsträckningen som bedöms behövligt för den enskildes bästa. Följs upp genom att arbetsledare redogör i verksamhetsberättelsen för träffar i samverkansgrupperna och att arbetsledarna stämmer av vid fördelning av ärenden att om individen är aktuell i annan grupp ska kontakt med aktuell handläggare tas. Ansvarig: 1:e socialsekreterare/sektionschefer Många som behöver socialtjänstens hjälp behöver också insatser från andra myndigheter. För att få bästa möjliga resultat för den enskilde ska insatserna vara samordnade. Varje sektion arbetar på olika sätt med samverkanspartners och med varandra för att uppnå bästa möjliga resultat för den enskilde. Genom arbetsplaner och genomförandeplaner för varje enskild person samordnas insatserna och tydliggörs vem som ansvarar för vad, samt kontinuerlig uppföljning av de insatser som ges. Socialtjänsten har fungerande samverkan och samarbete internt och externt i samklang med gällande lagstiftning för att få bästa möjliga resultat för den enskilde. Följs upp genom redovisning i verksamhetsberättelsen av etablerade samverkansformer och samverkan under uppbyggnad såväl internt som externt. Följs upp kontinuerligt i enskillda ärende utifrån lagstiftning. 11

Ansvarig: Sektionschefer/1:e socialsekreterare Socialtjänsten ska sträva efter att insatser sätts in så tidigt som möjligt när någon behöver hjälp. Öppenvårdsinsatser är att föredra framför slutenvårdsinsatser om inte individuella omständigheter talar för någonting annat. För att kunna sätta in insatser tidigt krävs arbetssätt och metoder för tidig upptäckt. Socialnämnden har i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan för att upptäcka och stödja barn i utsatta miljöer. Följs upp genom redovisning i verksamhetsberättelsen av antal serviceärende hos ADS och FUS, samt redovisning av Fältgruppens förebyggande och uppsökande verksamhet och övrig förebyggande verksamhet som bedrivs på sektionerna. Följs upp genom att kontrollera antalet öppenvårdsinsatser och slutenvårdsinsatser under året och jämföra med föregående år för att på så sätt planera framtida öppenvård. Den ideella sektorn kan komplettera och stötta den offentliga socialtjänsten och dessa möjligheter ska tas tillvara i socialtjänstens arbete när det gagna medborgaren. Socialtjänsten är delaktig i kommunens samarbetet med föreningslivet i kommunen när det gäller nattvandringar, våld i nära relationer är ett annat område där man samverkar med kvinnojouren. Följs upp genom verksamhetsberättelsen av respektive arbetsgruppers redogörelse av kontakter och samarbete med ideella sektorn och föreningsliv, syftet med kontakterna och utkomsten av dem. Ansvarig: 1:e socialsekreterare Mål för verksamheten med barn, ungdomar och familjer Barns egna behov ska prioriteras i förhållande till föräldrarnas intressen och behov av insatser. Allt arbete ska genomsyras av FN:s barnkonvention. Verksamheten ska säkra att barn och ungdomar har en god uppväxtmiljö. Fysiska och psykiska övergrepp mot barn av föräldrar eller andra i barns närhet ska förebyggas och förhindras. Verksamheten behöver en väl bemannad och mycket kvalificerad utredningsavdelning för att snabbt och grundligt kunna göra utredningar i syfte att ge rätt insats från början. Förebyggande arbete med barn och ungdom som befinner sig i riskzonen ska bedrivas uppsökande/utåtriktat, så att utveckling av sociala problem i möjligaste mån förhindras. Vid ungdomsbrottslighet bör medling mellan ungdom och brottsoffer bedrivas. Där får den unge tillsammans med sin vårdnadshavare stå till svars för sin handling och möta konsekvenserna. 12

Förebyggande arbete med barn som far illa bör i första hand ske i hemmet, förskolan eller skolan i syfte att undvika insatser med tvångsmedel. Satsning på familjehem, stödfamiljer och andra hemmaplanslösningar ska vidareutvecklas. Samarbete med förskola, skola och sjukvård ska förbättras med betoning på informationsskyldigheten för att möjliggöra tidiga ingripanden när barn far illa. - Mer än 95 % av de barn och ungdomar som får en insats av socialtjänsten ska få hjälp inom kommunens geografiska område. Nedbrutna mål: BBIC (barns behov i centrum) verksamhetssystem ska användas fullt ut för att på så vis sätta barns behov i centrum under utredning, beslut och uppföljning av insats. Minska antalet HVB-placerade barn och unga. Vidareutveckla och implementera systematisk uppföljning av insatserna familjehemsvård, kontaktfamilj och öppenvårdsinsatser med fokus på kvalité och resultat. Information till förskola och skolas anmälningsskyldighet beträffande barn som misstänks fara illa ges en gång per år till samtliga förskolor och skolor i kommunen. Samverkansmöten mellan skolledare och chefer på FUS sker en gång per termin. I övrigt bedrivs kontinuerlig samverkan mellan socialtjänst och skola i enskilda ärenden och i stor utsträckning för Fältgruppens verksamhet. Fältgruppen tillhandahåller medling mellan brottsoffer och ungdomar som begått brott. Familjestöd arbetar med våld i nära relationer. Våld i nära relationer är ett begrepp där även hedersrelaterat våld och förtyck och våld i samkönade relationer ingår. Stöd ges till alla parter utifrån behov. Då det finns misstanke om övergrepp i någon form riktade mot barn görs akuta skyddsbedömningar direkt. Insatser för barn och familj sätts in så snart man bedömt att behovet finns, även under pågående utredning. Familjestöd, fältgruppen, familjerätten och famljehemsgruppen tillhandahåller service, både i form av individuella kontakter och gruppverksamheter av olika slag. Samtlig personal på Utredningsgruppen ska vara socionomer med specialistkompetens beträffande lagstiftning, utredningsmetodik, bedömningsinstrument och barns utveckling och anknytningsmönster för att kunna möta de ökade kraven i lagstiftning och i nationella riktlinjer/föreskrifter. Kraven kommer också att öka genom skärpt lagstiftning beträffande uppföljningen av placerade barn och kraven på att familjehem får stöd och kompetensutveckling, vilket också ställer stora krav på resurser och specialistkompetens i Familjehemsgruppen. Sektionschef tillsammans med 1:e socialsekreterare ansvarar för uppföljning av de mätbara och nedbrutna målen. Mål för verksamheten Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd ska utgå efter en av Socialnämnden fastställd norm. Kravet på den enskildes eget ansvar att aktivt stå till arbetsmarknadens förfogande ska betonas. Målsättningen är att ingen ska uppbära ekonomiskt bistånd mer än 3 månader. 13

Alla som är helt arbetslösa och har rätt till försörjningsstöd ska erbjudas sysselsättning i någon form, såsom arbete, praktik eller utbildning som leder till egen försörjning. Om hinder föreligger ska andra insatser sättas in. Ungdomar ska prioriteras. Målsättningen är att ungdomar inte ska uppbära ekonomiskt bistånd annat än högst tillfälligt. Förutsättning för ekonomiskt bistånd till ungdomar under 25 år är att de samtidigt antingen slutför gymnasieexamen, går i praktik eller i behandling. Samverkan inom kommunen, med arbetsförmedling, försäkringskassa, sjuk- och hälsovården med flera ska bedrivas på ett strukturerat sätt och ständigt utvecklas. Samtliga som söker och får ekonomiskt bistånd ska erbjudas budgetsamtal/rådgivning. - 95 % av de personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska komma att befinna sig i arbete, praktik, studier eller annan åtgärd. - Antalet personer som uppbär ekonomiskt bistånd skall minska. - Ingen ska uppbära ekonomiskt bistånd mer än 3 månader. Nedbrutna mål: Beräkning av ekonomiskt bistånd görs utifrån riksnormen och socialnämndens riktlinjer beträffande ekonomiskt bistånd. Alla som uppbär ekonomiskt bistånd har en handlingsplan som upprättats i samverkan mellan den enskilde och handläggaren som beskriver individens väg till egenförsörjning. Personer som uppbär ekonomiskt bistånd erbjuds efter behov praktik genom Arbetsmarknadsavdelningen. Ungdomar prioriteras genom ekonomisektionens särskilda arbetsgrupp Jobbintro med riktade insatser och stöd till denna målgrupp. Samverkan sker nära och kontinuerligt med såväl externa som interna aktörer i syfte att minska medborgares beroende av ekonomiskt bistånd. Samarbete med FINSAM samordningsförbundet i länet, är väl utvecklad och flera projekt som syftar till sysselsättning och självförsörjning genomförs med finansiering från FINSAM. Sektionschef tillsammans med 1:e socialsekreterare ansvarar för uppföljning av de mätbara och nedbrutna målen. Mål för verksamheten missbruksvård Personer med beroende eller missbruksproblem har rätt till stöd av Socialnämnden. Vården ska bedrivas med stöd av kunskap om vilka insatser som är mest effektiva både ut klientens synvinkel och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vården ska bedrivas i en obruten vårdkedja. Verksamheten ska aktivt verka för att den enskilde får hjälp att komma ut sitt missbruk. Särskilt ska insatser för barn och ungdomar med ett begynnande eller pågående missbruk prioriteras. 14

Om en missbrukare är förälder ska särskilt barnens behov tillgodoses. Insatser ska även erbjudas till andra i missbrukarens nätverk, s.k. medberoende. När personer söker hjälp skall utredning inledas inom 2 veckor. Behandlingsinsatserna ska föregås av upprättandet av en insatsplan /vårdplan där hänsyn ska tas till den enskildes synpunkter brukarinflytande. Kvinnor ska erbjudas likvärdiga möjligheter som män till vård inom kommunen. Ett HVB kvinnohus är av högsta prioritet. Män och kvinnor som saknar eget boende ska erbjudas ett enkelt boende med stödinsatser. Verksamheten ska bistå arbetsgivare och föreningar vid utarbetning av policyprogram mot missbruk - Mer än 90 % av vuxna personer med missbruksproblem ska få hjälp inom kommunens geografiska område. - När personer söker hjälp skall utredning inledas inom 2 veckor Nedbrutna mål: Brukarinflytandet i missbruksvården ska utvecklas genom brukarråd, systematisk uppföljning av upplevd kvalitét i de insatser som ges till medborgarna. Bemötande och service ska hålla en hög nivå gentemot medborgarna. Insatser kan ges både i form av bistånd och service (samtal max 3 ggr och tolv-stegs-behandling i öppenvård). All vård och behandling som inte är tvångsvård skall bedrivas i samförstånd med den enskilde. All verksamhet på Alkohol och Drogsektionen ska bedrivas utifrån principerna om en evidensbaserad praktik och utifrån nationella riktlinjer. Till stöd för detta finns en tjänst som utvecklingssamordnare på sektionen. Insatser som ges ska ske i en jämställd och obruten vårdkedja och till hjälp för att åstadkomma detta används (SIP) samordnad individuell planering, etablerade samverkansformer med aktörer såväl inom som utom kommunen. Ungdomar över 18 år prioriteras genom samverkan med ekonomisektion och familj- och ungdomssektionen. Utveckling av arbetsformer som främjar kontakt med och hjälp till ungdomar med missbruksproblem prioriteras, samt att användning av metoder riktade till missbrukande ungdomar används. Stöd ges till missbrukarens hela sammanhang och nätverk. Detta tillgodoses genom anhöriggrupper, barngruppsverksamheten Ankaret och annan samverkan med Familj- och ungdomssektionen. Stöd ges också generellt till arbetsgivare och andra aktörer som vill ha hjälp avseende frågor som rör missbruk. Sektionschef tillsammans med 1:e socialsekreterare ansvarar för uppföljning av de nedbrutna och mätbara målen. 15

Mål för personal och organisation Personalen är Socialnämndens viktigaste resurs. Det är viktigt att personalen har god utbildning, rätt kompetens och stort engagemang. Socialförvaltningen behöver både män och kvinnor som medarbetare i alla verksamheter. Vid nyanställningar bör därför, vid lika meriter, det underrepresenterade könet prioriteras. Socialförvaltningen ska ha god och säker arbetsmiljö. Det skall vara en lärande organisation som upprätthåller och vidareutvecklar sin yrkesskicklighet. Både kontinuerlig fortbildning och handledning ska ingå i den ständiga kompetensutvecklingen. Verksamheten skall organiseras så att det blir enkelt för medborgare som söker hjälp och stöd. Minimera antalet kontakter en väg in, en ansvarig handläggare som samordnar om det behövs kontakt med olika specialistkompetenser. Nedbrutna mål: Merparten av alla tjänster inom socialnämndens verksamhet kräver för tjänsten adekvat högskoleutbildning och detta tillgodoses vid rekrytering av medarbetare och redan anställd personal som är i behov av nödvändig vidareutbildning för att genomföra arbetet erbjuds sådan. Handledning till personalen erbjuds kontinuerligt och vid behov. Genom medarbetarenkäten lyfts frågor som handlar om personalens uppfattning om sin arbetsmiljö, möjlighet till utveckling i arbetet och engagemang. Årliga genomgångar av personalens utbildnings- och fortbildningsbehov görs i samband med medarbetarsamtalet mellan anställd och närmaste arbetsledare. Samtliga sektioner har en s.k. jourtelefon som gör att den enskilde medborgaren enkelt och snabbt kan komma i kontakt med socialtjänsten och få rätt hjälp och vägledning. På arbetsledarnivå i förvaltningen finns en tillgänglighetslista så att det alltid ska finnas tjänstemän att nå på kontorstid. Under vardagar och helger tillhandahåller Karlskrona Kommun en social beredskap som polis eller landsting når och som kan hjälpa medborgare i akut behov av hjälp eller skydd. När en person blir aktuell hos mer än en handläggare inom socialtjänsten har den handläggaren som tillkommer ett ansvar att se till att samordning sker. Uppföljning av de nedbrutna målen sker av Socialchef och sektionschefer. Uppföljning av politiska mål Uppföljningen av nämndens verksamhet ska göras utifrån ovanstående mål och delmål. Detta redovisas till nämnden en gång per år i verksamhetsberättelsen. Målen följs också upp kontinuerligt exempelvis enligt gällande lagar, internkontroll, brukarundersökningar, systematisk uppföljning och andra uppföljningar. I verksamhetsberättelsen ska fokus på uppföljningen av respektive verksamhet vila på en evidensbaserad praktik. Genom att man regelbundet och över tid systematiserar och dokumenterar insatser och resultat, skapas underlag som kan användas i arbetet för att skapa förbättringar. 16

Evidensbaserad praktik ger kunskaper om vilka insatser som är optimala för enskilda klienter och grupper av klienter. 5. Givna uppdrag och beslutade satsningar/prioriteringar Uppdrag: Socialförvaltningen har fått i uppdrag att säkerställa en genusneutral missbruksvård. Socialförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att stödja barn i utsatta miljöer. Socialförvaltningen har fått i uppdrag att utreda, om det inom nuvarande kostnadsram, går att införa ett HVB för unga narkotikaberoende tillsammans med andra kommuner. Uppdraget att säkerställa en genusneutral missbruksvård pågår och kommer att fortgå under år 2013. Det vi redan nu ser är att detta inte kommer att kunna genomföras inom befintlig budgetram. Dock kommer förvaltningen att fortsätta förbättra situationen för kvinnor i behov av beroendevård inom befintlig verksamhet. Förvaltningen har av nämnden fått i uppdrag att under våren 2013 återkomma med förslag till åtgärder. Uppdraget att ta fram en handlingsplan för att stödja barn i utsatta miljöer påbörjades under 2012. Färdigt förslag kommer att beslutas av socialnämnden under våren 2013. Uppdraget avseende ett gemensamt HVB-hem med våra nätverkskommuner avseende unga narkotikaberoende är slutfört under 2012. Tillsammans med nätverkskommunerna beslutades att avvakta med verkställighet med anledning av oklarheter kring ansvarsfrågan vad gäller missbruksvården. Prioriteringar: Kvinnor ska erbjudas likvärdiga möjligheter som män till vård inom kommunen. Arbetet pågår och kommer att fortgå under nästa år enligt ovan. 6. Ekonomi 6.1 Budgetramar Kommunstyrelsen har enligt budgetdirektiven föreslagit kommunfullmäktige att tilldela socialnämnden ekonomisk ram med 186,9 Mnkr för år 2013, 183,9 Mnkr för år 2014 och 183,9 Mnkr för år 2015 (uttryckt i den lönenivå och prisnivå som gäller för år 2012). Ramen för Individ- och familjeomsorg uppgår till 105,0 Mnkr och för Ekonomiskt bistånd 81,9 Mnkr för år 2013. Förvaltningen är bekymrad vad gäller den oförändrade ramen avseende Individ- och familjeomsorg 2013. Mot bakgrund av de stora volymökningar, vad gäller inflödet av ärenden, har vi de senaste två åren haft svårt att klara en budget i balans. Framförallt gällande barn och unga. Gällande den utökade ramen för det ekonomiska biståndet, räknar nu förvaltningen med en budget i balans år 2013. 17

Budget och plan för perioden: År 2013 År 2014 År 2015 Individ & familjeomsorg 104 965 104 965 104 965 Ekonomiskt bistånd 81 903 78 903 78 903 Total budgetram 186 868 183 868 183 868 6.2 Resultatbudget De budgetramar som erhållits för 2013 fördelar sig på följande vis: Ekonomiskt sammandrag, Mnkr Utfall 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Intäkter 44,1 33,2 33,2 33,2 33,2 Kostnader - Personalkostnader -90,2-94,7-94,7-94,7-94,7 - Övriga kostnader -137,8-133,9-125,2-122,2-122,2 - Kapitalkostnader -0,3-0,2-0,2-0,2-0,2 Summa kostnader -228,3-228,8-220,0-217,0-217,0 Nettokostnad/Budgetram -184,2-195,6-186,9-183,9-183,9 6.3 Investeringsbudget Utfall Prognos Budget Plan Plan Investeringsbudget (tkr) 2011 2012 2013 2014 2015 Inventarier och utrustning 208 200 100 200 200 Totalt 208 200 100 200 200 7. Personal Utfall Prognos Budget Plan Plan Personalredovisning 2011 2012 2013 2014 2015 Antal tillsvidareanställda 160 162 162 162 162 Antal tillsvidareanställda årsarbetare 157 159 159 159 159 Antal visstidsanställda 26 26 26 26 26 Antal visstidsanställda årsarbetare 25,8 25,8 26 26 26 Timanställd personal i årsarbetare 5,98 8,9 8 7,5 7 Andel kvinnor av tillsvidareanställd personal, i % 71,88 72,9 71,1 70,4 69,8 Tillsvidareanställd personals medelålder 46,7 47,1 47 46,5 46,5 Andel tillsvidareanst. med formell utbildning, i % 83 85 86 87 88 Sjukfrånvaro, samtlig personal dgr/anst 13,83 13,5 13 12,5 12 Frisknärvaro i %, samtlig personal 66,27 66,3 67 67,5 68,0 18

8. Kvalitetsmått och nyckeltal Utfall Prognos Budget Plan Plan Verksamhetsmått 2011 2012 2013 2014 2015 Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Genomsnittligt antal hushåll per månad med ek bistånd 844 850 853 815 806 Totalt antal hushåll 1 673 1 700 1 800 1 800 1 750 Totalt antal personer med ekonomiskt bistånd 3 144 3 190 3 390 2 500 2 200 varav Vuxna 2 140 2 175 2 310 1 900 1 700 varav Barn under 18 år 1 004 1 015 1 080 600 500 Totalt antal hjälpmånader 10 128 10 200 10 240 9 780 5 300 Genomsnittligt antal hjälpmånader 6 6 6 6 6 Barn och Ungdom Antal barn/unga med kontaktfam/person 123 130 110 105 105 Totalt antal årsplacerade i familjehem 39 43 40 40 40 på institution (externt) 11 24 8 8 8 på institution (internt) 7 6 6 6 6 Totalt antal vårddygn 20 452 26 000 21 000 21 000 21 000 i familjehem 14 152 15 700 15 000 15 000 15 000 på institution (externt) 3 840 8 600 3 500 3 500 3 500 på institution (internt) 2 460 1 700 2 500 2 500 2 500 Kostnad per vårddygn 2 383 2 755 2 300 2 300 2 300 i familjehem 672 705 700 700 700 på institution (externt) 3 824 3 472 3 700 3 700 3 700 på institution (internt) 2 652 4 087 2 500 2 500 2 500 Antal med öppenvårdsinsatser 142 167 167 167 167 Antal med serviceinsatser 125 139 139 139 139 Missbrukare vuxna Totalt antal placerade på institution (externt) 30 35 30 30 30 Totalt antal placerade KBH (internt) 35 28 30 30 30 Antal placerade (årsplaceringar) externt 8 9 7 7 7 Antal placerade (årsplaceringar) KBH 13 13 13 13 13 Antal vårddygn externt 3 610 3 600 3 000 3 000 3 000 Antal vårddygn KBH (internt) 4 679 4 700 5 000 5 000 5 000 Kostnad per vårddygn externt 2 254 2 340 2 520 2 520 2 520 Kostnad per vårddygn KBH (internt) 1 447 1 410 1 665 1 665 1 665 Antal med öppenvårdsinsatser 210 228 228 228 228 Antal med serviceinsatser 1 000 1 000 1 000 1 000 9. Uppföljningar och utvärderingar Varje sektion ska under året genomföra minst en brukarenkät. 19

Förvaltningen kommer att 2013 bilda en särskild kvalitetsgrupp. Denna kommer under året implementera kvalitetsledningssystem gällande hela nämndens verksamhetsområde. Målet är att kvalitetssäkra samtlig verksamhet. Under våren kommer drogvaneenkät att genomföras i samarbete med barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden. 10. Övrigt 10.1 Intern kontroll 2013 Varje nämnd skall årligen fastställa en plan för den interna kontrollen. Socialförvaltningen har tagit fram nedanstående förslag till internkontrollplan för år 2013. Resultatet av den interna kontrollen kommer att redovisas i samband med årsbokslutet i verksamhetsberättelsen för år 2013. Process rutin/system Ekonomisektionen; Handläggning och dokumentation Familjehemsgruppen; beslut Utbetalningar ekonomiskt bistånd Kontrollmoment Personakter/ arbetsplaner Personakter/ placeringsbeslut Kontroll av mottagare Socialchef Kontrollansvar Socialchef Frekvens Metod Rapportering till December Aktgransk- Social- 2013 ning med nämnden fokus på delaktighet, helhetssyn och barn- 2013 Stickprov kvartalsvis perspektiv 2013 Aktgranskning med fokus på gällande lagstiftning och rättssäkerhet Socialnämnden Socialchef Socialnämnden 20