2015-06-12 Särskilt resande i Sörmlands län I denna bilaga redovisas kompletterande underlag till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län, gällande den särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken i länet. I flertalet kartor visualiseras samtliga beställningar i länet under oktober 2014. Ingen hänsyn har tagits till om beställningar samordnas eller inte, utan varje beställning representerar ett behov av särskild resa och visualiseras enskilt. Beställningarnas start- och slutpunkter kopplas till närmaste tätort med över 200 invånare så att exakta adresser inte visas. Om tio eller fler resor har skett mellan två orter under studerad period visas detta samband i kartorna som en linje med graderad tjocklek efter antalet beställningar. Resor som sker inom tätort visualiseras istället som en punkt med graderad storlek efter antalet beställningar. Med inom tätort menas att både beställningens start- och slutpunkt är placerad i tätorten. För att få en tydlig bild av efterfrågan till särskild anropsstyrd trafik visualiseras detta för en kommun i taget. I en karta visas resor mellan tätorter inom kommunen samt resor inom tätorterna, och i en annan karta visas resor till och från tätorter i kommunen. Anslutande resor kan då ske både till grannkommuner i Sörmlands län men även till tätorter i närliggande län. För varje kommun visualiseras även de särskilda resornas typ uppdelat på färdtjänstresa, sjukresa, skolskjuts och tjänsteresa. Sjukresorna inkluderar samtliga resor som kan förknippas med vård, alltså även omsorgsresor, överflyttningar mellan sjukhus och bud till och från sjukhus. Skolskjutsresor inkluderar även särskoleskjuts samt begränsad särskoleskjuts. Restyperna visas för resor inom kommunen, resor till och från kommunen samt resor inom kommunens centralort. Då den särskilda anropsstyrda trafiken i Strängnäs kommun utförs separat finns ingen data för skolskjuts, färdtjänst eller tjänsteresor inom kommunen, men däremot för sjukresor. Resandet visualiseras ändå i denna kommun, och de resor som sker till och från Strängnäs kommun utförs då av resenärer med sjukrese-, skolskjuts- och färdtjänsttillstånd i andra kommuner. För varje restyp redovisas även antalet beställningar, en genomsnittlig reslängd och andelen samordnade beställningar. Detta redovisas gemensamt för samtliga kommuner men är uppdelat på resebeställningar inom kommun och beställningar över kommungräns eller länsgräns. S w e co T ra n spo r t S yste m AB 1 (20) Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.
Nyköpings kommun I Figur 1 visas det särskilda resandet inom Nyköpings kommun. Antalet beställda resor inom Nyköping under oktober 2014 uppgår till cirka 2 300 stycken, i de mindre tätorterna såsom Runtuna och Arnö varierar antalet beställningar mellan 10 och 60 stycken. Det största flödet mellan tätorter i Nyköpings kommun är mellan Nyköping och Arnö där ungefär 300 beställda resor finns i respektive riktning. Resandet från Nyköping till Stigtomta, Runtuna, Tystberga respektive Nävekvarn är även relativt stort. Figur 1. Särskilt resande inom Nyköpings kommun. Med linjenätet i bakgrunden är det möjligt att utvärdera hur de särskilda resorna förhåller sig till befintlig allmän kollektivtrafik. I Nyköpings kommun går då att konstatera att varje tätort som har ett resandeflöde över tio beställningar per månad nås av landsbygdstrafik eller stadstrafik. I Figur 2 visas resandet till och från Nyköpings kommun. De största resandeflödena finns mellan Nyköping och Norrköping med cirka 600 respektive 100 beställda resor i respektive riktning och mellan Nyköping och Oxelösund med cirka 500 beställda resor i båda riktningarna. Resor sker också i stor utsträckning till grannkommunernas centralorter samt till mindre tätorter såsom Bettna, Björnlunda och Vagnhärad. 2 (20)
Figur 2. Särskilt resande till och från Nyköpings kommun. Samtliga tätorter i Sörmland med ett resandeflöde till eller från Nyköpings kommun täcks av landsbygdstrafik eller tågtrafik. Långväga resor med den allmänna kollektivtrafiken kräver normalt längre restid och kan dessutom medföra något byte men möjligheten att resa med den allmänna trafiken finns. Behovet av särskilda resor till och från tätorter i angränsande län såsom Norrköping, Stockholm, Örebro och Uppsala är svårare att tillgodose med allmän kollektivtrafik då det kräver samordning länen emellan. I dessa fall är interregional tågtrafik att föredra. De restyper som förekommer i Nyköpings kommun kan ses i Figur 3. Inom kommunen förekommer flest färdtjänstresor, därefter sjukresor och ett fåtal tjänsteresor. Till och från Nyköpings kommun sker en större andel sjukresor än inom kommunen, och även färdtjänstresor och ett fåtal tjänsteresor. Den stora andelen sjukresor kan förklaras av att Nyköpings Lasarett är det närmaste sjukhuset för flertalet grannkommuner. Inom Nyköpings tätort utförs ungefär lika stor andel sjukresor som färdtjänstresor och även här ett fåtal tjänsteresor. Ingen skolskjuts utförs med den särskilda trafiken i Nyköpings kommun. 3 (20)
Figur 3. Restyper i Nyköpings kommun. Oxelösunds kommun I Oxelösunds kommun är den enda tätorten Oxelösund, därmed visualiseras inget resande mellan tätorter inom kommunen. De särskilda resor som sker inom Oxelösunds tätort uppgår till 1 000 stycken under oktober 2014, vilket också kan ses i tidigare visad Figur 1. Oxelösund har ingen stadstrafik men försörjs väl med landsbygdstrafik via Nyköping. Figur 4. Särskilt resande till och från Oxelösunds kommun. Som tidigare nämnt beställs cirka 500 resor under studerad period mellan Oxelösund och Nyköping. Mellan tio och 50 beställda resor per månad sker även till Arnö, Nävekvarn och 4 (20)
Eskilstuna. Samtliga tätorter som det finns behov av att resa till från Oxelösunds kommun försörjs av landsbygdstrafik, men till Nävekvarn krävs byte i Nyköping vilket blir en omväg om de särskilda resenärerna skulle resa med linjetrafik. Till och från Oxelösunds kommun förekommer enligt Figur 5 flest sjukresor men även färdtjänst och ett fåtal tjänsteresor. En stor andel av sjukresor sker då förmodligen till Nyköpings Lasarett. I Oxelösund sker ungefär lika andelar sjukresor som färdtjänst men inga tjänsteresor. Ingen skolskjuts utförs med den särskilda trafiken i Oxelösunds kommun. Figur 5. Restyper i Oxelösunds kommun. Trosa kommun I Figur 6 visas resandet inom Trosa kommun. Figur 6. Särskilt resande inom Trosa kommun. 5 (20)
Inom Trosa kommun sker resor mellan de två tätorterna Vagnhärad och Västerljung samt centralorten Trosa. Ungefär 200 resor beställs under oktober 2014 mellan Vagnhärad och Trosa i respektive riktning vilket kan härledas till att Vagnhärad är en knutpunkt för tågtrafik. Inom Trosa tätort beställs cirka 500 resor varje månad och inom Vagnhärad tätort ungefär 300 stycken. Samtliga tätorter som trafikeras inom kommunen täcks även av det lokala och regionala landsbygdslinjenätet, vilket talar för potential att utföra särskilda resor till viss del med allmän linjetrafik. I Figur 7 noteras att regionala resor till och från Trosa främst sker till Nyköping, Eskilstuna och Södertälje, men även till Järna. Mellan Nyköping och Trosa beställs 100 resor i varje riktning och mellan Vagnhärad och Nyköping ungefär 70 resor i respektive riktning. Till Nyköping och mot Södertälje finns lämplig landsbygdstrafik men kollektivtrafik direkt mellan Eskilstuna och Trosa finns ej. Potentialen i att utföra särskilda resor med linjetrafik till Eskilstuna är därmed låg. Figur 7. Särskilt resande till och från Trosa kommun. Inom Trosa kommun är mer än tre fjärdelar av beställda resor färdtjänstresor, och övriga är sjukresor, se Figur 8. Inom centralorten Trosa ser andelarna relativt lika ut. Till och från kommunen är det istället sjukresorna som står för knappt fyra femtedelar av resorna, medan övriga resor är färdtjänst och tjänsteresor. Detta tyder på att behovet av sjukresor främst finns 6 (20)
till större sjukhus i grannkommuner såsom Nyköping och Eskilstuna. Ingen skolskjuts utförs med den särskilda trafiken i kommunen. Figur 8. Restyper i Trosa kommun. Gnesta kommun I Gnesta kommun sker de flesta resor inom Gnesta tätort, ungefär 1 100 resor beställs under oktober 2014 vilket kan ses i Figur 9. Resor sker även till kommunens tätorter Björnlunda och Stjärnhov vilka båda är försörjda av lokal landsbygdstrafik. Figur 9. Särskilt resande inom Gnesta kommun. 7 (20)
Beställningar av resor till och från Gnesta kommun sker enligt Figur 10 främst till Nyköping men även till Stockholm, Mariefred och Eskilstuna. Under studerad period beställs cirka 120 resor i respektive riktning mellan Gnesta och Nyköping. Resor till och från Mariefred samt Eskilstuna måste ske med byte men genererar bara en omväg till och från Eskilstuna. Resor med allmän kollektivtrafik över länsgräns till Stockholm sker antingen med pendeltåg och byte i Södertälje eller med regionaltåg. Resa över länsgräns från Gnesta kommun är samordnad länen emellan och bör ej medföra större problem om den allmänna kollektivtrafiken till viss del ska användas för särskilda resor. Figur 10. Särskilt resande till och från Gnesta kommun. Likt Trosa kommun sker de flesta särskilda resor inom kommunen och inom Gnesta tätort med färdtjänst, upp till 90 procent enligt Figur 11. Till och från kommunen sker istället flest sjukresor, förmodligen till Nyköpings Lasarett. Figur 11. Restyper i Gnesta kommun. 8 (20)
Strängnäs kommun I Strängnäs saknas data för färdtjänst-, skolskjuts- och tjänsteresor inom kommunen, men Figur 12 ger en representativ bild av var sjukresor i kommunen sker. Inom Strängnäs tätort beställs totalt 200 sjukresor under oktober 2014. I andra centralorter utan större sjukhus är mellan 28 och 48 procent av resorna i centralorten sjukresor, vilket ger att uppskattningsvis sker mellan 400 och 700 särskilda resor totalt i Strängnäs tätort. För resor mellan tätorter inom kommunen står sjukresor för mellan 10 och 49 procent i liknande kommuner i länet. De mellan 10 och 40 sjukresebeställningar som sker mellan tätorter i Strängnäs kommun kan därmed uppskattningsvis motsvara mellan 20 och 400 särskilda beställningar totalt. Figur 12. Särskild resande inom Strängnäs kommun. De resor som sker inom Strängnäs kommun representeras även av det landsbygdslinjenät som finns i kommunen där direkta resor kan ske utan byten. Detta visar på en potential till att utföra särskilda resor med allmän linjetrafik. De resebeställningar som sker till och från Strängnäs kommun antas vara mer representativa för kommunen, även om färdtjänst-, och skolskjutsresor då sker på tillstånd från grannkommunerna. I Figur 13 syns att flest resor sker till Eskilstuna från kommunens tätorter, med drygt 300 beställningar i båda riktningar mellan Strängnäs och Eskilstuna. Resor utomläns sker till både Södertälje och Stockholm, där Södertälje försörjs av landsbygdstrafik och 9 (20)
Stockholm försörjs av regionaltåg. Resor från Mariefred till Gnesta kräver ett byte med allmän kollektivtrafik men genererar ingen större omväg. Figur 13. Särskilt resande till och från Strängnäs kommun. Som tidigare nämnt finns endast data över sjukresor inom Strängnäs kommun vilket förklarar cirkeldiagrammen för resor inom kommunen och centralorten i Figur 14. Restyper noterade till och från Strängnäs kommun ska även tolkas med försiktighet då andelen färdtjänstresor antagligen är mycket större i verkligheten. Figur 14. Restyper i Strängnäs kommun. 10 (20)
Eskilstuna kommun I Eskilstuna kommun beställs under oktober 2014 knappt 14 000 särskilda resor inom centralorten, vilket kan ses i Figur 15. I tätorterna Torshälla och Hällbybrunn beställs upp till 200 resor och resor inom tätort sker även till stor del i Tumbo, Ärla och, Skogstorp och Alberga. De särskilda resorna inom kommunen sker till största del till eller från Eskilstuna med upp till 700 resor från Hällbybrunn. Ett fåtal resor sker även mellan tätorterna Kjulaås, Hällbybrunn, Bälgviken och Hällberga. Samtliga tätorter inom Eskilstuna kommun ansluter till Eskilstuna med lokal eller regional landbygdstrafik. För resor mellan vissa tätorter krävs dock ett byte i Eskilstuna vid resa med kollektivtrafik i jämförelse vid resa med särskild trafik. Potential till utförande av särskilda resor med allmän linjetrafik finns dock. Figur 15. Särskilt resande inom Eskilstuna kommun. Resor till och från kommunen sker främst mellan Eskilstuna och tätorter i hela länet, se Figur 16. Störst behov finns dock till Katrineholm och Strängnäs där ungefär 200 respektive 300 resor sker i båda riktningar. Vissa tätorter försörjs med direkt landsbygdstrafik till Eskilstuna medan andra kräver flertalet byten och omvägar för resa med kollektivtrafik. Utomläns sker resor till Örebro, Uppsala och Stockholm, vilket kräver samordning länen emellan för att kunna resa effektivt med kollektivtrafik. Detta pekar på att särskilda resor till och från Eskilstuna är de 11 (20)
svåraste resorna att till viss del kunna utföra med landsbygdstrafik, men potential finns i vissa anslutningar. Figur 16. Särskilt resande till och från Eskilstuna kommun. Inom Eskilstuna kommun och inom centralorten är andelen restyper relativt lika, se Figur 17. Mindre än 0,5 procent av de särskilda resorna är tjänsteresor, vilket i figuren avrundas till noll. Vidare är en fjärdedel av resorna skolskjuts, knappt hälften av resorna färdtjänst och resterande resor sjukresor. Något fler sjukresor och skolskjutsresor sker dock inom Eskilstuna tätort jämfört med mellan tätorterna i kommunen. Fyra femtedelar av resorna till eller från kommunen är sjukresor vilket kan förklaras av Mälarsjukhuset i Eskilstuna. En stor del av resterande resor är skolskjuts vilket tyder på att Eskilstunas skolor försörjer många elever i grannkommunerna. Figur 17. Restyper i Eskilstuna kommun. 12 (20)
Vingåkers kommun I Vingåkers kommun sker enligt Figur 18 endast särskilda resor mellan Högsjö och Vingåker samt Baggetorp och Vingåker med upp till 60 resor i respektive riktningar under oktober 2014. Båda tätorter är anslutna till landsbygdslinjenätet och därmed finns potential till att utföra särskilda resor med allmän linjetrafik i kommunen. Figur 18. Särskilt resande inom Vingåkers kommun. För beställningar av resor till och från Vingåkers kommun står resor mellan Katrineholm och Vingåker för den största andelen med drygt 150 resor i respektive riktning under studerad period. Mellan dessa centralorter går regional landsbygdstrafik men för resor från Högsjö till Katrineholm krävs byte i Vingåker. Resor sker även till Eskilstuna men inte i lika stor utsträckning och till Eskilstuna krävs flertalet byten med kollektivtrafiken vilket talar för att dessa särskilda resor inte gynnas av att delvis utföras med allmän linjetrafik. 13 (20)
Figur 19. Särskilt resande till och från Vingåkers kommun. De restyper som förekommer i Vingåkers kommun är endast sjukresor och färdtjänst. I Vingåker tätort dominerar färdtjänstresorna medan andelen sjukresor och färdtjänstresor mellan tätorter i kommunen är relativt lika. Till och från kommunen sker en övervägande andel sjukresor, förmodligen i stor utsträckning till Karsuddens Sjukhus samt Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Figur 20. Restyper i Vingåkers kommun. 14 (20)
Katrineholms kommun Inom tätorterna i Katrineholms kommun sker viss beställning av särskilda resor i Äsköping, Bie och Valla, se Figur 21. Inom Katrineholms tätort sker dock flest beställningar, 2 200 stycken under oktober 2014. Mellan tätorterna i kommunen sker samtliga resor till eller från centralorten, men flest resenärer från Äsköping, Sköldinge, Valla och Björkvik. Dessa orter ansluter till direkt landsbygdstrafik mellan orten och Katrineholm och därmed finns potential till utförande av särskild trafik med den allmänna linjetrafiken. Figur 21. Särskilt resande inom Katrineholms kommun. Till och från Katrineholms kommun sker enligt Figur 22 de flesta resor till grannkommunernas centralorter, det vill säga Vingåker, Eskilstuna, Flen och Nyköping. Detta kan bero på de två sjukhus som finns i respektive strax utanför Katrineholm. Samtliga dessa orter ansluter till Katrineholm med landsbygdstrafik och i vissa fall regional tågtrafik, resor till Eskilstuna kan dock kräva byte. Utomläns sker även resor till Uppsala och Stockholm, vilket medför att samordning mellan länen behövs för att kunna utföra dessa särskilda resor med allmän linjetrafik. 15 (20)
Figur 22. Särskilt resande till och från Katrineholms kommun. Inom kommunen beställs enligt Figur 23 tre femtedelar av resorna med färdtjänst, ett fåtal är tjänsteresor och resterande är sjukresor. I centralorten är färdtjänsten än mer dominant med 69 procent andel av de särskilda resorna och mindre än 0,5 procent tjänsteresor vilket avrundas till noll i figuren. Till och från Katrineholms kommun dominerar istället sjukresorna med fyra femtedelar av de särskilda resorna. Resterande resor består av färdtjänst, viss skolskjuts och ett litet antal tjänsteresor åter igen avrundat till noll. Figur 23. Restyper i Katrineholms kommun. 16 (20)
Flens kommun Inom Flens kommun sker resor mellan samtliga tätorter i kommunen, se Figur 24. De största flödena noteras dock in till centralorten Flen med upp till 90 beställa resor. Inom Flens tätort förekommer drygt 1 500 beställningar och inom Malmköping knappt 200 beställningar. Vissa resor sker även inom tätorterna Hälleforsnäs och Bettna. Efterfrågan av särskild trafik i Flens kommun följer landsbygdslinjenätet vilket gör det möjligt att utföra delar av de särskilda resorna med linjetrafik. Figur 24. Särskilt resande inom Flens kommun. Resor till och från Flens kommun sker från flertalet av tätorterna i kommunen till centralorterna Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping i angränsande kommuner. I dessa orter finns större sjukhus vilket förklarar efterfrågan av särskilda resor där. Landsbygdstrafiken försörjer Flens kommun väldigt bra tack vare dess placering mitt i länet och därmed har samtliga resor med särskild trafik till och från länet potential att till viss del utföras med allmän linjetrafik. 17 (20)
Figur 25. Särskilt resande till och från Flens kommun. Inom Flens kommun samt i centralorten är ungefär två femtedelar av resorna färdtjänstresor och tre fjärdedelar sjukresor. Till och från kommunen är däremot fyra femtedelar av resorna sjukresor, vilket förklaras av kommunens närhet till de stora sjukhusen i länet. Ingen skolskjuts utförs med den särskilda trafiken i Flens kommun. Figur 26. Restyper i Flens kommun. 18 (20)
Restypernas reslängd och samordningsgrad För samtliga kommuner redovisas antal beställningar, genomsnittlig reslängd samt andel samordning för de fyra typerna av särskilda resebeställningar. För resor inom kommun under oktober 2014 visas resultatet i Tabell 1. Antal beställningar Genomsnittlig längd (km) Andel samordning Färdtjänst 12 554 6,9 56,4 % Sjukresa 11 922 8,3 60,4 % Skolskjuts 4 892 8,2 73,9 % Tjänsteresa 211 10,2 2,8 % Tabell 1. Restypernas genomsnittliga längd och andel samordning för särskilda resor inom kommun. Det sker ungefär lika många beställningar av färdtjänstresor som sjukresor inom kommunerna, en mindre andel skolskjutsresor och ett fåtal tjänsteresor. Detta stämmer även överens med tidigare redovisade restypsandelar i respektive kommun. Tjänsteresorna har längst genomsnittlig reslängd, därefter kommer skolskjuts- och sjukresor och slutligen färdtjänstresor. Detta tyder på att inom kommunerna står färdtjänstresor för kortare resor, till exempel till handel, medan tillgången till vård och skola är lägre och därmed kräver längre resor. Andelen samordning av skolskjutsbeställningar är högst med nästan tre fjärdedelar, vilket förmodligen beror av att skolresor till stor del har en samlad efterfrågan både i tid och plats. Därefter följer sjukresor som kan härledas till en samlad efterfrågan i tid, men även färdtjänstresor samordnas i hög grad. Tjänsteresorna samordnas knappt alls men dessa har med största sannolikhet inte samlad efterfrågan gällande plats, vilket förklarar den låga andelen samordning. I Tabell 2 visas resultaten för beställda resor mellan kommuner samt utomläns. Antal beställningar Genomsnittlig längd (km) Andel samordning Färdtjänst 1 278 21,7 51,5 % Sjukresa 4 621 51,4 49,2 % Skolskjuts 333 30,6 65,5 % Tjänsteresa 10 39,9 0,0 % Tabell 2. Restypernas genomsnittliga längd och andel samordning för särskilda resor mellan kommuner samt utomläns. Likt tidigare redovisade restypsandelar för varje kommun står sjukresor för det största antalet beställningar i länet med nästan fyra gånger så många beställningar som färdtjänsten. Ett fåtal skolskjutsresor sker mellan kommuner och så även tjänsteresor. De färdtjänst-, skolskjuts- och tjänsteresor som sker över kommungräns och länsgräns sker ofta bara till närmaste större tätort. Därmed är dessa resor kortare än sjukresorna som till stor del sker till större regionala sjukhus. Färdtjänstresorna har lägst genomsnittlig längd av samtliga restyper vilket kan bero på att handel och liknande målpunkter ofta finns närmre än skolor och vårdcentraler. Andelen samordning följer de mönster som diskuterats ovan för resor inom kommuner, där skolskjutsresor samordnas till högsta del och tjänsteresor knappt alls. Generellt är andelen samordning mellan kommuner och utomläns lägre i jämförelse med de resor som sker inom kommunerna. Detta kan härledas till att längre resor är svårare att samordna då avstånden mellan start- och slutadresser för resorna är längre. 19 (20)
Summering Det finns en viss potential att utföra delar av särskilda resor med den allmänna linjetrafiken. På vissa sträckor mellan tätorter som inte försörjs av direkt landsbygdstrafik idag minskar dock denna potential, då resorna kommer ta avsevärt längre tid och medföra byten för resenärer som uppskattar en enkelhet i kollektivtrafiken. Samtliga restypers samordningsgrad har utrymme för förbättring men störst potential finns för de längre resorna mellan kommuner. De sjukresor och skolskjutsresor som kräver specialfordon bör dock fortsätta utföras med den särskilda trafiken då dessa resor ställer högre krav på servicenivån under resan. 20 (20)