10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167
Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt i alla led från uppfödningen på gården, vid alla transporter och självklart inför och vid slakt. Även inför slakten ska djuren kunna bete sig naturligt och ha en hög livskvalitet fram till ett slut utan lidande och stress. KRAVs princip är att slakt av KRAV-certifierade djur ska ske i en lugn miljö för djuren där slakteriet är anpassat till djurens biologi. För att minimera transporter ser KRAV gärna att slakt i framtiden sker antingen på den egna gården eller i ett lokalt slakteri. Då det i dagsläget inte är möjligt accepterar KRAV slakt på ett slakteri som är certifierat för slakt av KRAV-certifierade djur. De områden som KRAV anser viktigast är att etablerade djurgrupper hålls samman och att transporttiderna är korta liksom väntetiden i slakteriet. Definitioner Avblodning: Tömning av djurkroppen på blod. Drivning: Att förmå djuren att röra sig för egen maskin i önskad riktning. Etablerad djurgrupp: Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning på gården. Manual för slakteriet: Manualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika moment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen. Stress: Stress är både fysiska och psykiska påfrestningar på djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och stötar samt stress och oro från andra djur. För att minska stressen kan slakteriet utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman gruppen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Uddevallasystem: En typ av slaktinredningssystem. Uppstallning: Inhysa djur i stall för viss tid. 168 Slakt
Högmjölkande: Kor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest. 10.1 Allmänt om slakt och slakteriets ansvar Detta avsnitt tar upp vilket ansvar som gäller för KRAV-certifierade slakterier. Tänk på att de åtaganden som kapitel 2 beskriver också gäller för slakterier. Slakten måste ske på ett KRAV-certifierat slakteri för att köttet ska kunna säljas som KRAV-certifierat. Slakteriet ska följa reglerna i det här kapitlet för åtminstone alla djur som är KRAV-certifierade. 10.1.1 Slakt ska ske på KRAV-certifierat slakteri Slakten ska ske på ett KRAV-certifierat slakteri. Slakteriet ska ha och följa en dokumenterad manual som innehåller rutiner och arbetsinstruktioner. 10.1.2 KRAV-ansvarig vid varje slaktanläggning Slakteriet ska ha en person som är utsedd till KRAV-ansvarig vid varje anläggning. Den personen har ansvar för hur slakteriet hanterar de levande djuren från transport till slakt. Den KRAV-ansvarige ansvarar för att slakteriets personal hanterar djuren enligt KRAVs regler samt för att fortlöpande informera den berörda personalen om KRAVs regler. (K) 10.1.3 Slakteriets åtaganden mot uppfödaren Slakteriet ska ge djurens uppfödare eller skötare möjlighet att närvara vid slakten fram till och med att djuren avlivas. 10.2 Hantering och djuromsorg Reglerna i detta avsnitt ska leda till att djuren mår bra på slakteriet fram till dess att de avlivas. Reglerna handlar on hur djuren ska hanteras, personalens kompetens och vad slakteriet ska göra om man upptäcker brister i hanteringen. Alla led i samband med slakt innebär att djuren utsätts för stress. Vid på- och avlastning uppstår ett av de mest stressande momenten och därför ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Drivning i samband med transport och slakt ska ske genom att utnyttja djurens naturliga beteende. Personalen ska hålla samman etablerade djurgrupper eftersom djuren stressas av oro hos och hot från andra djur. Under hela tiden på slakteriet ska personalen arbeta för att hålla stressen nere. Djur kan stressas av oro från andra djur, starkt ljus, luftströmmar, buller och höga ljud, smärta, slag och stötar. Det är viktigt att djuren får den näring som de behöver och att de är sysselsatta. 10.2.1 Hantering av djuren Djuren ska hanteras lugnt och värdigt under pålastning, transport, avlastning och på slakteriet med ett minimum av stress för djuret. (SL) (EU) Slakt 169
10.2.2 Kompetenskrav på personal som hanterar djur Slakteriet ska kunna intyga att det är personal med erfarenhet av djur som hanterar djuren. 10.2.3 Etablerade djurgrupper Slakteriet ska hålla samman etablerade djurgrupper, det vill säga djur som har haft tillräcklig tid tillsammans för att etablera en inbördes rangordning på gården. De får inte blandas med främmande individer eller grupper för att de inte ska oroa varandra. Det är producentens ansvar att sätta samman grupperna innan de transporteras till slakteriet, se avsnitt 5.12. (K) (IBS) 10.2.4 Elektrisk pådrivare Ingen får använda elektrisk pådrivare i något led i kedjan från pålastning till avlivning. 10.2.5 Om någon ändå använder elektrisk pådrivare Om ett slakteri eller en transportör bryter mot förbudet mot elektrisk pådrivare ska djuret underkännas. Slakteriet eller transportören ska meddela certifieringsorganet. För gris och får ska slakteriet arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas. Varje enskilt fall som bryter förbudet är en större avvikelse. För nöt ska slakteriet arbeta förebyggande för att minimera användningen av elektrisk pådrivare. Slakteriet ska rapportera antalet underkända djur till certifieringsorganet. Slakteriet ska redovisa åtgärder till certifieringsorganet för hur företaget ska minimera antalet fall i fortsättningen. Om slakteriet vidtar trovärdiga åtgärder och antalet fall sjunker kan certifieringsorganet fortsätta att låta verksamheten vara godkänd utan att varje enskilt brott mot förbudet mot att använda elektrisk pådrivare gäller som en avvikelse. (K) 10.2.6 Hantering av får eller lamm Slakteriets eller transportörens personal får inte lyfta eller dra får eller lamm i ullen. 10.2.7 Anmärkning från besiktning Kött eller slaktkroppar från djur som har fått anmärkning på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. Skälen till anmärkningarna från besiktning av levande djur eller kött kan vara: djur som är förorenade av gödsel djur som är utmärglade eller alltför magra djur med förväxta klövar. 10.2.8 Slakteriets ansvar att meddela certifieringsorganet anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg Slakteriet är skyldigt att meddela anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg inom en vecka. Slakteriet ska meddela det certifieringsorgan som certifierat lantbrukaren vars djur har fått anmärkningen så att certifieringsorganet kan följa upp hela produktionen. Se även 5.12.4. (K) 170 Slakt
10.3 Märkning, identifiering och särhållning Detta avsnitt beskriver ansvar för märkning och hur märkningen ska hanteras för särhållning och spårbarhet. Dokumentation och märkning av djur är viktig för spårbarheten och för att de personer som hanterar djuren ska kunna veta djurens ursprung. KRAVs mål är att slakteriet ska använda den teknik som är skonsammast för djuren för att märka och hålla isär dem. 10.3.1 Märkning av djur och transportlådor Djur som anländer till slakteriet ska vara märkta individuellt. Mindre djur som inte kan märkas individuellt ska levereras i märkta lådor. 10.3.2 Märkning för spårbarhet KRAV-märkningen ska följa slaktkroppen och kunna garantera spårbarhet genom hela hanteringskedjan. Enskilda djur eller grupper av djur ska kunna identifieras i varje steg av transport- och slaktprocessen. 10.3.3 Djurägaransvar och slakteriets ansvar De KRAV-certifierade djurens uppfödare eller skötare ansvarar för märkningen fram till dess att de lastar djuren för transport från gården. Slakteriet ansvarar för märkningen under resten av transport- och slaktprocessen. (K) 10.3.4 Dokumentation om KRAV-certifierat ursprung När djuren kommer till slakteriet ska det följa med dokumentation som bekräftar att de är KRAV-certifierade så långt i kedjan. Om det inte finns någon dokumentation får slakteriet inte ta emot djuren som KRAV-certifierade. (K) 10.4 Transport Avsnittet beskriver hur transportören ska hantera djuren för att de ska må så bra som möjligt under färden till slakteriet. För djuren innebär transport buller och rörelser som de inte är vana vid. Därför är det viktigt att chauffören kör med hänsyn till att han har en levande och rörlig last. Men de mest stressande momenten uppstår när djuren lastas på och av. Då ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Personalen ska utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem i samband med transport och slakt. De ska hålla samman etablerade djurgrupper och inte blanda dem med främmande djur. 10.4.1 Särhållning av djur och djurgrupper Enskilda djur eller etablerade djurgrupper som har haft tillräcklig tid för att etablera en inbördes rangordning på gården ska skiljas från andra djur eller djurgrupper med grindar eller liknande under transporten. Den KRAV-ansvariga på slakteriet ska säkerställa att KRAV-certifierade djur inte blandas med främmande djur eller grupper. (K) (IBS) Slakt 171
10.4.2 Uppbindning av djur Bara djur som varit uppbundna förut får bindas upp under transporten. 10.4.3 Slakteriets ansvar att säkerställa bra transporter Slakteriet ska vid transport säkerställa att: fordonet har fullgod ventilation så att klimatet är bra för djuren chauffören kör lugnt chauffören har ett intyg på genomgången transportutbildning eller motsvarande den totala transporttiden, inklusive vila, inte överskrider 8 timmar (K/SL) fordonet är godkänt av den ansvariga myndigheten. 10.4.4 Använd inte syntetiska stimulerande eller lugnande medel Ingen får behandla djuren med syntetiska stimulerande eller lugnande medel före eller under transporten. (EU) 10.5 Lokaler och uppstallning Detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska ordna lokaler för djuren för att de ska må så bra som möjligt på slakteriet. En ny stallmiljö innebär stress för djuren på grund av exempelvis nya ljud och lukter och därför bör tiden i slakteriet minimeras. Tänk särskilt på att frigående djur från lösdriftssystem inte får stallas upp eller drivas i endjursbox eller Uddevallasystem mer än 4 timmar och att planera så att djuren slipper övernatta på slakteriet. 10.5.1 Djurutrymmen på slakteriet Djurens utrymmen och passager på slakteriet ska vara utformade för att utnyttja djurens instinkt att naturligt förflytta sig. Se också avsnitt 10.6. (K) 10.5.2 Djur ska slaktas samma dag som de anländer till slakteriet Slakteriet ska normalt slakta nötkreatur, grisar och får och lamm samma dag som de kommer in till slakteriet. I undantagsfall kan djuren behöva övernatta på slakteriet. Det gäller till exempel när det har uppstått problem när djuren kommer till slakteriet eller under slakten som gör att alla djur inte hinner slaktas samma dag. Det kan också gälla när det är svårt att få transporten att komma fram så tidigt på dagen så att djuren hinner slaktas samma dag. Observera dock att det inte är normalt att alla transporter till slakteriet kommer så sent. Fjäderfä ska alltid slaktas samma dag som de kommer in till slakteriet. Det gäller även strutsfåglar. (K) 10.5.3 Dokumentation om hur ofta och varför djur övernattar Slakteriet ska dokumentera antal djur, antal tillfällen, datum och orsak till varför djur måste övernatta på slakteriet. 172 Slakt
10.5.4 Slakt av högmjölkande djur Slakteriet ska ha ett system som garanterar att högmjölkande djur slaktas tidigare än 12 timmar sedan senaste mjölkning. 10.5.5 Uppstallning Djuren ska stallas upp på ett sätt som de är vana vid. 10.5.6 Uppbindning av djur Endast djur som är vana att bli uppbundna får bindas upp eller hållas i endjursboxar vid uppstallning. (K) 10.5.7 Tillgång till vatten Slakteriet ska se till att djuren har fri tillgång till vatten under uppstallningen. 10.5.8 Kortare och längre uppstallning Vid uppstallning gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: Uppstallningstid Djurslag Mindre än 4 timmar Mer än 4 timmar Nöt Tillgång till vatten Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Gris Tillgång till vatten Tillgång till halm eller annan sysselsättning Tillgång till vatten Tillgång till halm eller annan sysselsättning Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Får och lamm Tillgång till vatten Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta 10.5.9 Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (K): Djurart Vikt (kg) Utrymme (kvadratmeter) Nötkreatur mindre än 100 100-250 250-400 400-600 mer än 600 Får, get mindre än 50 mer än 50 1 1,5 1,9 2,3 2,7 0,5 1 Gris (slaktsvin), Vuxen gris mindre än 120 mer än 120 0,75 1,5 Slakt 173
10.5.10 Uppstallning av djur i endjursboxar Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till nötkreatur som fötts upp uppbundna är minst 6 kvadratmeter stora endjursboxar till grisar eller får är minst 2 kvadratmeter stora. Gris och får ska i första hand inte stallas upp i endjursbox djur som fötts upp i lösdriftssystem inte stallas upp i endjursboxar i mer än 4 timmar. 10.6 Drivning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera stressen som djuret utsätts för på slakteriet. Ett väl fungerande slakteristall anpassat till djurens sätt att fungera underlättar hanteringen och minimerar risken för att djuren skadas eller utsätts för annat onödigt lidande eller stress. 10.6.1 Drivränna Drivning i drivränna är inte tillåtet. (K) 10.6.2 Utformning av drivgångar Drivgångar ska vara utformade så att drivningen går smidigt utan att djuren stressas. Drivningen ska underlättas genom: att drivgången saknar tvära krökar och blindgångar att undvika motgående luftströmmar och bländande belysning att drivgångarna har ett bra klimat för djuren att minimera buller, höga ljud och lukter. 10.6.3 Utnyttja djurens naturliga beteende Utnyttja djurens naturliga beteende vid drivning, till exempel genom att hålla samman gruppen, att låta djuren gå från mörker till ljus eller att låta dem följa ledardjuret. 10.6.4 Väntetid i drivgång Minimera väntetiden i drivgången. Djuren ska aldrig behöva vänta mer än 15 minuter i drivgången. (K) 10.6.5 Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla ska ske lugnt och värdigt utan att någon använder fysiskt våld. (K) 10.7 Upphängning före bedövning av fjäderfän Detta avsnitt beskriver de särskilda regler som gäller för upphängning av fjäderfän före bedövning. Reglerna beskriver hur slakteriet ska hantera momentet för att stressen ska bli så liten som möjligt för djuren. 10.7.1 Upphängning i fotkrokar Upphängning av höns och slaktkyckling i fotkrokar före bedövningen ska ske lugnt. 174 Slakt
10.7.2 Hantering av djuret efter upphängning Håll i varje djur en kort stund efter att de hängts upp i fotkrokarna. 10.7.3 Hantering av tunga fjäderfän större än höns Det är inte tillåtet att slakta fjäderfän större än höns med hjälp av upphängning i fotkrokar. (K) 10.8 Bedövning och avblodning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera den stress som djuret utsätts för när de ska bedövas och avlivas. Avsnittet tar också upp regler för hur slakteriet ska hantera de bedövade djuren och hur slakteriet ska kontrollera bedövningens effekt och att djuren är döda efter avlivningen. Det är mycket viktigt med en väl fungerande bedövning, med rutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen. 10.8.1 Bedöva och avbloda så snart som möjligt När djuren kommer till bedövningen ska de bedövas snarast möjligt och omedelbart därefter avblodas. 10.8.2 Antal djur i bedövningsbox Slakteriet ska se till att det inte är så många djur i en bedövningsbox att de oroar varandra eller skadar sig på grund av trängseln. 10.8.3 Övervakning av djur i bedövningsbox Slakteriet ska övervaka de djur som är kvar i bedövningsboxen när en sammanhållen grupp av grisar, får eller lamm bedövas. (K) 10.8.4 Sammanhållning av djurgrupper vid bedövning Slakteriet ska hålla samman etablerade grupper av får, grisar och lamm så långt som möjligt när de ska bedövas. 10.8.5 Bedövning av nötkreatur Nötkreatur ska bedövas så att andra djur inte märker det. 10.8.6 Kontrollera bedövningens effekt Slakteriet ska kontrollera att bedövningen fungerar omgående efter bedövningen på varje enskilt djur. Undersök effekten genom kontroll av pupillvidgning eller ögonreflex. 10.8.7 Övervakning av anläggning för koldioxidbedövning Koldioxidschaktet ska kunna inspekteras när bedövningsanläggningen är i drift. Slakteriet ansvarar för att det finns kontrollsystem för att upprätthålla rätt koldioxidhalt och larm som varnar om koldioxidhalten är för låg. (K) 10.8.8 Reservvapen och journalföring av bedövningens effekt Slakteriet ska se till att det alltid ska finnas reservutrustning för bedövning nära till hands vid alla typer av bedövning om bedövningen inte skulle fungera. Slak- Slakt 175
teriet ska föra journal över hur många gånger man har fått bedöva ytterligare en gång för att för att den första bedövningen inte fungerade. (K) 10.8.9 Hantering av slaktkropp vid och efter avblodning Slakteriet ska avbloda och hantera slaktkropparna utan att obedövade djur märker det. 10.8.10 Avlivningskontroll Slakteriet ska kontrollera att djuret är dött med en vedertagen metod efter avblodning innan slaktkroppen få gå vidare till nästa steg i slakten. (K/SL) 10.9 Hjort Detta avsnitt beskriver särskilda regler för att avliva hjort. 10.9.1 Avlivning av hjort Djurägaren ska avliva hjorten på ett sätt som undviker att stressa djuret så långt det är möjligt. Djurägaren ska avliva hjorten i hägn eller i en hanteringsanläggning i anslutning till hägn. (K) 10.9.2 Dokumentationskrav för avlivning av hjort Djurägaren ska dokumentera hur avlivningen sker. 176 Slakt