PERSONALSTRATEGISK UPPFÖLJNING 20 12 SEDAN 2010 HAR LUNDS KOMMUN EN MEDARBETARPOLICY SOM BESKRIVER DE VÄRDERINGAR OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT SOM SKA GENOMSYRA VÅRA ARBETSPLATSER OCH ALLA VÅRA MÖTEN MED MEDBORGARNA. 2012 FOKUSERADE DET PERSONALSTRATEGISKA ARBETET PÅ ATT KOMMUNICERA LUNDS KOMMUN SOM EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE.
Förord Personalstrategiska nyckeltal 2012 1. MEDARBETARPOLICY OCH ÅRETS HANDLINGSPLAN Personalstrategisk handlingsplan för 2012 2. MEDARBETARE I LUNDS KOMMUN Lunds kommun Lunds största arbetsgivare Mertid och övertid 3. PERSONALKOSTNADER Sjukfrånvarokostnader 4. LUNDS KOMMUN EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Statistik med kommentarer Åldersstruktur Personalomsättning och pensionsavgångar Rekryteringar Åtgärder inom området attraktiv arbetsgivare Lunds kommun en attraktiv arbetsgivare Bristyrkesgrupper och rekrytering Studentsamverkan Andra åtgärder 5. UTVECKLING GENOM MEDSKAPANDE Mål Åtgärder för utveckling genom medskapande Medskapande medarbetarskap och Utvecklingsresan Medarbetarenkät Tidigare utvecklingsområden Ledarskap i Lund HR-strategi 6. MÅNGFALDEN BERIKAR Statistik med kommentarer Könsfördelning Arbetstid Jämställdhetsindex för Lunds kommun Aktivt mångfaldsfrämjande arbete 7. HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ I FOKUS Mål Statistik med kommentarer Total sjukfrånvaro Lunds kommun i förhållande till omvärlden Sjukfrånvaron i detalj Diagnoser från företagshälsovården Sammanfattning av sjukfrånvaroanalysen Arbetsskador och tillbud Åtgärder Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 8. ATTRAKTIVA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FRÄMJAR UTVECKLING Lönestatistik med kommentarer Åtgärder 9. FRAMTIDA PRIORITERINGAR Personalstrategisk handlingsplan för 2013 PERSONALSTRATEGISK UPPFÖLJNING Syftet med den personalstrategiska uppföljningen är att beskriva personalsituationen inom Lunds kommun och följa upp årets personalstrategiska handlingsplan. Uppföljningen är en bilaga till Lunds kommuns årsredovisning. Personalavsnitt finns också i respektive nämnds årsanalys. Uppföljningen används som grund för kommande års handlingsplan och som referensmaterial.
04 06 08 08 10 10 13 15 15 17 17 17 18 20 20 20 22 22 22 23 23 23 23 24 28 29 29 31 32 32 33 34 35 37 37 37 37 38 38 43 44 44 44 47 50 50 51 53 53
2012 ETT ÅR MED LUNDS KOMMUN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE I FOKUS Lunds kommun står inför en stor utmaning vad gäller framtida rekryteringar och personalförsörjning. Inom många verksamhetsområden upplevs svårigheter med att rekrytera medarbetare på kort och lång sikt. För att möta framtidens utmaningar behöver kommunen vara en attraktiv arbetsgivare. Det personalstrategiska arbetet under 2012 hade därför Lunds kommun en attraktiv arbetsgivare som övergripande fokusområde. Alla de insatser och åtgärder som genomfördes inom verksamheterna under året bidrar till att kommunen blir en än mer attraktiv arbetsgivare. Under hösten 2012 genomfördes den andra kommungemensamma medarbetarenkäten. Enkäten visar på ett generellt gott arbetsklimat inom kommunen med goda förutsättningar för medarbetarnas engagemang och delaktighet, det vi kallar medskapande. Nu väntar ett aktivt utvecklingsarbete inom verksamheterna utifrån medarbetarenkätens resultat där styrkor tas tillvara och utvecklingsområden arbetas med. Det fokus på arbetsmiljöarbetet som påbörjades under 2011 genom den första årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet fortsatte under 2012. Nämnderna har arbetat med verksamhetsnära handlingsplaner för att förstärka och förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Årets uppföljning visar på vissa förbättringar men också på fortsatta utvecklingsområden. Trots det aktiva hälsofrämjande arbetet inom verksamheterna ökade sjukfrånvaron inom kommunen tyvärr från 5,2 procent till 5,7 procent under 2012. Både långtids- och korttidsfrånvaron har ökat totalt sett. Främst är det dock de kvinnliga medarbetarnas sjukfrånvaro som har ökat, särskilt i åldergruppen över 50 år. Även i övriga Sverige har sjukfrånvaronivåerna ökat. För att bryta denna oroväckande utveckling kommer hälso- och arbetsmiljöarbetet att intensifieras under 2013. Under året har samtliga medarbetare inom HR-området varit delaktiga i ett stort utvecklingsarbete som syftar till att underlätta för arbetsledare i det dagliga arbetet vad gäller personalfrågor. Arbetet med HR-strategin kommer att fortsätta under 2013. Detta är bara en liten del av det utvecklingsarbete som skett under 2012 i Lunds kommun. Vill du veta mer om allt det utvecklingsarbete inom personalområdet som gjorts under 2012 ska du läsa mer här i den personalstrategiska uppföljningen! Ett stort tack till alla medarbetare som har bidragit till verksamheternas utveckling under året! Kenneth Wictor Personaldirektör Charlotte Hartelius Klaar Personal- och verksamhetsutvecklingschef 04 / LUND 2012
Som medarbetare i Lunds kommun ger vi service till kommunens medborgare inom en rad områden allt från förskola till äldreomsorg, från bygglov till miljö och renhållning, från transportsystem till kultur och fritid. Vi bidrar varje dag till att göra det goda livet möjligt för medborgarna! Utdrag ur Medarbetarpolicyn PSU 05
PERSONALSTRATEGISKA NYCKELTAL FÖR LUNDS KOMMUN 2012 (2011 ÅRS SIFFROR INOM PARENTES) MEDARBETARE Antal månadsanställda i Lunds kommun Tillsvidare Visstid Summa Årsarbetare (7 670) 7 729 (1 326) 1 308 (8 996) 9 037 (7 108) 7 186 Antal timavlönade (årsarbetare) (604) 640 Antal anställda 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 Visstidsanställda 5 000 Tillsvidareanställda 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Sjukfrånvaro (%) Total (5,2) 5,7 Andel > 60 dgr (45,6) 46,5 Kvinnor (5,7) 6,3 Män (3,6) 3,8 Antal medarbetare som mottagit friskvårdsbidrag Antal hälsoinspiratörer (225) 256 Antal Utmärkt hälsofrämjande arbetsplatser Totalt (25) 29 varav steg 2 (0) 1 Sjukfrånvaro % (2 682) 2 906 Arbetsskador och tillbud Mertid och övertid (årsarbetare) Mertid Övertid Totalt (63) 53 (47) 48 (109) 100 PERSONALKOSTNADER Personalkostnader (mdr) (3 385) 3 494 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 700 600 500 400 300 200 100 0 År 648 411 504 252 Arbetsskador Tillbud 498 426 2010 2011 2012 År Andel av totala kostnader (%) (54) 56 Sjukfrånvarokostnader (mkr) (70, 6) 75,7 44% Andel personalkostnader 56% Personalkostnader Övriga kostnader PERSONALFÖRSÖRJNING Genomsnittlig ålder (46,4) 46,5 Genomsnittlig pensionsålder (64,6) 64,9 Personalomsättning (%) (8,2) 7,7 Antal utannonserade tjänster (1 296) 1203 6 5 4 3 2 1 0 UTVECKLING GENOM MEDSKAPANDE Medarbetarenkäten Genomsnittsresultat 2010 2012 År Fortsatt gott arbetsklimat Lunds kommun på SKLs genomsnitt Hög svarsfrekvens, 74 procent Totalt Arbetsledare SKL Hållbart medarbetarengagemang, HME Nyckeltal ** Svarsbetyg*** Alla kommuner * 78 4,1 Lunds kommun 77 4,1 * som rapporterat in i Kolada 2012 **enligt Kolada, skala 0-100 *** skala 1-5 43% 14% 43% Rekryteringsbehov inom 5 och 10 år Inom 5 år Inom 5-10 år Inget ersättningsbehov ATTRAKTIVA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Medianlön (kr) (23 284) 24 026 MÅNGFALD Andel deltidsanställda (%) Kvinnor (36) 35 Män (21) 22 Totalt (32) 32 Jämställdhetsindex * (117) 113 * enligt Nyckeltalsinstitutet Andel kvinnor och män 77 23 Kvinnor Män 06 / LUND 2012
KOMMUNENS SAMLADE VERKSAMHET Kommunkoncernen omfattar Lunds kommun med dess nämnder och styrelser, kommunalförbund samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har inflytande över. Kommunen har därutöver 16 uppdragsföretag. Kommunfullmäktige (65 ledamöter) Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Habostyrelsen Barn- och skolnämnd Lunds stad Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Lunds kommuns Parkerings AB Barn- och skolnämnd Lund öster Vård- och omsorgsnämnden Tekniska nämnden Lunds kommuns Fastighets AB Utbildningsnämnden Socialnämnden Miljönämnden Kraftringen/ Lunds Energi koncernen AB Servicenämnden Renhållningsstyrelsen Räddningstjänsten Syd (Kommunalförbund) Överförmyndarnämnden Valnämnden VA SYD (Kommunalförbund) Krisledningsnämnden Fastighets AB Lunds Arena Science Village Scandinavia AB PSU 07
KAPITEL 1 MEDARBETARPOLICYN OCH ÅRETS HANDLINGSPLAN Medarbetarpolicyn för Lunds kommun beskriver de värderingar och förhållningssätt som ska genomsyra våra arbetsplatser och alla våra möten med medborgarna. Grundläggande för medarbetarskapet är ett medskapande förhållningssätt och att vi varje dag bidrar till att göra det goda livet möjligt för medborgarna. MEDARBETARPOLICY PERSONALSTRATEGISK HANDLINGSPLAN FÖR 2012 Handlingsplaner baserade på medarbetarpolicyn ska tas fram och följas upp i samband med årsredovisningen. Varje år antar därför kommunstyrelsen en handlingsplan för det personalstrategiska arbetet. Handlingsplanen innehåller särskilda åtgärder som ska vara i fokus kommande år och är ett komplement till det ordinarie HR-arbetet i kommunen. Den personalstrategiska handlingsplanen för 2012 fokuserade på Lunds kommun som en attraktiv arbetsgivare. För att trygga personalförsörjningen framöver har Lunds kommun en stor utmaning i att kunna både rekrytera och introducera nya medarbetare samt att behålla, ta tillvara och utveckla befintliga medarbetare. För att kommunen ska vara och upplevas som en än mer attraktiv arbetsgivare angavs ett antal åtgärdsområden i handlingsplanen för 2012: Personalstrategisk handlingsplan 20 12 Medarbetarpolicyn är indelad i olika områden. Utöver den övergripande inriktningen Vi gör det goda livet möjligt ingår följande områden: Utveckling genom medskapande Mångfalden berikar Hälsa och arbetsmiljö i fokus Attraktiva anställningsvillkor främjar utveckling Till medarbetarpolicyns olika områden finns riktlinjer för stöd i det vardagliga arbetet. Medarbetarpolicyn och riktlinjerna finns på intranätet tillsammans med tillhörande verktyg, såsom personalprocesser, råd och guider. Underlätta framtida rekrytering Medarbetarenkät och utvecklingsområden Ledar- och medarbetarutveckling Ständigt förbättrat systematiskt arbetsmiljöarbete Hälsofrämjande arbetsplatser Fördjupad jämställdhetsstatistik Utveckling av personal- och löneadministrativt stödsystem Läs mer om vad som har gjorts inom respektive område i de olika kapitlen här i den personalstrategiska uppföljningen. 08 / LUND 2012
PSU 09
KAPITEL 2 MEDARBETARE I LUNDS KOMMUN Definitioner Tillsvidareanställda Som tillsvidareanställda räknas heltids- och deltidsanställda. Visstidsanställda Som visstidsanställda räknas månadsavlönade medarbetare som har tidsbegränsade anställningar. Timavlönade inkluderas inte. Årsarbetare Antalet årsarbetare är antalet tillsvidareanställda medarbetare (inklusive tjänstlediga) omräknat till heltidstjänster. Statistik per 31 december 2012 Antalet medarbetare beräknas per den 31 december 2012. LUNDS KOMMUN LUNDS STÖRSTA ARBETSGIVARE Lunds kommun är med sina drygt 9 000 medarbetare den största arbetsgivaren i Lund sett till antalet medarbetare inom kommungränsen. Flertalet av kommunens medarbetare är tillsvidareanställda eller månadsavlönade visstidsanställda. Till detta kommer timavlönade medarbetare. Jämfört med föregående år ökade antalet månadsanställda medarbetare inom Lunds kommun med 41 personer under 2012. Ökningen finns hos tillsvidareanställda med 59 personer medan visstidsanställda minskade med 18 personer. Även antalet tillsvidareanställda årsarbetare fortsatte att öka under 2012 (+78). Diagram 1. Månadsavlönade anställda i Lunds kommun 2003-2012 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Visstidsanställda Tillsvidareanställda Tabell 1 Antal månadsanställda i Lunds kommun 2008-2012 År Tillsvidareanställda Visstidsanställda Summa tillsvidare- och visstidsanställda Tillsvidareanställda årsarbetare 2008 7 457 1 352 8 809 6 890 2009 7 510 1 193 8 703 6 942 2010 7 599 1 380 8 979 7 028 2011 7 670 1 326 8 996 7 108 2012 7 729 1 308 9 037 7 186 010 / LUND 2012
Diagram 2. Antal tillsvidareanställda årsarbetare 2003-2012 7 300 7 200 7 100 7 000 6 900 6 800 6 700 6 600 6 500 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Tabell 2. Antal månadsavlönade medarbetare per nämnd 2009-2012 Tillsvidareanställda Visstidsanställda 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Barn- och skolnämnd Lunds stad 2 075 2 116 2 157 2 128 310 318 300 326 Barn- och skolnämnd Lund Öster 908 895 872 862 90 94 89 110 Byggnadsnämnden 76 76 78 78 2 4 5 3 Kommunstyrelsen 155 158 159 178 15 18 30 28 Kultur- och fritidsnämnden 339 327 330 328 52 49 64 65 Miljönämnden 22 23 23 23 2 2 2 1 Renhållningsstyrelsen 107 106 102 105 8 8 8 4 Servicenämnden 343 344 345 354 24 25 31 32 Socialnämnden 416 421 416 417 189 231 192 176* Tekniska nämnden 67 64 68 72 4 7 3 6 Utbildningsnämnden 824 842 853 888 124 174 184 185 Vård- och omsorgsnämnden 2 187 2 239 2 277 2 304 361 436 406 360 * Av socialnämndens 176 visstidsanställda är 82 personer i arbetsmarknadspolitiska insatser, till exempel OSA (offentligt skyddad anställning), särskilt anställningsstöd, deltagare i arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti samt instegsjobb. Inom Lunds kommun har vård- och omsorgsnämnden det största antalet medarbetare med totalt 2 664 månadsavlönade medarbetare. Tätt därefter följer barn- och skolnämnd Lunds stad med 2 454 månadsavlönade medarbetare. Antalet timavlönade omräknat till årsarbetare har ökat med knappt 36 årsarbetare totalt i Lunds kommun jämfört med föregående år. Tabell 3. Antalet timavlönade omräknat till årsarbetare 2011-2012 2011 2012 Barn- och skolnämnd Lunds stad 128,2 146,2 Barn- och skolnämnd Lund öster 52,4 50,6 Byggnadsnämnden 3,6 3,5 Kommunstyrelsen 4,6 7,1 Kultur- och fritidsnämnden 15,6 18 Miljönämnden 0,0 0,1 Renhållningsstyrelsen 3,2 2,7 Servicenämnden 36,3 35,8 Socialnämnden 23,5 26,1 Tekniska nämnden 1,0 0,9 Utbildningsnämnden 20,2 20 Vård- och omsorgsnämnden 315,4 328,9 Totalt 604,0 639,9 PSU 011
Tabell 4. De största yrkesgrupperna i Lunds kommun 2012 Yrkesgrupp Antal månadsavlönade Förskollärare 758 Undersköterska, äldreomsorg 756 Undersköterska, hemvård 561 Barnskötare 516 Handledare (vårdare) 456 Lärare gymnasium, allmänna ämnen 431 Lärare grundskola, senare år 395 Lärare grundskola, tidigare år 357 Socialpedagog/behandlingsassistent 269 Fritidspedagog 269 Lokalvårdare 254 Vårdbiträde äldreomsorg 161 Inom kommunen finns cirka 160 yrkesgrupper som i sin tur kan bestå av anställningar med varierande titlar. Undersköterskor och förskollärare är de största yrkesgrupperna. Andra stora yrkesgrupper är barnskötare, handledare (kallades tidigare vårdare) och lärare inom de olika skolformerna. Tabell 5. Visstidsanställda inom de största yrkesgrupperna i procent Yrkesgrupp Antal visstidsanställda (månadsavlönade) Antal månadsavlönade totalt Visstidsanställda av totalt antal månadsavlönade (%) Förskollärare 61 758 8,0 Undersköterska, äldreomsorg 39 756 5,2 Undersköterska, hemvård 98 561 17,5 Barnskötare 125 516 24,2 Handledare (vårdare) 35 456 7,7 Lärare gymnasium, allmänna ämnen 75 431 17,4 Lärare grundskola, senare år 37 395 9,4 Lärare grundskola, tidigare år 63 357 17,6 Socialpedagog/behandlingsassistent 35 269 13,0 Fritidspedagog 30 269 11,2 Lokalvårdare 20 254 7,9 Vårdbiträde äldreomsorg 28 161 17,4 Visstidsanställda månadsavlönade medarbetare finns i varierande omfattning inom de största yrkesgrupperna. Särskilt barnskötare har en hög andel visstidanställda. Timavlönade ingår inte i statistiken. 012 / LUND 2012
Tabell 6. Timavlönade omräknade till årsarbetare inom de största yrkesgrupperna Yrkesgrupp 2011 2012 Barnskötare 120,8 131,6 Vårdbiträde, äldreomsorg 104,0 98,5 Handledare (vårdare) 63,8 64,8 Undersköterska, äldreomsorg 33,7 41,1 Lokalvårdare 26,1 26,8 Socialpedagog/behandlingsassistent 20,6 23,4 Lärare grundskola, senare år 8,7 10,4 Lärare grundskola, tidigare år 9,4 8,1 Förskollärare 8,0 7,3 Lärare gymnasium, allmänna ämnen 4,2 5,3 Fritidspedagog 1,6 2,3 Undersköterska, hemvård 1,4 2,2 De yrkesgrupper inom Lunds kommun som har klart flest timavlönade medarbetare är barnskötare och vårdbiträden. Den totala mer- och övertiden inom kommunen motsvarar 100,2 årsarbetare. Detta är en minskning jämfört med föregående år med 9,1 årsarbetare. Minskningen beror på ett minskat uttag av mertid motsvarande 10 årsarbetare. Uttaget av övertid har ökat med motsvarande knappt en årsarbetare. Kostnaden för mer- och övertid inom kommunen för 2012 är 54,8 miljoner vilket är en minskning med 3,1 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kostnaden för mer- och övertid motsvarar 1,6 procent av den totala personalkostnaden för 2012. Uttagen mertid har minskat för både kvinnliga och manliga medarbetare jämfört med föregående år. Vad gäller övertid har kvinnorna minskat uttaget något (motsvarande 1,1 årsarbetare) medan männen har ökat med motsvarande 2 årsarbetare jämfört med föregående år. Kvinnliga medarbetare inom kommunen tar ut något mer övertid än mertid i genomsnitt. De manliga medarbetarna tar ut övertid i betydligt högre grad, knappt fem gånger så mycket jämfört med uttagen mertid för 2012. Skillnaden i fördelning beror till stor del på att kvinnliga medarbetare i betydligt högre utsträckning arbetar deltid. MERTID OCH ÖVERTID Tabell 7. Mertid och övertid uppdelat på kön omräknat till årsarbetare Mertid Övertid Totalt Kvinnor 43,7 28,0 71,7 Män 8,9 19,6 28,5 Totalt 52,6 47,6 100,2 Tabell 8. Mertid och övertid uppdelat på kön, omräknat till miljoner kronor och inklusive sociala avgifter Mertid Övertid Totalt (mkr) Kvinnor 16,4 20,3 36,7 Män 3,1 15,0 18,1 Totalt 19,5 35,3 54,8 PSU 013
Tabell 9. Mertid och övertid per nämnd omräknat till årsarbetare och tusentals kronor inklusive sociala avgifter 2011-2012 Nämnd Totalt 2011 Totalt 2012 Varav mertid Varav övertid Motsvarande (tkr) Barn- och skolnämnd Lunds stad 19,9 20,3 15,8 4,5 9 238 Barn- och skolnämnd Lund Öster 7,8 8,6 6,1 2,5 4 200 Byggnadsnämnden 0,3 0,2 0,0 0,2 272 Kommunstyrelsen 1,1 1,5 0,0 1,4 1 427 Kultur- och fritidsnämnden 2,8 2,8 1,8 1,0 1 412 Miljönämnden 0,0 0,1 0,0 0,1 70 Renhållningsstyrelsen 3,0 4,7 0,1 4,7 3 512 Servicenämnden 7,4 7,3 2,7 4,6 4 674 Socialnämnden 3,5 3,3 1,6 1,8 2 001 Tekniska nämnden 0,4 0,4 0,0 0,4 402 Utbildningsnämnden 5,8 5,0 2,1 2,9 3 185 Vård- och omsorgsnämnden 57,3 46,0 22,5 23,5 24 385 Samtliga nämnder 109,3 100,2 52,6 47,6 54 779 De yrkesgrupper inom kommunen som har det största uttaget av mertid och övertid är undersköterskor inom hemvård och handledare. Tabell 10. Mertid och övertid omräknat till antal årsarbetare inom de största yrkesgrupperna Yrkesgrupp 2011 2012 Förskollärare 7,1 6,8 Undersköterska, äldreomsorg 9,1 6,6 Undersköterska, hemvård 12,5 11,4 Barnskötare 7,2 7,7 Handledare (vårdare) 15,5 10,4 Lärare gymnasium, allmänna ämnen 2,0 1,6 Lärare grundskola, senare år 1,1 1,2 Lärare grundskola, tidigare år 0,8 1,1 Socialpedagog/behandlingsassistent 2,2 2,5 Fritidspedagog 2,0 2,2 Lokalvårdare 3,3 1,3 Vårdbiträde äldreomsorg 3,2 2,1 014 / LUND 2012
KAPITEL 3 PERSONALKOSTNADER PERSONALKOSTNADER Personalkostnaderna uppgick för år 2012 till 3 494 miljoner kronor vilket motsvarar 56 procent av kommunens kostnader. Som jämförelse kan nämnas att personalkostnaderna för år 2011 var 3 385 miljoner kronor. Diagram 3. Personalkostnadernas andel av den kommunens totala kostnader Andel personalkostnader Diagram 4 visar hur sjukfrånvarokostnaderna har utvecklats mellan 2008 och 2012. Sedan 2007 betalar arbetsgivaren 80 procent av lönen för dag 2-14 samt 10 procent för dag 15 90. Arbetsgivaren betalar semesterersättning och sociala avgifter även för karensdagen och sjukfrånvaron från 90 till 180 dagar under de tre första åren. Nedanstående kostnader är inte omräknade med hänsyn till inflationen. Diagram 4. Sjukfrånvarokostnader i miljoner kronor 44% 56% 80 70 60 50 40 30 Personalkostnader Övriga kostnader SJUKFRÅNVAROKOSTNADER Sjukfrånvarokostnaderna för år 2012 var 75,7 miljoner kronor, vilket är en ökning med 5 miljoner eller 7 procent från 2011 års 70,6 miljoner kronor. Fördelningen av sjukfrånvarokostnaderna på karensdag, dag 2-14, dag 15-90 samt dag 91-180 visar på en ökning av sjukfrånvarokostnaderna för samtliga intervall. Sjukfrånvaron för dag 2-14 står för den största andelen nämligen 77 procent av totala sjukfrånvarokostnader. Det är också denna som ökat mest räknat i antal miljoner kronor. Mer att läsa om hur sjukfrånvaron har utvecklats under året finns i kapitlet Hälsa och arbetsmiljö i fokus. 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 Sjukfrånvarokostnaderna för år 2012 motsvarar 2,2 procent av de totala personalkostnaderna. Sjukfrånvaron medför en ökad administration för bland annat vikarieanskaffning, sämre kvalitet och ökad stress för övriga medarbetare på arbetsplatsen. Till sjukfrånvaro kostnaderna kommer rehabiliteringskostnader samt kostnader för vikarier. År PSU 015
Tabell 11. Fördelning av sjukfrånvarokostnader 2010-2012 2010 2010 2011 2011 2012 2012 Tkr % Tkr % Tkr % Karensdag 3 429 5,1 3 634 5,1 3 831 5,1 Dag 2 t o m dag 14 51 797 76,6 54 600 77,3 58 137 76,8 Dag 15 t o m dag 90 9 182 13,6 9 050 12,8 10 001 13,2 Dag 91 t o m dag 180 3 024 4,5 3 253 4,6 3 731 4,9 Sjukfrånvaro vissa lärare 163 0,2 86 0,1 47 0,1 Summa 67 595 100 70 623 100 75 747 100 Diagram 5. Fördelning av sjukfrånvarokostnader Karensdag Dag 2 t o m 14 Dag 15 t o m 90 Dag 91 t o m 180 Sjukfrånvaro vissa lärare Arbetsgivaren kan enligt kollektivavtalet AB bli skyldig att utge sjuklön om en medarbetares sjukpenning eller förlängd sjukpenning blir indragen av Försäkringskassan. Sjuklönen betalas i sådana fall under tiden som medarbetaren är sjukskriven, dock längst under 180 dagar. Under 2012 har Lunds kommun betalat ut sjuklön enligt ovanstående till 3 personer att jämföra med 8 under 2011 och 10 under 2010. 016 / LUND 2012
KAPITEL 4 LUNDS KOMMUN EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE För att Lunds kommun på bästa sätt ska kunna möta framtidens utmaningar behöver vi vara en attraktiv arbetsgivare för alla! Kommunen står inför en stor utmaning när det gäller den framtida personalförsörjningen. Utmaningen ligger i att både rekrytera och introducera nya medarbetare och behålla, ta tillvara och utveckla befintliga medarbetare. Viktiga utgångspunkter är den kommungemensamma medarbetarpolicyn samt Vision 2025 för Lunds kommun. I medarbetarpolicyn betonas främst tre områden som bidrar till att profilera Lunds kommun som en attraktiv arbetsgivare. Genom att kommunens arbetsuppgifter är meningsfulla bidrar alla medarbetare varje dag till att göra det goda livet möjligt för medborgarna. För att medborgarna alltid ska kunna ges bästa möjliga service vill och behöver kommunens verksamheter ständigt utvecklas och förbättras. Lunds kommun vill vara en organisation som präglas av utveckling, idérikedom och handlingskraft. Genom att medarbetarna utvecklas, utvecklas verksamheten. Lunds kommun som en attraktiv arbetsgivare var ett övergripande fokusområde i den personalstrategiska handlingsplanen för 2012. Särskilt fokuserades på följande åtgärd: Underlätta framtida rekrytering genom framtagande av arbetsgivarvarumärke samt identifiering av bristyrken. STATISTIK MED KOMMENTARER ÅLDERSSTRUKTUR Medelåldern för tillsvidareanställda medarbetare i Lunds kommun är 46,5 år, vilket är en ökning med 0,1 år sedan föregående år. De manliga medarbetarna är i genomsnitt 0,2 år äldre än de kvinnliga. Tabell 13. Tillsvidareanställda i åldersgrupper och i procent av samtliga tillsvidareanställda 2010-2012 Åldersgrupp 2010 (%) 2011 (%) 2012 (%) - 20 år 0,0 0,1 0,1 21-25 år 2,7 2,6 2,6 26-30 år 7,4 7,7 7,1 31-35 år 10,1 9,8 10,3 36-40 år 12,4 13 12,6 41-45 år 12,2 12,2 13,1 46-50 år 13,3 13,6 13,6 51-55 år 14,3 13,9 13,4 56-60 år 15,9 15,7 15,2 61-65 år 11,2 10,9 11,4 66 år - 0,5 0,5 0,6 Den största förändringen vad gäller åldersfördelning av tillsvidareanställda under 2012 har skett i åldersgruppen 41-45 år som ökade med 0,9 procentenheter. Den största åldersgruppen är liksom föregående år 56-60 år. Tabell 12. Genomsnittlig ålder för kvinnor och män 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor 46,7 46,6 46,5 46,3 46,4 Män 47 47 46,9 46,7 46,6 Alla 46,8 46,7 46,6 46,4 46,5 PSU 017
Diagram 6. Andel tillsvidareanställda i procent och åldersgrupper 2006-2012 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2006 2008 2010 2012-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-65 66- År Tabell 14. Genomsnittlig ålder per nämnd, sorterad efter stigande ålder Ålder Totalt Totalt Kvinnor Män 2011 2012 2012 2012 Miljönämnden 42,2 42,4 38,4 48,7 Vård- och omsorgsnämnden 44,5 44,5 44,6 43,8 Byggnadsnämnden 46,8 45,5 46,4 44,2 Renhållningsstyrelsen 46,6 46,1 47,8 45,9 Barn- och skolnämnd Lund Öster 46,3 46,3 46,5 44,7 Kultur- och fritidsnämnden 46,7 46,7 46,6 46,7 Socialnämnden 47,0 47,0 46,3 48,9 Tekniska nämnden 47,8 47,1 45,6 49,0 Barn- och skolnämnd Lunds stad 47,1 47,2 47,6 45,6 Kommunstyrelsen 46,8 47,8 47,2 48,9 Servicenämnden 48,3 48,6 48,0 49,2 Utbildningsnämnden 48,8 48,6 48,6 48,7 Totalt 46,4 46,5 46,4 46,6 PERSONALOMSÄTTNING OCH PENSIONSAVGÅNGAR Tabell 15. Antal tillsvidareanställda som slutat, fördelat på avgångsorsak 2008 2009 2010 2011 2012 Slutat på egen begäran 346 256 253 361 348 Pension 178 207 168 216 170 Annan orsak 279 44 64 60 80 Summa 803 507 484 637 598 Antal tillsvidareanställda 7 457 7 510 7 599 7 670 7 729 Personalomsättning (antal som slutat av totalt antal) i % 10,6 6,7 6,3 8,2 7,7 Personalomsättningen för 2012 var 7,7 procent vilket är något lägre än föregående år. 28 procent av samtliga avgångar för tillsvidareanställda berodde på pension vilket är en minskning med 6 procentenheter jämfört med 2011. Även antalet medarbetare som slutat på egen begäran var något lägre än föregående år. 018 / LUND 2012
Tabell 16. Genomsnittlig pensionsålder för tillsvidareanställda 2008-2012 Pensionsålder Antal 2008 64,6 178 2009 64,9 207 2010 64,8 168 2011 64,6 216 2012 64,9 170 Diagram 7. Antal pensionsavgångar 2004-2012 250 200 150 Den genomsnittliga pensionsåldern inom Lunds kommun ökade något under 2012 och är nu 64,9 år. 170 medarbetare lämnade organisationen för pension under året. Vid årets slut kvarstod 125 medarbetare som fyllt 65 år i tjänst. 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Tabell 17. Beräknade pensionsavgångar för tillsvidareanställda Inom 3 år Inom 5 år Inom 10 år Anställda Andel i pension om 10 år (%) Antal 680 1 182 2 330 7 729 30 30 procent av de tillsvidareanställda medarbetarna beräknas ha gått inom pension inom tio år, vilket är något lägre än föregående år då motsvarande siffra var 31 procent. Beräkningen baseras på en pensionsålder på 65 år. Personalomsättning på sikt en räkneövning En prognos har gjorts för att göra en preliminär bedömning av personalförsörjningsbehovet de kommande åren. Prognosen är baserad på hur många anställda som slutade på egen begäran eller annan orsak än pension under 2012 samt på beräkningar över hur många som väntas gå i pension de närmaste åren utgående från en pensionsålder på 65 år. Siffrorna ger en tydlig vink om ett stort rekryteringsbehov den kommande framtiden. Inom 5 år beräknas drygt 40 procent av kommunens nuvarande medarbetare ha lämnat sin anställning, inom 10 år drygt 85 procent. Osäkra faktorer är naturligtvis om Lunds kommun har samma behov av medarbetare framöver. En ökad befolkning kräver en ökad service samtidigt som kommunen kan komma att omorganisera, effektivisera och entreprenadutsätta vissa verksamheter. Vi kommer förmodligen även att få en ökad rörlighet bland arbetskraften på grund av att många fler lediga tjänster kommer att utannonseras även om vi just nu är inne i en lågkonjunktur. Det gäller framförallt inom kommunerna men även inom andra verksamheter med många fyrtiotalister bland sina medarbetare. Diagram 8. Rekryteringsbehov inom 5 och 10 år 43% 14% 43% Inom 5 år Inom 5-10 år Inget ersättningsbehov Inom 5 år beräknas drygt 40 procent av dagens anställda att behöva ersättas. Inom 10 år är det totala beräknade ersättningsbehovet drygt 85 procent. PSU 019
REKRYTERINGAR Tabell 18. Utannonserade tjänster 2011 2012 Antal tjänster 1 296 1 203 Antal annonser 888 850 Antal sökande 31 329 38 487 Genomsnitt sökande per annons 35 45 Lunds kommun utannonserade 1203 tjänster fördelade på 850 platsannonser under 2012. Varje annons lockade till sig i genomsnitt 45 ansökningar vilket är klart fler än föregående år (35 ansökningar). Antalet ansökningar varierar kraftigt beroende på sökt yrkesgrupp. Liksom föregående år avsåg 55 procent av 2012 års annonser tillsvidareanställningar. Drygt hälften (55 procent) av annonserna avsåg heltidsanställningar. Ytterligare 11 procent erbjöds anställning på antingen heltid eller deltid. Annonser om arbete på deltid motsvarade 31 procent och 3 procent av annonserna gällde timavlönade arbeten. ÅTGÄRDER INOM OMRÅDET ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Lunds kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare, både idag och i framtiden. Därför sker ett aktivt arbete för att främja rekrytering samt att ta tillvara och utveckla befintliga medarbetare både kommunövergripande och inom nämnderna. Bland de åtgärder som har genomförts kommunövergripande under 2012 finns särskilt ett intensifierat arbete med att förtydliga vad kommunen står för som arbetsgivare. LUNDS KOMMUN EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Den personalstrategiska handlingsplanen för 2012 angav följande strategiska åtgärder inom området: Framtagande av ett trovärdigt och lockande arbetsgivarvarumärke som visar vad som kännetecknar Lunds kommun och vad vi vill föra fram om oss själva som arbetsgivare Utveckling av strategi för kommunikation av arbetsgivarvarumärket internt och externt Fokusgrupper om Lunds kommun som arbetsgivare För att få fram välgrundade åsikter om kommunen som arbetsgivare genomfördes under våren 2012 ett flertal fokusgrupper med befintliga och potentiella medarbetare. En fokusgrupp innebär ett strukturerat samtal med 6-8 gruppdeltagare kring några på förhand definierade frågor. Genom ett samtal med avgränsade ämnen under ledning av en samtalsledare ger fokusgrupper möjlighet till att hämta in mycket information under en begränsad tid från gruppdeltagarna. Fokusgrupper som metod började användas av Lunds kommun i samband med medverkan i projektet Sveriges viktigaste jobb som Sveriges kommuner och landsting (SKL) driver. Projektet syftar till att öka kunskapen om jobb inom, och nyansera bilden av kommuner och landsting som arbetsgivare, vilket bör gagna Lunds kommuns rekryteringsmöjligheter framöver. Kommunen deltog i projektet genom att leverera material från två fokusgrupper. Därefter bedömdes fokusgrupper vara en så bra metod att den började användas i större omfattning med kommunens egna fokusgrupper. Fokusgrupperna som genomfördes fokuserade på frågor med positiv inriktning om kommunen som arbetsgivare. Bland annat skedde dialog kring vad som lockade medarbetaren att börja jobba i Lunds kommun från början, vad som motiverar medarbetaren att stanna kvar i jobbet och den övergripande bilden av kommunen som arbetsgivare. Potentiella medarbetare i form av gymnasieelever tillfrågades om sin bild av kommunen som arbetsgivare och bidrog med nyanserade tankar från ett ungdomsperspektiv. Resultat från fokusgrupperna Fokusgrupperna bidrog med ett antal faktorer som förtydligar bilden av Lunds kommun som arbetsgivare. Bland de övergripande faktorer som hittades finns: Vi gör det goda livet möjligt! Meningsfullt och viktigt arbete Arbete med människor Ge god service till medborgarna Jag behövs! Vi vill inte bara följa utvecklingen vi vill leda den! Lunds goda rykte Traditionellt visavi nytänkande Utvecklas du, utvecklas vi! Utvecklas i arbetet Frihet under ansvar Delta i hela processen Jag utvecklar verksamheten, mig själv och andra Fokusgruppernas deltagare framhävde också Lunds kommun som en trygg organisation med bra chefer och ledare. 020 / LUND 2012