Rev. 2006-06-15
INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument är att rapporteringen ska öka och i sin tur medföra att våld och hot om våld minskar. Vi accepterar inte att någon ska bli förolämpad gång efter gång utan att någon åtgärd görs. Riskerna för våld eller hot om våld ingår i internkontrollen och är således en ingående del i arbetsmiljöarbetet och bör behandlas samtidigt med annat arbetsmiljöarbete. T.ex. ingå i skyddsronder och uppmärksammas när handlingsplanen upprättas. (se bilaga 2). MÅLSÄTTNING Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö. Kommunen ska leva upp till vad som sägs i AFS 1993:2 (Arbetsmiljöverkets författningssamling) om våld och hot i arbetsmiljön. Alla kommunanställda, förtroendevalda, de som företräder Ängelholms kommun och kommunens invånare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö inom kommunens verksamheter. Alla kommunanställda, förtroendevalda och de som företräder Ängelholms kommun, görs medvetna om sin egen möjlighet och skyldighet att medverka till en god arbetsmiljö. Kommunen som arbetsgivare tar ansvar för att uppmärksamma och åtgärda våld eller hot om våld som förekommer i den kommunala verksamheten. Alla händelser ska anmälas till närmste chef för att ett förebyggande arbete ska kunna bedrivas. En kontinuerlig kartläggning ska göras inom verksamheterna och redovisas 1ggr/år till berörd skyddskommitté (exempel: se bilaga 2). Åtgärder som inte kan genomföras genast ska planeras på sikt genom att tas in i verksamhetens handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete. Alla kommunanställda, förtroendevalda och de som företräder Ängelholms kommun ska veta var och i vilket sammanhang det finns risk för att hotfulla eller våldsamma situationer kan uppstå. Alla kommunanställda, förtroendevalda och de som företräder Ängelholms kommun ska informeras, handledas och utbildas så att de såväl i sitt dagliga arbete som när de möter människor i kris kan hantera situationen och undvika att våldssituationer uppstår. 2(9)
POLICY Vissa grupper löper större risk att utsättas för våld och hot om våld än andra. Som exempel kan nämnas personal inom social- och hemtjänsten, i receptioner, viss lärarpersonal, anställda i tillsynsbefattningar inom t.ex. miljökontor etc. Ett väl fungerande skydd och personlig säkerhet för de anställda, förtroendevalda och de som företräder Ängelholms kommun är en mycket viktig och angelägen fråga för Ängelholms kommun. Denna policy gäller för all kommunal verksamhet. Våld eller hot om våld inom kommunal verksamhet ska alltid rapporteras till närmste chef. Polisanmälan ska göras av den närmste chefen. Överfallslarm bör finnas för riskutsatt personal och fastställda rutiner för hur man larmar, tar emot och åtgärdar larmet. Arbetsgivaren ska beakta behovet av omedelbart stöd till den som drabbats av våld eller hot om våld. Detta gäller även vid polisanmälan och vid en eventuell rättegång. Utsätts personal för direkt hot ska även den utsattes bostadsförhållande och resor till och från arbetet tas med i bedömningen. Anställd, förtroendevald eller de som företräder Ängelholms kommun som uppmärksammar att någon blir hotad eller utsatt för våld, ska om möjligheter ges markera att beteendet är olämpligt och inte accepteras. Tala om möjligt direkt med den som gjort det. REVIDERING Skydd & Säkerhetssamordnaren ansvarar för revideringen av detta dokument och skall ske varje mandatperiod. 3(9)
RAPPORTERING En noggrann rapportering av inträffade händelser ger underlag för att identifiera och analysera risker och motåtgärder. Här följer information om tillvägagångssätt när en hot- eller våldsituation har inträffat. Information bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrift Våld och hot i arbetsmiljö AFS 1993:2. Om du eller någon annan utsätts för våld eller hot om våld informera alltid närmaste chef. Vid allvarliga händelser ska förvaltningschefen informeras. Anställd, förtroendevald och de som företräder Ängelholms kommun ska lämna skriftlig information om aktuell händelse i form av tillbudsrapport eller anmälan om arbetsskada till närmste chef. Berörd chef ska därefter i rapporten/anmälan anteckna eventuella vidtagna/planerade åtgärder. Skyddsombudet ska medverka. Chefen skickar därefter rapporten/ anmälan till sekreteraren i berörd skyddskommitté. Händelser och olyckor ska följas upp, analyseras samt åtgärder ska vidtagas för att hindra att de sker igen. Respektive chef bedömer om händelsen är så pass allvarlig att kontakt ska tas med förvaltningens krisorganisation. Berörd chef ska utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om ett olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete orsakat dödsfall, svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare. En sammanställning av rapporterna/anmälningarna skickas till kommunens Skydd & Säkerhetssamordnaren, halv- och helårsvis. Den enskilde ska alltid känna sig trygg i att arbetsgivaren gör en polisanmälan. Lämna aldrig några uppgifter om den enskilde medarbetaren. Då det är arbetsgivaren som ska stå för polisanmälan är det Ängelholms kommuns organisationsnummer (212000-0977), adress och telefonnummer som ska uppges. Den drabbade/utsatte har alltid rätt att kräva att en polisanmälan ska göras. I övriga fall läs nedan. I Brottsbalken talar man om förolämpning (1), ofredande (2), olaga hot (3) och misshandel(4), se bilaga 1. Var i trappstegen ska Ängelholms Kommun sätta stopp? 1 2 3 4 4(9)
Förolämpning (1) och ofredande (2). Händelsen anmäls alltid till närmaste chef. o Vid första händelsen får gärningsmannen en tillsägelse om olämpligheten i beteendet. o Vid andra tillsägelsen ser man till att den utsattes närmaste chef finns med. o När 3 anmälningar kommit in gällande samma gärningsman göres en polisanmälan. Olaga hot (3) och misshandel (4). Polisanmälan sker direkt. Berörd chef informeras snarast. För att detta ska fungera krävs det att alla händelser rapporteras till närmaste chef. 5(9)
6(9) Bilaga 1 BROTTSBALKEN 1. Förolämpning, Brb 5 kap 3 Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, döms för förolämpning. För att förolämpning skall bli aktuellt måste gärningsmannen med sitt uttalande rikta sig till den berörda personen. Ett kränkande tillmäle kan utgöras av skällord eller nedsättande omdömen. Som exempel på en kränkande beskyllning kan nämnas ett påstående om att offret begått ett brott. Att spotta någon i ansiktet är exempel på ett skymfligt beteende. 2. Ofredande, Brb 4 kap 7 Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande. Straffen kan bli böter eller fängelse upp till sex månader. Att handgripligen antasta någon innefattar bl.a. att någon knuffar eller sparkar annan eller rycker eller sliter i hans/hennes kläder. Uppstår smärta vid händelsen bedöms gärningen istället som misshandel. 3. Olaga hot, Brb 4 kap 5 Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot. Straffet kan bli böter eller fängelse upp till två år. Lagen fordrar inte att det objektivt sett föreligger anledning att befara att hotet skall verkställas. Det krävs endast att hotet är av den beskaffenheten att det kan framkalla allvarlig fruktan hos den hotade. Hotet kan även gälla åtgärder mot tredje person, t.ex. en nära anförvant till den hotade. 4. Misshandel, Brb 3 kap 5 Den som tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom i vanmakt eller annat sådant tillstånd, döms för misshandel. Straffet kan bli böter eller fängelse upp till två år. Kroppsskada innebär inte bara sår, svullnader, benbrott o.d. utan också olika slags funktionsrubbningar såsom skador på balanssinnet, syn eller hörsel. Under begreppet sjukdom går såväl kroppsliga som psykologiska sjukdomar in. Med smärta avses ett fysiskt lidande som inte är alltför bagatellartat och som inte är av omedelbart övergående natur. Grov misshandel Grov misshandel föreligger om misshandeln är svår, livsfarlig eller särskilt hänsynslös. Likaså om flera personer attackerar en ensam person eller om någon sparkar på en försvarslös person (Brottsbalken 3:6). Straffet kan bli fängelse mellan ett till tio år. 3 & 4. Våld eller hot mot tjänsteman, Brb 17 kap 1 Den som med våld eller hot om våld förgriper sig å någon i hans myndighetsutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärder däri eller hämnas för
sådan åtgärd, dömes för våld eller hot mot tjänsteman. Detsamma skall gälla, om någon sålunda förgriper sig mot den som tidigare har utövat myndighet för vad denne däri gjort eller underlåtit. Den skyddade personkretsen omfattar i första hand alla hos stat och kommun anställda arbetstagare i vilkas befattning ingår att utöva myndighet. Våldet eller hotet skall riktas mot funktionären i hans myndighetsutövning eller för att tvinga honom till åtgärd i myndighetsutövningen, hindra honom därifrån eller hämnas därför. För att någon skall kunna bestraffas för våld eller hot mot tjänsteman i tjänsteutövningen förutsätts att gärningsmannen känt till att den andre utövar offentlig myndighet. 1 & 2. Förgripelse mot tjänsteman, Brb 17 kap 2 Den som annorledes än i 1 sägs, för att tvinga eller hindra någon i hans myndighetsutövning eller för att hämnas för åtgärder däri, otillbörligen företager gärning, som för honom medför lidande, skada eller annan olägenhet, eller hotar därmed, dömes för förgripelse mot tjänsteman. Samma kriterier gäller här som för våld och hot mot tjänsteman avseende myndighetsutövning. Det vanligaste fallet vid brott enligt denna paragraf är då någon använder hot för att hämnas eller få någon att avstå åtgärd som därmed gynnar gärningsmannens intresse. 7(9)
8(9) Bilaga 2 KARTLÄGGNING Varje förvaltning ska göra en årlig kartläggning av riskerna för våld och hot om våld. Genom att dessa punkter ingår i internkontrollen kan kartläggningen med fördel samordnas med systematiskt arbetsmiljöarbete. Några exempel på punkter som bör tas upp är: Riskbedömning i olika arbetssituationer När, var och hur kan risker uppstå? Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits? Rutiner och instruktioner En kontroll av att policy och mål i detta dokument efterlevs. Undersök om instruktionerna är tillräckliga och tydliga gällande säkerhetsrutinerna. Är de särskilda rutinerna kända av berörda arbetstagare? o Får nyanställda introduktion om säkerhetsrutinerna? o Får tillfällig personal, exempelvis lokalvårdare tillräcklig information? Fysiskt skydd Finns möjlighet att tillkalla snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation? Finns det larm, reträttvägar m.fl. tekniska lösningar där så krävs? Finns rutiner för vem som tar emot larm och för åtgärder som skall vidtas när larm utlösts? o Känner alla till dessa rutiner? Sker underhåll och kontroll av larmutrustning regelbundet? Utbildning och debriefing (hur man bearbetar en kris) Finns rutiner för regelbundna utbildningar och övningar av säkerhetsrutiner? o Har alla anställda tillräcklig utbildning? Finns det program för omhändertagande av drabbade? o Finns det tillgång till professionellt krisstöd? Rapportering Hur rapporteras inträffat hot, våld samt tillbud? o Utreds händelserna? o Sker polisanmälan? Finns rutiner för dokumentation? Hur hanteras dokumentationen? Ensamarbete Undviks ensamarbete i riskabla situationer? Finns det snabb tillgång till ordningsvakter och polis?
Bilaga 3 AFS 1993:2 Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Riskförebyggande åtgärder 2 Arbetsgivaren skall utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder som kan föranledas av utredningen. Bestämmelser om anlitande av minderåriga till arbete där våldsrisker kan förekomma finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1990:19) med föreskrifter om anlitande av minderåriga i arbetslivet. 3 Arbetet skall ordnas så att risk för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs. Särskilda säkerhetsrutiner skall finnas för arbete som kan medföra risk för våld eller hot om våld. Rutinerna skall hållas aktuella och följas upp fortlöpande. Rutinerna skall vara kända av alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna. 4 Arbetstagarna skall ha tillräcklig utbildning och information och få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredsställande trygghet. 5 Vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot om våld skall arbetstagarna få särskilt stöd och handledning. 6 Arbetsplatser skall placeras, utformas och utrustas så att risk för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs. 7 Arbetstagarna skall ha möjlighet att kalla på snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation. Arbetsgivaren skall se till att det finns larmutrustning där så krävs för säkerheten det finns fastställda rutiner för vem som skall ta emot larm och för åtgärder som skall vidtas när larm utlösts övning av säkerhetsrutiner och åtgärder vid larm genomförs regelbundet larmutrustning underhålls och kontrolleras AFS 1993:2 4 det finns andra tekniska hjälpmedel om det behövs. 8 Innebär en arbetsuppgift påtaglig risk för våld eller hot om våld får den inte utföras som ensamarbete. 9 Värdetransporter skall organiseras och utföras så att arbetstagarna har betryggande säkerhet. Uppföljande åtgärder m.m. 10 Tillbud och händelser med våld eller hot om våld skall dokumenteras och utredas. 11 Arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1993. Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd (AFS 19831) beträffande våldsrisker i arbetsmiljön. 9(9)