Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.



Relevanta dokument
Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Kvalitetsrapport Så här går det

Systematiskt kvalitetsarbete

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Sagor och berättelser

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Kvalitetsredovisning

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Sagor och berättelser

Förskolan Trollstigen AB

Arbetsplan Stockby Förskola

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Tallens utvärdering Våren 2013

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Arbetsplan

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Kattens Janssons månadsbrev

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Kvalitetsdokument

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Lärande & utveckling.

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Avdelning Sporrens utvärdering

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Transkript:

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Våra mål: Vi vill fortsätta vårt arbete med att lära känna barnen. Tar vara på deras små egenheter. Värna om deras egenvärde, stärka deras självkänsla/identitet. Vi jobbar mot en gruppkänsla där vi uppmärksammar och hjälper varandra. Hur ska vi nå våra mål? Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra t.ex. att skicka, dela maten. Vi använder uppskattande snälla ord till varandra. att ta ansvar för sina kläder och hjälpa de som inte kan. Solidaritet Att värna om vår inne och ute miljö, vi är rädda om våra saker. Vi vill stärka deras självkänsla genom att uppmuntra nyfikenhet, fantasi, utveckling och självständighet. Vi ska berömma deras små egenheter: Du duger, du är bra som du är! Jagduger som jag är. Vi är olika och det är bra. Vi kan lära av varandra. Detta uppnår vi genom att vara medvetna, lyhörda förebilder som agerar utefter detta.

Hur gjorde vi? Vid inskolningssamtalet har vi försökt att ta reda på så mycket som möjligt om barnens egenheter, vanor, intressen mm. Vi har öppnat upp för en bra kommunikation mellan föräldrar och personal genom att understryka att vi vill ha en rak kommunikation med både positiv och negativ feedback för barnens bästa. Trygghet. Vi har använt oss av boken om mig (en pekbok som varje barn har. Där i finns bilder på deras nära och kära, på huset, hunden, katten, viktiga saker för just det barnet.) Vi har haft ett positivt välkomnande förhållningssätt där vi förstärker grupptillhörigheten, kompisandan som förhoppningsvis smittar av sig på barn och föräldrar. Vi har hälsat och sagt hej då tillsammans med barnen. Vi har uppmuntrat nyfikenhet, idéer, hänsynstagande, ansvarstagande, kramar hjälpsamhet, snälla ord mm. Vi har uppmärksammat varje barn med deras namn i vår namnsång. Vi har använt en sång som handlar om att vara snäll mot sig själv och andra.(klappa lilla magen) Vi har haft gympa och rytmikstund, där vi lär oss att ta hänsyn till varandra, får en gruppkänsla och härlig rörelseglädje. Vi har gått till skogen i liten grupp där barnen har fått talutrymme, värnat om och hjälpt varandra samt fått känna ansvar. Vi använder matstunden till en bra social samvaro, där vi lyssnar, pratar och tar hänsyn till och hjälper varandra.

Vi har markerat vid kränkande handlingar och arbetat förebyggande med smågrupper och genom att läsa situationer. Vad blev resultatet? Vi känner att föräldrarna vågar fråga om saker de undrar över. De uppskattar att vi försöker lära känna deras barn på alla möjliga sätt. Barnen har frågat efter och hämtat sina egna böcker och vi har kunnat prata med dem om deras familjer, djur, hemmiljö mm. De har lärt oss pedagoger och pekat och berättat. Självkänsla. Vi har barn som med glädje och nyfikenhet kommer på morgonen och deklarerar att här är jag! De känner sig välkomna och ser fram emot dagens utmaningar. Vi har barn som säger: hej och hej då till varandra och oss. De välkomnar sina kompisar och frågar efter dem om de inte är där. Vi har barn som är nyfikna på varandra och de är fulla av idéer. Barnen tycker väldigt mycket om att höra sitt namn i sången och bli bekräftade och sedda. Många barn tycker om att klappa lilla magen, kinden osv. på sig själva och andra och att kramas på slutet i sången. De som inte vill bli klappade, kramade osv. visar det tydligt och barnen och vi tränar på att vara lyhörda för det. Hänsyn. Barnen frågar efter musik, dans och rytmik och har en härlig rörelseglädje. De klarar att dansa och röra sig i rummet och visa hänsyn till varandras rörelser.

Att gå till skogen är en aktivitet som barnen efterfrågar varje dag. De ropar: SKOGEN JAAA! Man de kan även ta en förklaring om varför vi inte kan gå just då.- Imorgon skogen säger de då förnöjt. De har tyckt om att upptäcka naturen i liten grupp där de har ätit frukt i skogen fantiserat, samtalat, klättrat. balanserat, studerat smådjur samt inte minst känt samhörighet, hänsyn och ansvar för varandra. Matstunden har varit en trevlig stund att lära känna varandra, träna på hänsyn, ansvarstagande, hjälpsamhet, nyfikenhet och matglädje! Vi känner att barnen uppskattar att äta och umgås vid matbordet. Vi har markerat kränkande behandlingar direkt här och nu och försökt att inte använda namnen i de sammanhangen. Det har minskat på skället på barnen och fokuserar mer på handlingen som sådan. Vi arbetar hela tiden förebyggande och försöker hitta lösningar och möjligheter för barnen att ha det bra. Analys: Vi har arbetat med ett förhållningssätt som utgår från vår värdegrund, läroplanen och barnens här och nu. Vi hoppas kunna fortsätta utvecklas tillsammans med barnen på det här området. Vi har försökt att vara förebilder och lyhörda på det här området och tycker att det har gett resultat på stämningen gruppkänslan och barnens nyfikenhet på varandra och oss. Vi tror även att det smittar av sig på föräldrarna. Arbetet mot kränkande behandling är något som pågår oavbrutet då många små barn fortfarande styrs av sina impulser. Det är viktigt att hitta lösningar som passar de barn som är här just nu. Åtgärder för utveckling: Vi vill fortsätta diskutera normer och värden i arbetslaget.

Vi vill fortsätta i samma anda och ser fram emot att få lära oss och ta del av vår nya medarbetares erfarenheter i höst. Vi vill ta vara på barnens intressen ännu mer. Kanske söka på nätet, låna hem böcker, observera: vad leker de med, fastnar de för? Fråga föräldrar mer, göra besök hemma hos barnen mm. Vi vill tillsammans med föräldrarna göra en liten presentation av deras barn med symboler för intressen och egenheter på en tavla i hallen. Utveckling och lärande. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur och enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Våra mål: Vi vill utveckla kompost och miljötänket. Vi vill låta barnen sopsortera lite. Vi vill ha både en maskfarm och en gråsuggefarm. Vi vill låta barnen uppleva enkla naturvetenskapliga experiment. Vi vill följa barnens nyfikenhet på vårt tema TROLL. Vi vill utmana dem inom motorik, matematik, musik, språk. naturvetenskap, teknik mm. på ett lustfyllt och lekfullt sätt. Hur ska vi nå våra mål? Barnen ska få sopsortera mjölkkartonger. Vi ska gräva ner olika material och se hur de förmultnar.

Vi ska dagligen titta på våra Gråsuggor och Maskar och låta barnen uppleva, utforska, sköta om och närma sig djuren. Vi vill låta barnen uppleva lite enkla naturvetenskapliga experiment som en start på deras fortsatta utforskande. Vi vill inom temat TROLL: göra om ett rum till trollrum med en miljö som utmanar till fantasi. Vi vill att barnen ska få egna tröjor med svansar på. Vi vill gå till skogen varje vecka och utmana fantasin och lärandet i vår egen trollgrotta. Vi vill att barnens ska få göra troll i olika material t.ex. sten, trolldeg mm. Vi vill leta upp trollmusik, trollsånger, sagor, ramsor och göra en trolldans tillsammans. Vi vill införliva matematiken, tekniken och naturvetenskapen på något kul sätt. Vi vill se vart barnens intresse styr temat! Hur gjorde vi? Vi har fortsatt att slänga fruktskal i komposten. Sopsorteringen har vi inte kommit igång med. Vår mask och gråsuggefarm fortsätter att fascinera barnen och undersöks och vårdas dagligen. Vi har varit i skogen och hittat nya maskar och gråsuggor till farmen. De olika material som grävdes ner har inte grävts upp. Vi har gjort enkla naturvetenskapliga experiment med bl.a. vatten, is, luft, kyla, värme, flytförmåga. mm. I temat: TROLL har vi gjort ett tittskåp med troll av alla de slag, ett trollrum med trollkoja. Trolltröjor med svans till alla barnen. Vi har tillverkat troll av sten och av trolldeg. Vi har varit i trollskogen och

hittat en trollgrotta där trollens kastruller utanför. Vi har sjungit trollsånger, gjort trollramsor och dansat trolldanser. Temat avslutades med en härlig trollfest. Resultat: Barnen är väldigt intresserade av smådjuren både i farmen, skogen och komposten. De vet att maskarna vill ha fruktskal och vatten för att må bra. Sopsortering var barnen endast med om vid ett tillfälle. Vi vet inte var materialen som grävdes ner finns, därför att de som gjorde det har slutat. De naturvetenskapliga experimenten har varit spännande och barnen har visat stort intresse och nyfikenhet. Vissa aktiviteter har blivit väldigt mycket efterfrågade t.ex. Isen, bubbla med sugrör i vatten och lite badskum, all slags vattenlek. Trolltemat har fått barnen och oss nyfikna på troll. Fantasin har berikats. Tittskåpet med alla de olika trollen upphör aldrig att fascinera. Barnen tyckte om att måla trolltröjor med händerna, göra stentroll och forma trolldeg. Trollsångerna och trolldansen har varit populära. På trollfesten klädde alla barnen och de vuxna ut sig i sina trolltröjor och festade, lekte och dansade tillsammans. Det serverades spindlar och gölvatten med grodägg. Det är väldigt utvecklande att jobba tillsammans med barnen i ett tema. Analys: Vissa aktiviter har blivit implementerade i vår verksamhet som: mask och gråsuggefarmen, komposten, skogen!, dansgympan, måla, leran mm. och nu senast blåsa bubblor. Det är ett resultat av barnens visade intresse för just dessa aktiviteter.

Det behövs ett visst överlämnande av aktiviteter när någon pedagog slutar. Temaarbete ger en gemenskap i gruppen och engagerar både barn och pedagoger och föräldrar. Vi arbetar, leker alla mot samma mål och vägen dit är det viktigaste. Åtgärder för utveckling: Vi vill fortsätta med våra naturvetenskapliga experiment och hitta nya stående aktiviteter i vår verksamhet. Vi vill fundera på hur vi kan utmana barnen vidare i vattenleken, luft, bubblor, is, sand t.ex. kan vi få in sopsortering på något annat vis i barnens värld. Vi vill skapa ett upplevelserum för alla sinnen. Vi vill hitta ett tema som barnen visar vägen till och som engagerar alla igen. Barns inflytande. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer, genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Våra mål: Vi vill fortsätta vårt arbete med att vara bejakande och inlyssnande av barnens egna idéer och intressen. Vi vill att de ska känna inflytande vid sångsamlingen samt uppleva demokratiska principer.

Hur ska vi nå målen? Vi ska låta barnen ha inflytande vid sångsamlingen. De ska aktivt välja sång genom att ta en pryl i vår sångväska. De får påverka, vänta på sin tur, lyssna på varandra. De har inflytande över sin sångsamling samtidigt som de övar sig i att ta hänsyn till allas åsikter. Vi vill lyssna och möta barnens funderingar om vårt tema TROLL. Följa deras spår och utmana vidare. Vi vill ta vara på deras önskningar om lekar och aktiviteter, när detta är möjligt och tillräckligt många vill samma sak. Då övar vi att göra sin röst hörd, påverka, samarbeta och kompromissa. Hur gjorde vi? Vi har haft sångsamlingar som tränat barnen att göra sin röst hörd, att visa hänsyn till och lyssna på sin kompis. De har fått påverka sin sångsamling och haft inflytande över låtvalet. De har fått välja frukt vid fruktstunden och vänta på sin tur. Vi har velat att de försöker säga vad de vill ha, i annat fall peka på den frukt de vill ha. Vi har varit lyhörda för barnens olika önskemål och egenheter. Vi har försökt göra så att det känns så bra som möjligt i olika situationer som: Vilan, blöjbyten, maten, påklädning mm. I Vårt tema TROLL har vi försökt lyssna in barnens favoriter och bygga vidare på det. Vi har försökt ta till vara på barnens idéer och önskemål om aktiviteter. Vi har delat upp oss efter olika önskemål. Resultat:

Vi har fått barn som är nyfikna och glada och ivriga att leka och lära. De känner att de kan påverka deras dag, vågar fråga och blir positivt bemötta. De gånger vi inte kan uppfylla deras önska tar de det med ro för de vet att det blir vid ett annat tillfälle. Barnen visar tydligt hur de vill ha det för att må bra. Analys: Vi har diskuterat och valt ett förhållningsätt som genererar i gladare aktivare barn som vågar påverka och göra sin röst hörd. De utvecklar sin självkänsla, trygghet och ställer krav samtidigt som de blir mer lyhörda för sina medmänniskor. Åtgärder för utveckling: Vi vill fortsätta i samma anda, observera och se vad barnen har för önskemål att påverka. Vi vill låta barnens intressen påverka verksamheten i ännu större utsträckning. Förskola och hem. Mål från läroplanen: Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Våra mål: Vi vill genomföra en ny form av pedagogisk dokumentation. Hur ska vi nå våra mål?

Vi vill samla vår pedagogiska planering och våra dokumentationer i en pärm i hallen, för föräldrar och barn att titta i. Vi vill att varje barn ska ha ett eget usb-minne, där vi samlar det barnets viktigaste pedagogiska dokumentationer. Vi vill ha ett föräldramöte där föräldrarna får insyn i den reviderade läroplanen. Där de konkret kan se vad den kan innebära för deras barn. De ska också få fundera över hur de vill vara med och påverka verksamheten. Hur gjorde vi? Vi har reviderat vårt underlag för utvecklingssamtalen och gått igenom, diskuterat och enats om ett gemensamt dokument och mallar till föräldrarna och oss. Vi har även tittat igenom inskolningssamtalet och gjort en mall för föräldrarna att fylla i. Vi har samlat de pedagogiska dokumentationerna i en pärm i hallen. Den används även vid utvecklingssamtalen. De flesta barn har ett eget Usb-minne. Ett föräldramöte hölls där föräldrarna konkret kunde se vad den reviderade läroplanen innebar för deras barn. Resultat. Utvecklingssamtalslapparna är uppdaterade till den reviderade läroplanen. En lathund för utvecklingssamtalen gör att alla pedagoger pratar och gör ungefär likadant. Föräldrarna får i lugn och ro fylla i en lapp med frågeställningar hemma innan deras inskolningssamtal. Pärmen i hallen är det inte så många föräldrar som har tittat i.

Usb-minnet: Vi la in vår pedagogiska planering, bilder på varje enskilt barns lärande och lite sånger och ramsor. Föräldramötet var uppskattat och vi fick mycket positiv respons från föräldrarna. Analys: Det har varit bra att gå igenom utvecklingssamtalen då vi måste kvalitetsäkra även dem. Vi genomför även en enkät om utvecklingssamtalen för att kunna bli bättre och utvecklas. Föräldrar som lämnar eller hämtar tar sig inte tid att läsa och titta i en pärm i hallen. Därför är det bra att alltid gå igenom pärmen med våra mål och pedagogiska dokumentationer när vi har utvecklingssamtal. Usb-minnet: Vi var inte helt på det klara med att vi endast får ha med varje enskilt barn på bild. Då hade vi anpassat vårt fotograferande och dokumenterande efter det. Åtgärder för utveckling: Vi vill fortsätta att jobba med föräldrarsamtalen och finslipa och bli bättre på det. Vi vill utveckla vårt pedagogiska dokumenterande och fotograferande. Vi vill få tid till reflektion med kollegor. Vi vill i samarbete med föräldrarna skapa en liten personlig presentation av varje barn med symboler för intressen egenheter, glädjeämnen mm, som ska hänga i hallen tillsammans med foto på barnet.

Uppföljning utvärdering och utveckling. Mål från läroplanen:. Att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas. Att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Våra mål: Vi vill fortsätta följa upp våra pedagogiska dokumentationer, våra lärmiljöer, både ute och inne, vårt förhållningsätt och barnens entusiasm för olika aktiviteter. Allt för att för att utveckla kvaliteten på förskolan och barnens trivsel, utveckling och lärande. Hur ska vi göra? Vi ska samla de pedagogiska dokumentationerna i en pärm i hallen för alla att titta i. Vi ska prata och reflektera över våra mål med jämna mellanrum. Vi ska följa barnens entusiasm och idéer. Vi ska diskutera vårt förhållningssätt. Hur gjorde vi? Pärmen hänger i hallen. Vi har pratat och reflekterat vid våra planeringsmöten.

Vi har försökt vara lyhörda för barnens tyckande och idéer. Vi har diskuterat vårt förhållningssätt vid våra planeringsmöten. Resultat: Vi är medvetna och entusiastiska och vill utveckla vårt sätt att utvärdera, reflektera och överföra detta på miljöer, aktiviteter, förhållningssätt. Allt detta på en nivå som kommer barnen tillgodo. Analys: Vi behöver mer tid för reflektion och utvärdering tillsammans. Vi behöver bättre förutsättningar såsom arbetsrum, fler datorer mer utbyte med andra förskolor. Vi behöver en servicepedagog som lösgör tid för oss att kunna ägna oss åt barnen och dess utveckling. Åtgärder gör utveckling: Vi önskar oss en servicepedagog till förskolan. Fler arbetsrum, vilorum. Vi behöver varsin bärbar dator. Då kan vi frigöra mer tid till reflektion tillsammans. Även utbyte med andra förskolor. Då kan vi följa upp och utvärdera på ett ännu bättre sätt, och dra slutsatser mot utveckling och kvalitet. Pedagogerna på Lingonet. Juni 2012.