Äldreomsorgsplan med sikte på 2020. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-05-27, 53

Äldreomsorgsplan med sikte på 2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-05-27, 53

INNEHÅLLSFÖRTECKNING POLITISK VISION 2 INLEDNING 3 1 Lagar och regler som styr äldreomsorgen 3 1.1 Nationella styrdokument 3 1.2 Nationella mål för äldrepolitiken 3 1.3 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre 4 1.4 Värdigt liv i äldreomsorgen 4 2 Nationell e-hälsa 5 3 Demografi och levnadsförhållanden 5 ÄLDREOMSORGEN I VAGGERYDS KOMMUN 6 4 Befolkningsutveckling i Vaggeryds kommun 6 5 Värdegrund 7 5.1 Värdighetsgarantier 8 6 Myndighetsutövning i kommunal verksamhet 8 7 Bostäder för äldre 9 7.1 Kvarboende 10 8 Hemtjänst Vård och omsorg i ordinärt boende 11 8.1 Valfrihet i hemtjänsten 11 8.2 Utveckling av hemtjänsten 12 8.3 Trygghetslarm 13 9 Hälso- och sjukvård 13 9.1 Vård, omsorg och rehab nära dig (KomHem) 13 10 Uppsökande verksamhet 14 10.1 Anhörigstöd 14 10.2 Dagverksamhet 15 11 Demensvård 15 11.1 Riktlinjer för demensvård 15 11.2 Personcentrerat arbetssätt i demensvården 16 12 Nutrition 16 13 Kvalitetsutveckling 17 13.1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 17 13.2 Kvalitetsregister 18 14 Personal 18 14.1 Evidensbaserad kunskap 19 14.2 Evidensbaserad praktik 19 15 IT- stöd 20 DEFINITIONER AV VISSA BEGREPP 22 1

POLITISK VISION Så länge som Du lever ska Du kunna njuta av livet och dess möjligheter. Utifrån Dina behov och val ska det vara tryggt och värdigt att åldras i Vaggeryds kommun. Den politiska visionen och mål för äldrepolitiken ska genomsyra hela äldreomsorgen i Vaggeryds kommun. Socialnämnden har huvudansvaret för äldreomsorgen men det krävs att andra aktörer tar sin del av ansvaret för att visionen ska förverkligas. Viktiga delar i äldrepolitiken kan till exempel vara bostadsfrågor, sociala aktiviteter och träffpunkter, äldres villkor på arbetsmarknaden och tillgång till bra kommunikationer. Socialnämnden vill samverka med övriga kommunala styrelser, nämnder, landsting och andra myndigheter för att tillsammans nå den politiska visionen och målen. Socialnämndens vision för äldrepolitiken hänger samman med och stärker den övergripande visionen för Vaggeryds kommun som en plats för att göra skillnad, en plats med möjligheter formad med tanke och omtanke. Där allt är nära och alla har betydelse. 2

INLEDNING Vaggeryds kommuns socialnämnd har av kommunfullmäktige erhållit uppdraget att under år 2012 lägga fram ett förslag till reviderad äldreomsorgsplan. Omvärldsförändringar samt förändringar i äldrepolitiken har lett till att socialnämnden bedömer att en helt ny äldreomsorgsplan är nödvändig för att äldreomsorgen inom Vaggeryds kommun ska motsvara aktuella och framtida förutsättningar. Äldreomsorgsplanen föreslås ingå i kommunfullmäktiges övergripande måldokument gällande socialnämndens ansvar för äldreomsorgen i Vaggeryds kommun. Planen ska under perioden 2013-2020 vara vägledande i politiska och verksamhetsmässiga beslut men också vara levande i det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Under arbetets gång har intresseorganisationer fått möjlighet att uttrycka sina synpunkter på den framtida planeringen, bland annat det kommunala pensionärsrådet. Tyngdpunkten i denna plan ligger på insatser och stöd till äldre människor med behov av hjälp och stöd men beskriver också tidiga insatser av förebyggande karaktär. Av planen framgår viljeinriktningen för socialnämndens verksamhetsområden. En långsiktig planering beskriver viktiga utvecklingsområden för äldreomsorgen i Vaggeryds kommun. Planen ska ge en god bild av nuläge och planerad utveckling för intressegrupper, samverkanspartners, brukare, anhöriga, personal samt alla kommuninvånare. Äldreomsorgsplanen är ett levande dokument som kommer att ses över kontinuerligt. 1 Lagar och regler som styr äldreomsorgen Verksamheten i Vaggeryds kommun styrs av de lagar i Sverige som finns för att beskriva hur god vård och omsorg ska utformas. Till dessa tillkommer mål, strategier, demografisk utveckling och nationella utvecklingsplaner med riktlinjer till kommunerna om hur dess omsorg och vård ska bedrivas. Inom Vaggeryds kommun finns också en politisk vision som är vägledande i den utveckling äldreomsorgen står inför. 1.1 Nationella styrdokument Verksamheten styrs i huvudsak av gällande lagstiftning, socialtjänstlagen (2001:453) (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL), Regeringens mål för äldrepolitiken (prop. 1997/98:13), Värdigt liv i äldreomsorgen (prop. 2009/10:116) samt Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (prop. 2005/06:115). Författningar utgivna av Socialstyrelsen som visar på hur äldreomsorgen skall vara utformad ingår i underlaget. 1.2 Nationella mål för äldrepolitiken Äldre skall kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende Äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag Äldre ska bemötas med respekt Äldre skall ha tillgång till god vård och omsorg 3

1.3 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre Den nationella utvecklingsplanen för vård och omsorg om äldre sträcker sig över 10 år och är en plan för utveckling av vården och omsorgen om äldre men innebär inte att utvecklingsarbetet är färdigt om tio år. Utvecklingsplanen visar på regeringens vilja för en ambitionshöjning och förbättringar av kvalitet, tillgänglighet, jämställdhet och mångfald inom vård och omsorg om äldre i hela landet. Detta kommer att ske genom lagstiftning, utvecklat system för kvalitetsarbete och uppföljning, stimulans för lokal utveckling och inte minst genom nödvändigt resurstillskott. För att nå förbättringar av kvalitet och stabilare strukturer för styrning krävs satsningar. Målet är att kunna erbjuda morgondagens brukare en gemensamt finansierad vård och omsorg av god kvalitet som är tillgänglig efter behov. Utvecklingsplanen fokuserar på sex utvecklingsområden: 1. Bättre vård och omsorg om de mest sjuka 2. Trygghet i boendet 3. Den sociala omsorgen 4. Nationell likvärdighet och lokal utveckling 5. Förebyggande arbete 6. Personal 1.4 Värdigt liv i äldreomsorgen Våren 2010 beslutade regeringen att anta prop. 2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen. Detta innebar lagändringar. I socialtjänstlagen 5 kap. infördes två nya bestämmelser: en nationell värdegrund som inriktas på att den äldre ska får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande att äldre ska så långt det är möjligt kunna välja När och Hur" stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges Vidare infördes en ändring i lagen om kommunala befogenheter som gör det möjligt för kommunen att lämna kompensation till enskild person. Av propositionen Värdigt liv i äldreomsorgen 2009/10:116 framgår att värdegrunden innebär att alla ska kunna leva efter sin identitet och personlighet utifrån ett värdigt liv och möjligheter att känna välbefinnande. Värdegrunden gäller både offentligt och enskilt bedriven verksamhet. Den omfattar både handläggning och utförande av insatser. Till ett värdigt liv hör: integritet såsom rätt till ett privatliv och kroppslig integritet möjlighet att upprätthålla sitt självbestämmande individanpassning och delaktighet i beslut och insatser insatser av god kvalitet ett gott bemötande av den äldre och dennes närstående Till välbefinnande hör att den äldre känner trygghet och meningsfullhet. 4

2 Nationell e-hälsa Begreppet e-hälsa, tidigare benämnd Nationell IT-strategi för vård och omsorg, bygger på att relevant information ska följa patienten och finnas oavsett besök hos landsting, kommun eller privat vårdgivare. Detta kräver anpassningar av arbetsrutiner och införande av IT-stöd som underlättar informationsutbyte och annan information. Den nationella e-hälsan ska fungera som ett stöd för lokalt och regionalt arbete och medverka till ett fördjupat samarbete på nationell nivå. För att kunna möta krav på e-hälsa krävs att IT-lösningar ska fungera tillsammans för att undvika att personalen ska gå in och ut i olika system under arbetets gång. 3 Demografi och levnadsförhållanden Ur ett demografiskt perspektiv sker en successiv ökning av antalet äldre. Den stora åldringsbommen kommer att väntas i början av 2020 talet, vilket kommer att innebära en markant ökning av antalet äldre. Förändring har skett vad gäller medellivslängden i Sverige. Under 1960-talet var medellivslängden 75 år för kvinnor och 71 år för män. Skillnaden mellan män och kvinnor fortsatte att stiga ända fram till slutet av 1970-talet. Kvinnors medellivslängd var då 78 år och mäns 72 år. Under 1980 talet och fram till 2010 har skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor och män minskat. Kvinnor har en medellivslängd på 84 år och män på 78 år. SCB förutspår att 2060 kommer skillnaden i medellivslängd mellan män och kvinnor ha minskat med ytterligare 2 år. Medellivslängden kommer då att vara 87 år för kvinnor respektive 85 år för män. Den ökade medellivslängden från 1900-talet till idag kan förklaras med lägre spädbarnsdödlighet, färre personer dör i hjärt- och kärlsjukdomar, färre personer dör i infektionssjukdomar tack vare bl.a. antibiotika. Andra orsaker av betydelse är en ökad kunskap om livsstilens inverkan på hälsan gällande exempelvis kost, rökning, motion, övervikt, alkohol samt bättre levnadsförhållanden. Den ökade medellivslängden har lett till att pensionärerna idag har en betydligt längre livslängd mot vad deras föräldrar hade. Den demografiska utvecklingen kommer få stor inverkan på utformningen av vård och omsorg om äldre. 5

ÄLDREOMSORGEN I VAGGERYDS KOMMUN Vaggeryds kommun strävar efter att ge en modern och fungerande vård och omsorg om äldre. Äldreomsorgen skall kännetecknas av god tillgänglighet, självbestämmande, trygghet och inflytande. Vård och omsorgsinsatser har förändrats både vad avser socialtjänstens och hälsosjukvårdens verksamheter. Långt fler äldre bor idag i eget boende. Fler äldre har hemtjänst och hemsjukvård. För dagens äldre personer med flera samtidigt förekommande sjukdomstillstånd ställs stora krav att kunna hantera en skör livssituation i eget boende. Ur ett hälsofrämjande perspektiv är förhoppningen en högre grad av samverkan mellan kommun och landsting gällande läkemedelshantering, palliativ vård, preventiv vård och demensvård. Utmaningen är att både i samverkan med landsting och på egen hand bidra till en vård och omsorg med ett helhetsperspektiv och hög kvalitet. Detta genom att tillsammans med andra aktörer utveckla ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Av vikt är att kommunen uppmärksammar behoven av en sammanhållen vård och omsorg. För att uppnå goda resultat krävs att kommunen och landstinget arbetar gemensamt för att åstadkomma en reell påverkan på den äldres vård och omsorg. 4 Befolkningsutveckling i Vaggeryds kommun Av prognosen i Diagram 4.1 framgår att antalet äldre i Vaggeryds kommun kommer att öka till år 2020. Antalet personer 65 år och äldre kommer under perioden år 2011-2020 att öka från 2495 till 2913 personer vilket motsvarar en ökning på 418 personer. År 2030 kommer antalet personer 65 år och äldre vara 3351. Av dessa kommer 1097 personer vara över 80 år, i jämförelse med år 2011 då antalet personer över 80 år var 752. Den prognostiserade ökningen av antalet äldre indikerar på ett större behov av resurser för flera verksamhetsområden inom äldreomsorgen under de närmaste 20 åren. Diagram 4.1: Prognos över befolkningsutvecklingen i Vaggeryds kommun, år 2011-2030 (* beteckningen w ska utläsas och uppåt ). 6

5 Värdegrund Vård- och omsorgsverksamheten i Vaggeryds kommun utgår från att alla ska kunna leva efter sin identitet och personlighet utifrån ett värdigt liv och ha möjligheter att känna välbefinnande (nationell värdegrund), vilket omfattar såväl handläggning som utförande av insatser. Det handlar om att säkra kvaliteten inom äldreomsorgen utifrån kommunens värdegrundsinriktning. Av vikt är bland annat respekt för var och ens rätt till privatliv, kroppslig integritet, självbestämmande, individanpassning och delaktighet i beslut och insatser. Insatserna ska vara av god kvalitet och ge ett gott bemötande av den äldre och dennes närstående. Den äldre ska känna trygghet och meningsfullhet. Från år 2013 kommunaliseras den öppna hälso- och sjukvården i hemmet i Jönköpings län. Det innebär att kommunen tar över ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatserna. Övertagandet benämns som KomHem och bygger på en länsövergripande värdegrund vilket också kommer att genomsyra all vård och omsorg i Vaggeryds kommun. Värdegrunden för all vård- och omsorgsverksamhet innebär: Vi utgår från patientens/brukarens behov Vi samarbetar aktivt över organisations- och huvudmannagränser Vi bemöter varandra med respekt och visar tillit Vi lär av varandra och tar tillvara varandras kompetens Denna antagna värdegrund är ett förnyat tankesätt inom vården och omsorgen och ett komplement till den utveckling som redan pågår. Värdegrundsarbetet bygger på att en dialog och diskussion förs om värdegrundens innehåll. Tanken är att lyfta upp och medvetandegöra innebörden i orden och visa på de handlingar som kan konkretiseras. Värdegrunden ska vara vägledande för personales bemötande och agerande inom äldreomsorgens verksamheter. Värdegrunden ska beskriva ett förhållningssätt i mötet med andra människor. Relationen mellan den äldre personen och omsorgspersonalen har avgörande betydelse för den äldre personens livskvalitet. Syftet med värdegrunden är att skapa en gemensam syn på viktiga värderingar i vårt förhållningssätt och en gemensam etisk plattform som grund i det dagliga arbetet. För att uppnå och upprätthålla en god kvalitet inom äldreomsorgen behövs en kvalitetshöjning vad gäller bemötande vilket möjliggörs genom att: fortsätta värdegrundsarbetet och implementera betydelsen av den nationella värdegrunden i det dagliga arbetet på alla nivåer grundläggande värderingar och förhållningssätt får avgörande betydelse för den äldre i samband med myndighetsutövningen individuellt anpassa beslut om insatser vilket bidrar till att den äldre får det stöd som han eller hon faktiskt är i behov av 7

5.1 Värdighetsgarantier Med utgångspunkt från den nationella värdegrunden kan kommunen införa lokala värdighetsgarantier. Vaggeryds kommun har valt att införa lokala värdighetsgarantier för vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Tanken är att höja kvaliteten inom äldreomsorgen och tydliggöra för kommuninvånarna vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen. Nya värdighetsgarantier kommer att bygga på brukarinflytande som ska öka, organiseras och dokumenteras. Målet är framför allt att förbättra de äldres delaktighet och inflytande i planeringen av verksamheten såväl gällande aktiviteter som exempelvis boendemiljö. Genomförandeplaner och möjlighet för den enskilde att påverka är också garantier som Vaggeryds kommun vill erbjuda. I de situationer där den äldre inte själv kan föra sin talan så ska det framgå av värdighetsgarantierna att anhöriga och god man har samma inflytande på verksamheten. För att upprätta lokala värdighetsgarantier krävs: ett fortsatt aktivt arbete i samverkan med äldre och deras företrädare samt med personal och politiken att den lokala garantin förtydligar lokala service- eller kvalitetsnivåer uppföljning av de effekter som garantierna ger för kommuninvånarna 6 Myndighetsutövning i kommunal verksamhet Myndighetsutövning mot enskilda är beslut eller åtgärder enligt lag som ytterst är ett uttryck för kommunens befogenheter i förhållande till medborgarna. Denna befogenhet måste hanteras på ett formellt sätt för att garantera rättigheter och rättssäkerhet för medborgarna. Uppgiften tillskrivs kommunens handläggare. På grund av konkurrensutsättning och entreprenad har biståndshandläggarna över tid fått en utökad betydelse som ett administrativt och kontrollerande organ, även mot de privata utförarna. Detta arbetssätt har varit nödvändigt för att styra verksamheten i en mer resursfokuserad och brukarorienterad riktning. Handläggarna får en ekonomisk betydelse för äldreomsorgen genom sitt sätt att arbeta med helheten. Genom individuella beslut och en genomtänkt helhet styrs resurserna till en effektiv användning. Rättigheterna till vård- och omsorgsinsatser för äldre har förstärkts genom olika insatser från lagstiftarens sida. Socialstyrelsen som representant för lagstiftaren arbetar med förverkligande av rättigheterna och det finns inget som tyder på att arbetet med rättigheterna kommer att avta. Den individuella bedömningen baseras på vetenskap och evidens medan Socialstyrelsens roll är att bistå med kunskap. Yrkesrollen som biståndsbedömare är komplex eftersom kunskapskraven är höga gällande lagstiftning, äldre och åldrande och etik samt kunskap om verksamheten i kommunen. Biståndsbedömaren ska ha kunskaper i bemötande och utrednings- och samtalsmetodik, kunna analysera och bedöma situationer samt vara välinformerad om genomförandet. Omsorgens konkurrensutsättning, rättssäkerhetens utveckling och kunskapskrav förväntas öka. I kombination med att antalet äldre ökar innebär det att arbetet för myndigheten kommer att tillta. För att behålla rättssäkerheten och se till att resurser används effektivt måste arbetet med handläggning av ärenden följa med i utvecklingen. 8

För att myndigheten ska kunna behålla och utveckla biståndsbedömningsrollen kommer det krävas att: utrymme skapas för myndigheten att arbeta rättssäkert och se helheten för brukaren fokus sätts på den äldre personens behov före utbudet av insatser, detta för att säkerställa att den äldres individuella behov tillgodoses samt att kommunens resurser utnyttjas effektivt kompetensutveckling genom fortbildning och handledning fortsätter för samtliga biståndsbedömare 7 Bostäder för äldre Med stigande ålder blir hemmet den plats där äldre personer spenderar största delen av sin tid och därmed får boendemiljön successivt allt större betydelse för äldres hälsa och välbefinnande. Det behövs olika boendeformer för att möta den framtida ökningen av äldre i Vaggeryds kommun. Bra bostäder för äldre handlar om många olika delar. En viktig fråga är hur vi påverkas av inre respektive yttre boendemiljö. Till äldre erbjuds tre olika boendeformer: Vård- och omsorgsboende är en boendeform för äldre som omfattas av rätten till bistånd utifrån socialtjänstlagen. Denna boendeform erbjuder service och omsorg samt hemsjukvård dygnet runt. Här ingår även korttidsvård. Seniorboende är ett samlingsbegrepp för bostäder särskilt riktade till personer utan biståndsprövning över en viss ålder. Trygghetsboende är bostäder för äldre som känner sig oroliga och otrygga. Bostäderna uppfyller höga krav på tillgänglighet. Det finns gemensamhetslokaler, gemensam personalinsats och trygghetslarm. Ingen biståndsbedömning krävs. Socialnämnden ansvarar för kommunens två vård- och omsorgsboenden; Sörgården och Furugården. Seniorboende samt trygghetsboende erbjuds av Vaggeryd-Skillingaryds Bostad AB. Trygghetsboende på Slätten är ett boende med trygghet och gemenskap som de boende i hög grad bidrar till själva. Den ökade andelen äldre bland befolkningen har inte lett till motsvarande utbyggnad av äldreomsorgen. Hjälpmedelinstitutets projekt Bo bra på äldre dar visar dock på att äldres förmåga att klara olika vardagliga sysslor ökar trots ökade hälsoproblem. Fler och bättre hjälpmedel, bättre utrustade bostäder och mäns ökande hushållskunskaper antas delvis förklara att en minskad andel av de äldre får hemtjänst eller vård- och omsorgsboende idag. När det gäller andelen äldre personer med fler komplexa sjukdomar har dessa ökat. Fler äldre överlever sina sjukdomar men med stora behov av vård och omsorg. Ett ökat antal äldre kommer att leda till ökat behov av tillgänglighetstänk inom alla kommunala verksamheter. För att möta detta eftersträvas: ett bostadsplaneringsprogram, där planeringen av framtida bostäder involverar äldre och deras behov av bostäder en central samverkan där ansvarsfördelningen förtydligas och där berörda förvaltningar samarbetar 9

en strategisk integrerad bostadsplanering där både sociala och tekniska perspektiv vägs in en tydlig plan för tillgänglighet i det kommunala bostadsbeståndet och dess omgivning utveckling av trygghetsbostäder som skapar livsinnehåll och delaktighet 7.1 Kvarboende Kvarboende i ordinärt boende eftersträvas så länge det är möjligt fram till den dagen då behovet av vård- och omsorgsboende infinner sig. Figur 7.1 beskriver en framtida utformning av äldreomsorgen utifrån principen om kvarboende i ordinärt boende som grund. Ordinärt boende kan i praktiken innebära allt ifrån villa, lägenhet, trygghetsboende, seniorboende eller andra former av boende som inte är vård- och omsorgsboende. Bostadsplanering Hemsjukvård Anhörigstöd Bostadsanpassningar Korttidsvård Hjälpmedel Rehab Biståndshandläggning Dagverksamhet Färdtjänst Kvarboende Förebyggande verksamhet Hemtjänst Vård- och omsorgsboende Figur 7.1: Framtida påverkande variabler på möjligheten till kvarboende i ordinärt boende I början av 2012 utfördes en studie i Vaggeryds kommun då enkäter skickades ut till personer över 80 år. Studien visade att majoriteten bor i villor och önskar bo kvar så länge som det är möjligt. Av undersökningen framkom att ca 36 % saknade en bra bild över de olika boendeformerna i kommunen samt att 32 % ville ha mer information om de olika boendeformer som finns i kommunen. Studien indikerar att även om äldre generellt sett helst vill bo kvar i sina ordinära boende så länge som möjligt så saknar en stor del av de äldre tillräcklig information om andra boendeformer som finns i kommunen. En konsekvens av detta är att det finns en risk att vissa äldre bor kvar i bostäder som inte är optimala för en tillfredställande vardag. I takt med att antalet äldre i kommunen ökar och informationen om alternativa boendeformer blir mer lättillgänglig kommer efterfrågan på vård- och omsorgsboende att öka. Den ökade prognostiserade efterfrågan på vård- och omsorgsboende illustreras i Diagram 7.1 10

80+ på vård- och omsorgsboende 180 160 140 Antal platser 120 100 80 80+ på vård- och omsorgsboende 60 40 20 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 År Diagram 7.1: Prognos över behov av vård- och omsorgsboende, år 2012-2030. Äldreomsorgen strävar efter att erbjuda så stor valfrihet som möjligt gällande boendeformer för äldre genom att: erbjuda alternativa boendeformer och på så sätt öka den enskildes valmöjligheter att bo kvar hemma längre öka tillgången till hemsjukvård så att kvarboende möjliggörs kontinuerligt revidera behovet av antalet platser på vård- och omsorgsboenden samverka med anhörigorganisationer och övriga aktörer aktivt informera äldre om alternativa boendeformer 8 Hemtjänst Vård och omsorg i ordinärt boende Med Ädelreformen (1992) startade en förändring av vård och omsorg om äldre som fortfarande präglar socialtjänstens insatser. Utvecklingen fortsätter som tidigare, det vill säga antalet platser i vård- och omsorgsboende minskar och antalet personer med hemtjänst ökar. Hemtjänsten omfattar kvalificerad personlig omsorg och omvårdnad. God kvalitet ska kunna erbjudas i takt med att antalet äldre ökar och att behoven förändras. Detta ställer stora krav på organisation och kommunikation samt uppföljningar av insatser och dokumentation. 8.1 Valfrihet i hemtjänsten Äldre kan i nuläget erhålla service- och omsorgsinsatser enligt fyra lagstiftningar: Socialtjänstlagen Lagen om valfrihet Lagen om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster för äldre Lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete Vaggeryds kommuns övergripande mål är att erbjuda medborgarna kommunal verksamhet av hög kvalitet och med hög effektivitet. Syftet med införandet av flera lagstiftningar som reglerar service- och omsorgsinsatser på nationell nivå är att uppnå ökad valfrihet, ökad mångfald och utgöra ett effektivt verktyg för kvalitets- och kostnadsstyrning. Valfrihetsmodellen tillämpas vid individuella tjänster inom vård och omsorg, det vill säga 11

tjänster som riktar sig till enskilda individer. Modellen innebär att medborgarna ges möjlighet att välja utförare av tjänsten inom området hemtjänst. Kommunen behåller sitt huvudmannaskap för verksamheten men överlåter, genom avtal, utförandet på annan. Vid allt arbete med valfrihet ska samarbetet med entreprenörer och utförare vara i fokus för att utveckla och följa upp den aktuella verksamheten. Ett aktivt uppföljningsarbete av verksamhet i såväl egen som extern regi måste ske kontinuerligt. 8.2 Utveckling av hemtjänsten Diagram 4.1 visar att antalet äldre över 80 år successivt kommer att öka, vilket förmodligen kommer att leda till att andelen personer som beviljas hemtjänst också kommer att öka och detta kan ses i Diagram 8.2. Ökningen kommer att ställa höga krav på hemtjänstens organisation samt skapa större behov av personal. Ökat behov av hemtjänstinsatser och tillgång till bemanning som svarar mot behoven är en av de stora utmaningar som äldreomsorgsverksamheten i Vaggeryds kommun står inför. 250 200 Antal 150 100 Antal beviljade hemtjänst Antal beviljade service och omvårdnad 50 0 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 Diagram 8.2: Prognos över kommande behov av hemtjänstinsatser, år 2011-2030. För att möta kommande behov av hemtjänst måste arbetet fortgå med att: tillhandahålla den kompetens som krävs för att på ett kvalitetssäkert sätt kunna bedriva vård- och omsorgsinsatser i den enskildes hemmiljö minska personalomsättningen så att trygghet och kontinuitet kan skapas/bibehålls för enskilda öka livskvaliteten för den enskilde genom att erbjuda kvarboende så långt det är möjligt erbjuda en sammanhållen vård och omsorg i Vaggeryds kommun som leder till att en huvudman förfogar över både ansvar och resurser, vilket leder till effektivare arbete och större säkerhet fortsätta utvecklingen av LOV (Lagen om valfrihet) kvalitet och värdegrund står i fokus för hemtjänsten oavsett utförare 12

8.3 Trygghetslarm Under 2011 beviljades 245 personer över 80 år trygghetslarm, vilket motsvarar 32,4 % av den totala befolkningen över 80 år. Om procentandelen av personer över 80 år som beviljas trygghetslarm hålls konstant kommer ett ökat behov av trygghetslarm föreligga. Enligt prognosen över befolkningsutvecklingen (Diagram 4.1) i Vaggeryds kommun kommer antalet personer över 80 år att öka, därför behövs: en planering för att möta ett ökat behov av trygghetslarm då trenden inom äldreomsorgen är att de äldre vill bo kvar i det egna boendet så länge som möjligt 9 Hälso- och sjukvård Med hälso- och sjukvård avses enligt HSL åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård skall ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården efterstävar att: vården bedrivs med god kvalitet oavsett boendeform så att den äldre och anhöriga ska känna sig trygga skapa delaktighet för den äldre i den vård och omsorg som ges ta fram riskbedömningar, handlingsplaner och utvärderingar som behövs för genomförande personalen erbjuds evidensbaserad kunskapsutveckling för att genomföra specifik vård och omsorg 9.1 Vård, omsorg och rehab nära dig (KomHem) Avtalet mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende trädde i kraft 1 januari 2013 och skall följas av alla medarbetare i Vaggeryds kommun. Med hemsjukvård avses alla hälso- och sjukvårdsinsatser i den enskildes hem, det vill säga både i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende. Insatserna tillhandahålls av legitimerad personal till och med specialistsköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut, dock inte läkare, samt annan personal med delegation. Förändringen kommer få effekter på äldreomsorgen. Personer som har stora behov vårdas oftast i vård- och omsorgsboende. Hälso- och sjukvårdens utveckling går mot att så långt det är möjligt vårda och behandla äldre utanför sjukhuset i deras hem. En grundförutsättning för att kommunen får bedriva hälso- och sjukvård i hemmet enligt HSL 18 2, är att det kan ske på ett patientsäkert sätt, det vill säga att kommunen har den medicinska kompetens som krävs i varje enskilt fall. 13

För att uppfylla förutsättningarna att bedriva hälso- och sjukvård i hemmet krävs: tillgång till legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt personal med delegering så att alla former av hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet kan utföras tillgång till medicinsk kompetens som behövs i varje enskilt fall för att uppfylla kraven på patientsäkerhet erbjudande om ett sammanhållet omhändertagande för att möta äldre med stora och varierande vård- och omsorgsbehov hemsjukvård till äldre med stora vård- och omsorgsbehov oavsett tid på dygnet, ålder eller diagnos 10 Uppsökande verksamhet Den Nationella handlingsplanen för vård och omsorg om äldre beskriver bland annat hälsofrämjande och förebyggande insatser. Genom hälsosamtal vid förebyggande hembesök kan ohälsa förebyggas, det kan påverka livsstils- och riskfaktorer i den äldres omgivning samt tidigt upptäcka begynnande sjukdom. Hembesöken är en viktig metod för att nå ut även till grupper som annars är svåra att nå med information om hälsa och livsstil. Den enskilde kan även få information om vilka möjligheter som finns i kommunen. Det kan handla om lokala träffpunkter, aktiviteter inom föreningslivet, seniorgympa, promenadgrupper eller möjligheten att ta emot väntjänster. Den äldre kan även få information vart det går att vända sig när det börjar bli svårt att klara vissa saker själv. Det kan också vara ett tillfälle för anhöriga som vårdar närstående och inte redan har kontakt med kommunen att få information om vilka möjligheter till stöd och avlastning som finns. 10.1 Anhörigstöd Merparten av det totala stödet för äldre och personer med funktionsnedsättning svarar anhöriga för. Sedan juli 2009 ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Anhörigstödet sker i olika former i Vaggeryds kommun till exempel avlösning i hemmet, korttidsverksamhet, anhöriggrupper, utbildning, friskvård eller i form av träffpunktsverksamhet. Av vikt är att anhöriga får tillräckliga förutsättningar för att ge det stöd de önskar till den äldre. Uppsökande verksamhet bedrivs för närvarande av anhörigkonsulent. Eftersom antalet äldre (se Diagram 4.1) kommer att öka i framtiden krävs det ett förtydligande av uppdraget och en förstärkning av arbetet för samtliga aktörer kring just uppsökande verksamhet. För att kunna möta detta behov krävs att: äldreomsorgen verkar för fortsatt utveckling av anhörigstöd i samverkan med frivilligorganisationer och pensionärsorganisationer kommunen ger en tydlig information om vilket stöd som kan erbjudas, vilket skapar trygghet för anhöriga och gör det möjligt för kommunen att planera stödinsatserna långsiktigt kommunen erbjuder flexibelt, individanpassat stöd utformat i dialog med den närstående i ett tidigt skede 14

anhörigstödet byggs ut för att även innehålla olika former av IT-stöd 10.2 Dagverksamhet Dagverksamheten i Vaggeryds kommun riktas till dem som bor i ordinärt boenden men som av fysiska, psykiska eller sociala skäl är i behov av gemenskap och aktivitet. För att bryta ensamhet och ge möjlighet till social gemenskap bedrivs dagverksamhet i form av rehabiliterande insatser som syftar till att behålla funktioner samt insatser som stimulerar till meningsfullhet. Tanken är att den enskilde ska få en höjd livskvalitet och underlätta möjligheterna att bo kvar i det ordinära boendet så länge som han/hon önskar. Dagvården ska också ge anhöriga möjlighet till avlastning. För att den enskilde ska kunna ta del av den dagverksamhet som erbjuds kräv att: tydlig information ges till äldre kommuninvånare de anhöriga känner att det är meningsfullt och tryggt för den som ska delta i dagverksamheten den öppna verksamheten för äldre utökas till flera kommundelar 11 Demensvård Demenssjukdom leder till att personens förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet successivt förändras. Personen får svårt att ta initiativ och blir passiv. Bra demensvård kräver spetskompetens och utvecklingsstrategier. Personalen behöver evidensbaserad erfarenhet med rätt utbildning. Det mänskliga mötet mellan vårdaren och den demenssjuke är det viktigaste i demensvården. 11.1 Riktlinjer för demensvård Under 2010 har socialstyrelsen arbetat fram Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Syftet med riktlinjerna är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare på alla nivåer. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med demenssjukdom och för stöd till deras anhöriga. Bland annat belyses följande områden: Basal utredning Personcentrerad vård och omsorg multiprofessionellt teamarbete Läkemedelsbehandling Anpassad Dagverksamhet Anpassat vård- och omsorgsboende Stöd till anhöriga Den äldres delaktig i beslutsprocess och inflytande i det praktiska genomförandet 15

Oavsett boendeform ska den äldre garanteras individuell omsorg utifrån konkreta behov Genomförandeplaner ska alltid utgå från de behov som bedömts i aktuellt biståndsbeslut Bemanningen ska anpassas efter den enskildes behov Av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom framgår att personer med demenssjukdom bör erbjudas plats i småskaligt vård- och omsorgsboende. Socialstyrelsen bedömer att småskaligt vård- och omsorgsboende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom är kostnadseffektivt i jämförelse med blandat boende. För att kunna erbjuda kvalificerad demensvård enligt riktlinjerna bör kommunen verka för att: boendets miljö är personligt utformad, hemlik och berikad en psykosocial boendemiljö som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet den äldre som drabbats av demenssjukdom får en meningsfull vardag med möjligheter till individuellt anpassade aktiviteter inom demensvården 11.2 Personcentrerat arbetssätt i demensvården Med en personcentrerad vård och omsorg menas att det är individen som ska stå i fokus och inte demenssjukdomen. Omvårdnaden och vårdmiljön ska vara personlig och sjukdomssymtomen ska till möjligaste mån förstås ur den enskildes perspektiv. Omvårdnaden ska alltså utgå från den enskildes livsmönster, värderingar och preferenser. Socialtjänsten och vård- och omsorgspersonal ska i sitt arbete med personen med demenssjukdom bemöta denne som en individ med upplevelser, självkänsla samt värna om individens rättigheter och möjligheter till självbestämmande. Har personen en annan språklig och/eller kulturell bakgrund ska personen kunna få möjlighet att utöva sin religion, få kulturellt anpassad mat och möjlighet att kunna utöva och bevara sina kulturella traditioner. Enligt socialstyrelsens rekommendationer avses personer med demenssjukdom både i ordinärt boende och särskilt boende. För att Vaggeryds kommun ska kunna fortsätt leverera demensvård med kvalitet är det av vikt att: fortsätta implementeringen av personcentrerat arbetssätt inom demensvården 12 Nutrition Socialnämnden i Vaggeryds kommun har det övergripande ansvaret för området kost och nutrition inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter. En nutritionspolicy är antagen med tillhörande riktlinjer som beskriver hur arbetet med kost och nutrition skall bedrivas. Området kost och nutrition kräver kontinuerligt arbete med kvalitet, förbättringar och kompetensutveckling. År 2013 sker en kommunalisering av hemsjukvården där ansvaret går över från landstinget till Vaggeryds kommun. Kommunen har därmed det yttersta ansvaret för att personal har adekvat kunskap för att bedriva vård gällande nutrition och förhindra undernäringstillstånd. 16

För att kommunen ska kunna leva upp till den nutritionspolicy som är antagen med tillhörande riktlinjer krävs att: matens betydelse inom äldreomsorgen värderas högt och ses som en naturlig del av omvårdnaden stor hänsyn tas till individens egna behov, vanor och önskemål maten blir en höjdpunkt på dagen förväntningarna på en god vård och omsorg inkluderar näringsriktiga måltider som kan intas i lugn och ro och som är spridda över dygnet så att det inte blir ett alltför långt avstånd mellan kvällsmålet och frukosten bedömning sker gällande risk för undernäring och att utredning genomförs av orsak till undernäringstillstånd samt att adekvat näringsbehandling sätts in, inklusive uppföljning av insatta åtgärder 13 Kvalitetsutveckling En gemensam vision och värdegrund utgör grund för kommunens övergripande kvalitetsarbete vilket innebär att organisatoriska strukturer skapas där all personal involveras och där alla kan och vill dra åt samma håll. Genom processer och rutiner samt ett systematiskt förbättringsarbete ska verksamheten uppnå kvalitet. Den fastslagna systematiken samt personalens medverkan är avgörande för att utveckla och säkerställa att samtliga krav och mål enligt lagar och förordningar uppfylls för respektive verksamhet. Vård- och omsorgsförvaltningen ska, likväl som hela Vaggeryds kommun tydliggöra arbetet med kvalitetsutveckling och förbättringar. Socialnämndens kvalitetsarbete måste även bedrivas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd gällande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Den som bedriver socialtjänst, verksamhet enligt LSS eller HSL ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och fortlöpande förbättra verksamheten. 13.1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitet definieras i 2 kap. 1 SOSFS 2011:9 på följande sätt: Kvalitet innebär att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Föregående definition av kvalitet är grunden för hur ledningssystemet ska vara uppbyggt och hur det ska användas. Därför måste den som bedriver verksamheten ha kunskap om de för verksamheten relevanta kraven och målen i lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade som gäller för verksamheten. Den som bedriver verksamheten måste även ha kunskap om de beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter som gäller för verksamheten. Inom vård- och omsorgsverksamheten pågår ett arbete för att säkra upp och utveckla kvalitetsarbetet. Ledningssystem byggs upp och används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. 17

För fortsatt utveckling av kvaliteten inom äldreomsorgen krävs att: kvaliteten inom samtliga verksamhetsdelar utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande ändamålsenliga arbetssätt utvecklas och används i kvalitetsutvecklingen 13.2 Kvalitetsregister Äldreomsorgens verksamhet i Vaggeryds kommun använder kvalitetsregistret Senior Alert vilket visar personer som är 65 år eller äldre som registrerats med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena: fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Registreringar görs även i Palliativa registret som är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Målet med Palliativa registret är att alla som dör en av sjukvården väntad död skall känna trygghet. Syftet är att den enskilde och hans/hennes anhöriga känner till den enskildes situation. Att den enskilde är smärtlindrad, är lindrad från symtom, är ordinerad läkemedel vid behov, vårdas på den plats han eller hon önskar, inte behöver dö ensam och har vetskap om att anhöriga får stöd. Registret BPSD (beteendemässiga och psykologiska symtom vid demens) är ytterligare ett kvalitetsregister som används inom vård- och omsorgsverksamheten i Vaggeryds kommun. Registreringen innebär en skattning hur ofta PBSD förekommer och hur mycket det påverkar personen vid demenssjukdom. Genom att arbeta med PBSD-registret får personalen en tydlig genomtänkt struktur att arbeta efter. För att kvalitetssäkra hälso- och sjukvården förväntas: fortsatt användande av aktuella kvalitetsregister, Senior Alert, Palliativa registret, och BPSD kommunen utveckla nya förebyggande arbetssätt till bästa möjliga vård och omsorg för den äldre inom vård- och omsorgsverksamheten där registrerade underlag i kvalitetsregistren utnyttjas personalen har den utbildning/kompetens som krävs för att genomföra personcentrerade och individanpassade omvårdnadsåtgärder för personer med demenssjukdom inom all vård- och omsorgsverksamhet 14 Personal Personalen är vår viktigaste resurs för att bedriva god vård och omsorg om äldre. Att snabbt kunna ta till sig nya kunskaper och utveckla verksamheten ställer stora krav på individen. Kompetensutveckling är ett måste för att personalen ska kunna bedriva god vård och omsorg i Vaggeryds kommun. Nya riktlinjer, lagar och värdegrundsarbeten gör att stora krav ställs på vård- och omsorgspersonal. En del i att möta detta är omvårdnadslyftet. Omvårdnadslyftet syftar till att stimulera huvudmännens långsiktiga arbete med att stärka kompetensen inom äldreomsorgen och ge medarbetarna möjlighet att växa i sina yrkesroller. Satsningen avser både den grundläggande kompetensen och den kompetens som behövs för specialiserade uppgifter. Hemtjänstpersonal erbjuds möjlighet till utbildning inom bland annat medicin, psykologi och hemsjukvård. En allmän kompetenshöjning inom hemtjänsten kommer leda till minskad personalomsättning för den enskilde brukaren/patienten då hemtjänstpersonal kommer kunna utföra även specialiserad omvårdnad. 18

För att äldreomsorgen i Vaggeryds kommun ska kunna fortsätta att ha kompetent personal krävs: resurser till kompetensutveckling bland vård och omsorgspersonal stöd i ledarskapsutvecklingen kompetensutveckling för samtliga biståndsbedömare för att utveckla och upprätthålla en god kvalitet i samband med biståndsbedömningen 14.1 Evidensbaserad kunskap Äldreomsorgsverksamheten i Vaggeryds kommun har utvecklats till en verksamhet som förutsätter tillgång till personal med god utbildning för en allt större andel av de uppgifter som behöver utföras. Det ökade antalet äldre som når en hög ålder medför högre kompetens hos varje yrkesutövare och högre grad av samverkan mellan olika yrkesgrupper. Kraven på god kvalitet utvecklas i takt med framväxten av ny kunskap och bättre och effektivare behandlings- och arbetsmetoder. Mängden av kunskap ökar kontinuerligt och det finns i dag betydligt mer kunskap tillgänglig om hur man till exempel bäst kan bemöta och hjälpa personer med demenssjukdom, nå goda resultat i rehabilitering efter stroke, arbeta för att förebygga ohälsa eller skador eller motverka oönskade effekter av medicinering. Dagligen fattas beslut inom socialtjänsten i Vaggeryds kommun som ska vila på bästa möjliga kunskap för att göra bästa möjliga nytta för brukare/patienter. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet inom äldreomsorgen är tillgång till personal med lämplig utbildning och erfarenhet. För att personalen ska kunna leverera god vård och omsorg krävs: fortsatt arbete med evidensbaserad kunskap implementering av kunskaper strategier för ledning, värderingar, attityder samt en organisationskultur som stödjer ett systematiskt förbättringsarbete tillgång till aktuella forskningsresultat i t.ex. i artiklar och systematiska kunskapssammanställningar resultat från utvärderingar och uppföljningar som t.ex. öppna jämförelser och aktuella kvalitetsregister 14.2 Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik är ett arbetssätt som innebär att brukaren och de professionella tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser utifrån bästa tillgängliga kunskap. Arbetssättet förutsätter ett ständigt och systematiskt lärande och utgår från tre kunskapskällor forskningen, praktiken och brukaren. Målet är att insatserna ska hålla så god kvalitet som möjligt sett ur brukarens perspektiv. I evidensbaserad praktik vägs följande aspekter in: Brukarens kunskap om sin egen situation och behov, men också kvaliteten på insatser Praktikens kunskap utifrån utbildning, fortbildning och yrkeserfarenhet tolkas brukarens/patientens behov och utifrån tolkningen föreslås och genomförs insatser 19

Forskningen bidrar med kunskap som tagits fram med olika vetenskapliga metoder, både kvantitativa och kvalitativa, inom olika discipliner Den snabba kunskapsutvecklingen innebär kraftsamling kring arbetet med att utveckla och vidmakthålla en evidensbaserad praktik. För att stödja utvecklingen av en evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård behövs: dialog och samverkande insatser från landsting och kommun 15 IT- stöd IT-stödet har blivit allt viktigare för att kunna bedriva rättssäker vård- och omsorg med god kvalitet. Fortsatt IT-utveckling behövs för att möta morgondagens krav på E-tjänster och verksamhetsstöd. Vaggeryds kommun har legat i framkant när det gäller det regionala utvecklingsarbetet för den nationella IT-strategin samt varit pilotkommun för införande av Tjänstekort, SITHS. SITHS är en nationell tjänst för utfärdande av digitala certifikat avseende vårdpersonalens roller och behörighet i vård- och omsorg. Tjänstekortet ger möjlighet till säker inloggning i kommunens datasystem och tillgång till ett centrala gemensamt system. SITHS kortet fungerar även som legitimation. Regionala samverkansprojekt gällande olika delar inom Nationell ehälsa pågår där Vaggeryds kommun medverkar. Regionens IT-samverkansgrupp har tagit fram en vision: År 2018 skall alla medborgare ha tillgång till sin e-journal År 2018 skall all ehälsoutveckling ske gemensamt mellan regionens huvudmän År 2018 skall regionen Jönköping ha Sveriges effektivaste vård och omsorg Grunderna i infrastrukturtjänsterna inom nationell ehälsa är på plats i Vaggeryds kommun. Arbetet har påbörjats med nästa steg det vill säga införandet av nationella E-system som till exempel Pascal, kvalitetsregister och snart NPÖ (nationell patientöversikt). Tillgång till systemen ger vinster för vård och omsorgverksamhet. Stor vikt läggs vid utbildning för att det ska fungera praktiskt i verksamheten. För att uppnå nytta med verksamhetssystem krävs utbildning. Av stor vikt är att vård- och omsorgsverksamhetens IT-lösningarna är i symbios med kommunens övriga IT-utveckling. Först då kan samordningsvinster och ett maximalt utnyttjande av kompetens och resurser erhållas. För att vård- och omsorgsverksamheter i Vaggeryds kommun ska kunna fortsätta utvecklingen av IT-stöd och arbeta mot uppsatta visioner och mål krävs: en anpassning av kommunens system för att hämta och lämna information på säkert enligt aktuella lagar och regler. att IT-leverantörerna som kommunen har valt ska kunna införa nödvändiga förändringar i sina system att resurser avsätts för att höja IT-kompetens och uthållighet samt att förstå och hantera de förändringar som bli aktuella 20

att resurser avsätts för att införa dessa komplexa lösningar både i form av kompetent personal och investeringar i systemlösningar kontinuerlig vidareutveckling av IT-stöd och utbildningsinsatser till personal inom vård och omsorg annars kommer inte potentialen i ehälsa att utnyttjas maximalt 21

DEFINITIONER AV VISSA BEGREPP Dagverksamhet Funktionsnedsättning Funktionshinder Hemsjukvård Hemtjänst Bistånd i form av sysselsättning, gemenskap, behandling eller rehabilitering utanför den egna bostaden. Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. Bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande. Kortidsvård Stöd enligt socialtjänstlagen i form av tillfälligt vård- och omsorgsboende förenat med behandling, rehabilitering och/eller omvårdnad för bl. a. avlösning, växelvård eller eftervård. Korttidsvård ges både till personer i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende. Omvårdnad Insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och/eller hälso- och sjukvårdslagen för personer som inte själv kan tillgodose sina fysiska, psykiska och sociala behov. Seniorbostäder Trygghetsbostäder Vård- och omsorgboende Myndighetsutövning Samlingsbegrepp för de former av ordinärt boende som utmärks av god fysisk tillgänglighet och i vissa fall tillgång till gemensamhetslokaler. Bostäder avsedda för äldre som känner sig oroliga och otrygga. Bostäderna uppfyller höga krav på tillgänglighet. Det finns gemensamhetslokaler, gemensam personalinsats, trygghetslarm. Ingen biståndsbedömning krävs. Individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande. Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller behåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhället. Genomförandeplan Inom socialtjänsten, en vård- och omsorgsplan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras för den enskilde. 22

23