UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

Relevanta dokument
PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Dokumentation Dialogmöte 3, Ungas psykiska hälsa Sydnärke ungdomsråd

Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Föräldraskapets nya utmaningar

Webbserie och diskussionsmaterial om hur sociala medier påverkar vår självkänsla.

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Bidrar vår förening till mångfald?

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Scouternas gemensamma program

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

MENSUTMANINGEN.SE SÅ BRYTER VI MENSTABUT

Man mår bättre, får mer muskler och ser bättre ut

Sociala medier. Enkätundersökning för Länsförsäkringar

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Sociala medier. Enkätundersökning för Länsförsäkringar

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför fortsätter tonårsflickor att idrotta?

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Jag ville sticka ut, våga synas

sätt att berömma ditt barn för att bygga självkänsla och grit.

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

Idrott, genus & jämställdhet

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, är en sektion inom Centrum för psykiatriforskning, Stockholms läns landsting.

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom

VAD ÄR MENSUTMANINGEN?

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Hur får man en positiv kroppsuppfattning? En tematisk analys av unga vuxnas vändpunkter gällande kroppsuppfattning

??? Mål för föreläsningen. Metoder för beteendeförändring. Information räcker inte! Vad styr våra beteenden? Alternativ?

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR

Intern handlingsplan mot ätstörningar

KOMMUNIKATIONSPLATTFORM

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

Lång och biffig men lätt och smal

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Jag siktar mot mina drömmar! För högstadiet NAMN:...

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR

100% REN HÅRDTRÄNING. prodis_mars_2014.indd :57

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

!"#$$%&'()*+,%-'.#$-/()*+,%-'0,1''

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

Ledare. Så här ser dagen ut! Så här ser dagen ut!

Golfföräldrar. Idrottsföräldrar är viktiga, jobba i team, motivation, känslor och boktips - Mål fler engagerade föräldrar på era klubbar!

SHIF/SPK:s Värdegrund

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Akut och långvarig smärta (JA)

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

TRÄNINGSMOTIV OCH KROPPSUPPFATTNING BLAND HÖGSKOLESTUDENTER

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Ridtjejer mer negativa till sina kroppar

Jag vill, jag vill kunna, jag vill röra på mig!

Policy. Möjligheternas förening Ope Idrottsförening

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Håller inte alls med. Håller inte alls med

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Ledarkollen. Om alkohol och idrott. Tips till ungdomsledare

Transkript:

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

KROPPSUPPFATTNING / BODY IMAGE En persons upplevelser, tankar och känslor i relation till den egna kroppen (Grogan, 1999) Självbild Kroppsuppfattning

UTSEENDEKULTUR Ø Attraktivt yttre = positiva egenskaper Ø Könsstereotypa och ouppnåeliga ideal Ø Kroppen som ett individuellt projekt Kristina H. Gattario

FORSKNINGSPROJEKTET MOS (MOBBNING & SKOLA; FRISÉN) År 2000 År 2017 n = 967 91% 78% 74% 63% 56% 53% (n = 511) 10 13 16 18 21 Utseende - Jag är ganska nöjd med mitt utseende Vikt - Jag är nöjd med min vikt Attribution - Andra tycker att jag ser bra ut 24 27 år

UTVECKLINGSMÖNSTER KROPPSUPPFATTNING (FRISÉN, HOLMQVIST GATTARIO, & LUNDE, 2014)

NEGATIV KROPPSUPPFATTNING / KROPPSMISSNÖJE Hur många är kroppsmissnöjda? 2/3 av unga kvinnor? ½ av unga män? Kroppsmissnöjets kontinuum Det finns vissa saker som jag inte är helt nöjd med vad gäller min kropp Jag hatar min kropp över allt annat

Kroppsmissnöje BIOPSYKOSOCIAL FÖRKLARINGSMODELL

BIOPSYKOSOCIAL FÖRKLARINGSMODELL Biologiska faktorer Vikt / längd Pubertet Fysisk sjukdom Kroppsmissnöje

BIOPSYKOSOCIAL FÖRKLARINGSMODELL Biologiska faktorer Vikt / längd Pubertet Fysisk sjukdom Kroppsmissnöje Psykologiska faktorer Social jämförelse Internalisering av ideal Personlighet

BIOPSYKOSOCIAL FÖRKLARINGSMODELL Biologiska faktorer Vikt / längd Pubertet Fysisk sjukdom Kroppsmissnöje Psykologiska faktorer Social jämförelse Internalisering av ideal Personlighet Sociala faktorer Vänner Familj Kulturella normer

KONSEKVENSER AV KROPPSMISSNÖJE Låg självkänsla Oro och ångest Depression Bantning Ätstörningsproblematik Skönhetskirurgiska ingrepp Överdriven träning Användning av AAS

TRÄNING OCH KROPPSUPPFATTNING

VAD GÖR TRÄNING FÖR KROPPSUPPFATTNINGEN? Människor som tränar regelbundet rapporterar ett högre psykologiskt välbefinnande och mer positiv kroppsuppfattning (Hausenblas & Fallon, 2006) Träning förändrar kroppens utseende? Känslan av att vara starkare, mer vältränad och ha bättre kondition Större tilltro till fysiska förmågor (ökad kroppskännedom, förbättrad kroppskontroll, ökad medvetenhet om kroppens signaler)...men andra studier pekar i annan riktning! (Petrie & Greenleaf, 2011)

MOTIV TILL ATT TRÄNA SPELAR ROLL Två flickor i över tonåren på frågan om varför de tränar och/eller idrottar: Jag vet att jag mår så otroligt bra av det. Jag blir gladare och på bättre humör. Sen sover jag mer på nätterna och orkar mer i min vardag. Motiveringen är att jag inte blir tjock. Kondition spelar ingen större roll för mig. Interna motiv kommer från individen själv träning är roligt, man mår bra Externa motiv har mer med världen utanför att göra tex uppnå samhällets ideal, bekräftelse Externa motiv kopplade till mer kroppsmissnöje, problematiska ätbeteenden och lägre självförtroende (Vartanian et al., 2012)

MEN HUR ÄR DET MED POSITIV KROPPSUPPFATTNING?

Uppskattar kroppens utseende, funktion och hälsa Accepterar kroppen så som den ser ut INDIVIDER MED EN POSITIV KROPPSUPPFATTNING Lyssnar på sin kropp och uppmärksammar kroppens signaler Tolkar utseenderelaterade budskap på ett sätt som skyddar den egna kroppsuppfattningen Har en bred definition av vad de anser är attraktivt Är fysiskt aktiva av interna skäl för att må bättre, för att det är kul, inte primärt för att förändra kroppens utseende (Frisén & Holmqvist, 2010, Holmqvist & Frisén, 2012; Wood-Barcalow & Tylka, 2015)

HUR SER VÄGEN FRÅN NEGATIV TILL POSITIV KROPPSUPPFATTNING UT? (HOLMQVIST GATTARIO & FRISÉN, 2019) Kroppsuppfattning nu? Vändpunkt? Kroppsuppfattning i barndom / tidiga tonår?

URVAL 31 unga vuxna (15 kvinnor, 16 män; 26-27 år) som utvecklats från att ha haft en negativ kroppsuppfattning i tidiga tonåren till att ha en positiv kroppsuppfattning i tidiga vuxenåren. Semi-strukturerade intervjuer

POSITIV VÄNDPUNKT 1 Deltagarna började aktivt att använda olika strategier för att förbättra sin kroppsuppfattning Tränade på acceptans Fokuserade på andra saker än utseende Undvek eller ignorerade utseendekulturens budskap Jag har ju gjort ganska drastiska val just på grund av det här med kropps.. Jag läser inte sådana bloggar som jag läste innan. Jag kollar inte på sådana TVprogram som jag kollade på innan. Just för att jag märkt att det är någonting som får mig att tänka negativt och att inte känna mig bekväm i alla situationer. (Amanda) Kom till insikt att sträva efter idealet innebar att offra andra saker i livet (M)

POSITIV VÄNDPUNKT 2 Deltagarna hittade en social kontext där de kände tillhörighet och blev accepterade Likasinnade vänner Efter att ha gått igenom en lång tid med inget positivt alls hittade jag folk som bekräftade mig, som sa att Du är ok och vi gillar dig för den du är. För mig var det som att hitta en ny familj. Jag hittade en plats där jag var accepterad och kände verkligen att här hör jag hemma. (Kristoffer) Bekräftande partners

POSITIV VÄNDPUNKT 3 Deltagarna utvecklade en känsla av handlingskraft och makt/kontroll över sitt liv Handlingskraft och makt/kontroll via kroppen Allmän känsla av handlingskraft och makt/kontroll över sitt liv Det [skoltiden] var en riktig tuff tid för mig. Men sen, när jag lyckades få ett jobb, och sen ett annat jobb, och saker och ting började gå bra för mig... Då föll allting på plats. (Karl)

HUR SKAPAR VI FÖRÄNDRING? Förändring på olika nivåer

INDIVIDNIVÅ Uppmuntra individer att Hitta effektiva copingstrategier för att hantera kroppsmissnöje fokusera på kroppen ur ett funktions-perspektiv (obs! behöver inte handla om prestation utan snarare hur kroppens funktioner är meningsfulla för en) tänka kritiskt kring ideal och normer hitta en fysisk aktivitet som de engagerar sig i av interna skäl hitta en social kontext där de känner sig accepterade

DEN NÄRA KONTEXTEN FAMILJ/ANHÖRIGA Uppmuntra anhöriga att... Förmedla positiv attityd till sin egen kropp och andras kroppar Förmedla positiv attityd till mat och ätande Balansera positiva kommentarer om utseende med positiva kommentarer om individens andra egenskaper Lyssna om individen uttrycker missnöje över sin kropp eller sitt utseende

SAMHÄLLSNIVÅ Uppmuntra samhället att... Motverka mobbning och trakasserier Motverka objektifieringen av våra kroppar Bredda utbudet av kroppar och utseenden som får synas i media Utmana stereotypa föreställningar om utseende och kön

Den (kroppen) är ju någon sorts redskap för mig för att leva, lite sådär, och göra precis det jag vill. [ ] att jag kan röra mig, ta mig till arbetet och, se saker där, och lära mig saker, alla mina upplevelser bygger ju på kroppen liksom. Allt - det går inte utan den. (Sofia)

BOKTIPS!