Förslag till riktlinjer för översättning och transkription av det spontana materialet i den publika databasen Målet med översättningarna är i första hand att göra alla dialekter begripliga för den oinvigde lyssnaren, i Götaland är dock de flesta dialekter begripliga för de flesta svenskar. En annan anledning till att göra översättningar till monologerna är att de ska kunna läsas utan att man lyssnar på ljudet. De ska alltså vara fullt begripliga. Använd vanlig skriven svenska, t.ex. <de> istället för <dom>, <sådant> istället för <sånt>, även om texten blir färgad av talspråklig stil t.ex. < hängde ner ifrån varje spärrballong, någon vajer också var där, kom då flygmaskinerna > Vid dialektala ord så som <glyttarna> skriv 1 glyttarna med fotnot, och förklara precis under översättningen vad det betyder. 1 glyttarna = barnen Talspråkliga ordvändningar, former etc. ska i de fall som de helt säkert är en dialektal variant översättas till den riksspråkliga varianten Ex. 1. <Hanses>, blir, hans, i översättningen Ex. 2. <fiskte>, blir, fiskade. Ex. 3. <om man säger>, och liknande ordvändningar bör accepteras som rikssvenska. Ex. 4. <en trodde ju inte sina ögon>, bör också accepteras i översättningen. Skriv inte ut några upprepningar, rättelser, stakningar eller tvekljud, Ex. 1. Det som egentligen sägs <Det det är lugnt> blev <Det är lugnt> i översättningen Ibland kan detta förändra meningen, Ex. 2. <Så där kan man se, där är ju ett, ett [exempel på] hur fula dom var> blev <Så där kan man se ett [exempel på] hur fula dom var> Ex. 3. <Så det har ju man har fått hängt med> blev <Så man har fått hänga med> i översättningen Exemplet ovan visar också ett exempel på utelämnade ord, i andra fall kan det gälla ex. pronomen eller artikel, där det är rekommendabelt att fylla i de utelämnade orden inom [ ]. Endast vid oavslutade meningar skriver man Ex. <Ja då, vi satt på någon ja, vad var det de hade> annars markeras inga pauser 1
Intervjuarens frågor, feedbacksignaler eller kommentarer skrivs i kursiv stil. Ex. < och körde det loket Jaså med timmer> Obs! inga punkter eller dylikt. Klipp bort så många störningar som möjligt t.ex. bakgrundsljud i pauser, intervjuarens feedbacksignaler, onödiga frågor eller kommentarer från intervjuaren. Skratt markeras inte i översättningen Vid felsägningar Ex. informanten säger <arransjon> istället för arrangemang, skriv arrangemang i översättningen och <arransjon> i transkriptionen Vid faktafel Ex. <denna järnväg började byggas 1777>, sätt dit kommentar i not (ex. Menar troligtvis 1877). Citat markeras med citattecken Ex. 1. < Och så gäller det att vara sträng mot sig själv och säga att, Gör ni inte det här då få ni gå upp ur bassängen och då åker alla upp på en gång > Ex. 2. <Och när pappa tittade in så blev han alldeles förskräckt så han bara slängde igen skåpsdörren då. Det här är ingen hund, det här är en grävling > 2
Tanken med en transkription av det spontana materialet är att ge den naiva lyssnaren en idé om de mest typiska dialektdragen, att helt enkelt tipsa om vad man kan lyssna efter. Valet av en ortografisk transkription, i motsats till en fonetisk, är en given förutsättning för att alla lyssnare/ läsare ska kunna ta del av den. en kan beskrivas som en ljudenlig stavning som ligger nära en fonematisk transkription. Det finns dock vissa uppenbara begränsningar eftersom flera ljuddistinktioner inte kan markeras, som exempelvis främre och bakre /r/. Denna inkonsekvens är något som känns ganska otillfredställande, men är oundvikligt då vårt mål är att nå och inspirera så många dialektintresserade som möjligt. Vi har bedömt att läsbarheten och tillgängligheten av transkriptionen är det primära, på bekostnad av intressanta ljuddistinktioner som inte kan markeras. en bör vara begriplig, lägg därför gärna till styckeindelningar, skiljetecken och underförstådda pronomen. Huvudmålet: försök komma så nära uttalet som möjligt i transkriptionen. De allofoner som inte framgår av den ortografiska transkriptionen kan finnas med som kommentarer och tips på vad lyssnaren kan lyssna särskilt efter, t.ex. variant av sjeljud, tjocka /l/ eller förekomsten av både främre och bakre /r/ som i t.e.x västgötamål. Undvik dock alltför utpräglade fonetiska termer. Skriv ner dessa observationer löpande! Konsonanter r-ljud stavas alltid <r> oavsett kvalitet l-ljud stavas alltid <l> oavsett kvalitet j-ljud stavas alltid <j> Ex. <juren, jorde, ejentlien > g-ljud stavas alltid <g>; undvik därför oftast finalt /g/ i ex. <rikti, vikti, konsti> /sj/ stavas alltid <sj> Ex. <stasjon, kansje, sjoklad> /6/ supradentaler stavas alltid <rt>, <rs> Ex. <bårt, fårs> /tj/ stavas alltid <tj> Ex. <tjök, tjol, tjatta> /W6/ affrikator stavas alltid som <tj> (se ovan) Ex. [W63N W] skrivs som <tjöket> /ng/-ljud stavas alltid <ng> Ex. <ungn, gangna> /c/ stavas alltid <s> Ex. <presis, syklåp> /ch/ som i /och/ stavas alltid <ck> /ck/ stavas alltid <ck> Ex. <Jåck Måck> /x/ stavas alltid <ks> Ex. <eksakt, säks> Eftersom man inte kan markera allofoner av <r> så markeras inte heller supradentaler. Alltså; supradentaler som i exempelvis, <bort och fors> stavas, <bårt, fårs> Affrikator som i exempelvis [W63N W] <köket>, markeras inte, i likhet med allofoner av <sj>-ljudet. Det kan däremot vara intressant att skriva en kommentar som tips på vad som kan vara intressant att lyssna efter. Bindestreck i ord då stavningen kombinationen av två ljud kan sammanblandas med ett annat ljud. Ex. Skriv inte <husjur> för <husdjur> utan <hus-jur>. 3
Exempel på vanliga konsonantreduktioner, Ex. 1. <ja... de ble ju inte så mycke nä man inte hade bil å barna va små, man kåm ingenstans ejentlien> Ex. 2. <å få fö si å gå ut å så> Assimilationer som i ex. 1. <pangkakor> och <tammbårste>, bör inte uppmärksammas, då denna grad av nogrannhet är svår att hålla och bidrar snarare till ett ökat intryck av inkonsekvens, då man inte kan markera mer framträdande allofoner så som t.ex. ett tjockt /l/. Alltså, transkriberas dessa ord som <pannkakor> och <tandbårste>. Ex. 2. <sagt och gjort> bör inte transkriberas som <sakt å jort>, p.g.a. att avtoningen är direkt förutsägbar ur fonetisk kontext. Bör transkriberas som <sagt å jort>. Vokaler reservera <e> för dialekter med verkligt slutet [e], använd annars <ä>; var konsekvent (så långt möjligt) Ex. 1. <beren jeste> för <bären jäste> Ex. 2. <dä ä inte mä mä dä> för <det är inte mer med det> <o> betyder alltid sluten vokal (ost, mod); öppnare skrivs <å> (båll, bårta) Om denna transkriptionen var strikt fonematisk skulle diftonger o.d. inte markeras, men vårt mål är att framhäva de mest dialektala dragen och vi transkriberar dem därför. Dock endast de mest uppenbara diftongerna. De mest iöronfallande diftongerna (tex skånska /u/, /o/ och /a/; eventuellt även /i/, /y/, /e/) markeras med två vokaltecken. Generellt går diftongrörelserna mellan två mer närliggande vokaler än vad det första auditiva intrycket kanske ger sken av. Titta på vokalfyrsidingen och prova i munnen, ex. från Fårö; <dåm har trei åolika värsjåoner åm samma bit> Pauser i meningar markeras alltid med Ex. <Å sen på vinten få man ju ta in dåm då fö då gå dåm ju i ide åck eh ejentlien säjs de att man ska lägga dåm i tjylskåpet öve vinten> Oavslutade meningar eller omstarter markeras med Ex.1. <Såm ja säje Å likdant mä kläder å allting> Ex.2. < Min fåssa han jobba ju me De e ejentlien så ä de va de en fabro ti mej > Mycket långa pauser mellan meningar markeras med ( ) Ex. <dåm kansje snat få slå i, slå i ijen på vinten. ( ) För de eh de finns ju inte undelag> Tvekljud skrivs som eh, ja, hm, em osv. försök begränsa variationen. Ex. 1.<För de eh de finns ju inte undelag> Ex. 2.< å eh sen ä de väl ja, såna dä småjåbb man kan ta, vikariat å så där. Ja eh ska kansje jåbba såm em fritisledare> 4
Upprepningar markeras i transkriptionen, Ex. <Så de, men de va ju en, en arbetsam tid på de, de viset, att de va mycke handarbete> Stakningar markeras i transkriptionen Ex. < inte en männsja såm vå vågade bygga där sen> Skratt markeras inte Vid dialektala ord så som <glyttarna> skriv 1 glyttarna med fotnot, och förklara precis under transkriptionen vad det betyder (precis som för översättningen). 1 glyttarna = barnen Citat markeras med citattecken Ex. 1. < Å så gälle de att va sträng mot säj själv å säja att, Gö ni inte de här då få ni gå upp ur bassängen å då åker alla upp på en gång.> Ex. 2. <Och när pappa tittade in så blev han alldeles förskräckt så han bara slängde igen skåpsdörren då. Det här är ingen hund, det här är en grävling > Intervjuarens frågor och kommentarer skrivs med kursiv stil Ex. 1. < och så åkte vi tillbaka med loket. Jaha, fick ni åka gratis då? Ja då, vi satt på någon ja, vad var det de hade > Ex. 2. < så han jåbbade på de loket. Mm Så att såm liten åkte > Intervjuarens tal bör också transkriberas Klipp bort så många störningar som möjligt t.ex. bakgrundsljud i pauser, intervjuarens feedback signaler, onödiga frågor eller kommentarer från intervjuaren. 5
Exempel på översättningar och transkriptioner (innehåller inga kommentarer om typiska dialektdrag) Äldre man - Jordbruk & pension BURSERYD Här är ju en massa gårdar här uppe och de hade tio barn och fyra, fem kor, vet du, ett litet jordbruk som är mindre än det här egentligen, och klarade sig va. Så det måste ju vara något fel i samhället liksom. De kunde föda upp, utan bidrag vet du, tio barn, och de mådde inte illa. Och nu måste du ha en hel by för att överleva, och de får slita som fasen, vet du, de måste investera en massa pengar i moderna grejor, så det är inte lätt. Min farsa han jobbade ju med Egentligen så var det en farbror till mig som ägde det här, men så dog han ju, och då köpte min farsa detta. Han jobbade vid vägförvaltningen och han blev ju pensionerad som väl var vid sextio, det har ju en annan inte fått uppleva, så tidig pension. Här e ju en massa gådar här uppe å dåm håde tie ban å fyra, fem ko, vet du, ett litet jorbruk som e minner en de hä ejentlien, å klaora si va. Så de måste ju va nåt feil i samhellet liksåm. Dåm lev kunne fö upp utan bidraog vet du, tie ban, å dåm mådde inte illa. Å nu måste du hao en heil by för å öveleva, å dåm får slita såm fasen vet du, dåm måste investera en massa pänga i modäna grejer så de e int lett. Min fåssa han jåbba ju me De e ejentlien så ä de va de en fabro ti mej såm ägde de här, men så do han ju, å då tjöpte min fåssa detta. Han jåbba vi vägfövaltningen å han ble ju pensjonerad såm väl var vi seksti, de ha ju en annan inte fått uppleva, så tidi pensjon. Yngre kvinna Hur mycket skötsel kräver en sköldpadda? BÖDA Ingen alls, i stort sett. Nej, jag vet inte, jag hade en landsköldpadda och de är ju inte så de är ju lättare att sköta än vattensköldpaddor. Men, henne hade jag ute på sommaren i en liten bur, så käkade hon gräs där och grävde ner sig och höll på så där lite grann. Och sedan på vintern får man ju ta in dem då, för då går de ju i ide, och egentligen sägs det att man ska lägga dem i kylskåpet över vintern, men jag tycker det låter lite ja, jag vill inte ha henne i kylskåpet helt enkelt, men de ska ligga på någon kall plats då, för då sover de ett par månader, så det är inget svårskött djur, men det är ju inte så roligt och det är inget sällskap direkt heller är det inte. Ingen alls, i stort sett. Äh, ja vet inte, ja hade en landsjöldpadda åck dåm e ju inte så dåm e ju lättare å sjöta än vattensjöldpadder. Men, henne hade ja ute på såmmarn i en liten bur, så tjäka hon gräs där å grävde ne säj å höll på så dä lite grann. Å sen på vinten få man ju ta in dåm då fö då gå dåm ju i ide åck eh ejentlien säjs de att man ska lägga dåm i tjylskåpet öve vinten, men ja tycke de låte lite ja, ja vill inte ha henne i tjylskåpet helt enkelt, men dåm ska ligga på nån kall plats då, fö då såve dåm ett pa månade, så de e ju inge de e inge svårsjött jur, men de ju inte inte så rolit å de e inge sällskap direkt heller e de inte. 6
Äldre kvinna Barnbarn och mor-farförälder relation FÅRÖ För att man ser barnen egentligen, de är ju egentligen väldigt intresserade av farmor och mormor, och tycker att det är roligt och, att man berättar när man själv var barn vad jag hade för handarbete när jag var barn, kan dom här fråga om, och vad jag höll på med å så. Ja tro att det är väldigt viktigt att och så sedan så tror jag att farmor och mormor oftast har mer tid än vad mamma och pappa har. Och det tror jag att barnen uppskattar väldigt mycket. Jag tycker det verkar så. Hade du bra kontakt med dina far-och-morför Jag hade bara en farmor, de andra de var redan döda när jag blev född. Så, men jag hade bra kontakt med henne. Men hon var över sjuttio år när jag blev född så det att, jag minns ju henne som gammal och på den tiden så var man då tyckte man ju att hon var gammal. Det var lite skillnad tror jag. För att man ser barnen ejentlien, dåm ä ju ejentlien veldit intresseirade av farmår å mårmår, å tycke att de ä råolit å ta, att man berättar nä man själv va barn, va man, va jag hade för handarbeite nä ja va barn, kan dåm här fråga åm, å va ja hö, höll på me å så. Ja tråor att de e väldit viktit att å så sen så tråor jag att farmår å mårmår åftast ha meir tid än va mamma å pappa har. Å de tråor ja att barnen åppskattar väldit meke. Ja tycke de värkar så. Hade du eh bra kontakt me dina far-och-morför Ja hade bara en farmår, dåm andra dåm va reidan döda nä ja ble född. Så, men ja hade bra kontakt me henne. Men ha va öve sjutti år nä ja blev född så de att, ja minns ju henne såm gammal å på den tiden så va man då tyckte man ju att ha va gammal. De va, de va lite skillnad tror ja. Yngre man Fågelhund TORSÖ Tollaren då, är en fågelhund, han jagar, [man] har den när man jagar fågel, den apporterar fågel. Och den har en egenskap som ingen annan hund har, den lockar till sig fågel. Och eh ja man leker, oftast då där det ju är sjöfågel. Du kan ha en tennisboll eller vad som helst bara som man får kasta ut och så springer den och hämtar, och sedan rätt som det är då simmar det fåglar ute i sjön precis intill. Och det är det är rätt imponerande, så jag trodde inte att det fungerade, jag trodde det bara var snack först, men vi har testat och det fungerar. Helt otroligt! Och sedan samtidigt som den lockar till sig fågel så hämtar den ju fågel då... när den är fälld. Så det är en allsidig hund. Lagom storlek på den också, inte för stor och inte för liten heller. Tållarn då, dä ä e en fågelhund, han jagar, [man] har dän nä man jaga fågel, dän appåterar fågel. Åck dän har en egenskap såm ingen annan hund har, dän låckar till säj fågel. Åck eh ja man leke, åftast då dä ju ä sjöfågel. Du kan ha än tännisbåll elle va såm hälst bara såm man får kasta ut å så springer dän å hämtar, å sen rätt såm dä är då simma dä fåglar ute i sjön presis intill. Å dä ä dä ä rätt imponerande, så ja trodde inte dä fungera, ja trodde dä bara va snack först, män eh vi har tästat å de fungerar. Helt otroligt! Å sen samtidit såm dän låckar till säj fågel så hämtar dän ju fågel då... när dän ä fälld. Så dä ä en allsidi hund. Lagåm stolek på dän åckså, inte så, fö stor å inte fö liten heller. 7
Yngre man Industriarbete i kontrast till lantarbete LÖDERUP Gå inomhus hela dagen, göra samma sak hela tiden, och så skulle det till och med stå en 1 tosig jävla förman och snacka om vilket håll jag skulle hålla nävarna på när jag stansade plåt. Och är man då van vid att gå lite inne, lite ute, alltså även om jag jobbar så har jag fått reda på vad jag ska göra sedan gör jag ju det efter bästa förmåga ju, men där är ju ingen som liksom går in och detaljreglerar hela tiden vad jag ska göra. Och så det här och liksom hela dagen, varenda gång man gick till frukost eller middag så var man lika förvånad över vad är det för väder ute. Det har man ju där hela tiden när man går ute ju. Okej, man fryser ju många gånger, men det är ja, frisk luft. Klipp! /Mmm / Och så är man nära livet på något vis, som man inte är när man går ju och sådana grejer. För det här med liv och död det är ju ingenting konstigt för mig i alla fall. 1 tosig = galen, från vettet Gäå ingåmhus hela dan, jårra samma saok heila tiden, å så skulle de till å med stå en 1 teosed jävla förman å snacka åm vicked håll ja skolle hålla nävana po nä ja stansa pläåt. Å e man då van ve å gäå litta inge, litta ude, asså även åm ja jobba så ha ja fått reda po va ja ska jårra sen jör ja ju de ettår besta fömäåga ju, men darr e ju ingen såm liksåm går ing å detaljreglerar heila tiden va ja ska jårra. Å så de här å liksåm heila dan, varenda gång man jick ti frokost ellår midda så va man lia fårväånad över va e de för vär ude. De haor man ju dar hela tiden nä man gäår ude ju. Åkej, man frysår ju många gångår, men de e ja, frisk loft. Klipp! /Mmm / De e Å så e man nära lived po nå vis, såm, såm, såm man inte e nar man gäår ju å såna gräjår. Får de här me liv å död de e ju ingenting kånsted får, får maj i alla fall. 1 teosed = galen, från vettet 8