NORRA SVERIGE - glest befolkat, långa avstånd och en resultatrik EU-region
Förord/intro Norra Sverige har en speciell struktur, med långa avstånd och gles befolkning. I Sveriges anslutningsfördrag till Europeiska unionen 1995 var de speciella geografiska- och befolkningsmässiga villkor som norra Sverige präglas av inskrivna som permanenta geografiska handikapp. Under strukturfondsperioden 2000-2006 tillhörde norra Sverige målområde 1 trots att BNP/capita långt överskred 75% av BNP. Den extremt glesa befolkningen under 8 invånare/km 2 på en yta större än Holland och Belgien tillsammans, gjorde att norra Sverige och Finland ändå kom att tillhöra Mål 1. Under strukturfondsperioden åren 2007-2013 tillhör norra Sverige och Finland Mål 2 Konkurrenskraft och Sysselsättning i likhet med Sveriges och Finlands övriga regioner. Den särprägel som Norra Sverige och Finland har genom sin extremt glesa befolkning och långa avstånd uppmärksammas även under denna strukturfondsperiod genom särskilda regionala satsningar från EU:s sida inom ramen för Mål 2, Mål 3 och LBU. Norra Sverige implementerade Mål 1 2000-2006, genom att tillvarata och utveckla regionens styrkor och möjligheter. Regionen kommer även under åren 2007-2013 att fortsätta att se sin särprägel som en styrka snarare än en nackdel, även om extrem gleshet och långa avstånd i många fall innebär svårigheter genom fördyrad samhällsservice och ett extremt beroende av god infrastruktur. Genom EU:s regionalpolitik förs Europas regioner närmare varandra och ökar möjligheterna att genomföra Lissabonstrategins och Göteborgsagendan. EU:s engagemang för att stärka unionens regioner gör norra Sverige och övriga europeiska regioner starkare. Under 2005 publicerade Nordiska ministerrådets forskningsinstitut Nordregio rapporten Northern Peripheral, Sparsely Populated Regions in the European Union 1. Den redovisar konsekvenserna av norra Sveriges och Finlands extremt glesa befolkningsstruktur och söker svar på följande frågor: Vad betyder det för en region att vara gles? Är stora avstånd nödvändigtvis ett problem? Hur ser den sociala och ekonomiska situationen ut i glesa delar av Sverige? Pekar trenderna i positiv eller negativ riktning? Syftet med denna skrift är att utifrån Nordregios rapport visa att många trender pekar i positiv riktning tack vare en god samverkan mellan samhälle, forskning, näringsliv, ideell sektor och många innovativa företag. Men regionen brottas också med stora demografiska utmaningar. Något som norra Sverige delar med övriga Europa men som blir extra påtaglig i en extremt glesbefolkad region. Trots extrem befolkningsgleshet och perifert läge är norra Sverige en globalt konkurrenskraftig region. Samtidigt är regionens situation skör på grund av de permanenta geografiska handikappen. 1 Se NORDREGIO 2005:4; se http://www.northsweden.org/dokument/aktuella/nordregioreport2005_4.pdf Omslagsbild: Norra Sverige har genomfört FoU-projekt inom Mål 1 som förenar kreativitet, teknikutveckling och upplevelse.
Norra Sverige och Finland utmärker sig inom EU genom gles befolkning och långa avstånd 3 Norra Sverige är tillsammans med Finland unikt i EU med sina långa avstånd och extremt glesa befolkningsstruktur. Ett vidsträckt gränsområde, större än Holland och Belgien, som gränsar till Norge i väst och Finland och Ryssland i öst. Här finns även det samiska området Sápmi som sträcker sig över norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Längs Bottenvikskusten återfinns merparten av regionens befolkning, koncentrerad till de större städerna Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå. I inlandet är respektive kommuns tätort den viktiga nod som förbinder inlandet med kuststäderna och via Stockholm med övriga världen.
4 HUR MÄTER MAN GLESHET? Inom EU betecknas ett område med 8-12,5 invånare per som glesbefolkat och 0-8 invånare per som extremt glesbefolkat. Det vanligaste måttet på gleshet i europeiska och nationella policydokument är befolkningstäthet, men då glömmer man ofta bort att en förutbestämd administrativ gräns krävs för att mäta befolkningstäthet, det kan vara en kommun, ett län- eller på EU-vis en NUTS II region. Beroende på vilken typ av administrativ gräns man använder, kan helt olika typer av områden framstå som glesa. Dessutom kan internationella jämförelser bli felaktiga eftersom nationer har samma namn på olika typer av administrativa gränser; en svensk kommun är inte samma sak som en fransk kommun. Detta tar man i EU-sammanhang inte hänsyn till. Nordregio har i sin studie utarbetat ett alternativt mått på gleshet. Författarna anser att det viktigaste måttet är antalet människor inom ett visst pendlingsområde. Nordregio använder 50 km radie som gräns för pendlingsavståndet. Med denna utgångspunkt är det i europeiska sammanhang endast norra Sverige och norra Finland som har stora områden med färre än 8 invånare per. Med Nordregios mått tydliggörs de två stora utmaningarna som extrem gleshet medför: dels att arbetsmarknadsområdena blir för ensidiga och för små, dels att marknadsunderlaget för varor och tjänster blir för litet. HUR LÅNGT ÄR LÅNGT? Tillgänglighet är beroende av tre faktorer; tid, kostnad och fysiskt avstånd. I tillgänglighet kan man också inkludera kulturella faktorer, eftersom både språkkunskaper och kunskap att använda ny teknik har stor betydelse. Detta är särskilt tydligt inom IT-användning: I teorin har långt borta blivit nära med hjälp av IT, men i praktiken är det bara de som tagit till sig den nya tekniken som har kunnat nyttja möjligheterna. För transporter av gods och människor måste långt avstånd fortfarande relateras till faktiska avstånd, i relation till tid och kostnad. Men långt blir mindre långt med tidseffektiva resor till konkurrensmässiga priser. Med flyg tar det lika lång tid att ta sig från Umeå eller Luleå till Stockholm, som det tar för avlägsna förortsbor att ta sig från hemmet in till Stockholms centrum. Tid krymper geografi i det här fallet är det bara priset på biljetten som skiljer.
5 Långt borta men ändå nära om kommunikationerna är de rätta Potential accessibility by road to destinations in EU 27, Norway and Switzerland Canarias Guadeloupe Martinique Reunion Guyane Madeira Azores Geographical Base: Eurostat GISCO Tillgängligheten till goda och samverkande transportsystem är avgörande för alla regioners konkurrenskraft och utveckling. Norra Sveriges företag är för sin överlevnad direkt beroende av högkvalitativt europavägar och ett i övrigt ändamålsenligt vägnät. Liksom snabbjärnväg längs Bottenvikskusten som sörjer för en effektiv godstransport ett väl utvecklat inomregionalt flyg, utveckling av Luleå-Kallax till en internationell flygplats och moderna hamnar för både bulk- och containerhantering. För långväga persontransporter är flyget avgörande, för regionförstoring snabbtåg. Tillsammans med Botniabanan kommer Norrbotniabanan att krympa pendlingsavstånden i norra Sverige. Idag har norra Sverige det största regionala bredbandsnätet med redundans i hela Europa, en satsning som möjliggjordes genom Mål 1 2000-2006. Bredbandsnätet har möjliggjort utveckling inom exempelvis e-hälsa och tulldatahantering. Norra Sverige är en naturlig part för handel som bedrivs inom Barentsregionen. Med en inre marknad och östmurens fall finns alla möjligheter att utveckla handelsförbindelserna i öst-västlig riktning. Det kräver transportsystem som hänger ihop inom EU:s TEN-T system och att gränshinder minimeras. År 2005 utpekades NEV-korridoren av EU:s högnivågrupp som strategisk mycket viktig för den globala handeln. Den går via Narvik genom norra Sverige och Finland för att fortsätta in i Ryssland mot Kina. Nordregio (2005) Potential accessibility by roadby to destinations EU 27, Base: Eurostat GISCO Potential accessibility road to indestinations in EU 27,Geographical Norwey and SwitzerNorway and Switzerland (Mass variable = population; EU(Mass 27 average = 100) = population; EU 27 average = 100) land variable 0-5 6-10 16-30 Source: S&W - Spiekermann and Wegener 111-150 Calculations for the Study on 31-70 151-190 other areas 111-150 71-110 Other areas 191-216 value not calculated 151-190 Value not calculated 0-5 11-15 16-30 31-6-10 70 71-110 11-15 Northern peripheral, sparsely populated Regions in the European Union Source: S&W Spiekermann and Wegener Calculations for the Study on Northern peripheral, sparsely populated Regions in the European Union. 191-216
6 När periferi blir centrum I förhållande till Europas befolkningstäta delar ligger norra Sverige i periferin. Men det är en subjektiv betraktelse. I norra Sverige finns globalt unika miljöer där innovationer och teknikutveckling befinner sig i den globala frontlinjen. I de sammanhangen är periferin centrum. Det finns många exempel på miljöer med global lyskraft i norra Sverige, till exempel kluster inom Bioteknik/medicinsk teknik, Skogsteknik, Träteknik, Collaborative Working Environment, Bil- och komponentstest, Säkerhet- och sårbarhet, Förnyelsebar energi, Industriell design, Gruv- och mineralteknik och multimedia. FÖRETAG OCH AKADEMI I NORRA SVERIGE Internationalisering är inte nytt för norra Sverige, det har alltid funnits. Utmärkande för många företag i norra Sverige är att de vänder sig till en global exportmarknad. Universiteten i regionen befinner sig i en internationell forskarmiljö. Sedan 1999 har andelen utländska studerande vid Umeå universitet ökat med 76% och andelen kurser på engelska har ökat med 66%. De höga BRP-talen i norra Sverige är direkt relaterade till den höga tillväxten i Kina och Sydostasien. I Fredrika i norra Sveriges inland byggs ett buddistiskt centrum. Umeås invånare kommer från fler än 100 olika länder och har engelskspråkig grundoch gymnasieskola. I en global värld står sig norra Sverige väl framme. I dag är det kompetens och inte geografi som har betydelse. HUR STOR ÄR EN KRITISK MASSA? Många gånger utgår man från att innovationer enbart sker i täta befolkningsmiljöer. Där de flesta människorna bor koncentreras forskning och utveckling, innovationer och riskvilligt kapital. Ändå sker många innovationer på andra platser. Klimat, kultur och Norra Sveriges perifera läge skapar en god grogrund för kreativitet och problemlösning. För att stimulera till mer kreativitet och entreprenörskap i framtiden pågår i Norra Sverige ett stort projekt riktat till elever i grundskolan. Målet för norra Sveriges strategier är att öka företagsamheten och få fler människor utan entreprenöriell tradition att ta steget och förverkliga sina idéer många har redan gjort det.
7 Det är inte i glesheten det sitter utan hos människan innovationer i norra Sverige Put volorpero cor aliquam et, quat lortie dolobore dolore dolore tat. Ut adiam, velit etum dolor sequipis ad tat utpat velissed tet veliqui tat nim dolorer illandre veliqui scinism odolor sequat
8 Urbana miljöer är också små samhällen och medelstora städer Likt övriga Europa är Sverige ett utpräglat urbaniserat land, dock skiljer sig den urbana strukturen i norra Sverige från övriga Europas. Här har de större städerna 12 000-110 000 invånare, de övriga centralorterna endast 2 000-12 000 invånare. Utmärkande är också ortstrukturen med de långa avstånden som präglar norra Sverige. De små orterna sitter samman i ortsnätverk med de större städerna vid Bottenvikskusten, där Umeå är störst med 110 000 invånare. De urbana miljöerna i norra Sverige har trots sin storlek samma betydelse för service och handel som avsevärt större städer i Europa. Därför är det viktigt att de urbana miljöerna i norra Sverige stärks och utvecklas och att avstånden mellan dem minskas med hjälp av goda kommunikationer. Urban politik måste fortsättningsvis även inrymma små- och medelstora städer.
Gleshet förknippas oftast med problem, hot och svaghet Den traditionella bilden av glesbygd förknippas ofta med åldrande befolkning, passiviserande livsmiljö, undersysselsättning och ekonomisk sårbarhet. Den bilden är delvis sann. Utmaningar som hela Europa brottas med blir extra tydliga i norra Sverige; utflyttning från små orter, framtida befolkningspyramider visar på fler äldre som ska försörjas av allt färre unga, höga sjuktal, låga medelinkomster i inlandet, segregation, hög ungdomsarbetslöshet och utanförskap. 9
10 Gleshet kan vändas till möjlighet och styrka I norra Sveriges inland innebär glesheten starka och unika konkurrensfördelar för besöksnäringen, upplevelseindustrin och bil- och komponentstestning. Biltesterna i norra Sveriges inland har utvecklats från en småskalig och anonym provverksamhet till en tjänsteindustri som sysselsätter fler än 2000 personer i inlandskommunerna. Tack vare modern informationsteknologi och tillgång till stora avlägsna testområden, kyla, is och snö har glesheten blivit en tillväxtfaktor och konkurrensfördel. Under sommarhalvåret lockar midnattssolen till sig besökare från hela världen. Tillgången till trafikfria luftrum, stora övningsområden och avskildhet, har skapat stort intresse för norra Sverige som arena för internationell test-, utbildnings- och övningsverksamhet inom skilda områden. En väl utbyggd infrastruktur för bredband och ledande kompetens inom mobilt internet skapar utrymme för avancerade tester av distansöverbryggande tjänster. I norra Sverige finns Europas mest avancerade vårdadministrativa IT-system som gör regionen till en av de ledande inom e-hälsa. Tillsammans med FoU och en god infrastruktur har regionen skapat förutsättningar för utveckling av ICT. I en region med långa avstånd och gles befolkning finns incitament att ta fram lösningar och tillämpningar som är av intresse för hela Europa.