MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 152/2007/3 Dnr LSY 2005 Y 325

VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 152/2007/3 Dnr LSY 2005 Y 325 Givet efter anslag 9.11.2007 ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet i Mossala sund i Mossala by i Houtskärs kommun TILLSTÅNDSSÖKANDE Saaristomeren Kala Oy GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE ANSÖKAN Verksamheten och dess placering Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 c) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. Saaristomeren Kala Oy har 31.10.2005 anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera 2.11.2005, 25.1.2006, 28.2.2006, 17.3.2006, 26.4.2006 och 3.5.2006 kompletterat denna med tilläggsutredningar. Sökanden har anhållit om ett tillsvidare ikraftvarande tillstånd sålunda att ansökan om översyn av tillståndsbestämmelserna skulle göras tidigast 10 år efter beviljandet av tillståndet. Ansökan avser odling av sammanlagt 130 000 kg fisk per år räknat enligt fiskens tillväxt i nätbassänger i havet i Mossala sunds anläggning i Mossala sund på det i Mossala by i Houtskärs kommun belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1. Ikraftvarande tillstånd Oy Scanfish Ab har genom miljötillståndsverkets beslut nr 72/2001/3 av 28.12.2001, som Vasa förvaltningsdomstol genom sitt beslut nr 02/0322/4 av 20.11.2002 bibehållit oförändrat, beviljats tillstånd att i anläggningen odla fisk sålunda att det årligen använda fodret har fått innehålla högst 1 350 kg fosfor och högst 9 700 kg kväve. Nätbas

Sökandens rätt till det erforderliga området 2 sängernas sammanlagda volym har fått vara högst 13 000 m 3. Detta har med användning av tidsenliga odlingsmetoder möjliggjort odling av ca 130 000 kg fisk. Tillståndshavaren skulle anhängiggöra en ny ansökan senast 31.10.2005 ifall tillståndshavaren avsåg fortsätta sin verksamhet ännu efter år 2006. Oy Scanfish Ab har överlåtit sin affärsverksamhet till Saaristomeren Kala Oy, som på basen av detta har övertagit fiskodlingsverksamheten vid Mossala sunds anläggning. Det vattenområde som behövs för fiskodlingsverksamheten tillhör Mossala fiskelag/delägarlag. Saaristomeren Kala Oy har med ett avtal som ingåtts 23.4.2006 arrenderat ett vattenområde från Ekkull till Smedars grund i Mossala sund för fiskodlingsverksamhet för tiden 1.1.2006 1.1.2016. Planläggning I generalplanen för Houtskärs kommun har stränderna vid Mossala sundet betecknats som område för fritidsbostäder (RA), bostadsområde (A), område för båt, gäst eller förbindelsehamn (LV) samt landsbygdsnäringsområde med landskapsvärde (MU). Verksamhetens omgivning och dess tillstånd Havsområdet Vattenkvaliteten Mossala sund är beläget mellan de relativt stora öarna Mossala och Björkö. Sundet förenar Österfjärden i öster och Västerfjärden samt Djupfjärden i väster, vilka sedan förenas till ännu större fjärdar. Den del av skärgården, i vilken Mossala sund och dess mynningar i öster och väster är belägna, kan betecknas som mellanskärgård. Vattendjupet i sundet är 16 25 m i sundets västra del och 5 8 m i sundets östra del öster om färjfarleden. På odlingsplatsen är vattendjupet ca 18 m. Bottnen på bägge sidor om anläggningen är förhållandevis jämn till sin formation och det finns inga betydande djuphöljor eller trösklar i närheten av anläggningen. Alla dessa faktorer bidrar till att vattnets strömningsförhållanden är goda vid anläggningen. Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av fiskodlingsanläggningarna i Houtskärs havsområde. Vid vattenkvalitetsundersökningen år 2001 har ytvattnets totala fosforhalter vid de närmast anläggningen belägna provtagningspunkterna varit 17 25 g/l, men mestadels under 20 g/l. År 2004 och 2005 har fosforhalterna varierat mellan 20 och 35 g/l. A klorofyllhalterna har år 2001 mestadels varit kring 1 g/l, medan de år 2004 och 2005 mestadels varit kring 4 g/l. Anläggningens verkningsområde kan utgående från vattnets fosforhalter klassificeras som lindrigt eutroft eutroft och utgående från vattnets a klorofyllhalter som lindrigt eutroft.

3 Perifyton Bottenfauna Fiskbestånd och fiske Vid perifytonundersökningen år 2001 och 2005 var påväxten kraftigare i den omedelbara närheten av anläggningen jämfört med påväxten i sundets östra och västra del. Bottenorganismerna har senast undersökts år 2003. Enligt resultaten från undersökningarna klassificerades bottnen vid provtagningspunkterna i Mossala sundet huvudsakligen som halvsmutsig / halvfrisk, förutom vid provtagningspunkten 60, vid vilken bottnen klassificerades som halvsmutsig. Jämfört med bottendjursundersökningen år 2000 hade situationen förbättrats vid en punkt från smutsig till halvsmutsig / halvfrisk och vid en punkt från halvsmutsig till halvsmutsig / halvfrisk samt försämrats vid en punkt från halvfrisk till halvsmutsig / halvfrisk. Skillnaderna var dock inte stora. I området förekommer fiskarter som är typiska för den yttre mellanskärgården, såsom gädda, gös, abborre, flundra, mört och strömming. I anläggningens verkningsområde finns inga stränder eller bottnar som är av betydelse för fiskleken. Övrig användning av området Nuvarande verksamhet Yrkesfiske idkas egentligen inte i området. Yrkesfiskare med fisket som bisyssla förekommer i någon mån. Som fiskebragd används huvudsakligen nät. På det ifrågavarande området finns inga vattentäkter eller allmänna rekreationsfunktioner för vilka stranden skulle utnyttjas. Inom anläggningens verkningsområde finns inga naturskyddsområden. Mossala färja trafikerar på västra sidan om anläggningen och i området förekommer även fritidsbåtstrafik. Vågsvallet som eventuellt förorsakas av vattentrafiken har beaktats i nätbassängernas konstruktioner och vid förankringen av dem. Förutom sökandens renseri och fiskförädlingsanläggning på ön Mossala invid Mossala sund finns det ingen betydande punktbelastning i anläggningens närområde. Mängden diffus belastning är p.g.a. de närbelägna öarnas karaktär tämligen liten. Sökanden har även fiskodlingsanläggningar vid Mossala Stornäset ca 3,5 km mot nordost, vid Penlot ca 5 km västerut och vid Källarfjärden drygt 5 km söderut från den ifrågavarande anläggningen. Uppgifter om den förverkligade fiskodlingen vid Saaristomeren Kala Oy:s Mossala sunds anläggning och de av fiskodlingen orsakade utsläppen under åren 2002 2006 enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet:

4 Mossala sund 2002 2003 2004 2005 2006 Medeltal Fiskens tillväxt ca kg 72 000 96 000 97 000 110 000 110 000 96 000 Fodrets fosforinnehåll kg/a 1 300 1 100 1 200 1 200 1 200 1 200 Fodrets kväveinnehåll kg/a 9 800 8 300 9 700 9 700 9 700 9 400 Fosforutsläpp kg/a 970 670 810 770 780 800 Kväveutsläpp kg/a 7 800 5 600 7 100 6 800 6 600 6 800 Fodermängd kg/a 140 000 120 000 130 000 130 000 140 000 130 000 Foderkoefficient 1,99 1,29 1,37 1,26 1,22 1,39 *) Specifikt utsläpp för fosfor g/kg/a Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a * ) Vägt medeltal Verksamheten enligt ansökan 13,5 7,0 8,3 7,3 7,0 8,2 *) 108 59 73 65 58 70 *) Produktion Sökanden har för avsikt att odla 130 000 kg regnbågslax eller sik per år räknat enligt fiskens tillväxt. I huvudsak produceras småyngel, vilka föds upp i sökandens övriga anläggningar. Fiskarna utfodras automatiskt med användning av flytande pendelautomater. Foderförbrukningen har uppskattats till högst ca 162 500 kg torrfoder per år. Sökanden har anhållit om att det årligen använda fodret skall få innehålla ca 1 470 kg fosfor och 10 560 kg kväve. Anläggningens konstruktioner Verksamhetens stödpunkt Vid odling av den ansökta mängden fisk skulle anläggningen bestå av tjugo rektangulära nätbassänger, vilkas sammanlagda areal skulle vara ca 2 600 m 2 och sammanlagda volym ca 13 000 m 3. Konstruktionen som håller bassängerna flytande består av två polyetenrör, vilka bildar en ponton. Bassängernas antal och typer kan variera inom ramen för den största tillåtna volymen enligt tillståndsbestämmelserna. Fodret förvaras i sökandens foderförvaringsbyggnad i Mossala by. Stickning och rensning av fisken sker i något av sökandens flere renserier. Det närmaste renseriet är beläget på ön Mossala invid Mossala sund. Anläggningens utsläpp De av fiskodlingen årligen orsakade fosforutsläppen har beräknats bli ca 940 kg och de årliga kväveutsläppen ca 6 900 kg. Vid beräkningen har som fodrets fosforhalt använts 0,90 % och som fodrets kvävehalt 6,5 %. De specifika utsläppen skulle vara 7,3 g fosfor och 53 g kväve per kilogram producerad fisk. Utfodringen utförs omsorgsfullt och så sparsamt som möjligt. Vid anläggningen används foder med låg fosforhalt och eventuellt foderdamm avlägsnas

5 från fodret före användning. Sökanden följer med utvecklingen av foder och metoder som minskar utsläppen och tar i bruk funktionella och ekonomiskt användbara förbättringar. Vid tvätt av nätbassängerna används inga tvättmedel eller andra kemikalier. Läkemedel används inte vid anläggningen. Avfallshantering Det torra avfallet (ca 40 kg/a), sorteras och återvinns så långt som möjligt (bl.a. fodersäckar och kartong). Resten transporteras till avstjälpningsplatsen. Död fisk (högst 700 kg/a) komposteras vid sökandens utrymmen på ön Mossala och används för jordförbättring och förs endast i undantagsfall till avstjälpningsplatsen. Verksamhetens verkningar Kontroll av verksamhetens verkningar HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Fiskodlingsverksamheten påverkar vattenområdets tillstånd endast i form av en ändring av vattnets näringsämneshalter alldeles i närheten av anläggningen. Fiskodlingsanläggningen är placerad så att den inte medför men för båttrafiken och inte heller olägenheter för förbindelsebåtstrafiken. Enligt sökanden orsakar fiskodlingsverksamheten inte olägenheter eller skada beträffande miljöns olika användningssätt eller för någon fastighet och därmed inte heller sådan skada som borde kompenseras. Fiskodlingsverksamheten medför inga olägenheter för fiskbestånd eller fisket. Kontrollen av anläggningens inverkan på vattenkvaliteten i omgivningen fortsätter såsom hittills med beaktande av eventuella preciseringar i miljötillståndsverkets beslut och Sydvästra Finlands miljöcentrals anvisningar. Vid behov utförs en fiskeriekonomisk kontroll i form av en samkontroll tillsammans med de övriga fiskodlingsanläggningarna som är belägna på det ifrågavarande havsområdet. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Houtskärs kommun och berett tillfälle att under tiden 26.5 26.6.2006 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har konstaterat att fiskodlingsanläggningen i Mossala sund är belägen på ett tämligen skyddat vattenområde mellan Houtskärs huvudöar. Förutom den ifrågavarande

6 anläggningen och sökandens tre övriga anläggningar, beträffande vilka ansökningar är anhängiga vid miljötillståndsverket (Källarfjärdens anläggning, anläggningen sydost om Alörarna och anläggningen norr om Penlot), finns det fyra andra fiskodlingsanläggningar i Houtskär. Även om belastningen från fiskodlingsverksamheten i Houtskär har minskat till under en tredjedel av belastningen i mitten av 1990 talet är den fortfarande betydande. Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren 2001, 2004 och 2005 har ytvattnets fosforhalter i medeltal varit högst i sunden i närheten av Mossala sunds och Källarfjärdens anläggningar (22,9 g/l respektive 24,5 g/l) och lägst i närheten av anläggningarna vid Alörarna och Penlot (20 g/l). A klorofyllhalten har i sundområdena varit i medeltal 3 g/l. Siktdjupet har vid provtagningspunkterna närmast Mossala sunds anläggning varit sämre (1,7 m respektive 1,9 m) än vid provtagningspunkterna längre bort (2 m respektive 3 m). Vid perifytonundersökningarna åren 2001 och 2005 har påväxtalgernas klorofyllmängder varit betydligt större vid provtagningspunkterna i närheten av anläggningen (avståndet 300 400 m) än vid provtagningspunkterna längre bort. Utgående från resultaten av bottendjursundersökningen år 2003 är bottnen vid en av provtagningspunkterna i Mossala sundet halvsmutsig och de övriga på gränsen mellan halvsmutsiga och halvfriska. Det har inte skett någon förändring i bottnens tillstånd sedan början av 1990 talet. Sunden mellan Houtskärs huvudöar är betydligt mer eutrofierade än det omgivande havsområdet, vilket syns bl.a. i vattnets fosforhalt, siktdjup, tillväxten av perifyton och bottnarnas tillstånd. Till eutrofieringen av sunden bidrar dessas grundhet, den dåliga vattenväxlingen och belastningen från jordbruket, men även näringsämnena från fiskodlingen har en väsentlig betydelse. Bottnarnas dåliga tillstånd och den inre belastningen beror på att näringsämnen samlats på bottnen som följd av tidigare belastning. Det enda sättet att förbättra sundområdenas tillstånd och på lång sikt även minska den inre belastningen är att minska näringsbelastningen från den nuvarande nivån. Vid avvägandet av tillståndsbestämmelser bör det även beaktas att odlings och utsläppsmängderna vid anläggningarna under de senaste åren har varit mindre än de som avses i ansökningarna. Om mängderna skulle vara i enlighet med ansökningarna kunde även verkningarna på vattenmiljön öka jämfört med de nuvarande verkningarna. Miljöcentralen har framfört att sökanden skulle beviljas tillstånd att odla ca 91 000 kg fisk. Nätbassängernas yta får sammanlagt vara högst 3 250 m 2. Fodrets fosforinnehåll får uppgå till högst 1 050 kg och kväveinnehållet till högst 7 750 kg. Färskfoder får inte användas. Anläggningens specifika utsläpp borde vara högst 7 g fosfor och 44 g kväve per kg producerad fisk. Tillståndshavaren skall åläggas föra en skötseljournal om anläggningens funktion. Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett sammandrag om det före

7 gående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall åläggas utföra kontroll av fiskodlingsanläggningens utsläpp och verksamhetens inverkan på vattendraget på ett av miljöcentralen godkänt sätt samt tillställa miljöcentralen och till behövliga delar miljövårdsmyndigheten i Houtskärs kommun resultaten av kontrollerna. Kontrollen bör utföras även då anläggningen inte är i funktion eller då verksamheten är mindre än tillståndet medger. Tillståndet borde beviljas så att det är ikraft sju år räknat från att beslutet vunnit laga kraft. 2) Sjöfartsverket har framfört att de flytande fiskbassängerna bör utmärkas i enlighet med Sjöfartsverkets allmänna direktiv av 4.4.1991. Förtöjnings eller förankringsanordningarna får inte hindra eller försvåra trafikeringen av allmänna farleder. Avståndet till farleder och eventuella vändplatser bör vara tillräckligt. Förankringsanordningar får inte anläggas närmare än 50 m från flytande säkerhetsanordningar. Vid utmärkandet av bassängerna bör uppmärksamhet fästas vid att bassängernas potentiella ljus inte får vara förväxlingsbara med ljusen på sjöfartens säkerhetsanordningar. 3) AA (Suviranta RNr 4:24, Björkö, Houtskär) har motsatt sig beviljande av tillstånd, eftersom fiskodlingen förorenar vattnen och ökar näringsbelastningen. Vattnen i området har under de senaste 10 åren försämrats så att det börjat förekomma alger och eutrofiering. Påminnaren har yrkat på full kompensation för fastighetens nedgång i värde samt kostnader för städning av stränderna ifall tillstånd beviljas. 4) BB (Långholm RNr 2:32, Näsby, Houtskär) har motsatt sig beviljande av tillstånd på den grunden att anläggningens planerade läge är labyrintisk och motsvarar till sin typ inre skärgård. Vattnets reningsförmåga kan därmed inte anses vara god. Med beaktande av Skärgårdshavets och hela Östersjöns allvarliga tillstånd finns det ingen grund för beviljande av nya tillstånd för en verksamhet som åstadkommer fosfor och kväveutsläpp. I närheten av påminnarens fastighet syns havsområdets försämrade tillstånd som en ökning av vattnets grumlighet, sämre siktdjup, ökning av de blågröna algernas blomning, slembildning på bryggkonstruktioner och nät, ökning av vassbildning samt uppslamning av bottnen. Allt detta orsakar men för fiske och rekreationsbruk. 5) CC har i egenskap av hyresgäst till en bostad på ett avstånd om ca 100 m från sökandens fiskhanteringshall på ön Mossala konstaterat att lukten av ruttnande fisk har orsakat problem. Enligt påminnaren har sökanden underlåtit att behandla död fisk sakenligt. Om vintrarna bränns fodersäckar vid stranden. Påminnaren har ansett att det vid tillståndsförfarandet borde fästas uppmärksamhet vid anläggningens avfallshantering. Sökandens förklaring Sökanden har 14.9.2006 tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena.

8 Sökanden har med anledning av Sydvästra Finlands miljöcentrals påminnelse ansett att de i påminnelsen beskrivna miljöförhållandena möjliggör beviljande av tillstånd för den volym som avses i ansökan. Vattnets klorofyllhalt har i Mossala sundet varit i medeltal 3 g/l, medan klorofyllhalten i omgivningen kring anläggningen vid Alörarna, som är belägen på en mycket öppen plats, har varit densamma. Vattnets fosforhalt om i medeltal 22,9 g/l i Mossala sundet har inte varit betydligt högre än vattnets fosforhalt i medeltal vid de längre bort belägna provtagningspunkterna. Situationen beträffande bottenfaunan är inte heller oroväckande. Även om den enligt det tidigare tillståndet tillåtna fiskodlingsvolymen vid anläggningen inte till fullo har utnyttjats, skulle den vara mycket behövlig för sökanden bl.a. beroende på att sökanden köpt Oy Scanfood Ab:s fiskförädlingsanläggning. Sökanden har inte haft någonting att anmärka med anledning av Sjöfartsverkets påminnelse. Bassängerna förankras, utmärks och förses med belysning i enlighet med Sjöfartsverkets direktiv. Det finns inga farleder i närheten av anläggningen förutom färjtrafiken mellan öarna Björkö och Mossala väster om anläggningen. Sökanden har bestridit AA:s yrkande på kompensation för nedgång i fastighetens värde och för kostnader för städning av stränderna. Det saknas kausalsamband mellan fiskodlingen och de påstådda omständigheterna och därtill har påminnaren inte uppgett belopp för sina yrkanden. Sökanden har konstaterat att påminnarens fastighet är belägen på ett relativt långt avstånd, över 1 km, från anläggningen. Förändringarna som påminnaren påtalat beror på de allmänna förändringarna i Skärgårdshavets vattenkvalitet och inte på fiskodlingsverksamheten. De av fiskodlingen orsakade belastningsmängderna har minskat för varje tillståndsperiod och som följd av utvecklingen av fodren samt effektiveringen av verksamheten. Beträffande fiskodlingsverksamheten har målsättningarna, som uppställts i principbeslutet om vattenskydd för en minskning av belastningen, uppnåtts t.o.m. i förtid. Detta innebär att all tillgänglig användbar kunskap, kunnighet och teknik har tagits i bruk i verksamheten för en minskning av belastningen. Sökanden har med anledning av BB:s påminnelse konstaterat att vattenområdets förmåga att motta belastning inte beror på dess labyrintiskhet utan på strömmarna och närheten av större vattenområden. Mossala sundet förenar fjärdarna på dess östra och västra sida och även Åvensorfjärden samt Mossalafjärden har betydelse för vattenväxlingen. Sökanden har därtill hänvisat till det som framförts med anledning av BB:s påminnelse angående utvecklingen i havsområdets allmänna tillstånd. Sökanden har påpekat att det inte är frågan om ett nytt tillstånd utan ansökan gäller förnyandet av tillståndet för en redan existerande verksamhet. Sökanden har yrkat att CC:s påminnelse skall lämnas utan prövning eller förkastas, eftersom den tillställts miljötillståndsverkets först efter kungörelsetidens utgång. För det fall att påminnelsen tas till prövning

MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser 9 har sökanden konstaterat att döda fiskar inte har lämnats att ruttna, utan har genast städats bort. Sökanden har inga problem med hanteringen av död fisk, eftersom den säljs för produktion av biodiesel liksom även rensavfallet från rensningsverksamheten. De använda fodersäckarna återvinns och används på nytt för samma ändamål eller t.ex. vid mindre vägbyggnadsarbeten. Det av påminnaren påtalade brännandet av material vid stranden kan ha bestått i brännande av en mindre mängd papperssäckar. Sökanden kommer att tillse att detta inte sker i framtiden. Sökandens verksamhet i Skärgårdshavet är omfattande och väl organiserad. Påminnaren kan enligt sökandens uppfattning inte använda talerätten för den fastighets del, som påminnaren såsom hyresgäst bebor. Miljötillståndsverket beviljar Saaristomeren Kala Oy tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem i Mossala sund på det i Mossala by i Houtskärs kommun belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1 (bilaga 2). Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Konstruktioner och anordningar 1) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst 2 600 m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 2) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. 3) För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Sjöfartsverket godkänt sätt. Till Sjöfartsverket skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering. Verksamhet och utsläpp 4) Det foder som årligen används får innehålla fosfor högst 1 100 kg och kväve högst 8 200 kg. Den specifika utsläppen i havet får inte överskrida 6,5 g fosfor och 47 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd när

10 ing som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 5) Fodret får inte överdoseras och dammet i fodret skall avlägsnas före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga fosfor och kvävehalter. 6) Anläggningen bör skötas omsorgsfullt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten skall ordnas så att den inte medför buller eller luktolägenhet i miljön. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras sålunda att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt eller grundvatten. Avfallshantering 7) Döda fiskar och avfallet som uppstår vid stickning av fisk skall tillvaratas och transporteras till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall eller komposteras och behandlas i enlighet med stadgandena om behandling av animaliskt avfall. Komposteringen skall skötas så att den orsakar minsta möjliga luktolägenhet. 8) Verksamheten skall bedrivas så att det uppstår så litet avfall som möjligt. Avfallet skall sorteras och hanteras så att det kan återvinnas i så stor utsträckning som möjligt och med beaktande av kommunens avfallshanteringsbestämmelser. Avfall som inte kan återvinnas skall föras till en godkänd avfallshanteringsplats. Problemavfall skall föras till godkänd mottagningsplats för problemavfall. Störningar och andra exceptionella situationer 9) Tillståndshavaren skall underrätta Sydvästra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Houtskärs kommun om betydliga störningar och exceptionella situationer. Orsaken till störningen eller den exceptionella situationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen skall rättas utan dröjsmål. Kontroll av verksamheten samt rapportering 8) Tillståndshavaren skall meddela Sydvästra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 9) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, de ibrukvarande bassängernas yta och volym,

11 blodet som uppstår vid stickningen av fisken, mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i havsområdet. Sydvästra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknat från odlingssäsongens slut och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheten i Houtskärs kommun och Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 10) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Egentliga Finlands arbetskraftsoch näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Houtskärs kommun inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende.

12 11) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Sydvästra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till 31.12.2014. Om Saaristomeren Kala Oy avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2014, skall bolaget senast 31.1.2014 hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Skador Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt tillståndsbestämmelserna orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Iakttagande av strängare förordning MOTIVERING Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Fiskodling Fiskodlingsanläggningen är belägen tämligen inomskärs i ett sundområde, i vilket vattenväxlingen är begränsad. Enligt Sjöfartsverkets sjökort är vattendjupet vid anläggningen och väster om anläggningen 14 25 m. I östra delen av sundet mellan öarna Mossala och Björkö minskar vattendjupet till 5 8 m. Djupförhållandena i sundet bidrar till att försämra vattenväxlingen. Enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet har de genomsnittliga utsläppen i havet under åren 2002 2006 varit 800 kg fosfor och 6 800 kg kväve. Anläggningens verkningsområde kan utgående från vattnets fosforhalter klassificeras som lindrigt eutroft eutroft och utgående från vattnets a klorofyllhalter som lindrigt eutroft. Siktdjupet har vid provtagningspunkterna närmast Mossala sunds anläggning varit sämre än vid provtagningspunkterna längre bort. Enligt perifytonundersökningarna har påväxtalgernas tillväxt varit större vid provtagningspunkterna i närheten av anläggningen (avståndet 300 400 m) än vid

Anläggningens storlek 13 provtagningspunkterna längre bort. På basis av resultaten från bottendjursundersökningen klassificeras bottnen vid en av provtagningspunkterna i Mossala sundet som halvsmutsig och vid de övriga som halvsmutsiga / halvfriska. Utgående från resultaten från de ovannämnda undersökningarna har det i närheten av anläggningen belägna havsområdets tillstånd försämrats under de senaste åren. Av resultaten framgår även att sunden mellan Houtskärs huvudöar är mer eutrofierade än det omgivande havsområdet. I närheten av anläggningen finns fritidsbosättning och strand och vattenområdena utnyttjas i rekreationssyfte. På ovan sagda grunder och med beaktande av att det ifrågavarande havsområdet inte tål utsläpp i den nuvarande omfattningen har miljötillståndsverket i tillståndsbestämmelse 4) begränsat det vid anläggningen årligen använda fodret till att innehålla högst 1 100 kg fosfor och 8 200 kg kväve, vilket möjliggör en årlig tillväxt av fisk om 110 000 kg. Enligt miljötillståndsverkets beräkning skulle de årliga utsläppen i havet vara ca 660 kg fosfor och ca 5 200 kg kväve. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,85 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4,0 g/kg respektive 27,5 g/kg. Då anläggningen sköts noggrant och då man använder fodersorter med minsta möjliga näringsmängder är det möjligt att med fodrets tillåtna näringsinnehåll även uppnå en större tillväxt. Samtidigt blir näringsutsläppen mindre. Anläggningens fosforutsläpp kommer att minska med ca 20 % och kväveutsläppen med drygt 20 % jämfört med de förverkligade utsläppen under åren 2002 2006. Bestämmelsen om anläggningens maximistorlek har givits enligt ansökan som areal för nätbassängerna. Tillståndsbestämmelsen beträffande arealen är entydig och tillräcklig med tanke på övervakningen av anläggningen. Tillståndets giltighet Tillståndsprövning En begränsning av tillståndets giltighet på det sätt som framgår ovan under rubriken "Miljötillståndsverkets avgörande" är behövlig för att de av fiskodlingsverksamheten orsakade verkningarna på miljön skall kunna bedömas med skäliga intervaller. Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt vattenlagen för anläggande av nätbassänger i havet föreligger eftersom den nytta som fiskodlingen medför är betydlig i förhållande till de skador och men som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Sökanden besitter genom arrendeavtal det för anläggningen erforderliga vattenområdet.

14 Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt miljöskyddslagen för fiskodlingsverksamheten föreligger eftersom verksamheten på de grunder som framförts ovan, och då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte förorsakar olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras. Anläggningen förorsakar inte heller sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Anläggningens placering står inte i strid med generalplanen för Houtskärs kommun. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Odling av fisk samt verksamhetens omfattning På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt begränsat som framgår av tillståndsbestämmelserna. Tillståndet har beviljats för fortsättande av fiskodlingsverksamheten i en redan existerande fiskodlingsanläggning, för vilken tidigare beviljats tillstånd på viss tid. De specifika utsläppsvärdena Miljöcentralens yrkande angående värdet för det specifika utsläppet i havet har beaktats så att gränsvärdet för fosfor har fastställts till 6,5 g/kg och för kväve till 47 g/kg. Värdena överensstämmer med de av miljötillståndsverket använda kalkyleringsgrunderna. De i tillståndsbestämmelserna avsedda värdena för de specifika utsläppen kan nås då anläggningen sköts noggrant och då man använder foder med minsta möjliga näringshalter. Kompensation Miljötillståndsverket förkastar AA:s yrkande på kompensation för fastighetens nedgång i värde samt kostnader för städning av stränderna på den grund att den av AA ägda fastigheten är belägen på ett avstånd om ca 2,4 km från den ifrågavarande anläggningen och därmed inte inom anläggningens verkningsområde.

15 HANDLÄGGNINGSAVGIFT Avfallshantering Bestämmelser om avfallshantering finns i tillståndsbestämmelserna 7) och 8). Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat det i påminnelserna och yrkandena framförda på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. Övriga i ärendet framförda yrkanden Enligt 16 kap. 7a vattenlagen har de invånare inom företagets verkningskrets, vilkas boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas av företaget rätt att framföra sin åsikt med anledning av ansökan. I egenskap av hyresgäst i en bostad som är belägen på anläggningens verkningsområde har CC haft nämnda rätt. Miljötillståndsverket förkastar Saaristomeren Kala Oy:s yrkande att påminnelsen, som tillställts av CC först efter kungörelsetidens utgång skall lämnas utan prövning eller förkastas, eftersom CC inte har förlorat sin rätt att framföra sin åsikt på grund därav. 4 190 euro Avgiften har bestämts i enlighet med 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1238/2003) och den därtill fogade avgiftstabellen. Ansökan avser ett miljötillstånd för fiskodling med en tillväxt om över 100 000 kg per år.

SÖKANDE AV ÄNDRING 16 Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol Bilagor 1) Besvärsundervisning 2) Karta Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Nina Engberg I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko och Juha Helin (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. NE/ha

BESVÄRSANVISNING BILAGA 1 Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 10.12.2007. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: 020 490 121 (växel) telefax: (09) 726 0233 e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8 16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

BILAGA 2 Fiskodlingsanläggning Ympäristöhallinnon karttapalvelu (26.10.2007)