PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012 1. Inledning: Svenska Missionskyrkans Gendergrupp Svenska Missionskyrkans Gendergrupp bildades, på Kyrkostyrelsens uppdrag, för att vara ett stöd för Svenska Missionskyrkans Kyrkostyrelse i genderfrågor. Gendergruppens uppgift var att: - bearbeta frågor om strukturell ojämlikhet mellan kvinnor och män i kyrka och samhälle - stimulera teologisk reflektion kring gender och jämställdhet - bevaka Svenska Missionskyrkans arbete nationellt och internationellt ur ett genderperspektiv och föreslå åtgärder - bidra till att utveckla arbetet med jämställdhetsplaner för både anställda och förtroendevalda i församlingar, distrikt och på riks - bilda opinion i genderfrågor - initiera utbildning / träning i genderfrågor inom kyrkan - vara bas för Svenska Missionskyrkans representation i Sveriges Kristna Råds genderarbete Gendergruppens mandat: Arbetsgruppen utsågs av och fick sitt mandat och budgetramar från kyrkostyrelsens arbetsutskott. Inom dessa ramar kunde kommittén själv initiera och genomföra arrangemang men dess uppgift var också att arbeta som idégivare och konsultativ resurs i genderfrågor i relation till olika organ inom Missionskyrkan. Svenska Missionskyrkans Gendergrupp har under åren arbetat på ett flertal sätt med frågan. Det som märks tydligast för de lokala församlingarna är arbetet under den årliga Kyrkokonferensen. Där har under flera års tid en så kallad Genusspaning genomförts, där vi har bett människor att analysera hur förhandlingar, seminarier och gudstjänster har sett ut ur ett genderperspektiv. Vi har också skrivit PM till seminarieledare för att hjälpa dem att genomföra seminarium på ett sätt som ökar delaktigheten för både män och kvinnor. Vi har under flera år anordnat en så kallad Genderlunch, där människor, intresserade av genderfrågor, kunnat träffas under Kyrkokonferensen på en bit mat och samtidigt lyssna på en föreläsning av någon person som arbetat med genderfrågor (dock ej under Gemensam Framtids första Kyrkokonferens i Linköping 2012). Vidare har vi bett presidiet att under förhandlingar räkna hur många av talarna som är män respektive kvinnor, och hur mycket av talartiden som används av kvinnor respektive män, och visa upp detta på storskärm under förhandlingarna. Detta för att göra det synligt även för dem som inte själva använder Genusspaning, men också för att förhandlingarna ofta pågår under flera timmar och de flesta tar någon gång en paus och missar då i räkningen. 2. Arbetet med Genusspaning 2012 och tidigare Under de år (från 2009) vi har arbetat med Genusspaning har vi försökt att engagera Kyrkokonferensens deltagare i detta på olika sätt. 2010 lades Genusspaning i varje ombuds konferensmapp. Det kom ändå in förhållandevis få svar. 2011 frågade vi därför människor i förväg och bildade en grupp som träffades flera gånger under Kyrkokonferensen 2011 för stöd och reflektioner. Det kom då in 24 svar. Det fungerade bra men engagerade bara en handfull personer. 2012 vände vi oss därför istället åter till varje ombud, men istället för att lägga Genusspaning i konferensmappen stod vi vid ingångarna till förhandlingssal och gudstjänstrum och erbjöd personligen deltagarna att genusspana. Då kunde vi också svara på frågor och ta emot reflektioner, vilket var en fördel. Sammanlagt delade vi ut 580 Genusspaning under Kyrkokonferensen 2012, från fredag morgon till söndag förmiddag.
Genusspaning 2012: begränsning och användning Genusspaning fyller två separata funktioner: att vara ett redskap för personer som inte brukar arbeta med genderfrågor att prova på att analysera det de är med om ur ett genderperspektiv, och att få fram information om hur delaktigheten ser ut för kvinnor och män under konferensen. Frågorna i Genusspaning är av både kvantitativ och kvalitativ natur. Båda typen av frågor ger både objektiva och subjektiva fakta, det vill säga vi får information både om vad som händer och om hur deltagarna reagerar på det som händer. Med hjälp av dessa svar kan vi bli medvetna om vad vi gör och i bästa fall lära av historien, så att vi inte år efter år faller i samma fallgropar, och så att vi kan bli allt bättre på att skapa en miljö där allt fler har möjlighet att vara delaktiga i den demokratiska processen. Genusspaning frågar inte bara om genus utan också om språk, härskar- och främjartekniker som påverkar människors möjligheter att delta i den demokratiska processen. Här har deltagare också tagit tillfället i akt att berätta om närliggande perspektiv som ålder, geografisk hemvist etcetera. Allt som händer uppmärksammas inte i en Genusspaning. Det som skrivs ner är sådant som har fångat uppmärksamheten hos just de personer som har valt att genusspana. Eftersom det är förhållandevis få svar kan en enda människas tolkning få stort genomslag. Detta är en begränsning, men samtidigt är det viktigt att få veta vad det är som påverkar människors sätt att se på den demokratiska processen, hur man upplever att det är att debattera offentligt etcetera. Det deltagarna tar med sig hem till den lokala församlingen är både det som faktiskt hänt, och det som de har upplevt. Genusspaning kan däremot inte vara det enda arbetet för demokrati och delaktighet i genderfrågan. Genusspaning 2012: enkätsvar Totalt lämnades det in 32 genusspaningar. Av dessa bedrevs den absoluta majoriteten under förhandlingar. 19 svar handlar endast om förhandlingar. Ett svar har angett både förhandling, gudstjänst och seminarium. Ett svar har angett både förhandling och gudstjänst. Tre svar har angett endast gudstjänst. Sex svar har angett seminarium och kommer från minst tre olika seminarier. Genusspaning 2012: Förhandling Fredag och lördag morgon inleddes förhandlingarna med en kort andakt. På fredagen hölls andakten av bara män, båda dagarna var det endast manliga musiker. Någon har reagerat på att de internationella gästerna bestod till så stor del av män. När gästerna kallades upp på scen namngavs alla utom en, hennes man namngavs med fru. Med största sannolikhet har även hon ett namn och kanske är även hon engagerad i ett kyrkligt arbete som kan nämnas. Applåder tycks ha en dubbel betydelse, mer om detta i analysen nedan. Vid flera tillfällen kommer både en man och en kvinna upp på scen samtidigt, men det är mannen som får tala, medan kvinnan agerar bifigur. Vad gäller andelen manliga respektive kvinnliga talare finns det en stor bredd i svaren, allt från förvånansvärt jämn fördelning av talare till lite fler män än kvinnor, men inte mycket mer till flertalet män bland talarna och slutligen Män. Män för män. Män mot män. Män. Två har reagerat på hur Sofia Camnerin behandlades under valet av biträdande kyrkoledare. Hennes internationella kompetens kunde ha plockats fram tidigare, och ingen gick upp bara för att ge henne stöd. Att flera av talarna förordade en (manlig) biträdande kyrkoledare med internationell erfarenhet
upplevs som ett osynliggörande av Sofia Camnerins kompetens. I ett av svaren påpekas att det under debatten angående verksamhetsplan inträffade något som av den svarande upplevdes som att mannen i presidiet förlöjligade en ung man som ställde en fråga. (Författarens anmärkning: Mannen i presidiet bad också offentligt om ursäkt och förklarade sig vid slutet av lördagens förhandlingar.) Ett annat enkätsvar klargör att många av ombuden fortsätter att tala fast deras tid är ute. Detta görs av fler män än kvinnor. (Författarens anmärkning: å andra sidan är fler av de talande ombuden män.) Både män och kvinnor använde humor för att få fram sitt budskap, ibland ganska rått. (Författarens anmärkning: det var dock vanligare att män använde humor än att kvinnor gjorde det.) Genusspaning 2012: Seminarium Svar inkom från flera olika seminarier, något är ej namngivet. Med lusten som drivkraft: Samtliga deltagare var kvinnor. En kvinna var moderator, tre kvinnor var huvudtalare och deltagarna var cirka 15 kvinnor. Gudsbilden beskrevs både i feminina, maskulina och neutrala termer. Församlingsutveckling (Wesleykyrkan i Limhamn): Medverkade gjorde en man och en kvinna, men huvudtalaren var kvinna. Taltiden blev ändå lika för män och kvinnor. Gudsbilden beskrevs i neutrala termer. Att dela tron i vardagen: Där fanns en talare, denna var kvinna. Bland deltagarna fanns 40 kvinnor och 24 män. Lika många män som kvinnor yttrade sig, trots att kvinnorna var så många fler. Gudsbilden beskrevs i både feminina, maskulina och neutrala termer. Genusspaning 2012: Gudstjänst Fredag kväll: Flera har kommenterat fördelningen av uppgifter vid musikinslagen under fredagens gudstjänst. I kören är det betydligt fler kvinnor än män, dessutom står de män som ingår i kören bakom kvinnorna, vilket gör att de verkar ännu färre. (Detta gjorde att en person uppfattade det som att det inte var några män i kören alls.) Försångarna var alla kvinnor, medan de flesta musiker var män. En jämnare fördelning, där både män och kvinnor syns i alla roller, efterfrågades. Söndagens sändningsgudstjänst: Både män och kvinnor medverkade och talade, om än huvudtalaren var en man. Positivt var att Gudsbilden beskrevs i både maskulina, neutrala och feminina termer. (Det feminina framkom tydligast i kollektsången där Gud beskrivs som en mamma som ger liv.) Genusspaning 2012: Övrigt Av deltagarna i konferensen var drygt 49% kvinnor och nästan 51% män. Enkäten användes även för att uttrycka att många av kandidaterna till kyrkostyrelsen kom från Stockholms- eller Göteborgsområdet. Många var positiva till att genusspana och tog aktivt emot enkäten, men majoriteten av dessa lämnade inte in något svar. I ett enkätsvar framkom att den som svarade inte ansåg sig ha tillräcklig kompetens att besvara frågorna. Även muntligt framkom att den var för svår att fylla i.
3. Gendergruppens genusspaning via inspelningar av förhandlingarna år 2012 Efter Gemensam Framtids Kyrkokonferens genomförde Svenska Missionskyrkans Gendergrupp en egen genusspaning av de förhandlingar som hölls under konferensen. Inspelningar av dessa hade lagts upp på Gemensam Framtids hemsida och på Gemensam Framtids kanal på Youtube. Genom att bokföra och analysera allt som hände under varje förhandling i kronologisk ordning gick det att få fram exakta kvantitativa data på talarens namn, kön, uppgift, talartid och beteende. Denna spaning kunde sedan användas för att förstå och jämföra med de svar som kommit in från Genusspaning. Underlaget återfinns som bilaga 2. Kvantitativa svar: Enkelt uttryckt kan man säga att det finns en del kvar att göra i jämställdhetsarbetet. Vare sig man räknade på alla talare eller på bara ombuden eller bara presidium framkom samma mönster: Männen talar oftare än kvinnorna, och har alltså fler av uppgifterna i talarstolen/vid mikrofonen. Männen använder mer av den totala talartiden än kvinnorna. Männen använder mer av talartiden än vad som motsvaras av det antal uppgifter de har. De tar alltså längre tid på sig för varje uppgift. Det totala antalet talartillfällen var 517 stycken. 73% användes av män mot 27% av kvinnor. Av talartiden använde män 76% mot de 24% som användes av kvinnor. Om man räknar bort presidiet var antalet talartillfällen 249 stycken. 40% användes av kvinnor och 60% av män. Av talartiden använde män 70% och kvinnor 30%. Av de ombud som debatterade var 79% män och 21% kvinnor. Männen använde 81% av ombudens talartid och kvinnorna 19%. 20 personer överskred sin talartid: 5 kvinnor och 15 män. Presidiet bestod av sex personer. Varav en manlig ordförande och två vice ordföranden, en kvinna och en man. De två männen talade vid 85% av de tillfällen som fanns, kvinnan vid 15%. Av deras sammanlagda talartid använde de två männen 90% och kvinnan 10%. När barnkonferensen gjorde sin kupp var det fyra unga flickor och två vuxna kvinnor som höll i mikrofonen. Där fanns både pojkar och manliga ledare, men ingen av dem kom till tals. 4. Analys och sammanfattning Både gudstjänster och seminarier verkar ha haft en ganska jämn könsfördelning. Både män och kvinnor talar, predikar, ber och är inblandade i musiken. Det betyder inte att arbetet och reflektionerna där ska avstanna, men man har kommit långt. Det stora problemet ur jämställshetssynpunkt gäller förhandlingarna i plenum. Under dessa fanns en stark manlig övervikt. Både ombuden och presidiet hade (ur jämställdhetssynpunkt) en sämre fördelning än den totala talarlistan och tidsåtgången. Sämst var presidiet med 90% av talartiden för män mot 10% för kvinnor. Då det var ojämt även bland ombuden gjorde det att det var långa tider då den enda kvinnan som syntes var kyrkostyrelsens ordförande. Ann-Sofie Lasell var upp vid 26 tillfällen under förhandlingarna, vilket gör att fördelningen, om dessa uppgifter istället gjorts av en man, varit 22% för kvinnor mot 78% för män. Nu var de 5% jämnare. Men mer än det, för det/de samfund som inte har haft en kvinnlig missionsföreståndare/biskop i Sverige har det ett stort
symbolvärde att Gemensam Framtids ledning är så jämn (Kyrkostyrelsens ordförande är en kvinna, men kyrkoledaren är en man. Biträdande kyrkoledare är en man och en kvinna). Det visar upp att det finns kvinnlig kompetens och utrymme för densamma. I vårt samhälle, inklusive kyrkan, är vi vana vid att män får en större del av det offentliga utrymmet än kvinnor. Detta gör att vi ofta inte uppmärksammar hur stor skillnaden är. Samtidigt har skevheten börjat belysas, vilket gör att några är medvetna om den. Detta förklarar bredden i svar i Genusspaning, där några uttrycker att det inte finns någon ojämnhet, medan andra upplever den som total. Presidiet fick igenom att man inte skulle applådera enskilda talare, detta hölls inte alltid men det kan ändå ha påverkat positivt. En fara med applåder är att de har en dubbel effekt: man applåderar den man håller med, och man applåderar inte den man inte är enig med. Applåder riktar sig både mot den som talat och mot övriga deltagare, där man visar att talarens uppfattning har starkt stöd, vilket i sig formar en legitimering av uppfattningen. När många deltagare debatterar för en viss uppfattning sker en liknande legitimering. En analys är inte kritik mot någon person eller sammanhang Det är viktigt att påpeka att ingen analys i sig innebär någon kritik mot enskilda personer eller ens sammanhang. Det är därför att dessa strukturer existerar och är så starka, som vi ofta dels är omedvetna om när vi agerar i enlighet med dem, dels agerar enligt dem trots att våra värderingar strider mot det ett sådant agerande signalerar. Genderarbetet skall ge ökade möjligheter till både män och kvinnor Många sammanblandar genderfrågor med kampen för kvinnors rättigheter. Det är lätt hänt, då de flesta av de områden vi tar upp är områden där kvinnor är underrepresenterade. Det finns dock områden där det motsatta råder. I år var det framförallt männens plats bland barnen och som sångare (både i kör och som solist/ledare) som framkom. 5. Förslag på åtgärder inför GF-kyrkokonferensen 2013: Att Svenska Missionskyrkans Gendergrupp omformas till Gemensam Framtids Gendergrupp, vg se dokumentet Förslag till arbetsbeskrivning för Gemensam Framtids Gendergrupp. Att det finns minst en tillgänglig person under Kyrkokonferensen med kompetens i genderfrågor och religion, som kan bistå lokala församlingar med tips och råd om hur man kan öka möjligheten för delaktighet för kvinnor och män i församlingens arbete. Detta kan ske på ideell basis, men behöver vara tydligt sanktionerat från Gemensam Framtids ledning. I Gendergruppen finns kompetens och vilja för arbetet. Att all personal på nationell och regional nivå får en grundläggande kunskap i genderfrågan. Att Genusspaning fortsätter att användas men skrivs om för att även göra den lättare att besvara för ombud och övriga som inte är vana att arbeta med genderfrågor. Alternativt att Genusspaning ersätts med en Demokrati- och delaktighetsspaning där fler perspektiv, som ålder, etnicitet, hbtq och geografisk hemvist finns med. Att information om Gendergruppens arbete på Kyrkokonferensen sker på förhandlingarna då alla är samlade, istället för på Introduktion för [nya] ombud dit de flesta inte kommer. 6. Bilagor Enkäten Genusspaning 2012 Underlag från Gemensam Framtids årsmötesförhandlingar i plenum 2012