Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län. Jag vill först understryka att i denna föreläsning kommer jag tala om riskkonsumtion av alkohol med fokus på hälso- och sjukvårdens alkoholpreventiva arbete. Under föreläsningen beskriver jag : konsumtionsmönster Definiera riskbruk, Alkoholens påverkan på kroppen Hälso- och sjukvårdens preventionsarbete Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 1 av 21
Bild 2 Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren alkohol = 3,5 stycken 0,75 liters flaskor 40% alkohol Alkohol är en av de mest mångfasetterade droger man känner till. Den träffar centrala nervsystemet och skapar en storm i hjärnans signalsubstanser, allt från balans till sinnesstämning påverkas. Eftersom alkoholen är vattenlöslig så invaderar den bokstavligen varje cell i kroppen. Svensken har ökat sin alkoholkonsumtion. Idag dricker vi i genomsnitt 35 flaskor vodka per person och år eller mer än 120 flaskor vin per person och år. Genomsnittskonsumtionen av alkohol har ökat med 30 Främsta styrmedel för alkoholkonsumtion är : tillgänglighet och pris - dessa styrmedel har i hög grad satts ur funktion. Priset på alkohol har sänkts, införsel över gränserna är näst intill obegränsad, fler utskänkningstillstånd på restauranger, lördagsöppet på systemet och så vidare bidrar till att vi idag kan se en markant ökning av alkoholkonsumtionen. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 2 av 21
Bild 3 Konsumtionsmönster Ökningen de senaste tio åren gäller för alla samhällsgrupper. Högre alkoholkonsumtion i många EU-länder. Berusningsdrickandet vanligare i länder som Sverige, Storbritannien och Finland. I Sverige finns regionala skillnader i konsumtion Tydlig kopplingar mellan totalkonsumtion och medicinska och sociala problem Ökningen de senaste tio åren gäller för alla samhällsgrupper. Den grupp som ökat sin konsumtion mest är medelålders kvinnor och män, de var den grupp som tidigare var mest restriktiva. Såväl vardagsdrickandet som berusningsdrickandet har ökat. Det finns två olika konsumtionsmönster - Dels nordiska brännvinskulturen, som bygger på helgfylla, dels den syd- och mellaneuropeiska vin och ölkulturen där alkohol är en vardagsvara. Nu har vi lagt dessa två mönster ovanpå varandra. En svensk alkoholforskare, Håkan Leifman säger att det kan ses som ett gigantiskt socialt projekt. Man kan nämligen se tydlig kopplingar mellan totalkonsumtion och medicinska och sociala problem. Mord och självmord följer alkoholkonsumtion, även rattfylleri och misshandel ökar med en stigande alkoholkonsumtion. Detta samband är tydligare i Sverige än i Mellan och Sydeuropa, vilket tyder på att berusningsdrickandet är större här. Det dricks mer i många EU-länder än i Sverige, samtidigt som berusningsdrickandet fortfarande är vanligare i länder som Sverige, Storbritannien och Finland. I Sverige finns betydande regionala skillnader. Konsumtionen har ökat snabbast i södra Sverige, framför allt i Skåne. Om man studerar länskonsumtion kan man se att Stockholms län ligger högs, följt av Skåne och Uppsala. Vi vet också att välbärgade dricker mer än lågavlönade, och att det här sambandet särskilt tydligt bland kvinnor. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 3 av 21
Bild 4 Kvinnor och alkohol Kvinnor i Sverige dricker något mer än kvinnorna i EU i genomsnitt, särskilt i rent berusningssyfte. Kvinnor dricker (fortfarande) hälften så mycket som män Kvinnor blir mer berusade vid samma mängd alkohol som män Kvinnor i Sverige dricker något mer än kvinnorna i EU i genomsnitt, särskilt i rent berusningssyfte. Men samtidigt dricker männen i Sverige ungefär dubbelt så mycket som kvinnorna Kvinnor tål alkohol sämre än män. En anledning är att kvinnokroppen proportionellt sett innehåller mindre vatten och mer fett. Eftersom alkohol är vattenlösligt finns det mindre mängd vätska att spä ut alkoholen i. Lite generellt kan man säga att om en normalbyggd kvinna och en dito man delar en flaska vin, får de samma alkoholhalt i blodet om kvinnan dricker en tredjedel av flaskan och mannen resten. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 4 av 21
Bild 5 Riskbruk av alkohol Användning i sådan mängd och på sådant sätt att risk finns för ohälsa och sociala komplikationer vid fortsatt drickande på samma nivå. Män: 14 standardglas eller mer per vecka Kvinnor: 9 standardglas eller mer per vecka Berusningsdrickande: Mer än 4 (kvinna) / 5 (man) standardglas vid ett och samma tillfälle. Källa: Socialstyrelsen, Svenska Läkarsällskapet, Statens Folkhälsoinstitut 2005 Hur definieras riskbruk av alkohol? Från Socialstyrelsen, Svenska läkarsällskapet och Statens folkhälsoinstitut kom 2005 en definition om gränser för riskbruk. Definitionen lyder Användning i sådan mängd och på sådant sätt att risk finns för ohälsa och sociala komplikationer vid fortsatt drickande på samma nivå. Män: 14 standardglas eller mer per vecka Kvinnor: 9 standardglas eller mer per vecka Berusningsdrickande: Mer än 4 (kvinna)/ 5 (man) standardglas vid ett och samma tillfälle. Så hur mycket är då ett standardglas? Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 5 av 21
Bild 6 Ett standardglas 2 flaskor 33 cl lättöl eller cider 1,8% cl starköl, 50 cl folköl33 starkcider eller alkoläsk 10-15 cl vitt eller rött vin 8 cl starkvin 4 cl sprit t.ex. whisky Så här mycket är ett standardglas mätt i olika typer av alkoholhaltiga drycker 2 flaskor 33 cl lättöl eller cider 1,850 cl folköl 33cl starköl, starkcider eller alkoläsk 10-15 cl vitt eller rött vin 8 cl starkvin 4 cl sprit tex. wiskey Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 6 av 21
Bild 7 Riskbruk av alkohol Användning i sådan mängd och på sådant sätt att risk finns för ohälsa och sociala komplikationer vid fortsatt drickande på samma nivå. Män: 14 standardglas eller mer per vecka Kvinnor: 9 standardglas eller mer per vecka Berusningsdrickande: Mer än 4 (kvinna) / 5 (man) standardglas vid ett och samma tillfälle. Källa: Socialstyrelsen, Svenska Läkarsällskapet, Statens Folkhälsoinstitut 2005 Om definitionen på riskbruk lyder på detta sätt blir definitionen av måttlig alkoholkonsumtion följaktligen: Den regelbundna konsumtionen är låg och berusningsdrickande förekommer inte. För män gäller mindre än 14 standardglas/vecka. Kvinnor mindre än 9 standardglas/ vecka. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 7 av 21
Bild 8 Riskbrukshypotesen Den individuella känsligheten för vad som är riskabelt hög alkoholkonsumtion varierar i hög utsträckning. De angivna alkoholmängderna ska bara ses som utgångspunkter för en diskussion om vad som i det enskilda fallet kan vara ohälsosamt hög konsumtion. Källa: Hallberg Hans. Riskbruk av alkohol, ett studiebrev från SFAM När man definierar gränser riskbruk är det viktigt att vara medveten om det vi kallar för riskbrukshypotesen. Den innebär att: Den individuella känsligheten för vad som är riskabelt hög alkoholkonsumtion varierar i hög utsträckning. De angivna alkoholmängderna ska bara ses som utgångspunkter för en diskussion om vad som i det enskilda fallet kan vara ohälsosamt hög konsumtion. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 8 av 21
Bild 9 Punktnykterhet Trafiken Arbetet Graviditeten Depression Det finns situationer eller perioder i livet då alkohol inte bör förekomma, vanliga situationer med så kallad punknykterhet är: i trafiken, i arbetet, under graviditet, vid depression, under barn- och ungdomsåren då kroppen fortfarande växer och utvecklas, i samband med vissa läkemedelsintag osv. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 9 av 21
Bild 10 Riskkonsumenter 20 15 10 5 0 Alkohol, riskkonsument, Uppsala län 2004 Män Kvinnor 16 11 8 7 6 5 5 5 3 1 1 0 18-34 35-49 50-64 65-79 80-84 Totalt Källa: Liv och Hälsa 2004 Liv och hälsa är en befolkningsundersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. Undersökningen genomförs vart fjärde år i Uppsala län. Digramdata är hämtad från Liv och hälsa 2004 och visar på riskkonsumeter i Uppsala län. Data för riskkonsumenter baseras på tre frågor: Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? Hur många glas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? Hur ofta dricker du sex glas eller fler vid ett och samma tillfälle? Som diagrammet visar finns den största andelen riskkonsumenter i den yngsta åldersgruppen. Resultatet visar på att 11Totalt är 8 Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 10 av 21
Bild 11 Berusningsdrickande 60% Berusad 1 gång/månad eller oftare Män, 2000 Män, 2004 Kvinnor, 2000 Kvinnor, 2004 50% 40% 30% 20% 10% 0% 18-34 35-49 50-64 65-79 80-84 Total Källa: Liv och Hälsa 2004 Data hämtad från Liv och Hälsa 2004. Jämförelsedata från Liv och Hälsa 2000. Digrammet visar på berusningsdrickande en gång i månaden eller oftare. Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna druckit så mycket alkohol så att du varit berusad? Observera att svaret baseras på respondentens egen upplevelse av berusning. Totalt är andelen män som berusar sig en gång i månaden eller oftare, mer än dubbelt så stor jämfört med kvinnorna. Särskilt hos kvinnor i åldersgruppen 18-34 år kan vi se en markant ökning i berusningsdrickandet mellan år 2000 och 2004. Även bland män 18-34 år, som, låg högt redan från början, kan vi se en ökning av berusningsdrickandet. Trenden med ökat berusningsdrickande i den yngre åldersgruppen 18-34 år är inte utmärkande för Uppsala län utan det är en utveckling vi har sett i hela Sverige. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 11 av 21
Bild 12 Alkohol och hälsa Hjärnan Musklerna Hjärtat Levern Tjocktarmen Psykiska störningar Fortplantning Blodkärlen Så hur påverkar då alkoholen kroppen? Har nämner jag exempel på effekter på några av kroppens organ. Hjärnan Mindre mängder alkohol kan ge känslor av välbehag och stimulans. Man känner sig pigg och avslappnad. Men det försämrar omdömet, minnet, reaktionsförmågan, sömnen, känslolivet. Musklerna Musklerna blir slappare när man dricker alkohol. Uthålligheten minskar och man blir fysisk svagare. Hjärtat Ett lågt alkoholintag har inga uppenbara skadeeffekter på hjärta och kärl utan kan möjligtvis ha positiva effekter för personer över 50 år. Samtidigt finns det uppenbara risker, varför det råder enighet bland internationella forskare om att det inte går att rekommendera alkohol i syfte att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Alkohol resulterar i att hjärtat tvingas arbeta hårdare, pulsen och blodtrycket ökar. Hög alkoholkonsumtion bryter ned hjärtmuskeln, hjärtat försvagas. Levern Hög alkoholkonsumtion orsakar en rad leversjukdomar: skrumplever, fettlever, leverinflammation m.m. Tjocktarmen Hög alkoholkonsumtion ökar risken för tjocktarmscancer Psykiska störningar Hög alkoholkonsumtion kan ge ångest och depression. Självmordsrisken ökar. Fortplantningen Vid små mängder alkohol ökar sexlusten och det är lättare att slappna av. Vid hög alkoholkonsumtion hos kvinnor störs menstruationscykeln och försämrar möjligheten till att bli gravid. Vid hög alkoholkonsumtion hos män sviker potensen eftersom nerverna som styr könsorganet avtrubbas. Spermiekvalitén försämras och det är en av de vanligaste orsakerna till infertilitet. Blodkärlen Alkohol utvidgar blodkärlen. Missbruk kan ge högt blodtryck. Alkoholkonsumtion ökar risken för farlig nedkylning, till exempel vid utomhusbad, eftersom blodkärlen inte drar ihop sig lika effektivt som annars. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 12 av 21
Bild 13 Berusningsdrickande och depression % 50 Andel av länets befolkning som uppger sig ha haft depression under de senaste 12 månaderna Andel av länets befolkning som uppger sig ha haft depression under se senaste 12 månader Övriga Berusad 2 gg/månad eller oftare 40 32 30 23 23 20 13 15 13 15 13 15 15 14 10 7 8 7 4 0 18-34 35-49 50-64 65-79 18-34 35-49 50-64 65-79 män kvinnor Källa: Liv och Hälsa 2004 Ur data från liv och hälsa har man tagit fram data för att studera eventuellt samband mellan berusningsdrickande två gånger i månaden eller oftare och olika typer av hälsovariabler. Det fanns tydliga samband mellan berusningsdrickande två gånger i månaden eller oftare och variabeln - sömnproblem, stress, nedsatt psykiskt välbefinnande, svår ångest och oro Digrammet visar att det är fler i gruppen som berusningsdricker två gånger i månaden eller oftare som uppger att de haft depression de senaste tolv månaderna, jämfört med övriga befolkningen. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 13 av 21
Bild 14 Berusningsdrickande och sömnproblem % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel av länets befolkning som uppger sig haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen under det senaste 3 månaderna Andel av länets befolkning som uppger sig ha haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen under se senaste 3 månader Övriga Berusad 2 gg/månad eller oftare 55 50 50 31 30 26 26 20 20 20 16 15 16 16 10 13 18-34 35-49 50-64 65-79 18-34 35-49 50-64 65-79 män kvinnor Källa: Liv och Hälsa 2004 Digrammet visar att det är fler i gruppen som berusningsdricker två gånger i månaden eller oftare som uppger att de haft sömnproblem det senaste året, jämfört med övriga befolkningen. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 14 av 21
Bild 15 Stort förtroende för: Hälso- och sjukvården 7 5 7 7 Polisen 6 5 6 5 Försäkringskassan 3 5 4 7 Riksdagen Regeringen Socialtjänsten 1 8 3 3 3 5 2 9 3 0 2 6 2004 2000 Arbetsförmedlingen 1 7 1 8 Politikerna i Ditt landsting 1 2 1 6 Politikerna i Din kommun 1 3 1 6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Källa: Liv och Hälsa 2004 Jag vill passa på att lyfta fram att befolkningen har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Genom detta förtroendekapital har ni möjlighet att påverka patienterna på olika sätt tex genom att stödja patienten till att bli motiverad att sänka sin alkoholkonsumtion till en nivå med mindre risk för ohälsa. Även denna diagramdata är hämtad från Liv och hälsa 2004 med jämförelsedata från Liv och hälsa 2000. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 15 av 21
Bild 16 Mini-intervention inom hälso- och sjukvård Avsikten med olika typer av interventioner är att tidigt upptäcka och behandla personer med en för hög alkoholkonsumtion för vad som är bra för hälsan. Interventionerna är enkla men förhållandevis effektiva. De flesta metoder bygger i princip på följande: Att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion genom att ställa ett fåtal enkla frågor Att ge information om riskerna och med empati uppmana, ge råd och motivera personen till att minska eller upphöra med alkoholkonsumtionen Källa: SBU-rapport nr 156/1 2001 De flesta läkare och sjuksköterskor möter patienter med riskfylld alkoholkonsumtion. Det är väl dokumenterat i vetenskapliga studier att så kallad mini-intervention leder till minskad alkoholkonsumtion och färre alkoholproblem. En mini-intervention innebär att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion att ge information om alkohol samt motivationshöjande insatser och stöd Denna enkla men effektiva metod att förebygga både kroppsliga och psykiska skador som är orsakade av alkohol tillämpas inte i den utsträckning som det är motiverat. Kortvariga, förebyggande insatser mot riskfylld alkoholkonsumtion som görs inom sjukvården har säkerställda effekter på minskad alkoholförbrukning upp till två år. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 16 av 21
Bild 17 Vårdgivaren undrar törs jag fråga om han dricker? Patienten tänker Konstigt att han inte frågar om jag dricker? Undersökningar som är gjorda visar att de allra flesta patienter tycker att vårdgivaren ska fråga om alkoholvanor. Det är dock viktigt att vårdgivaren får utbildning och får öva sig att ställa frågor och föra samtal kring levnadsvanor och eventuell förändring av vanor. En välbeprövad metodik i dessa sammanhang är motiverande samtal. Ett sätt att avdramatisera frågor om alkohol är att fråga hur mycket patienten dricker istället för att fråga om han eller hon dricker. Då visar man att man förväntar sig att de flesta dricker alkohol. Hälso och sjukvården har en betydelsefull roll att förmedla kunskap kring alkoholens effekter på hälsa, och samband mellan alkoholkonsumtion och sjukdom. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 17 av 21
Bild 18 Alkoholfrågan Audit 3 Hur ofta dricker du 4 (kvinna) / 5 (man) standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än ett tillfälle i månaden Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen Veckokonsumtionsmätning Källa frågan: WHO- The alcohol use disorders identification test, 1982 (AUDIT) Inom Uppsala läns landsting används denna fråga för att screena riskbruk av alkohol. Frågan är hämtad från Auditformuläret som är ett formulär med tio frågor och detta är fråga 3. Frågan inriktar sig på berusningsdrickande. Uppmärksamma att det handlar om antal glas vid ett och samma tillfälle samt att det är olika mängder beroende på om det är man eller kvinna som tillfrågas. De patienter som svarar att de konsumerar 4 el 5 glas alkohol vid ett och och samma tillfälle varje månad, varje vecka, dagligen eller nästan dagligen har screenats positivt. Åtgärd för dessa patienter är att tillsammans med patineten mäte veckokonsumtionen. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 18 av 21
Bild 19 Veckokonsumtionsmätningen finns i en broschyr som heter Det handlar om din hälsa. I broschyren finns ett rutmönster för patienten att fylla i mängden konsumtion av alkoholhaltiga drycker under veckans sju dagar. Mängd alkohol räknar man sedan samman och får ett totalantal standardglas per vecka. Risknivåer beskrivs med hjälp av olika mängdintervaller. I broschyren har man delat upp nivåerna i tre olika grupper grön - liten risk gul- ökad risk röd - skadlig nivå Risknivåerna skiljer sig åt för kvinnor och män. Veckokonsumtionsmätningen kan ge en bra utgångspunkt i ett samtal mellan patienten och vårdgivaren kring alkoholvanor och hälsa. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 19 av 21
Bild 20 Rekommendationer om alkohol och hälsa 1. Rekommendera inte alkohol som medicin 2. Avråd inte från måttligt drickande i det enskilda fallet, men ta hänsyn till kända kontraindikationer 3. Informera om att de gynnsamma effekterna uppnås vid mycket måttlig konsumtion 4. Avråd alltid från berusningsdrickande 5. Avråd alltid deprimerade patienter från att dricka alkohol Källa: Socialstyrelsen, Svenska Läkarsällskapet, Statens Folkhälsoinstitut 2005 1. Att rekommendera alkohol som medicin är oförenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet. Dels saknas det underlag i form av kontrollerade studier som medicinen ställer krav på, dels saknas det studier som visar på gynnsamma effekter för nykterister eller lågkonsumenter av att börja dricka eller öka sin konsumtion. 2. Till kontraindikationerna hör alkoholberoende, leversjukdomar, graviditet och medicinering med en rad läkemedel som samspelar ogynnsamt med alkohol. Måttlig alkoholkonsumtion utan berusningsinslag innebär generellt sett små medicinska risker. Många studier talar för positiva effekter framför allt för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2 diabetes. 3. Alkoholens skyddande effekt uppnås vid mycket låg konsumtion, som knappt ett standardglas alkohol om dagen för män i 70-årsåldern och mindre än ett halvt glas om dagen för kvinnor i samma ålder. All konsumtion över dessa nivåer leder till ökad risk. Lägre nivåer gäller för yngre personer. Personer under 40 år gör inga hälsovinster över huvud taget av alkohol. Detta innebär att en försiktig hållning till alkohol inte innebär någon risk att patienten går miste om en eventuell hälsoskyddande effekt av alkohol. 4. Berusningsdrickande är en medicinsk risk för alla, oavsett ålder. Diskutera konsumtionsmönster, särskilt berusningsdrickande när du samtalar med dina patienter. 5. Deprimerade patienter med alkoholberoende löper stor risk att begå självmord. Det är därför viktigt att arbeta förebyggande genom att avråda dem från att dricka alkohol och informera dem om riskerna. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 20 av 21
Bild 21 Tips om litteratur och hemsidor Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Andreasson S, Allebeck P. Statens Folkhälsoinstitut, 2005. Behandling av alkohol- och narkotika problem. En evidensbaserad kunskapssammanställning. SBU-rapport nr 156/1, 2001. Riskbruk och missbruk - alkohol läkemedel narkotika. Johansson K, Wirbing P. Natur och Kultur, 1999. www.fhi.se (Statens Folkhälsoinstitut) www.apoteket.se (Apoteket) www.alkoholkommitten.se (Alkoholkommittén) www.can.se (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN) www.lul.se (Landstinget i Uppsala län, här kan du hämta data från Liv och Hälsa) Här är några litteraturtips och hemsidor som jag kan rekommendera för kunskapspåfyllnad inom alkohol och hälsa. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 21 av 21