Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Dalälven 2009 2015

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Dalälven 2009 2015

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt 3 Var börjar man? 3 Vattendistriktet 3 Delområden och huvudavrinningsområden 4 Kapitel 2 Delområde Dalälven 4 Beskrivning av delområdet 5 Miljöproblem i Delområde Dalälven 8 Försurning 8 Övergödning 8 Miljögifter 8 Främmande arter 8 Fysiska förändringar 12 Vattenuttag 12 Sammanfattning av åtgärder 16 Pågående åtgärder 16 Verifieringsbehov 16 Nya åtgärder 17 Kapitel 3 Kustavrinningsområde 53 (Dalälven) 18 Beskrivning av kustavrinningsområdet 18 Pågående åtgärder 18 Verifieringsbehov 20 Nya åtgärder 21 Försurning 21 Nykalkningar 21 Övergödning 21 Fysiska förändringar 22 Flottledsåterställning 22 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 22 Dammar 23 Skydd av dricksvatten 24 Kustavrinningsområde 53/54 25 Sidan 2

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport Bottenhavets vattendistrikt Syftet med denna anvisning är att ge läsaren en vägledning till hur åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt är uppbyggt och en beskrivning av innehållet i och utformningen av de delområdesrapporter som ligger till grund för åtgärdsprogrammet. Var börjar man? Åtgärdsprogrammet är utformat på distriktsnivå med underlag från olika huvudavrinningsområden. Åtgärdsprogrammet avser att ge en tydlig bild av bindande uppdrag till myndigheter och kommuner och möjliga åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna sammanställs ur ett regionalt perspektiv där de tillsammans med konsekvensanalysen ger en samlad bild av miljöproblemen och kostnaderna för åtgärderna i vattendistriktet. Vattendistriktet Om man vill få en helhetsbild av förhållandena i vattendistriktet, börjar man sin läsning i åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt, som beskriver de övergripande åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta. Det inledande kapitel 1 innehåller tidpunkter för när åtgärderna skall vara påbörjade/avslutade och en lista över administrativa åtgärder (uppdrag) riktade till myndigheter och kommuner. Kapitel 2 beskriver kopplingen mellan uppdragen till myndigheter och kommuner och möjliga konkreta åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Kapitlet innehåller en inledande text där Vattenmyndighetens syn på åtgärdsprogrammet redovisas, en beskrivning av genomförda och pågående åtgärder i vattendistriktet och en beskrivning av det återstående åtgärdsbehovet. Rapporten innehåller även tabeller för respektive miljöproblem som kopplar ihop uppdragen i det inledande kapitlet med möjliga fysiska åtgärder och utredningsbehov. Tabellerna redovisar också de åtgärder som konsekvensanalyseras. I kapitel 3 redovisas Vattenmyndighetens bedömning av de förväntade effekterna av åtgärderna i kapitel 2. Det gäller framförallt de fysiska åtgärder som förväntas bli resultatet och som ska ge förutsättningar för att nå miljökvalitetsnormerna. Även förväntade planerings- och utredningsresultat redovisas. Slutligen ges i konsekvensanalysen en sammanfattande bild av faktiska kostnader och nyttor i termer av förbättrat miljötillstånd under de år som åtgärdsprogrammet ska genomföras. De skattade effekterna av åtgärdsprogrammet vägs också mot ett nollalternativ, det vill säga den förväntade utvecklingen om man avstår från att genomföra programmet och där all verksamhet fortsätter som tidigare. Sidan 3

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 1 Vill man veta hur Vattenmyndigheten har bedömt miljötillståndet i sin sjö eller i något närliggande vattendrag finns information i Vattenmyndighetens databas på nätet, www.viss.lst.se, eller i vattenkartan, www.vattenkartan.se Delområden och huvudavrinningsområden En mer detaljerad bild av de möjliga och förväntade åtgärder som beskrivs Tabell 1. Delområden och huvudavrinningsområden. Delområde Huvudavrinningsområden i åtgärdsprogrammet för ett visst del- eller huvudavrinningsområde får man genom att läsa respektive delområdesrapport. Det finns 8 delområdesrapporter (Tabell 1) som berör grundvatten, sjöar och vattendrag och en särskild rapport för Bottenhavets kustvatten. Kapitel 2 innehåller en övergripande beskrivning av hela Dalälvens delområde, en beskrivning av miljöproblemen och en sammanfattning av verifieringsbehovet, pågående åtgärder samt möjliga och förväntade nya åtgärder. Kapitel 3 innehåller mer detaljerade beskrivningar av respektive huvudavrinningsområde, kustavrinningsområde och fjällavrinningsområde, verifieringsbehovet samt pågående, möjliga och förväntade nya åtgärder. Norra Ångermanlands skogsvatten Leduån (31), Lögdeälven (32), Husån (33), Gideälven (34), Idbyån (35), Moälven (36), Nätraån (37) samt kustavrinningsområdena 30/31 (del av), 31/32, 32/33, 33/34, 34/35, 35/36 och 36/37. Ångermanälven Ångermanälven (38), Gådeån (39), Vapstälven (115) samt kustavrinningsområdena 37/38 och 38/39. Indalsälven Indalsälven (40), kustavrinningsområdena 39/40, 40/41 samt fjällavrinningsområdet 114/115 (Stjördalselva). Ljungan Selångersån (41), Ljungan (42), Nean (114) samt kustavrinningsområdena 41/42 och 42/43. Hälsinglands skogsvattendrag Gnarpsån (43), Harmångersån (44), Delångersån (45), Nianån (46), Norralaån (47) samt kustavrinningsområdena 43/44, 44/45, 45/46 och 46/47. Ljusnan Ljusnan (48), Göta älv (108), Glomma (113) samt kustavrinningsområdena 47/48 och 48/49. Gästriklands skogsvattendrag Skärjån (49), Hamrångeån (50), Testeboån (51), Gavleån (52) samt kustavrinnings-områdena 49/50, 50/51, 51/52 och 52/53. Dalälven Dalälven (53) samt del av kustavrinningsområdet 53/54. Sidan 4

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Delområde Dalälven Beskrivning av delområdet Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Bottenhavets vattendistrikt omfattar hela eller delar av Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län. I Bottenhavets vattendistrikt finns ca en tredjedel av landets sjöar och vattendrag. Distriktet är indelat i 23 nationella huvudavrinningsområden (Fig. 1). Vattendistriktet innehåller dessutom fem huvudavrinningsområden som är källflöden till de norska älvarna Trysilelva, Glomma, Nidelva, Stjördalselva samt Vefsna. Organisationen av samordningen av vattenförvaltning inom huvudavrinningsområden och kustområden har inneburit att vattendistriktet har delats in i 13 delområden med en samordningsansvarig länsstyrelse för varje delområde (Tabell 2). För att kunna bedöma nuvarande status (ekologisk och kemisk), risk för att inte uppnå god status 2015, miljöproblem och åtgärdsbehov har sjöarna och vattendragen delats in i homogena bedömningsenheter, s.k. vattenförekomster. Principerna för vattenförekomstindelningen finns beskriven i förvaltningsplanen för Bottenhavets vattendistrikt (kapitel 2). Inom delområdet Dalälven finns 463 sjöar, 1464 vattendrag och 166 grundvattenmagasin som är avgränsade som vattenförekomster (Fig. 2). Alla vattenförekomster är belägna inom Dalälvens huvudavrinningsområde. De beskrivna åtgärderna syftar till att motverka miljöproblemen så att minst god status uppnås i vattenförekomsterna. För vissa vattenförekomster, kraftigt modifierat vatten (KMV), finns lägre krav (god ekologisk potential) på den ekologiska kvalitet som skall uppnås. Inom delområdet finns 13 sjöar och 4 vattendrag som är fastställda som KMV. Delområdet Dalälven (Fig. 2) består av huvudavrinningsområdet Dalälven (53), samt den del av kustområdet (53/54) söder om Dalälven som ingår i Bottenhavets vattendistrikt. Dalälvens huvudavrinningsområde dominerar helt delområdet och utgör 99,7 % av arean. Delområdet berör fem län, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborg samt Jämtlands län. Samordningsansvarig är länsstyrelsen i Dalarnas län. Sidan 5

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Östersund Sveg Falun SMHI, Lantmäteriet Dnr 106-204/188 Sollefteå Vilhelmina Örnsköldsvik Sundsvall Gävle Distriktets gräns Avrinningsområdesgräns Del av avrinningsområde som ligger i Norge Huvudavrinningsområde 31 Leduån 32 Lögdeälven 33 Husån 34 Gideälven 35 Idbyån 36 Moälven 37 Nätraån 38 Ångermanälven 39 Gådeån 40 Indalsälven 41 Selångersån 42 Ljungan 43 Gnarpsån 44 Harmångersån 45 Delångersån 46 Nianån 47 Norralaån 48 Ljusnan 49 Skärjån 50 Hamrångeån 51 Testeboån 52 Gavleån 53 Dalälven Tabell 2. Samordningsansvarig länsstyrelse för respektive delområde. Samordningansvarig länsstyrelse Västernorrlands län Jämtlands län Gävleborgs län Dalarnas län Delområde Ångermanälven Norra Ångermanlands skogsvattendrag Norra Ångermanlands kustvatten Södra Ångermanlands kustvatten Medelpads kustvatten Indalsälven Ljungan Hälsinglands skogsvattendrag Hälsinglands kustvatten Gästriklands skogsvattendrag Gästriklands kustvatten Ljusnan Dalälven Figur 1. Huvudavrinningsområden i Bottenhavets vattendistrikt. Se Tabell 1 för namn på respektive huvudavrinningsområde. Sidan 6

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Idre Sälen Älvdalen Mora 53 Malung Falun Gävle 53/54 Avesta Figur 2. Avrinningsområden och vattenförekomster i delområde Dalälven. Sidan 7

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Miljöproblem i Delområde Dalälven Denna övergripande beskrivning av den geografiska utbredningen av miljöproblemen i delområde Dalälven baseras på de vattenförekomster som riskerar att inte uppnå en viss miljökvalitetsnorm 2015. Miljökvalitetsnormerna och hur dessa tagits fram finns beskrivna i dokumentet Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt, samt i bilagor till detta och återfinns på Vattenmyndighetens hemsida (http://www.lansstyrelsen.se/vattenmyndigheten/amnen/ Bottenhavet/). Det skall noteras att det i många fall saknats mätdata vid riskbedömningarna och att dessa bedömningar då baserats på värden som tagits fram med hjälp av olika modeller. Detta innebär i sin tur att den beskrivna omfattningen av ett miljöproblem är den förmodade och inte den faktiska omfattningen. Försurning Delområdet är drabbat av försurning och ett antal vattenförekomster bedöms riskera att inte uppnå god ekologisk status 2015 till följd av detta miljöproblem (Fig. 3). Försurningsproblemen är jämnt spridda i avrinningsområdet, men främst är det biflöden väster om Västerdalälven och vattendragen Rotnen och Unnan med biflöden som bedöms vara påverkade. Även några sjöar riskerar att inte uppnå god ekologisk status, t.ex. Stora Snesen och Busjön vid Västerdalälven. Närmare kusten förekommer inte miljöproblemet alls. Övergödning Inom delområde Dalälven är merparten av de misstänkt övergödda vattenförekomsterna lokaliserade till ett område som sträcker sig från Avesta via Hedemora till Falun, med bl.a. Bäsingen, Grycken och Amungen. Storån och Årängsån med biflöden är exempel på vattendrag som bedömts vara övergödda. Ännu något längre västerut, omkring Sälen, finns också ett antal vattenförekomster som bedömts ha problem med övergödning. Exempel på vattendrag i detta område är Köarån och Näckån (Fig. 4). Miljögifter Samtliga ytvatten i delområdet riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2015 om kvicksilver tas med i bedömningen, varför miljöproblemet i delområdet beskriver situationen 2015 om kvicksilver exkluderas (Fig. 5). I delområdet återfinns 19 sjöar och 38 vattendrag som riskerar att god kemisk status inte uppnås 2015. I huvudsak är det i de nedre delarna av Dalälven som miljöproblemet förekommer, men exempelvis Insjön i inlandet riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2015. Främmande arter Länsstyrelsen har i det här skedet inte har använt främmande arter i statusbedömningen för vattenförekomsterna i Dalälvens avrinningsområde. Detta innebär att det bl.a. i VISS och Åtgärdesprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt ser ut som om Dalälvens avrinningsområde är förskonat från främmande arter, vilket inte är fallet. I en skrivelse till vattenmyndigheten har länsstyrelsen framlagt att det bl.a. förekommer signalkräfta, bäckröding, regnbåge, kanadaröding, indianlax och gräskarp, liksom på växtsidan kalmus, vattenpest, jättegröe och vattenstjärna. Sidan 8

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Idre Sälen Älvdalen Mora Malung Falun Gävle Avesta Figur 3. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av försurning är rödmarkerade på kartan. Sidan 9

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Idre Sälen Älvdalen Mora Malung Falun Gävle Avesta Figur 4. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av övergödning är rödmarkerade på kartan. Sidan 10

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Idre Sälen Älvdalen Mora Malung Falun Gävle Avesta Figur 5. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av miljögifter (exklusive kvicksilver) är rödmarkerade på kartan. Sidan 11

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Fysiska förändringar Begreppet fysiska förändringar omfattar egentligen tre olika typer av miljöproblem. Kontinuitetsförändringar beror på olika former av vandringshinder i vattenförekomsterna och är generellt ett stort problem i hela Bottenhavets vattendistrikt. Delområde Dalälven är sannolikt inget undantag, men på grund av att länsstyrelsen i Dalarna använt sig av något annorlunda bedömningsgrunder jämfört med övriga länsstyrelser i distriktet ser problemet på kartan ut att vara relativt litet (Fig. 6). Främst är det Västerdalälven och Siljan, Orsasjön och Orsälven som sticker ut. Vattenuttag Vattenuttag sker från både ytvatten och grundvatten. Idag är omfattningen och effekterna av vattenuttag från ytvatten dåligt dokumenterade och därför är vidden av miljöproblemet inte känt. När det gäller vattenuttag ur grundvattenmagasin är bedömningen att den kvantitativa statusen är god för samtliga grundvattenförekomster och att inget överuttag av vatten sker. Detta gäller för hela distriktet, liksom för delområde Dalälven. Flödesförändringar är ett resultat av vattenregleringar av olika slag och förekommer i de större sjöarna som ingår i reglersystemet för Dalälven, t.ex. Trängseldammen och Venjanssjön (Fig. 7). Bland vattendragen är det främst de större älvarna med biflöden som bedömts ha problem med flödesförändringar. I princip är hela Dalälvens lopp från Trängseldammen utpekat, liksom biflöden till Västerdalälven (Venjansjöns vattensystem), samt en del mindre vattendrag norr om Falun. Morfologiska förändringar beror ofta på grävningar, rensningar och rätningar av vattendrag, främst lokaliserade till de nedlagda flottlederna. Det kan också vara olika typer av markanvändning i anslutning till en vattenförekomst, t.ex. jordbruk eller skogsbruk som innebär avvikelser från det naturliga markslaget i området. I delområdet är miljöproblemet vanligt i alla de större vattendragen (t.ex. Dalälven, Väster- och Österdalälven och Fulan) och deras biflöden och följer därmed mönstret i distriktet i övrigt (Fig. 8) Sidan 12

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Idre Sälen Älvdalen Mora Malung Falun Gävle Avesta Figur 6. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av kontinuitetsförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 13

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Idre Sälen Älvdalen Mora Malung Falun Gävle Avesta Figur 7. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av flödes- och nivåförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 14

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Idre Sälen Älvdalen Mora Malung Falun Gävle Avesta Figur 8. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av morfologiska förändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 15

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Sammanfattning av åtgärder Pågående åtgärder Inom Dalälvens delområde pågår redan idag en hel del åtgärder som kopplar till de olika miljöproblemen. Flest åtgärder är kopplade till försurning (57) och fysiska förändringar (4) följt av övergödning och miljögifter. Trots det ringa antalet åtgärder mot miljögifter är den totala summan för dessa ca 2,1 Mkr mycket beroende på stora kostnader för en omfattande verifiering av dessa två vattenförekomster. De verksamheter som annars dominerar kostnaderna är åtgärder mot försurning (ca 3,6 Mkr) och fysiska förändringar (ca 2,7 Mkr). En mycket stor kostnad kan härledas till kommunernas arbete med tillsyn och prövning av enskilda avlopp i Dalälvens avrinningsområde. Totalt beräknas detta kosta nära 1,7 Mkr, men summan är i realiteten betydligt större, då kostnader inte kunnat redovisas för mycket av detta arbete. Sammanlagt pågår åtgärder i Dalälvens delområde till en kostnad av nära 10 Mkr. Inom delområde Dalälven pågår åtgärder för att skydda tillgången på dricksvatten, främst i form av utvecklande av skyddsområden i anslutning till grundvattentäkter och föreskrifter till dessa områden. Detta arbete utförs av kommunerna, men kostnaderna för de pågående åtgärderna i avrinningsområdet har inte redovisats. Kostnader för pågående verifiering av kemisk status i grundvattenförekomster beräknas dock uppgå till 300 000 kr. Verifieringsbehov Verifieringen går i korthet ut på att med olika former av provtagning och analyser utreda om det stora antalet statusklassningar som utförts med hjälp av modeller i verkligheten visar sig vara korrekta bedömningar. I de allra flesta fall är verifieringen en absolut nödvändighet för att kunna gå vidare med arbetet att planera och utföra de åtgärder som krävs för att en vattenförekomst skall kunna nå den uppsatta miljökvalitetsnormen. Kostnaderna för verifiering i Dalälvens delområde är beräknade till ca 27 Mkr. Dessa kostnader fördelar sig per miljöproblem enligt följande: Försurning: 4,2 Mkr Övergödning: 6,6 Mkr Miljögifter: 1,2 Mkr Främmande arter: 0 Mkr Fysiska förändringar: 14,9 Mkr Utöver detta behöver kemisk status i en grundvattenförekomster verifieras, till en kostnad av minst 200 000 kr. Sidan 16

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 2 Nya åtgärder Det största åtgärdsbehovet inom delområdet är kopplat till miljöproblem som rör fysiska förändringar av främst vattendrag. Minst 830 km flottled behöver återställas till en beräknad kostnad av ca 57,3 Mkr. Dessutom bedöms minst 10 järnvägs- och vägtrummor utgöra vandringshinder och behöver åtgärdas för ca 3,9 Mkr. Det finns också ett behov att skapa fria vandringsvägar förbi ett antal kraftverks- och sjöregleringsdammar främst i vissa utbyggda biflöden till Dalälven. En beräkning har utförts för dammar där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten. Åtgärdskostnaden har beräknats till ca 30 Mkr för att skapa fria vandringsvägar förbi 12 dammar i nyckelobjekten Nedre Dalälven, Österdalälven uppströms Siljan, Oreälven samt övre Västerdalälven. Viktiga åtgärder är också kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Inom delområdet behövs också åtgärder för att motverka övergödning av sjöar och vattendrag. Inga konkreta fysiska åtgärder kan dock pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd på vattenförekomstnivå. Källfördelningsanalysen skall resultera i att kostnadseffektiva åtgärder kan genomföras. Efter verifiering bedöms 170 sjöar och vattendrag vara aktuella för källfördelningsanalys till en beräknad kostnad på ca 8,5 Mkr. För att motverka försurningen i sjöar och vattendrag har ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet i delområdet bedöms bli begränsad eftersom verifieringen kan leda till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Det finns ett antal dricksvattentäkter inom delområdet som saknar fullgott skydd. 11 dricksvattentäkter behöver ett skyddsområde med ändamålsenliga föreskrifter så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 13 dricksvattentäkter behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 69 dricksvattentäkter behöver en utredning av formerna för vattenskyddet. Den sammanlagda kostnaden för vattenskyddet är beräknad till ca 15 Mkr. Sidan 17

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 3 Huvudavrinningsområde 53 (Dalälven) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Dalälvens huvudavrinningsområde upptar nära 6,5 % av Sveriges yta (Fig. 9). Det tar sin början i Norge och mynnar i Älvkarleby i norra Uppland. Området är mycket skiftande med fjäll, skogar och jordbruksmarker, stora sjöar och myrområden, vidsträckta landskap och tätorter. Huvudavrinningsområdet Dalälven berör Avesta, Borlänge, Faluns, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malungs, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säter, Vansbro och Älvdalens kommun i Dalarnas län, Härjedalens kommun i Jämtlands län, Bollnäs, Gävle, Hofors, Ljusdals, Ovanåkers och Sandvikens kommun i Gävleborgs län, Tierps, Älvkarleby och Heby kommuner i Uppsala län och Norbergs och Salas kommun i Västmanlands län. Dessutom berörs delar i Norge. Befolkningen är 300 000 personer och den totala ytan är 29 000 km 2. Pågående åtgärder I huvudavrinningsområdet pågår en hel del kalkningsverksamhet som beräknas kosta ca 3,6 Mkr, varav merparten är den årliga kalkningskostnaden (Tabell 3). Tabell 3. Åtgärder som pågår inom huvudavrinningsområde 53, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning Kalkning 57 3 646 000 Övergödning Tillsyn/prövning enskilda avlopp Många 1 650 000 Miljögifter Verifiering av kem. status 2 2 100 000 Främmande arter 0 0 Fysiska förändringar Flottledsåterställning 4 2 685 000 Summa kostnader pågående åtgärder 10 081 000 Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 68 % av skog, 4 % jordbruk, 13 % våtmark och 0,5 % tätort. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 463 sjöar, 1464 vattendrag och 166 grundvattenmagasin som vattenförekomster. Några av de större sjöarna är Siljan, Orsasjön, Runn och Bramsöfjärden. Bland de större vattendragen kan nämnas Dalälven (samt Öster- och Västerdalälven), Orsaälven, Fjätan, Fulan och Rotnen. Medelflödet i Dalälven är vid utloppspunkten 350 m 3 /s. Sidan 18

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 3 Idre Skattungen Trängseldammen Sälen Älvdalen Amungen Orsasjön Mora Ljugaren Venjanssjön Malung Falun Gävle Bramsöfjärden Siljan Fämebofjärden Runn Avesta Figur 9. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 53 (Dalälven) Sidan 19

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 3 I kommunerna sker ett kontinuerligt arbete med att förbättra standarden på de enskilda avloppsanläggningarna genom bl.a. tillsyn, liksom att ansluta enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet. Kostnaderna för detta pågående arbete uppskattas till omkring 1,65 Mkr, av vilket en stor del är årliga, löpande kostnader för tillsyn och prövning (Tabell 3). I Dalälvens avrinningsområde pågår också en hel del övrigt arbete med att minska tillförseln av näring till vattenförekomster från avloppsanläggningar, för vilka kostnader inta har kunnat anges. Åtgärder kopplade till miljögifter pågår i två vattenförekomster, till en sammanlagd kostnad om 2,1 Mkr. Arbetet består främst av verifieringar av kemisk status. Åtgärder mot fysiska förändringar pågår i Dalälvens huvudavrinningsområde och består av verifieringar av flottledsåterställning (fyra vattenförekomster). Sammanlagt är kostnaderna för pågående åtgärder mot fysiska förändringar i storleksordningen 2,7 Mkr i huvudavrinningsområdet, beräknat på åren 2007-2009 (Tabell 3). Det pågår verifiering av kemisk status i 15 grundvattenförekomster huvudavrinningsområdet, till en beräknad kostnad om ca 300 000 kr. Totalt pågår åtgärder till en kostnad av drygt 10 Mkr, varav omkring hälften är årliga kostnader och hälften är engångskostnader. Sannolikt är dock siffran högre, då en hel del kommunalt VA-arbete inte har blivit prissatt i denna redovisning. En annan post som inte redovisas är arbetet med främmande arter, som pågår i Dalälvens avrinningsområde men inte kommer med i statistiken. Anledningen till detta är att länsstyrelsen i det här skedet inte har använt främmande arter i statusbedömningen för vattenförekomsterna i Dalälvens avrinningsområde. Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är mycket stort i Dalälvens avrinningsområde och kostnaderna är beräknade till omkring 27 Mkr. Främst är det enormt behov av verifieringar av fysiska förändringar som bidrar till de höga kostnaderna (ca 15 Mkr), men även över-gödning och försurning är stora utgiftsposter i sammanhanget (ca 10 Mkr). Bland annat planerar man att utföra en källfördelningsanalys med avseende på ursprung av näringsämnen, som beräknas kosta 228 00 kr. Det föreligger också ett behov av att verifiera förekomsten av miljögifter, som bedöms påverka många vattenförekomster så att de riskerar att inte nå god status 2015 (Tabell 4). Sidan 20

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 3 En post som inte redovisas är det framtida arbetet med främmande arter, som inte kommer med i statistiken. Anledningen till detta är att länsstyrelsen i det här skedet inte har använt främmande arter i statusbedömningen för vattenförekomsterna i Dalälvens avrinningsområde. Detta innebär att det bl.a. i VISS ser ut som om Dalälvens avrinningsområde är förskonat från främmande arter, vilket inte är fallet. I en skrivelse till vattenmyndigheten har länsstyrelsen framlagt att det bl.a. förekommer signalkräfta, bäckröding, regnbåge, kanadaröding, indianlax och gräskarp, liksom på växtsidan kalmus, vattenpest, jättegröe och vattenstjärna. I ett försök att beräkna vad ett framtida arbete kan komma att kosta anger länsstyrelsen att inventeringar av olika slag kan komma att kosta runt 1 Mkr, samt att information till allmänheten kan kosta runt 60 000 kr. Detta är dock bara exempel på kostnader och inte kopplat till hur många vattenförekomster som riskerar att inte nå god status till 2015 på grund av främmande arter. Tabell 4. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 53. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning 112 119 4 242 000 Övergödning 64 116 6 556 000 Miljögifter 40 58 1 220 000 Främmande arter 0 0 0 Fysiska förändringar 221 969 14 875 000 Grundvatten (1 St) 200 000 Summa verifieringsbehov 27 093 000 Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet i Dalälvens huvudavrinningsområde bedöms bli begränsad eftersom verifieringen kan leda till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom Dalälvens huvudavrinningsområde bedöms för närvarande 119 vattendrag och 74 sjöar vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån de inledande stegen i kartläggningen (Se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå. En källfördelningsanalys är genomförd för Övre och Nedre Milsbosjön samt de två vattendragen i anslutning till sjöarna (Tabell 5). Tabell 5. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 174 (90% av 193) Källfördelningsanalys, antal vattenförekomster 170 Kostnad per vattenförekomst 50 000 Kostnad 8 500 000 Sidan 21

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 3 Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas (www.viss.lst.se) bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 6). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Dalälven tillhör ordning 8. Vattendragssträckor som tillhör strömordning 7 och 8 bedöms inte vara aktuella för flottledsåterställning då dessa består av de nedre delarna av den reglerade älven. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 7. Vattendrag som tillhör strömordning 6-7 ingår inte beräkningen eftersom väg- och järnvägsövergångarna i dess fall uteslutande utgörs av broar. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 6. Åtgärdsbehov flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km 6 235 94 175 000 5 304 122 78 000 4 751 301 52 000 3 685 274 35 000 2 90 36 21 000 1 5 2 50 000 Summa 2074 830 205 000 Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Anm 16 508 821 1 650 882 18 159 703 9 505 681 950 568 10 456 249 15 628 511 1 562 851 17 191 362 960 153 960 153 10 561 685 76 330 76 330 839 627 10 860 10 860 119 464 Handåterställning 52 116 446 5 211 645 57 328 091 Sidan 22

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 3 Tabell 7. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Dammar 5 14 8 5 4 0 0 0 3 1 1 0 Summa trummor 15 9 5 Vandringshinder (30%) 5 3 2 Kostnad per trumma 400 000 120 000 750 000 Summa kostnad 2 000 000 360 000 1 500 000 Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i Dalälven grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Nyckelobjekt i Dalälven bedöms vara Nedre Dalälven med vandringsvägar vid Älvkarleby, Lanforsens, Untra och Söderfors kraftverk Österdalälven uppströms Siljan med vandringsvägar vid Spjutmo, Blyberg, Väsa, Åsens och Trängslets kraftverk. Vandringen förbi Trängslets kraftverksdamm är svårlöst, men transport av uppvandrande fisk till de översta delarna av Österdalälven skulle kunna vara en möjlig lösning. Övre Västerdalälven med vandringsväg vid Lima kraftverk Oreälven med vandringsvägar vid Hansjö, Unnåns och Skattungbyns kraftverk samt Stackmoradammen Den schablonkostnad för anläggning av vandringsvägar vid dammar som använts grundar sig på utförda kostnadsberäkningar i pilotprojektet Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven, Skogsstyrelsens rapport 2009:1 (Tabell 8). För övriga reglerade sjöar och vattendragsstäckor krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder kan bedömas. Sidan 23

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 3 Tabell 8. Åtgärdsbehov, dammar Typ av damm Antal vandringsvägar Anläggningskostnad per vandringsväg (kr) Summa (kr) Kraftverksdamm 11 2 500 000 27 500 000 Annan damm 1 2 500 000 2 500 000 Summa 12 30 000 000 Skydd av dricksvatten Det finns ett antal dricksvattentäkter som saknar fullgott skydd. De berörda länsstyrelserna i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar (Tabell 9). A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Tabell 9. Åtgärdsbehov, skyddsområden för vattentäkter Grupp Antal dricksvattentäkter Kostnadsschablon (kr) Kostnad (kr) A 11 500 000 5 500 000 B 13 200 000 2 600 000 C 69 100 000 6 900 000 Summa 93 15 000 000 Sidan 24

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Dalälven - Kapitel 3 Kustavrinningsområde 53/54 Kustavrinningsområde 53/54 berör Älvkarleby kommun i Uppsala län och arean är 94 km 2. I kustavrinningsområdet saknas av vattenmyndigheten utpekade vattenförekomster. Sidan 25

Vattenmyndigheten Bottenhavets vattendistrikt www.vattenmyndigheterna.se 0611 34 90 00 Länsstyrelsen Västernorrland www.lansstyrelsen.se/vasternorrland 0611 34 90 00