ÅSTORPS KOMMUN Styrgruppen för översiktsplanering 1(9) PM Samrådsmöte Hyllinge 20111201 Datum D nr 2011-12-02 Bmn 2011-1020-21 Minnesanteckningar från samrådsmöte Ärende: Översiktsplan 2012 för Åstorps kommun. Tid: 111124 kl. 1830-2000. Plats: Folkets Hus i Hyllinge Närvarande: För Åstorps kommun: Ronny Sandberg (RS), kommunalråd; Arne Malm (AM), BMn vice ordförande; Hans Ingvar Jönsson (HIJ), KS 1:e v. ordf.; Bengt Sebring (BS), BMn 2:e v.ordf; Linda Svederberg (LS), planarkitekt, t.f. stadsarkitekt; Anita Månsson (AM), utvecklingsledare; Johan Mogensen (JM), arkitekt och projektledare. Övriga närvarande: Lennart o Birgitta Sjöborg, Blåklintvägen 5, 26575, Hyllinge, Mats Lindskog, Opalvägen 29, 26575 Hyllinge; Tommy Månsson, Rubinvägen 64, 26575 Hyllinge; Mats Åkerberg, Ejdergatan 6, 265674 Hyllinge; Ann-Louise Ekberg, Kölegårdsvägen 15, 26590 Åstorp; Jan-Inge Nicander (JIN), Safirvägen 18, 26575 Hyllinge (Jan-Inge är gatuingenjör på kommunens samhällsbyggnadsavdelning); Claes Sjölander, Åkaregatan 39, 26574 Hyllinge; Ulf Cronbring, Postgatan 5 B, 26574 Hyllinge. Översiktsplanen är föremål för samråd under tiden 111017-111212 och finns tillgänglig på www. astorp.se och på Medborgarkontoret. Synpunkter kan lämnas senast 12 december till Samhällsbyggnadsenheten, Storgatan 7, 26580 Åstorp eller skickas som e- post till byggochmiljo@astorp.se. De synpunkter som framförs vid detta samråd kommer också att antecknas och följa översiktsplanen fram till kommunfullmäktige. Vid samrådet lämnades följande information och framkom följande synpunkter. 1.RS: Jag är kommunstyrelsens ordförande, kommunalråd, och ordförande i den styrgrupp som arbetat fram det förslag till översiktsplan som nu är föremål för samråd. Styrgruppen består av kommunstyrelsens arbetsutskott (5 politiker) samt Bygg-och Miljönämndens arbetsutskott ( 3 ledamöter). Vi har assisterats av en grupp med 6 tjänstemän med JM som projektledare. Nu är vi tacksamma för era synpunkter som kommer att följa översiktsplanen. Efter samrådsperioden sammanställs alla synpunkter som kommit in och så tar styrgruppen ställning till om översiktsplanen ska justeras och kompletteras. Sedan ska översiktsplanen ställas ut i minst 2 månader och då har enskilda och myndigheter på nytt möjlighet att komma in med ytter ligare synpunkter. Därefter kan översiktsplanen justeras/ kompletteras med hänsyn till de synpunkter som framförts och slutligen antar kommunfullmäktige översiktsplanen som blir ett styrande dokument i kommunens verksamhet. Det kommer att föras minnesanteckningar från detta sammanträde och dom skickas hem till er och kommer också att vara tillgängliga på kommunens hemsida.
Bmn 2011-1020-21 2(9) 2.JM gjorde en sammanfattande redovisning enligt nedan: VAD SKA ÖVERIKTSPLANEN INNEHÅLLA? I varje kommun ska det finnas en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen är inte bindande, men den ska visa kommunens viljeinriktning då det gäller markanvändning och utveckling och hur kommunen vill skydda värdefulla bebyggelsemil- jöer och naturområden; hur översiktsplanen påverkas av de nationella och regionala miljömålen och mycket mera. Den översiktsplan som gäller i dag antogs av kommunfullmäktige 2002-09-30 och är därför inte aktuell. Översiktsplanen behöver alltså omarbetas och det arbetet har nu påbörjats. Det finns en styrgrupp för översiktsplanen som består av 8 beslutande politiker och 6 tjänstemän. Styrgruppen har haft 8 protokollförda sammanträden då godkännandebeslut fattats om olika delavsnitt i översiktsplanen. Slutligt godkännande beräknas fattas av kommunfullmäktige hösten 2012 efter samråd och därefter utställning under två månader då myndigheter, organisationer och allmänhet har möjlighet att lämna synpunkter på och påverka översiktsplanens slutliga utformning. Översiktsplanen har stor strategisk betydelse i kommunens interna verksamhet men är också mycket viktig för att kommuninvånarna och andra som har intresse av kommunen ska veta hur kommunen planerar för framtiden och hur det kan påverka kommunens olika delar. HUR PÅVERKAS VI AV OMVÄRLDEN? ÅSTORP I SKÅNE. Åstorp i Skåne: I kommunen bor knappt 15.000 invånare. I Skåne bor cirka 1.250.000 invånare, d.v.s. Åstorp är en liten del av Skåne. Kommunen har cirka 1,2% av Skånes befolkning. Åstorps yta är 93 kvkm.-näst minsta kommunen i Skåne. Skånes yta är 10939 kvkm. vilket innebär att kommunens yta är 0,85% av Skånes yta. I de tio nordvästskånska kommunerna bor det cirka 300.000 invånare. Varje dag pendlar mer än 30.000 nordvästskåningar över kommungräns för att komma till sitt arbete. I Åstorps kommun är nettoutpendlingen cirka 700 vilket innebär att det 700 fler som pendlar från kom-munen för att komma till sitt arbete än som pendlar till kommunen för att arbeta. Huspriserna är högst nära kusten och sjunker kraftigt när man kommer in i landet. I vår kommun är huspriserna högre än i kommunerna öster om oss. Kommunens attraktionskraft ligger i närheten till Söderåsen, närheten till Helsingborg, de mycket goda kommunikationerna med tåg och buss samt bra skolor och en bra uppväxtmiljö för barnen. Kommunen är i första hand attraktiv för villabyggare. Kommunen är i hög grad beroende av sin omvärld. Även om Åstorp är en egen kommun måste vi finna vår roll bland de skånska kommunerna. Varje kommuns översiktsplan måste anpassas till vad som planeras i omgivande kommuner annars blir översiktsplanen inte realistisk och användbar i den kommunala verksamheten. Det finns 33 kommuner och mer än 300 tätorter i Skåne. I synnerhet i västra Skåne ligger samhällena nära varandra. I Åstorps kommun finns det tre tätorter; Åstorp-Nyvång med cirka 9500 invånare, Hyllinge med cirka 2200 invånare och Kvidinge med cirka 1900 invånare. På landsbygden bor cirka 1350 invånare. Uppskattningsvis finns det 300 fritidsboende i kommunen, framför allt på Söderåsen.
Bmn 2011-1020-21 3(9) UTVECKLINGSTRATEGIER. 1. Tillväxt. Översiktsplanen redovisar en tillväxt med cirka 150 personer/år. 2. Spara den goda jorden. Översiktsplanen redovisar att en stor del av utbyggnaden sker genom förtätning i befintlig bebyggelse eller på mark som inte är värdefull jordbruksmark. Viss del av denna mark är redan planlagd för bebyggelse. Endast 41% av bostadsutbygg- naden sker på jordbruksmark klass 6-8. 3. Nya bostadsområden ska ha nära till kollektiva kommunikationer och service. Samtliga nya bostadsområden ligger med centrum högst 0,6 km. från station eller busshållplats med hög turtäthet. Avstånd till skola är högst 1 km. 4. Industri- och serviceverksamheter ska lokaliseras så att störningarna blir små. De verksamhetsområden som redovisas i översiktsplanen omfattar visserligen åkermark men ligger i direkt anslutning till väganslutningar på E:4, riksväg 21och länsväg 110. 80% av marken ligger nära befintliga industrispår. Områdena är så belägna att befintlig eller blivande bebyggelse varken störs av verksamheten inom områdena eller av trafiken till och från områdena. Dessutom ligger områdena nära kollektiva kommunikationer och intill gång-och cykelvägar vilket minskar personbilstransporterna. 5. De nationella och regionala miljömålen ska beaktas. Åtgärder enligt översiktsplanen sker med beaktande av de nationella och regionala miljömålen bl.a. genom: att nya bostäder planeras i kollektivtrafiknära lägen vilket minskar försurningen; att verksamhetsområden planeras nära industrispår vilket minskar lastbilstransporterna och därmed försurningen; att översiktsplanen redovisar cirka 100 hektar nya våtmarker under programperioden; att det planeras fördröjningsmagasin och våtmarker kring viktiga vattendrag; att det planeras gröna korridorer längs Kölebäcken, Vegeån, Humlebäcken m.fl. vatten- drag vilket ökar den biologiska mångfalden; att översiktsplanen stödjer intentionerna i den upprättade fördjupade översiktsplanen för Söderåsen vilket innebär ett stöd för ett rikt odlingslandskap genom målet att nuvarande öppna kulturmarker och naturbeten ska hållas öppna samt att översiktsplanen redovisar skydd av tätortsnära naturområden genom inrättande av kommunala naturreservat, nämligen Kalvahagen med omgivande natur i Åstorp och Prästamarken i Kvidinge. 6. Riksintressena ska beaktas. En av översiktsplanens viktigaste uppgifter är att redovisa hur kommunen avser att säkerställa riksintressena inom kommunen. Översiktsplanen förslag sker med beaktande av riksintressena med två undantag: a. Utbyggnad med 25 småhustomter norr om Galgabacken i Åstorp. Riksintresset bedöms inte skadas. b. Utbyggnad med 100 småhustomter norr om V. Broby kyrka. Riksintresset bedöms inte skadas. BEFOLKNINGEN. Åstorp är en relativt ung kommun med cirka 24% av befolkningen i åldern 0-17 år och drygt 16% i åldern 65- år. Under de senaste 10 åren har befolkningen ökat med cirka 1800 perso- ner till drygt 14800 idag, mycket tack vare en stark inflyttning av människor med utrikes bagrund. Denna del av befolkningen utgör ny drygt 3600 personer el-
Bmn 2011-1020-21 4(9) ler cirka 24%. Det är i första hand barnfamiljer som flyttar till Åstorp. Befolkningen beräknas öka till 17400 invånare 2030: en något lägre ökningstakt/år än under de senaste 10 åren. NÄRINGSLIVET. Sysselsättning- pendling: Sysselsättningen i kommunen domineras fortfarande av tillverkningsindustrin. Nettoutpendlingen har legat vid cirka 700 personer under en längre tidsperiod vilket innebär att det är 700 fler som pendlar från kommunen för att arbeta än som pendlar till kommunen för att arbeta. Utpendlingen mot Helsingborg dominerar medan det finns en nettoinpendling från kommunerna öster om Åstorp. Verksamhetsområden: Följande verksamhetsområden för industri-service ingår i översiktsplanen: a.åstorp. Utveckling av Åstorps södra industriområde med cirka 65 hektar längs E:4 mot söder och med tillgång till industrispår. b. Kvidinge. Mindre småindustriområde om1,2 hektar enligt gällande detaljplan i sydvästra delen av Kvidinge samhälle. Nära anslutning till rv. 21. c. Kvidinge. Mindre småindustriområde om 5 hektar varav hälften inom detaljplan. Nära anslutning till rv.21. d. Hyllinge. I västra delen av Hyllinge finns ett område för småindustri och service om 7 hektar inom detaljplan med nära anknytning till länsväg 110. e. Väster om E:4,öster om Ecophon AB:s fabriksområde, finns ett 4 hektar stort område som ägs av företaget. Området ligger utanför detaljplan och har nära anslutning till E:4. Området är lämpligt för verksamhet med anknytning till företagets nuvarande verksamhet. BOSTÄDER-BEFOLKNING. Översiktsplanen redovisar produktion av följande antal bostäder till år 2030: Småhus, 844, 61%; radhus, 120, 9%; flerbostadshus,422, 30%. I nedanstående tabell finns det en redovisning av vilka områden som enligt översiktsplanen planeras för bostadsbebyggelse till 2030 och bostadsproduktionens förhållande till befolk- ningsutvecklingen. Å= Åstorp ; K= Kvidinge; H= Hyllinge Prioritering Utbyggnadsområde Antal bostäder Utbyggnadsår villor radhus flerb.hus 1. Förtätning -väster ishallen,å. 12 2013-2014 -öster Dalagården,Å. 12 2013-2014 -östra Björnås,Å. 22 2018-2020 -Bjärshögs trän.pl.,å. 30 2014-2015 - Kv. Backsippan,Å. 30 2016-2017 - Kv.Hästhoven,Å. 20 2016-2017 - kv. Igelkotten,Å. 25 2017-2018 - Nya Torg,Å. 32 2020-2021 -Hantverksgatan NO,Å. 50 2022-2023 -Kv. Gurkan, Åstorp 165 2024-2029 -Tingdals skola Ö.,Å. 50 2020-2022 -Kvidinge sydväst, K. 52 2013-2017
Bmn 2011-1020-21 5(9) -Hyllinge skola NO, H. 40 2016-2017 -Hyl. Safir-Diamantv. H. 6 2013-2014 2. -Hyllinge sydost 170 100 2014-2022 3. Centrum nordost. Å. 260 2014-2022 4. Nyvång sydväst. Omr.7 100 2020-2025 5. Kvidinge Prästam.+ NV 210 2018-2029 Summa totalt: 844 120 422 2013-2030 Ovanstående bostadsproduktion ger en befolkningstillväxt om cirka 150 personer om året eller 17400 invånare år 2030. RIKSINTRESSENA I KOMMUNEN Kommunen är skyldig att ta hänsyn till riksintressena. De riksintressen som berör kommunen och som är väsentligast när det översiktsplaneringen, eftersom dom i hög grad berör markanvändningen är: -Nyvångs samhälle med närliggande område: L:K31. Skäl för riksintresse: Området omfattar Nyvångshögen med maskinhuset Carl Cervin, hela samhället och jordbruksmarken fram till V. Broby kyrka. Det rymmer en kulturhistoriskt intressant industrimiljö som speglar den nordvästskånska stenkolsindustrins betydelse. Ett viktigt inslag i landskapsbilden är den stora slagghögen. Föreslagen bebyggelse ligger i utkanten av och medför inte någon negativ inverkan på riksintresset. -Rönneån och dess dalgång N40 och L:F1. Skäl för riksintresset: Riksintresset omfattar en relativt begränsad del av Rönneåns dalgång. Den slingrande åfåran kantas av mer eller mindre fuktiga betesmarker med en artrik vegetation. Från Tommarps kungsgård och uppströms smalnar dalgången. Det s.k. Tommarps ene, som genomskärs av ån, är ett åsgroplandskap av stor skönhet. Betesmarker med vackra ekbestånd täcker backarna. Området har stor betydelse för friluftslivet bl.a. p.g.a Rönneåns betydelse som regional kanotled samt för fritidsfisket genom den goda tillgången på havsvandrande lax och öring. Översiktsplanen beaktar riksintresset. -Söderåsen. Riksintresse för naturvården och friluftslivet. N48 och L:F1. Skäl för riksintres- set: Det krävs en lång beskrivning för att beskriva riksintresset. Här kan endast nämnas att området har en säregen natur med artrik flora och fauna, sprickdalar, bäckar med strömälskande arter samt en säregen geologi. Söderåsen besöks årligen av tusentals turister. Översiktsplanen beaktar riksintresset med undantag för ett mindre område med 25 villatomter norr om Galgabacken i Åstorp som inte bedöms påverka riksintresset negativt. JORD-OCH SKOGSBRUK Cirka 65% av kommunens yta består av åker eller betesmark. Betesmarken är av liten omfattning, cirka 300 hektar. I 3 kap.4 Miljöbalken anges att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Det innebär jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Översiktsplanen innebär att stor hänsyn tas till jordbruksmarken och att föreslagen bostadsbebyggelse endast till 41% tar jordbruksmark i anspråk. Översiktsplanen inne-
Bmn 2011-1020-21 6(9) bär också ett stöd för verksamheter som kompletterar jordbruket som t.ex. gårdsbutiker, bed&breakfast, turridning, café och naturguidening m.m. I kommunen omfattar skogsmarken cirka 1375 hektar eller 15% av kommunens yta och är i sin helhet lokaliserad till Söderåsen. Översiktsplanen innebär att det inte tillåts några verksamheter som inkräktar på skogsbruket och att andelen granskog bör minskas och andelen lövskog ökas. Vidare anförs att ytterligare bebyggelse inom den skogbevuxna delen av Söderåsen inte ska tillåtas och att utökning av de bebyggda områdena vid Kärreberga och Körslätt inte ska ske utanför de områden där det finns detaljplan eller områdesbestämmelser. TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER Tågstopp! Översiktsplanen föreslår att tågstopp införs i Kvidinge vilket betyder mycket för Kvidinges utveckling som bostadsort. Snabbtåg! Översiktsplanen föreslår att ett markreservat för ny snabbtågsjärnväg inläggs väster om E:4. Europakorridoren sträcker sig från Stockholm till Skåne man ska kunna åka från Stockholm till Helsingborg på cirka 2 timmar---- och blir en del av det europeiska järnvägsnätverk som redan är under uppbyggnad söder om Danmark. Ny förbifartsled! Översiktsplanen föreslår en ny förbifartsled väster om Kvidinge från rv.21 till Sånnavägen. Den blir tillfart till planerade nya bostäder norr om järnvägen och avlastar befintliga bostadsgator i Kvidinge. Nya gång-och cykelvägar! Översiktsplanen föreslår att det byggs nya gc-vägar inom alla nybyggnadsområden som anknyter till skolor och handelsservice. Vidare föreslås en ny gc-väg från Nyvång till Hyllinge så att Du kan cykla säkert från Kvidinge till Hyllinge över Åstorp-Nyvång. En ny gångbro föreslås över Åstorps bangård för att knyta samman områdena norr och söder om järnvägen. NATUR OCH MILJÖ. Översiktsplanens inriktning är att tillvarata befintliga och utveckla nya naturområden. För kommunens parker har det upprättats en särskild grönstrukturplan som antagits av kommunfullmäktige. Syftet med grönstrukturplanen är att utveckla parkerna så att de blir intressantare både att vistas i och för utveckling av den biologiska mångfalden. Vissa delar av parkerna kan kanske tas i anspråk för bebyggelse. En viktig del i översiktsplanen är att utveckla grönstråk bl.a. längs vattendragen så att tidigare otillgängliga områden blir tillgängliga för invånarna. På så vis blir kommunen attraktivare både för de boende och för besökande. Landsbygden knyts närmare till tätorterna, naturstråk med strövstigar förbinder tätorterna och kunskapen om och intresset för landsbygden ökar. KONSEKVENSBESKRIVNING. Översiktsplanen innehåller också en konsekvensbeskrivning om hur översiktsplanen påverkar Miljö; Hälsa och säkerhet; Jämställdhet; Kommunens olika verksamheter som skola m.m. Konsekvensbeskrivningen är viktig eftersom den visar att de åtgärder som föreslås i översiktsplanen är realistiskt genomförbara. Vid bedömning av olika utbyggandsområden har det gjorts exploateringskalkyler så att styrgruppen har kunnat bedöma realismen i olika projekt. De redovisade utbyggnadsområdena är ekonomiskt genomförbara.
Bmn 2011-1020-21 7(9) 3. Birgitta Sjöborg: Planeras det någon cykelväg från Hyllinge till Åstorp? Svar: RS, JM: I översiktsplanen föreslås det en ny cykelväg från Hyllinge över Vegeån, längs befintlig markväg till Hagalund, över länsväg 107, genom V.Broby by, vidare till Nyvång och sedan via befintlig gc-väg till Åstorp. Då får man en sammanhängande cykelväg från Hyllinge till Kvidinge. 4. Lennart Sjöborg: Har ni planerat någon cykelväg till Helsingborg? Gamla riksettan från Hyllinge till Väla är så bred att det skulle få plats med en separerad cykelväg. Svar: RS: Varje kommun ser på sin del, men någon cykelled till Helsingborg finns inte planerad. Däremot innehåller ö-planen en cykelförbindelse på Brogårdavägen, som då skulle bli enbart bussgata och cykelled, till Bjuv. Vi försöket att se bort från kommungränserna när vi planerar. JIN: Förslaget innebar att det skulle göras en planskild korsning med länsväg 107 vilket innebar så stora kostnader att Bjuvs kommun drog sig ur. 5.Mats Lindskog: Tidigare har det redovisats att Åstorpsvägen väster om Bjuvs kommungräns i en båge skulle ansluta till Brogårdavägen. Nu föreslås det en ny lösning? Svar: JM: Det är viktigt att utnyttja marken effektivt. Därför föreslås nu att det görs en rondell där Diamantvägen ansluter till Åstorpsvägen och att det från rondellen görs en väg söderut längs kommungränsen som med en båge ansluter till Brogårdavägen. På så vis får man plats med cirka 60 nya villatomter mellan Åstorpsvägen och Brogårdavägen under förutsättning att högspänningsledningarna kablas. 6. Mats Åkerberg: Är området sydost om handelsområdet ändrat från småindustri till handel? Svar: RS: Markägaren begärde en sådan ändring och planavtal upprättades mellan markägaren och kommunen. Bygglov för handel beviljades under förutsättning att plan för handel kunde godkännas. P.g.a. brist på intressenter har markägaren inte fullföljt avtalet vilket innebär att området fortfarande är avsett för småindustri och service. 7. Claes Sjöland: Varför förlänger man inte Ågatan förbi tennisbanorna så att den förbinds med Diamantvägen så att man får en ringväg som avlastar Ågatan? Skolbussar och annan tung trafik skulle då använda den förlängda Diamantvägen för att nå skolan. Man måste ha en långsiktig planering. Svar: RS, JM: Det är tveksamt om ringvägen verkligen skulle avlasta Ågatan. Dessutom innebär ringvägen intrång i befintlig detaljplan på mark som ägs av NCC och en betydande vägförlängning om man ska till skolan. 8. Tommy Månsson: Vi vill inte ha mer trafik på Diamantvägen. 9. Claes Sjöland: Diamantvägen går i ytterkant på bebyggelsen. Ågatan går rakt genom det centrala samhället vilket är en helt annan sak. 10. RS: Skolan ligger mitt i samhället med trafiksäkra gc-vägar från östra delen till skolan. Ändå kör föräldrarna barnen till skolan. 11 Claes Sjöland: Flytta idrottsplatsen till f.d.gruvområdet och använd nuvarande idrotts- område för bebyggelse. Svar: RS: Den frågan är inte aktuell för närvarande. ( JM:s kommentar utanför pm:et: Det finns inte tillräckligt med plats och dessutom förlorar man kontakten med skolan. Det blir också mycket dyr tomtmark).
Bmn 2011-1020-21 8(9) 12.AM: Bygg ett bullerplank längs E:4. Det ger ett effektivt bullerskydd för de planerade bostäderna närmast E:4. Det finns många bra exempel på bra bullerplank i Tyskland men också i Sverige, t.ex. mot 21:an i Tyringe. Kommunen måste driva frågan om bullerplank mot Trafikverket. 13.BS: Översiktsplanen belyser inte boendemiljön i kommunens olika delar. I Hyllinge är det buller överallt. Det bör belysas i översiktsplanen. 14. RS: Alla samhällen är påverkade av buller eftersom E:4 och rv:21 går genom kommunen. Båda vägarna är Trafikverkets och det är dom som ska vidta åtgärder i befintlig bebyggelse. 15.BS: Vindkraften är inte särskilt belyst i översiktsplanen eftersom den är föremål för en särskild utredning. De föreslagna vindkraftverken öster om Hyllinge blir mycket störande för landskapsbilden. Dessutom planeras det ett antal vindkraftverk sydost om Hyllinge. 16:Mats Åkerberg: Dom vindkraftverken är väl slopade? Svar: RS: Nej, det projektet är aktuellt och planering pågår. 17. Mats Åkerberg: Varför är det bara vid busshållplatsen på öster som man gjort en avsmalning vid busshållplatsen och varför har man tagit bort övergångsstället till handelsområdet? Svar: JIN: Trafikverket anser att ett övergångsställe ökar risken för olyckor. 18. Lennart Sjöborg: Jag har arbetat med trafiksäkerhetsfrågor vid Trafikverket i många år och det är klarlagt att ett övergångsställe ökar olycksrisken eftersom man då tror sig säker när man går ut på körbanan i övergångsstället. 19. Mats Lindskog: Det saknas belysning vid övergångsstället mot handelsområdet. Svar: JIN:Kommunen har hos Trafikverket begärt belysning men fått avslag. 20. Lennart Sjöborg: Det behövs en gångväg mellan VW Custom& Speed Parts och Åstorpsvägen för de som ska gå från Hyllinges östra delar till handelsområdet. Svar: RS: Frågan har var aktuell men vi ska aktualisera den på nytt. 21. Claes Sjöland: Det viktiga är att få ner hastigheten. Gör tre förträngningar, mindre rondeller eller dylikt på Åstorpsvägen. Svar: JIN: Trafikverket är negativ till avsmalning vid gångvägen mot handelsområdet eftersom det skulle innebära risk att det skulle kunna uppstå köbildning ut i rondellen. 22.Lennbart Sjöborg: Åstorpsvägen är också en avlastningsväg vid olyckor på E:4. Därför får man inte minska framkomligheten för mycket. 23.Mats Lindskog: Brogårdavägen är trafikfarlig med mycket höga hastigheter. Förlängningen bort mot Bjuv skulle ju bli en cykelväg. Svar: JIN: Bjuv drog sig ur projektet eftersom kostnaden för planskild korsning med länsväg 107 blev för hög.
Bmn 2011-1020-21 9(9) 24.RS: Utbyggnaden i sydöstra Hyllinge är beroende av att 130kv högspänningsledningarna kablas. Kommunen har överklagat Energimarknadsinspektionens beslut att förlänga kon- cessionen för ledningarna. Öresundskraft som har koncessionen ägs av Helsingborgs kommun som kräver maximal avkastning varför Öresundskraft inte vill delta i kostnaderna för kabling av ledningarna. 25. Claes Sjöland: Varför ändrades småindustriområdet vid länsväg 110 inte till handelsom- råde? Svar: RS: Det fanns inte tillräckligt med intressenter. 26. Claes Sjöland: Vad ska det mindre industriområdet vid Ecophon användas till? Svar: JM: Det är reserverat för Ecophons framtida behov. 27. Claes Sjöland: Då finns det inget mer industriområde i Hyllinge? Svar. RS: Inget som kommunen äger. 28. RS: Jag tackar för de synpunkter och förslag som framkommit i kväll och förklarar samrådet avslutat. 111202 Johan Mogensen