Handlingsplan- våld i nära relationer

Styrdokument, plan Ekonomiskt bistånd 2015-03-19 Elina Edin 08-590 977 73 Dnr SÄN/2014:310 elina.edin@upplandsvasby.se Handlingsplan- våld i nära relationer Nivå: Nämndspecifikt Antagen: Social- och äldrenämnden 21 maj 2012 Reviderad: Social- och äldrenämnden 1 maj 2015 Giltig t.o.m: 31 december 2018 Ansvarig ägare: Resultatsenhetschef IFO

2/12 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Definitioner och begrepp... 3 2.1 Våld i nära relation... 3 3 Olika former av våld... 4 3.1 Fysiskt våld... 4 3.2 Psykiskt våld... 4 3.3 Sexuellt våld... 4 3.4 Materiellt våld... 4 3.5 Ekonomiskt våld... 4 3.6 Latent våld... 5 3.7 Försummelse... 5 3.8 Andra former av våld... 5 4 Särskilt utsatta grupper... 5 4.1 Personer med funktionsnedsättning... 5 4.2 Äldre personer... 6 4.3 Missbrukande våldsutsatta... 6 4.4 Personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck... 6 4.5 HBTQ- personer... 6 5 Konsekvenser av våld i nära relationer... 7 6 Barn som bevittnat våld... 7 7 Våldsutövare... 8 8 Socialnämndens ansvar... 9 9 Mål med denna handlingsplan... 9 9.1 Information... 10 9.2 Kartläggning... 10 9.3 Analys av insatser... 10 9.4 Samverkan internt och externt... 11 9.5 Uppföljning av verksamhet och ansvar för kontroll... 11 9.6 Kunskap och kompetensutveckling... 11 9.7 Uppföljning och utveckling av nämndens verksamhet... 11 9.8 Våldspreventivt arbete... 12

3/12 Familjefridssamordnare 2015-03-19 Elina Edin 08-590 977 73 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2014:310 elina.edin@upplandsvasby.se Handlingsplan 1 Bakgrund Av regeringens skrivelse 2007/08:39 framgår att våld i nära relationer ska vara ett högt prioriterat område. Alla människor har rätt att leva i trygghet och säkerhet. Den som utsätts för hot och våld ska ha rätt till skydd och stöd. Det skydd och stöd som erbjuds ska vara av god kvalitet, individuellt anpassat och tillgängligt för den som är i behov av det. Våldsutsatta människor ska få samhällets stöd att leva ett normalt liv i frihet. Samhällets insatser ska syfta till att hindra våldsutövare från att begå brott och därmed också hota andra människors trygghet. Handlingsplanen utgår från Socialstyrelsens handbok VÅLD- handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld samt ifrån Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter SOSFS 2014:4. Handlingsplanen innehåller det som socialnämnden bör göra för att fullgöra sina skyldigheter enligt 5 kap. 11 socialtjänstlagen och för att säkerställa att socialtjänstens insatser är av god kvalitet samt att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras enligt 3 kap. 3 socialtjänstlagen (Socialstyrelsen, 2011). 2 Definitioner och begrepp 2.1 Våld i nära relation Våld definieras i denna text som: Varje handling riktad mot en annan person som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller att avstå ifrån att göra något den vill (av Per Isdal, leg.psykolog och verksam vid stiftelsen Alternativ till Våld i Norge ). Med nära relation avses att våldet riktas mot en (eller flera) närstående personer som på något sätt står i relation och/eller beroendeställning till förövaren/förövarna. Förövaren kan vara en kvinna eller man - partner eller före detta partner - förälder, släkting, vuxna barn eller professionella med en nära relation till den våldsutsatte.

Våldsutsatta personer är en heterogen grupp med individuella behov och förutsättningar. Våld förekommer i samhällets alla socioekonomiska och etniska grupper, i både heterosexuella och samkönade relationer. 4/12 3 Olika former av våld Våld kan indelas i flera olika undergrupper: 3.1 Fysiskt våld Fysiskt våld handlar om användandet av varje form av fysisk makt som till exempel slag, sparkar, knuffar, att hålla fast, nypa, skaka, bruk av vapen eller tillhyggen. Olika former av fysiska övergrepp är oftast det vi relaterar till då vi talar om våld generellt. Fysiskt våld ger många gånger upphov till synliga skador blåmärken, sår, riv/bitskador varför denna typ av våld är något vi starkt kan beröras av och visuellt kan förstå ha ägt rum. 3.2 Psykiskt våld Psykiskt våld handlar om att skada, skrämma eller kränka på alla sätt som inte är direkt fysiskt till sin natur. Det kan ge sig uttryck genom exempelvis direkta hot, indirekta hot, förödmjukande beteende, kontroll, utagerande svartsjuka, isolering men även försummelse som kan vara av både psykisk och fysisk karaktär (se mer nedan). Psykiskt våld är den vanligaste formen av övergrepp inom ramen för våld i nära relationer. Det är inte ovanligt att kränkningar, trakasserier, förminskning, isolering och/eller förnedring förekommer som isolerad våldsform (uteslutande övriga kategorier). Psykiskt våld förekommer dock nästan alltid i samband med övriga våldsformer. 3.3 Sexuellt våld Sexuellt våld är handlingar som riktar sig mot en annan persons sexualitet. Detta kan innebära sexuella trakasserier, kränkningar och hot. Det kan handla om tvång och ibland tjat om att få sexuella handlingar utförda mot en persons vilja. Det sexuella våldet är kanske den mest nedbrytande formen av våld då den drabbar en persons mest privata och sårbara livsutrymme. 3.4 Materiellt våld Materiellt våld är alla handlingar som riktas mot ting eller föremål som genom detta verkar skrämmande eller kränkande och påverkar andra att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Det kan handla om att till exempel slå sönder möbler, krossa eller kasta saker som kanske kan ha betydelse för den drabbade. Det är inte ovanligt att mobiltelefoner och/eller datorer blir föremål för förstörelse vilket förmodligen kan härledas till dess kommunicerande funktion. Man hindras därigenom att hålla eller ta kontakt med utomstående/andra närstående. 3.5 Ekonomiskt våld Ekonomiskt våld kan innebära att en person skaffar sig tillträde och åtkomst till den drabbades bankkonton och tar kontroll över ekonomin mot personens vilja. Det kan även innebära att en person säljer tillgångar som tillhör den andre, att man ingår

avtal och köper föremål i den andres namn eller att man förmår den drabbade att ta lån och krediter trots att han/hon inte vill medverka till detta. Ekonomiskt våld kan även innebära att en person utan inkomster eller tillgångar nekas ekonomiskt stöd för sin livsföring av sin partner. 5/12 3.6 Latent våld Latent våld är våld som ligger i luften, våld som kan komma att ske om den utsatte gör, beter sig eller säger något fel. Det latenta våldet utgår ifrån tidigare våldshändelser och är en rationell upplevelse av att det kan komma att ske igen. Personer som utsätts för latent våld lever ofta med en hög nivå av stress eftersom man är upptagen med att bedöma situationer, kroppsspråk och humör. Vidare söker man finna strategier för att anpassa sig och för att hindra att våld uppstår. Under den latenta fasen kan även det omvända ske, det vill säga den våldsutsatte ser till att aktivera s.k. triggers hos personen som använder våld för att utlösa en våldssituation. På så sätt tar den våldsutsatte kontroll över situationen och kan efter våldshändelsen gå in i en lugnare fas. 3.7 Försummelse Försummelse är en form av våld som framförallt kan drabba äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Försummelse kan innebära att en person inte får sina dagliga behov tillgodosedda så som mat och hygien eller förvägras/hindras att ta sin medicin. Det kan också handla om att försvåra en synskadad eller rullstolsburens persons förflyttning i hemmet eller att man medvetet underlåter en person att komma upp ur sin säng eller omvänt gå och lägga sig. 3.8 Andra former av våld Andra former av våld, som kanske inte med tydlighet kan placeras in under någon av ovanstående kategorier förekommer också. Ett exempel på detta kan vara att hota att skada eller att skada en persons husdjur. Alla former av våldsanvändning har ett syfte eller en avsikt. Våld är en funktionell handling med målet att påverka andra personer. Den eller de som utövar våldet vill antingen förmå en person att göra något mot sin vilja eller hindra någon från att göra det han/hon vill. Våld är ett medel för att uppnå eller upprätthålla makt och genom den ångest och maktlöshet som våldet ger upphov till, är den ett oerhört effektivt maktmedel. 4 Särskilt utsatta grupper Särskilt utsatta grupper har ofta sämre möjligheter att ta sig ur en våldsam relation eller att söka stöd och hjälp. Individer i dessa grupper har oftare en starkare beroendeställning gentemot sina närstående. Det är viktigt att belysa det specifika i deras situation och därmed i deras särskilda behov samt att sätta ljus på i vilka situationer samhällets stöd till dessa grupper kan vara bristfälligt. 4.1 Personer med funktionsnedsättning Det finns ett antal faktorer som gör att kvinnor med funktionsnedsättning kan vara särskilt utsatta. Det handlar om beroende, osynlighet och sårbarhet. En person med nedsatta förmågor riskerar också att vara i en starkare beroendeställning än andra.

6/12 Funktionsnedsättningen i sig kan medföra att männen/kvinnorna har praktiska svårigheter att kunna beskriva vad de upplevt. Gruppen är heterogen och de kan ha hörsel- eller synskada, ett rörelsehinder, psykiskt eller intellektuellt funktionshinder. 4.2 Äldre personer Äldre personer som utsätts för våld befinner sig liksom personer med funktionsnedsättning i en starkare beroendeställning än andra. När behovet av hjälp ökar för att klara vardagen ökar beroendet och därmed även risken för att utsättas för våld och övergrepp. Forskning visar att det är män som står som förövare i de flesta fall av våldsövergrepp mot äldre kvinnor- detta oavsett om det är en partner, nära anhörig, medboende eller vårdpersonal som utövar våldet (Brottsförebyggande rådet 2011:1, Eriksson). Det är lätt att tolka den äldres skador som just åldersrelaterade; fallskador, ben- och armbrott, skallfrakturer, käkfrakturer, blåmärken och andra krämpor. Om den äldre drabbas av demens är det ännu svårare att berätta om sitt eget tillstånd för omgivningen. 4.3 Missbrukande våldsutsatta Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem är en av de mest utsatta grupperna. Även barnen som lever i familjer med missbruk är särskilt utsatta. Många av dessa kvinnor befinner sig i en livssituation som ökar risken för att utsättas för våld och de kan ha svårare att få hjälp jämfört med andra våldsutsatta kvinnor. Ofta ses våldet som en del av missbruket. Det finns exempelvis mycket få skyddade boenden för dessa kvinnor. Dessa kvinnor finns i alla samhällsklasser och såväl alkohol som narkotika och läkemedel missbrukas. De har ofta stor skam och skuld och är rädda för att inte få rätt bemötande om de skulle söka hjälp för sin våldsutsatthet. De beter sig inte som det idealiska brottsoffret och det kan därför vara svårt att bemöta dessa personer. När en missbrukare söker hjälp för sin våldsutsatthet blir insatsen ofta villkorad till skillnad från andra våldsutsatta som söker hjälp. Den våldsutsatta måste sluta med missbruket för att få stöd och hjälp för sin våldsutsatthet då missbruket är det som göra att personer står ut med våldet den utsätts för. 4.4 Personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det inte utövas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation, att det grövsta våldet i regel är välplanerat och att både kvinnor och män kan utsättas. De unga befinner sig ofta i en mycket utsatt och hotfull situation där skydd inte alltid går att finna inom den egna familjen eller släkten. Detta skapar situationer som kan vara mycket komplexa och svårlösta, särskilt då den våldsutsatta är underårig och behöver fly från sin familj. 4.5 HBTQ- personer - homosexuella, bisexuella, transsexuella, queer. Transexuella-är ett samlingsnamn för personer med könsidentitet som inte följer normen. (Till transbegreppet räknas transexuella, transvestiter, intersexuella, transgender och dragqueen/king.) Queer -kommer ur feministisk teori och beskriver ett kritiskt sätt att förhålla sig till normer på. Queer kan användas som en identitet och uttrycker då en önskan att slippa identifiera sig. Man kan eller vill inte identifiera sig som hetero, homo, bi eller trans. Våld i hbtq-relationer är ett problem som uppmärksammats inom forskning och praktisk verksamhet först de senaste tjugo åren. Det finns flera likheter med det våld som förekommer i heterosexuella relationer, och även den gradvisa isoleringen och normaliseringen av våldet är likartade.

Våldsutsatta Hbtq-personer lever i en minoritetstress som är konsekvensen av att leva i ett heteronormativt samhälle där alla förväntas vara heterosexuella. Detta kan medföra att våldsutsatta Hbtq-personer inte får rätt bemötande när de söker hjälp. 7/12 5 Konsekvenser av våld i nära relationer År 2006 gjorde Socialstyrelsen en uppskattning av vad mäns våld mot kvinnor i nära relationer kostar och kom då fram till en kostnad om cirka tre miljarder kronor varje år i Sverige(Socialstyrelsens rapport, 2006). Då är inte kostnader för tandvård, läkemedel, barnens skador, smärta och lidande m.m. inräknade. Inte heller kostnaderna för psykiatrisk vård ingår, trots att de enligt internationella studier kan vara omfattande. Våldets direkta kostnader bärs framförallt av rättsväsendet. Strax över 1 miljard uppskattas denna kostnad till. Sjukvårdens direkta kostnader för våldet uppskattas till mellan 21 38 miljoner kronor vilket i sammanhanget anses som lågt. Kostnaden ligger förmodligen mycket högre men är svår att beräkna eftersom orsaken till läkarbesök/sjukhusvistelse inte alltid klargörs. Ytterligare en följd av våldet är indirekta kostnader såsom nedsatt produktivitet, både i form av sjukfrånvaro och av minskad arbetsförmåga för den våldsutsatta. Även förövarens tid i fängelse innebär ett stort produktionsbortfall. Sammantaget med det ideella arbete som läggs ner av kvinno- och brottsofferjourer uppskattar Socialstyrelsen dessa kostnader till drygt 700 miljoner kronor per år. Kostnaderna för kommunerna (socialtjänsten) är svåra att beräkna eftersom vi inte redovisar detta i den officiella socialtjänststatistiken. Våldet kan ge upphov till ekonomiskt bistånd, placeringar i skyddat boende, omhändertagande och stödinsatser av olika slag men vi känner inte till omfattningen av dessa kontakter och insatser eller antalet ärenden där våldet delvis lett till att socialtjänsten kontaktats. Beräkningen omfattar inte uppskattningar av den enskildes lidande eller försämrade livskvalitet i form av rädsla, psykosociala problem och minskad självkänsla. Det finns tydliga tecken på att våldet överförs mellan generationer och kan skapa psykiska problem i vuxenlivet. Sammantaget betyder det att Socialstyrelsens uppskattning av samhällets kostnadsbörda ska ses som en grov underskattning av de samhällsekonomiska kostnaderna. 6 Barn som bevittnat våld Minst 150 000 barn bor i hushåll där det förekommer våld. Knappt hälften upplever återkommande våld i hemmet. Med barn som bevittnar våld avses att ett barn sett eller hört den brottsliga gärningen begås mot en närstående (prop.2006/2007:38 s.31). Redan under spädbarnstiden tycks barn kunna skapa kroppsliga (beteendemässiga) minnen av våld och från treårsåldern får barn så starka minnen att de kan minnas och berätta om dem. Barn som bevittnat våld i hemmet har ofta symtom av posttraumatisk stress och symptomen tycks vara vanligare när våldet begåtts av en närstående. Barn som växer upp i familjer där det förekommer upprepat våld lever under mycket speciella omständigheter. När hot eller faror härstammar från en person som barnet samtidigt söker kärlek och omsorg hos, blir de psykiska effekterna mer omfattande än när hotet kommer från främlingar. Vissa barn kan bli mycket oroliga, nedstämda eller aggressiva. Många kan uppleva en rädsla att själv bli slagen och många barn lever i en ständig ängslan för när nästa tillfälle av våld ska ske. Detta bidrar till kroppsliga symptom som magont, huvudvärk, sömnproblem och koncentrationssvårigheter.

Många barn vågar inte berätta om det som händer hemma. Om ingen i hemmet talar om det som sker och bortförklarar eller helt enkelt uppträder som om det inte händer lär sig barnen att hålla det inom familjen. Eftersom våld i nära relationer är så skam och skuldbelagt vill de inblandade vuxna oavsett de utövar våld eller är utsatta för våld tro att barnen ingenting har märkt eftersom dom var i ett annat rum eller låg och sov eller tittade på TV på övervåningen. Detta stämmer sällan. Barn ser, hör och känner av den stämning som råder mellan de vuxna och kan anpassa sitt beteende i tron om att påverka och minimera risken för våld. Antingen kan barnen uppträda idealiskt och tillmötesgående eller bli utagerande, bråkiga och besvärliga för att försöka ändra de vuxnas fokus och därigenom avstyra våldet. Strategierna kan vara många och bidrar till en oerhörd stress för de barn som är sysselsatta med att avleda, förebygga och förhindra våldet. 8/12 Det är vanligt att barn skyddar den som slår in i det längsta och många barn upplever en rädsla för att inte bli trodd eller att bli övergiven. På längre sikt riskerar våld inom familjen alltid att inverka på barnets uppfattning om och värdering av andra människor. Barn som lever med våld, eller som själva blir utsatta för våld av någon närstående tappar lätt tilliten och förtroendet för vuxna. Detta kan ta lång tid att reparera och kräva specialiserade stödinsatser. Att barn får berätta om det som hänt, sätta ord på sin oro, sorg och rädsla är av stor vikt för återhämtningen. För att uppmärksamma dessa barn och ge dem det stöd och den hjälp de behöver kom nya föreskrifter från Socialstyrelsen som innebär att socialnämnden från och med den 1 oktober 2014 utan dröjsmål måste inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp när ett barn kan ha 1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller 2. bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående. (SOSFS 2014:4) Syftet med regeln är att förmå kommunen att oftare starta utredningar istället för att stanna vid en så kallad förhandsbedömning så att man kan bedöma vilken hjälp barnet behöver. 7 Våldsutövare Våldet får även konsekvenser för den som utövar det. Rent faktiskt kan det leda till åtal och rättslig påföljd vilket i sin tur kan få konsekvenser för arbetslivet, boendet och relationer till vänner och arbetskollegor. Andra, och mer betydande konsekvenser har det givetvis på relationen till partnern och barnen som man har skrämt och utsatt för sitt aggressiva beteende med kanske skador som följd. Personer som använder våld för att utöva eller uppnå makt och kontroll har ofta svårt att uttrycka sina känslor verbalt. Rädsla, oro eller sorg som oftast är de bakomliggande känslorna kommer till uttryck genom ilska och aggressivitet och utövaren upplever sällan att det går att hindra. Det flödar över och man tappar kontrollen. Det finns också personer som anser sig ha rätt att använda våld av olika skäl. Motiven kan förklaras i strukturer av könsmakt där våldsutövaren vidmakthåller en över och underordning mellan könen eller gentemot barn. Följden blir att man skrämmer och skadar sin familj samtidigt som man förmår dem göra något de inte vill eller hindrar dem från att göra något som de skulle vilja våldet uppfyller därför en del av dess syfte; att utöva makt och kontroll. Av erfarenhet och forskning vet vi att våldet sällan uppstår ur intet. Genom stöd och behandling kan personer som utövar våld få hjälp att få fatt i de bakomliggande orsakerna till att man väljer att använda våld mot närstående. En förutsättning för att förändra ett våldsamt beteende är att personen själv är bekymrad över att han/hon

skrämmer sin partner och sina barn. Viljan att vara en bra förälder kan vara en grund för motivationen att arbeta med en förändring av ett våldsamt beteende. 9/12 8 Socialnämndens ansvar Den 1 juli 2007 skärptes socialtjänstlagen vad gäller kommunernas ansvar för brottsoffer. Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation Enligt 5 kap 11 tredje stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp Lagändringen 2007 avser ändring av formuleringen bör som övergick till ska. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) som trädde i kraft 1 oktober 2014 ska det finnas rutiner för hur skyddade personuppgifter hanteras samt hur barn ska tas hand om och stödjas av personal med adekvat kompetens om en förälder har avlidit till följd av våld. Socialnämnden ska även analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen. Socialnämnden ska som tidigare nämnt även inleda utredning på alla barn som kan ha utsatts för våld eller bevittnat våld av/mot en närstående. För att uppnå kommunens övergripande mål, som anges ovan skall ett antal uppföljningsbara mål och delmål utvecklas och uppfyllas. Dessa anges i det följande: 9 Mål med denna handlingsplan Att våld i nära relationer inom kommunen ska minska Att den som utsätts för våld eller hot om våld snabbt får den hjälp och det stöd den behöver Att barn som bevittnat eller utsatts för våld ska få det stöd och den hjälp det behöver Att den som utövat våld erbjuds det stöd och den hjälp som den behöver Att all personal inom socialtjänsten ska ha grundläggande kunskaper om våld i nära relationer För att möjliggöra uppföljning och utveckling av arbetet med våld i nära relationer har social och äldrenämnden beslutat att inrätta tjänsten Familjefridssamordnare i Upplands Väsby kommun. Inom ramen för denna tjänst ligger ansvaret att utveckla och implementera rutiner inom social och äldrenämndens ansvarsområde för att möjliggöra måluppfyllelse i handlingsplanen För att uppnå kommunens övergripande mål, som anges ovan ska ett antal uppföljningsbara delmål utvecklas och uppfyllas. Dessa delmål är enligt följande;

9.1 Information Social och äldrenämnden ansvarar för att det skall finnas lättillgänglig information gällande kommunens arbete med våld i nära relationer samt det stöd och den hjälp som finns att få. Informationen ska omfatta resurser och verksamheter inom kommunen, kontaktuppgifter till samverkansparter samt kontaktuppgifter till andra aktörer som kvinnojourer och brottsofferjourer. Informationen ska vara lättläst och anpassas till de målgrupper som avses och ambitionen ska vara att informationen även ska finnas tillgänglig på flera språk. Informationen ska rikta sig till personer som är eller har varit våldsutsatta, personer som utövar eller utövat våld eller är oroliga för att så ska komma att ske, samt till barn och unga som lever med våld i nära relationer. 10/12 Information ska finnas på kommunens hemsida och i form av foldrar, broschyrer och affischer. Information om vad kommunen kan erbjuda våldsutsatta, barn och unga som lever med våld samt våldsutövare, kan även meddelas i kommunens lokala nyhetsblad någon gång per år. 9.2 Kartläggning Minst vart tredje år ska social och äldrenämnden genomföra en genomgripande kartläggning avseende omfattningen av våld i nära relationer i kommunen. Kartläggningen ska resultera i en uppskattning av förekomst av våld och barn och unga som lever med våld i syfte att möjliggöra uppföljningar som visar om våldet i kommunen på sikt minskar. Kartläggningen ska även utgöra grund för verksamhetsutveckling och tydliggöra de resurser som kommunen samt övriga aktörer i kommunen kan erbjuda den målgrupp som omfattas våldsutsatta, barn som lever med våld samt personer som utövar våld i en nära relation. Kartläggningen bör även omfatta och tydliggöra utsattheten hos särskilt sårbara grupper; våldsutsatta äldre och funktionshindrade, våldsutsatta med missbruksproblem, våldsutsatta utlandsfödda samt hedersrelaterat våld och våld som sker i samkönade relationer. I kartläggningen ska information från polisens anmälningsstatistik ingå samt resultaten av SCB:s nationella frågeundersökningar, ULF. I kartläggningen kan exempelvis enkäter distribueras och/eller fokusgruppsintervjuer genomföras med strategiskt utvalda enheter inom nämndens område. Intervjuerna bör även omfatta kvinno- och brottsofferjourer, polis och skolverksamhet. Kartläggningen ska kunna användas för jämförelser med dels övriga nordvästkommuner men även för jämförelser på nationell nivå. En särskilt utsedd person/funktion eller grupp ska sammanställa informationen och redovisa detta för social och äldrenämnden samt kommunstyrelsen minst vart tredje år före mars månads utgång. 9.3 Analys av insatser Social och äldrenämnden bör analysera hur de tjänster som erbjuds målgrupperna svarar mot gruppens och enskildas behov. Kartläggningen och statistiken kan utgöra en utgångspunkt för en sådan analys En viktig uppgift är att undersöka vad brukarna själva anser om det stöd och den hjälp de erhållit. Det kan till exempel göras genom brukarenkäter/utvärderingar.

9.4 Samverkan internt och externt De olika myndigheternas respektive ansvarsområden är avgränsade men bildar tillsammans en helhet. En person, utsatt för våld i nära relation har ett behov av att samtliga dessa delar fungerar väl ihop. Socialnämnden har i sitt arbete med målgruppen ett stort ansvar för att samordna och hålla ihop dessa olika delar så att det blir begripligt för den utsatte och för att den hjälpsökande snabbt får hjälp att komma till rätt instans. Social och äldrenämnden ska fastställa på vilka områden behov av samverkan finns, både externt och internt både på övergripande nivå och i enskilda ärenden. Viktigt är att identifiera med vilka aktörer behov av samverkan finns för att ge våldsutsatta vuxna och barn samt våldsutövare, det stöd och den hjälp de behöver. En samverkansplan med beskrivning av aktörernas uppdrag och ansvarsfördelning dem emellan bör finnas. 11/12 För att uppnå handlingsplanens mål att våld i nära relationer ska minska behöver arbetet med målgruppen präglas av ett helhetsperspektiv med individen i centrum där alla berörda aktörer tar sitt ansvar och agerar utifrån sin kunskap och uppdrag. 9.5 Uppföljning av verksamhet och ansvar för kontroll Social och äldrenämnden har ett uppföljningsansvar av verksamhet till vilken nämnden har överlämnat genomförande av insatser. När social och äldrenämnden genom ett biståndsbeslut lämnar över genomförandet av insats till annan verksamhet, till exempel en kvinnojour utförs insatsen enligt socialtjänstlagen. Social och äldrenämnden är därigenom ansvarig för uppföljning och kontroll av dels insatsen och dels av verksamheten. Kontroll och uppföljning av verksamheter till vilka social - äldrenämnden överlämnar genomförandet av insatser ska ske minst en gång per år utifrån ett antal kvalitetsindikatorer som social och äldrenämnden enats om. Dessa kan exempelvis vara en beskrivning av: lokaler och tillgänglighet, personaltäthet och kompetens, verksamhetens rutiner och säkerhetsanordningar. I varje enskilt ärende där social och äldrenämnden har överlämnat genomförande av insats, ska insatsen följas upp och utvärderas. 9.6 Kunskap och kompetensutveckling All personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen ska ha teoretiska kunskaper inom området våld i nära relationer samt förmåga att praktiskt kunna tillämpa dessa kunskaper. Social och äldrenämnden ska ha en plan för medarbetarnas kompetensutveckling inom området våld i nära relationer. Kommunen ska ha en familjefridssamordnare med fördjupade kunskaper om våld i nära relationer för att eftersträva en förbättrad kvalitet i stödet till våldsutsatta, våldsutövare samt barn och unga som lever med våld i nära relationer. 9.7 Uppföljning och utveckling av nämndens verksamhet Social och äldrenämnden bör i verksamhet som rör relationsvåld redovisa hur uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på området ska göras. Uppföljningen kan bland annat göras utifrån hur väl verksamheten uppfyller

lagstiftningens krav, hur verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov, statistik, hur enskilda uppfattar verksamhetens kvalitet, kompetens, tillgänglighet samt vilka resultat de olika insatserna ger. 12/12 Social och äldrenämnden ska årligen redovisa statistik (se nedan), följa upp kompetensutvecklingsplanen och sammanställa resultaten av brukarenkäter. Brukarenkäterna ska ange om insatserna svarar mot individens behov avseende tillgänglighet, kvalitet och resultat. 9.7.1 Nämndens årliga statistik bör omfatta: Antal relationsvåldsärenden som kommer till social och äldrenämndens kännedom: - där det förekommer barn i familjen - där det inte förekommer barn Antal våldsutövare som erbjudits stöd/behandling Antal våldsutövare som haft kontakt med Familjevåldsteamet Antal boende på skyddat boende Antal beslutade behandlingsinsatser totalt Antal placeringar i nordvästkommunernas boendekedja Antal barn och unga som erhållit stöd och vilka insatser de erbjudits. 9.8 Våldspreventivt arbete Att jobba våldsförebyggande kräver samarbete och att flera olika perspektiv och kunskapstraditioner länkas samman till en helhet med en gemensam vision om att våldet ska upphöra. Social- och äldrenämnden ska arbeta våldspreventivt på olika arenor i Upplands Väsby för att få våldet att minska i kommunen. Detta arbete bör ske i samverkan med kommunens ungdomar för att få bästa effekt av arbetet. Social- och äldrenämnden bör utvärdera det våldspreventiva arbetet var tredje år. En beskrivning av våldets förekomst och en kartläggning hur våldet ser ut i Upplands Väsby är ett första steg för att möjliggöra en bra utvärdering av om det våldspreventiva arbetet gett önskvärda resultat. Ett våldspreventivt arbete är en investering för kommunen då tidiga preventiva insatser kan minska kostnaderna för våldets konsekvenser.