Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

Rapport 2012:09 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors November 2012 Max Jakobsson

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Av Max Jakobsson Regionförbundet Örebro Rapport 2012:09 Dnr: 11-105 ISBN 978-91-980576-6-9

Innehållsförteckning Inledning... 5 Ålder- och branschstruktur i nod väst... 5 Definition av sysselsättning... 6 Definition av okänd branschsektor och icke specificerade yrken... 7 Branschstrukturen i nod väst... 7 Del 1. Prognos om kompetensbehovet... 9 Förväntade pensionsavgångar... 9 Medelålder... 9 Rekryteringsbehov inom olika branschsektorer... 10 Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov... 12 Sjukvård och sociala tjänster... 12 Samverkan kring kompetensförsörjning... 13 Att vara en attraktiv arbetsgivare... 14 Jämställdhet och mångfald... 14 Industri... 15 Samverkan kring kompetensförsörjning... 17 Jämställdhet och mångfald... 18 Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån möjligheterna och utmaningarna för kompetensförsörjningen i nod väst... 20 1. Den åldrande befolkningen... 20 Utmaningar för kompetensförsörjningen... 20 2. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden... 21 Utmaningar för kompetensförsörjningen... 22 3. Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden... 22 Utmaningar för kompetensförsörjningen... 26 4. Utbildning och matchning... 27 Utmaningar för kompetensförsörjningen... 28 5. Pendling... 29 Pendling inom nod väst... 30 Pendling ut från nod väst... 30 Pendling in till nod väst... 31 Pendlarnas utbildningsnivå... 32 Utmaningar för kompetensförsörjningen... 33 Referenser Bilagor Degerfors kommun Karlskoga kommun Material och metod Bakgrund

Figurförteckning Figur 1. De sysselsattas fördelning inom 13 branschsektorer i nod väst, år 2008.... 7 Figur 2. Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag i nod öst, år 2008.... 8 Figur 3. Andel sysselsatta som var 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod väst, år 2008. 9 Figur 4. Förändring av medelålder år 1990 till 2008, dagbefolkning i nod väst.... 10 Figur 5. Sysselsättningsförändringar inom branschsektorn Industri i nod väst samt Örebro län, år 1990-2008 (Index 1990 = 100).... 16 Figur 6. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod väst, år 2008.... 22 Figur 7. Fördelning av män och kvinnor inom de fyra största branschsektorerna i nod väst, år 2008. 23 Figur 8. Andel män och kvinnor inom de fem vanligaste avslutade gymnasieutbildningarna för nattbefolkningen (20-64 år) i nod väst, år 2008... 23 Figur 9. Utbildningsnivå för nattbefolkningen (20-64 år) i nod väst fördelad på män och kvinnor, år 2008.... 24 Figur 10. Sysselsättningsstatus för nattbefolkningen (20-64 år) i nod väst, fördelade på födelseland/region.... 24 Figur 11. Ursprungsregion för utlandsfödda (20-64 år) i nod väst, år 2008.... 25 Figur 12. Områden med störst brist på utbildade år 2030.... 27 Figur 13. De fem vanligaste mottagarlänen för pendlare från nod väst, år 2008.... 30 Figur 14. De fem vanligaste branschsektorerna för utpendlare från nod väst, år 2008.... 31 Figur 15. De fem vanligaste branschsektorerna för inpendlare till nod väst, år 2008.... 32 Figur 16. Utbildningsnivå i nod väst, år 2008.... 32 Tabellförteckning Tabell 1. Nattbefolkning i nod väst samt Örebro län, år 2011.... 5 Tabell 2. Nattbefolkning i nod väst, Örebro län samt riket år 2011, andelar (%).... 6 Tabell 3. Rekryteringsbehov* för olika branschsektorer i nod väst.... 11 Tabell 4. Rekryteringsbehov för de sex vanligaste yrkesgrupperna inom Sjukvård och sociala tjänster, i nod väst.... 12 Tabell 5. Rekryteringsbehov m.m. för de fem vanligaste yrkesgrupperna inom bygg och industrisektorn i nod väst.... 16 Tabell 6. Nattbefolkning i nod väst, Örebro län samt riket år 2011, andelar (%).... 20 Tabell 7. Sysselsättningsstatus för olika åldersgrupper i nod väst, år 2008.... 21 Tabell 8. Sysselsättningsstatus för olika grupper av utlandsfödda i nod väst (20-64 år), år 2008.... 25 Tabell 9. Utbildningsnivå för nattbefolkningen (20-64 år) i nod väst, 2008.... 26 Tabell 10. Sysselsättningsstatus för nattbefolkningen (20-64 år) i nod väst, år 2008... 26 Tabell 11. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år 2008.... 27 Tabell 12. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/2011-2019/2020.... 28 Tabell 13. Mottagarkommuner för utpendlare från nod väst, år 2008.... 31 Tabell 14. Boendekommuner för inpendlare till nod väst, år 2008.... 31

Inledning Den här rapporten redovisar en kartläggning av arbetsmarknaden i kommunerna Karlskoga och Degerfors (nod väst). Även en prognos av framtidens kompetensbehov presenteras. Kartläggningen och prognoserna grundar sig dels på registerdata för Örebro län dels på intervjuer med representanter från olika branscher i näringslivet, utbildningsverksamheter och den kommunala verksamheten. 1 Rapporten är indelad i tre kapitel: Del 1. Prognos om kompetensbehov Avsnittet innehåller statistik om pensionsavgångar, branschsektorernas åldersstruktur och beräkningar om hur behovet av arbetskraft ser ut till olika branscher. Del 2. Perspektiv på kompetensförsörjning och kompetensbehov Kapitlet redovisar statistik samt intervjuer med representanter från det privata näringslivet, utbildningsverksamheter samt i den kommunala verksamheten. Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån kompetensförsörjningens utmaningar och möjligheter i nod väst Prognosen identifierar och presenterar fem utmaningar som har stor betydelse för framtidens kompetensförsörjning: 1. Den åldrande befolkningen, 2. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden, 3. Den etniskt och könsmässigt segregerade arbetsmarknaden, 4. Utbildning och matchning samt 5. Pendling. Ålder- och branschstruktur i nod väst Karläggningen och prognoserna utgår ifrån befolkningens ålderssammansättning i kommunerna Karlskoga och Degerfors. I rapporten kommer befolkningen att delas upp i kategorierna dagbefolkning och nattbefolkning. Nattbefolkning är alla som har sitt huvudsakliga boende i någon av kommunerna i nod väst. Nattbefolkningens åldersstruktur, sysselsättning och utbildningsstruktur och pendlingsmönster utgör en viktig del i kartläggningen av arbetsmarknaden i den här rapporten, men framför allt kommer den dagbefolkningen utgöra en central kategori för prognosen och för bilden av framtidens kompetensbehov. Dagbefolkningen är den förvärvsarbetande delen av nattbefolkningen (16 år och äldre) plus inpendlare, minus utpendlare. Tabell 1. Nattbefolkning i nod väst samt Örebro län, år 2011. Åldersgrupp Degerfors Karlskoga Nod väst Örebro län 0-6 567 2 064 2 631 22 487 7-15 901 2 800 3 701 27 079 16-19 525 1 421 1 946 14 746 20-44 2 430 8 358 10 788 88 435 45-64 2 765 7 819 10 584 71 963 65-84 2 051 6 080 8 131 48 644 85-W 312 1 074 1 386 8 218 Totalt 9 551 29 616 39 167 281 572 Källa: SCB/rAps 1 I bilaga 4 presenteras material och metod för kartläggningen. 5

Tabell 2. Nattbefolkning i nod väst, Örebro län samt riket år 2011, andelar (%). Åldersgrupp Degerfors Karlskoga Länet Riket 0-6 5,9 7 8 8,3 7-15 9,4 9,5 9,6 9,5 16-19 5,5 4,8 5,2 5,2 20-44 25,4 28,2 31,4 32,7 45-64 28,9 26,4 25,6 25,5 65-84 21,5 20,5 17,3 16,1 85-W 3,3 3,6 2,9 2,7 Totalt 100 100 100 100 Källa: SCB/rAps Nattbefolkningen i Karlskoga och Degerfors utgör cirka 14 procent (39 167 individer) av den totala befolkningen i Örebro län, år 2011. Åldersstrukturen innebär två tydliga konsekvenser för den lokala kompetensförsörjningen. Dels försvinner en stor del av den lokala arbetskraften från arbetsmarknaden i samband med att de går i ålderspension, dels medför den ökande andelen äldre ett högre tryck på vård- och omsorgssektorn. I tabell 1 och 2 framgår att en relativt stor andel av befolkningen finns i äldre åldrar (65 år och äldre). I jämförelse med såväl länet som med riket, är andelarna av befolkningen i äldre åldrar högre i nod väst. Om vi antar att de som var 50 år, år, 2008, lämnar arbetsmarknaden när de är 65 år, år 2023, kommer 7 676 personer behöva ersättas för att uppnå samma sysselsättningsvolym (SCB/BeDa). Mot bakgrund av denna övergripande bild kommer de följande avsnitten ge en mer detaljerad inblick i nodens framtida kompetensbehov, där analyser och prognostiseringar för enskilda branschsektorer och yrken. Definition av sysselsättning I det statistiska materialet kommer definitionen av individernas sysselsättningsstatus vara indelad i tre olika kategorier: 1. Stark förankring på arbetsmarknaden Personer som har kontrolluppgift för förvärvsarbete eller inkomst från näringsverksamhet i november månad. 2. Svag förankring på arbetsmarknaden Personer som saknar kontrolluppgift i november, men har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under annan tid på året. 3. Ingen förankring på arbetsmarknaden Personer som helt saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete. Personer som ingår i den första kategorin anses utgöra den starkaste förankringen på arbetsmarknaden. I den andra kategorin hamnar vanligen säsongarbetare eller personer med andra tillfälliga arbeten (till exempel sommarjobbare eller ålderspensionärer som arbetar tillfälligt). Med andra ord har individer i denna grupp en svagare förankring på arbetsmarknaden. I prognosen används både kategori 1 och 2 för att definiera sysselsättning. År 2008 fanns 85 procent, 18 707 individer, av nodens dagbefolkning i kategori 1. Samma år återfanns 15 procent, 3 225 individer, i kategori 2. 6

Definition av okänd branschsektor och icke specificerade yrken I analyserna förekommer kategorierna okänd branschsektor och icke specificerade yrken. Båda dessa utgör en stor andel av den totala sysselsättningen både sett till branschsektorer såväl som på yrken. Därför är det viktigt att klargöra vad de två begreppen innebär. Närmare 80 procent av individerna i kategorin okänd branschsektor hade kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året, men inte i november månad. Det innebär att den största andelen av de individer som inte har blivit knutna till någon specifik bransch i datamaterialet har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men inte i november. Det handlar bland annat om tillfälliga vikariat och säsongsarbete. Om endast novemberuppgiften för sysselsättning användes i analysen hade kategorin okänd blivit väsentligt mindre. Branschstrukturen i nod väst Nod väst är i många avseenden präglad av industri och industrisysselsättning. Karlskoga och Degerfors har långa historiska traditioner inom järn- och stålindustri (Forsberg, 2003). Under 1990- och 2000-talet har bland annat utvecklingen inom verkstadsindustri, försvarsrelaterad industri och investeringar i till exempel Degerfors järnverk svarat för en fortsatt dominans av sysselsättning inom industrin (Lindhamn, 2007). Figur 1 visar att industrin är den största branschsektorn i nod väst där 30 av nodens befolkning är sysselsatta. I absoluta siffror uppgick de sysselsattas antal inom industrin till drygt 6 600 personer år 2008. Det är nästan dubbelt så många som återfinns inom den näst största branschsektorn, sjukvård och sociala tjänster. Figur 1. De sysselsattas fördelning inom 13 branschsektorer i nod väst, år 2008. Rekreation, pers tj 5% Jord, skog, fiske 2% Okänd 2% Sjukvård, sociala tj 16% Industri 30% Utb, inkl. förskola 8% Off förv, försvar mm 4% Företagstj, FoU 13% Bank, finans, försäk 1% Post o tele 1% Transport 2% Bygg 5% Handel 8% Hotell o rest 3% 7

En icke försumbar andel av de sysselsatta inom industrin finns även inom bemanningsföretag. Bemanningsföretagen utgör en enskild näringsgren inom branschsektorn Företagstjänster/FoU, som var den tredje största i noden år 2008 (figur 1). En närmare granskning av denna branschsektor visar att sysselsättningen inom bemanningsbranschen utgör närmare 80 procent (2 309 individer) av den totala sysselsättningen inom Företagstjänster/FoU (SCB/BeDa). Hur stor andel av dessa som är sysselsatta i industrin går inte att se i materialet. En tämligen välgrundad hypotes, med utgångspunkt i intervjuerna med representanter för bemanningsbranschen i andra länsdelar, är att huvudparten sannolikt är sysselsatta inom industrin (Jakobsson, 2012a). Tittar vi på utbildningsbakgrunden hos de som återfinns inom bemanningsbranschen finner vi dessutom stöd i denna hypotes då en stor andel, 24 procent, har teknisk inriktning i sina tidigare studier (figur 2). Figur 2. Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag i nod öst, år 2008. Hälso o sjukvård social omsorg 5% Lant o skogsbruk djursjukvård 2% Tjänster 6% Okänd inriktning 3% Allmän utb 31% Teknik o tillv 24% Pedagogik o lärarutb 2% Naturvet matematik data 3% Samh juridik handel adm 19% Humaniora o konst 5% För länet som helhet utgör industrin den största branschsektorn för sysselsättningen, cirka 18 procent år 2008. I nod väst utgjorde industrisysselsättningen hela 30 procent och därutöver finns, som tidigare diskuterats, ytterligare industrisysselsatta inom bemanningsföretagen. Sammantaget kan vi konstatera att nod väst är den länsdel där industrisysselsättningen är mest dominerande (Jakobsson 2012a; Jakobsson 2012b; Jakobsson 2012c). Den näst största branschsektorn är sjukvård/sociala tjänster. De sysselsatta inom branschsektorn utgjorde 16 procent av den totala sysselsättningen i noden, år 2008. En analys av yrkeskategorier inom branschsektorn visar att undersköterskor (cirka 41 procent) och vårdbiträden (cirka 27 procent) är de dominerande yrkesgrupperna. Därutöver finns yrkesgrupper som kräver högre formell utbildning och specialistkompetens. Framför allt återfinns dessa vid Karlskoga lasarett, som bland annat har kirurgisk och medicinsk verksamhet, förlossning och akutmottagning. 8

Del 1. Prognos om kompetensbehovet Förväntade pensionsavgångar Figur 3 visar att andelen sysselsatta som är 50 år eller äldre och som förväntas gå i ålderspension fram till år 2023 (15 år framåt från år 2008 och 11 år framåt från år 2012), utgör en tredjedel eller mer i majoriteten av branschsektorerna (rödfärgade staplar). I tre av branschsektorerna, Företagstjänster/FoU, Handel samt Hotell och restaurang, utgör arbetskraften som är 50 år eller äldre mindre än 30 procent. Figuren visar dock inget om inflödet eller hur sysselsättningen är fördelad i åldersgrupperna under 50 år. Figuren ska därför tolkas som en indikator på att det kan komma att behövas ett stort inflöde av arbetskraft i branschsektorer med en hög andel personer över 50 år, inom de närmaste 1-15 åren. Längre fram i rapporten studeras åldersfördelningen inom respektive branschsektor mer i detalj. Figur 3. Andel sysselsatta som var 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod väst, år 2008*. Okänd Bank, finans, försäk Jord, skog, fiske Off förv, försvar mm Utb, inkl. förskola Rekreation, pers tj Transport Industri Sjukvård, sociala tj Företagstj, FoU Bygg Handel Hotell o rest Post o tele 0 10 20 30 40 50 60 70 80 * De röda staplarna representerar branschsektorer där en tredjedel eller fler av de sysselsatta var 50 år eller äldre år 2008. Medelålder Tittar man på de sysselsattas medelålder har det skett en höjning under mätperioden år 1990-2008 med tre år. Det är en ökning som också gäller för de fyra största branscherna i noden, dock med ett undantag. Inom branschsektorn sjukvård/sociala tjänster är ökningen av medelålder mellan 1990 och 2008 drygt fem år. Den högsta medelåldern, bland de största branschsektorerna, finner vi inom utbildning. Där låg medelåldern år 2008 på 46 år. 9

Figur 4. Förändring av medelålder år 1990 till 2008, dagbefolkning i nod väst. 47 45 Industri Handel Utb, inkl. förskola Sjukvård, sociala tj Hela sysselsättning 43 41 39 37 35 År 1990 År 1993 År 1996 År 1999 År 2002 År 2005 År 2008 Rekryteringsbehov inom olika branschsektorer Tabell 3 visar hur många personer i som behöver komma in i respektive branschsektor fram till år 2023 för att ersätta de som går i pension. Detta kallar vi för rekryteringsbehov. Tabellen visar att merparten av inflödet (2 357 personer) behöver gå till den största branschsektorn Industri. Tabellen visar även att den, till industrin, nära länkade branschsektor Företagstjänster, FoU är behöver ett inflöde på 883 personer fram till år 2023 för att nå samma volym som år 2008. Det nästa största rekryteringsbehovet återfinns inom sjukvård och sociala tjänster (1212). I beräkningen har inte ökningen av äldre inom nattbefolkningen vägts in. En ökande andel äldre i befolkning kommer sannolikt innebära ett större behov av sysselsatta inom vård och omsorg år 2023 i jämförelse med behovet år 2008. Därför är inflödesbehovet till branschsektor med all sannolikhet större än vad tabellen visar (se vidare diskussion om utmaningen med den åldrande befolkningen i del 3). 10

Tabell 3. Rekryteringsbehov* för olika branschsektorer i nod väst. Branschsektor Antal sysselsatta, år 2008 Andel kvinnor Medelålder, år 2008 Rekryteringsbehov till år 2023 Rekryteringsbehovets andel (%) av tot. syss. 2008 Industri 6 651 24,4% 44,1186 2357 35 Sjukvård, sociala tj 3 606 85,7% 42,8674 1212 34 Företagstj, FoU 2 939 49,5% 40,8517 883 30 Utb, inkl. förskola 1 744 76,9% 45,9518 719 41 Handel 1 823 47,5% 39,65 497 27 Rekreation, pers tj 1 000 53,6% 42,299 371 37 Off förv, försvar mm 802 58,5% 47,1646 367 46 Okänd 506 46,0% 57,3992 342 68 Bygg 1 058 7,9% 41,3403 310 29 Jord, skog, fiske 341 27,0% 53,0733 213 62 Transport 413 14,3% 42,9564 150 36 Bank, finans, försäk 195 48,2% 51,6923 123 63 Hotell o rest 627 65,7% 33,8293 101 16 Post o tele 227 38,8% 37,37 31 14. *Rekryteringsbehov = Antal som behöver komma in i branschsektorn för att uppnå samma volym som år 2008. 11

Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov I det här kapitlet kompletteras statistiken med citat från intervjuer med lokala arbetsgivare samt med kommunala representanter från båda kommunerna. Detta ger en fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv. Det här avsnittet är indelat i tre kategorier: Sjukvård och sociala tjänster, Skola och utbildning samt Industri. Materialet inom respektive kategori består av intervjuer med företrädare för de olika branschsektorerna. Därefter redovisas och analyseras intervjuer med representanter som har ett övergripande ansvar för de sysselsatta inom flera branschsektorer, till exempel Arbetsförmedlingen, näringslivschefer och personalchefer. Sjukvård och sociala tjänster Intervjuerna inom denna branschsektor omfattar företrädare för kommunala och landstingskommunala verksamheter. Totalt behöver 1 212 personer flöda in till branschsektorn fram till år 2023 för att nå upp till samma volym som år 2008. Detta är, som tidigare nämnts i rapporten, ett antal i underkant då den äldre befolkningen blir allt fler vilket ger ett ännu större behov av vård och omsorg. Tabell 4 visar att de största volymerna behöver flöda in till yrkesgrupperna undersköterskor och vårdbiträden. Av intervjuerna framgår det att det sker en uppväxling av kompetensen där undersköterskor med gymnasieutbildning utgör den lägsta kompetensgraden för att få fast anställning. Det betyder att antalet undersköterskor som behöver rekryteras i själva verket är betydligt fler och att yrkesgruppen vårdbiträden kommer minska i takt med pensionsavgångar. I intervjuerna berättar de att man ser ett ökat rekryteringsbehov i framtiden och stora utarmningar att hitta kompetens. En av de intervjuade tror också att det framtida behovet av personal eventuellt kommer göra att kompetenskraven på anställda kommer att lätta. [O]m fem år tror jag inte att det räcker [kompetens till kommunal omsorg], utan då får vi brist på personal. Vi kanske inte kan hålla kravet vi har idag, att man ska ha gymnasial omvårdnadsutbildning för att få en fast tjänst hos oss. [ ] Det kan vi hålla idag, men jag vet inte hur det kommer att se ut i framtiden. Tabell 4. Rekryteringsbehov för de sex vanligaste yrkesgrupperna inom Sjukvård och sociala tjänster, i nod väst. Antal sysselsatta, år 2008 Rekryteringsbehov till år 2023 Rekryteringsbehovets andel (%) av tot. syss. 2008 Andel Medelålder, Yrkesgrupp kvinnor år 2008 Undersköterskor 1 216 93% 44 404 33 Vårdbiträden 821 85% 41 250 30 Övriga sjuksköterskor 371 93% 45 127 34 Skötare 150 72% 43 46 31 Läkare 149 37% 47 68 46 Socialsekreterare och kuratorer 102 72% 47 47 46 12

För sjukvårdens del menar en av de intervjuade företrädarna att man i dagsläget får tag i den kompetens man behöver. Dock uppstår problem då man behöver rekrytera vikarier sommartid. Det gäller generellt skötsköterskor men i synnerhet sjuksköterskor med specialistkompetens. Rekrytering av sjuksköterskor med specialkompetens ser de som en utmaning redan idag men också i framtiden. Samverkan kring kompetensförsörjning I intervjuerna berättar de att Vård- och omsorgscollege är viktig plattform för samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor. I detta sammanhang understryker de också att frågan om att den lokala kompetensförsörjningen kräver ett regionalt och långsiktigt samarbete över kommungränserna. I vård- och omsorgscollege jobbar vi både lokalt och regionalt. Vi har bildat en arbetsgrupp med arbetsgivarrepresentanter där vi just nu håller på att titta på vad vi ställer för krav och vad som är kriterier för att vara en god arbetsgivare. Vi hjälps åt med detta i länet. Lokal samverkan med gymnasieskolor och vuxenutbildning tas också upp som centralt för att säkra kompetensförsörjning till verksamheter inom vård och omsorg. Här har vi ett gott samarbete uppbyggt mot gymnasiet och komvux, eller vård- och omsorgscollege som det är idag. Vi försöker se till att det finns tydliga samverkansavtal med dem vi samarbetar med, så att man vet vilka förutsättningar som gäller. Vår upplevelse är att vi har ett gott samarbete med dem vi önskar. För att säkra inflödet av kompetens till tjänster som kräver akademisk utbildning finns också en samverkan med Örebro universitet och Karlstad universitet, enligt en av de intervjuade. Vi har även samverkan riktade mot universiteten, framför allt i Örebro och Karlstad. I läkarutbildningen som startat i Örebro kommer vi att bli inblandade i framtiden. Den sammantagna bilden utifrån intervjuerna är att de intervjuade tycks nöjda med de former som idag finns för samverkan mellan arbetslivet och utbildningssidan, även om flera tar upp att det är nödvändigt att stärka samverkan för att möta behovet av arbetskraft i framtiden. Förutom vård- och omsorgscollege nämns även Arbetsförmedlingen som en viktig samverksampart för att säkra inflödesbehov av kompetens till vård och omsorgssektorn i intervjuerna. Även intervju med företrädare för Arbetsförmedlingen bekräftar dess centrala roll som samverkanspart för lokal kompetensförsörjning i nod väst. Vi samverkar mycket med våra kommuner. Det gör vi och det är på olika nivåer. Det är ju ett behov hos kommunerna som vi har för att kunna hjälpas åt för att så många människor som möjligt ska kunna finnas i arbetskraften. För de som har det lite extra jobbigt så ska vi ju finnas där som stöd. Där får vi hjälpas åt. 13

Att vara en attraktiv arbetsgivare Flera av de intervjuade berättar att man arbetar strategiskt, eller att man åtminstone har påbörjat ett strategiskt arbete, med frågor som rör attraktivitet. Enligt de intervjuade ser man vikten av att vara attraktiv arbetsgivare som mycket centralt för att säkra framtida kompetensförsörjning. SKL har dragit igång ett utvecklingsarbete kring att vara attraktiva arbetsgivare. Där hänger vi på och får tips och idéer om hur vi kan jobba med de här frågorna. Men vi behöver göra det mycket mer systematiskt [ ] Jag tror att vi som arbetsgivare måste börja jobba och tänka lite annorlunda i arbetstidsmodeller kanske, andra arbetsätt och former och sådär. Utöver det som arbetsgivarna själva arbetar med för att stärka attraktiviteten tar man också upp den lokala kontextens betydelse för att kunna attrahera och behålla arbetskraft nu och i framtiden. Karlskoga är en stad med fin natur och goda kommunikationer [ ] Vi blev årets kulturstad 2010. Vi har ett hockeylag i näst högsta divisionen. Degerfors har ett fotbollslag i näst högsta serien. Staden ligger vid en sjö, så det finns ju sjönära tomter. Det kan ju vara något som kan locka arbetstagare dit. Jämställdhet och mångfald Sysselsättningen inom den här branschsektorn är präglad av att vara starkt kvinnodominerad. I tabell 4 framgår det att kvinnornas andel är mellan cirka 70 och 90 procent inom de sex vanligaste yrkesgrupperna inom sjukvård och sociala tjänster. I mindre vanliga yrkesgrupper är dominansen av kvinnor oftast ännu större. Undantaget är yrkesgruppen läkare där män utgör 63 procent av de sysselsatta. Nod väst är inte unik när det gäller den sneda könsfördelningen bland sysselsatta inom Sjukvård och sociala tjänster. Fördelningen mellan män och kvinnor ligger ungefär på samma nivå som för länet i sin helhet. I de olika länsdelarna har företrädare för branschsektorn beklagat denna situation, vilket också framgår av intervjuerna med företrädare i nod väst. I vissa verksamheter har man dock arbetat, mer eller mindre, strategiskt med frågan och redogjort för olika insatser för att locka fler män till arbete inom vård och omsorg. [I]hop med skolan försöker vi vara med på öppet-hus-dagar och marknadsföra oss, även mot män. Vi jobbar även med studiebesök från årskurs åtta. Det är ju nästan där man behöver fånga upp dem för att få ett intresse för vård och visa vilka möjligheter det finns att gå vidare inom olika områden. Det är väl där det är störst chans att locka killar. Vi jobbar ihop med skolan och tar emot de här eleverna tidigt för att ge en bild av vad vi har att erbjuda. 14

Den samlade bilden utifrån intervjuerna är att ett strategiskt arbete i många fall saknas. Man kan inte bärga [anställa] män bara för att de är män, utan de måste ju vara kompetenta. Har vi möjlighet kan vi välja en man, men vi har ingen sådan uttalad policy inom kommunen som säger att vi ska jämna ut könsfördelningen. Traditionella föreställningar om vad som är manliga och kvinnliga arbeten tycks också vara en tröskel för att kunna locka fler män till dessa jobb. Jag hoppas självklart att det kommer fler män in i vård och omsorg, men det är svårt. Vård är ju ändå vård och omsorg. Jag tror det är mer eller mindre medfött. Det ser man ju på bebisar. Även om du ger en pojke en docka så tar han hellre en bil och kör med. Det vårdande sitter i generna tror jag. Det är mer kvinnligt att ge vård. Industri Sysselsättningen inom industrin har gått tillbaka större delen av 1990-talet och fram till år 2008 i hela Örebro län. Figur 5 visar att sysselsättningsminskningen i förhållande till index år 1990 har varit större i nod väst i jämförelse med förändringen av industrisysselsättningen i länet som helhet. Procentuellt minskade industrisysselsättningen i nod väst under 90- talskrisen (år 1990-1993) mindre än i övriga länet. Återhämtningen från år 1993 blev dock svagare jämfört med länet som helhet. En ny tillbakagång för industrisysselsättningen i nod väst, som inte drabbade industrisysselsättningen i länet som helhet, syns även mellan år 1996-1999. En försiktig ökning skedde sedan i nod väst 1999-2002. År 2002 låg sysselsättningen inom industrin på 25 procentenheter under index, vilket var ungefär i samma nivå som industrisysselsättningen i länet som helhet. År 2008 låg nivån för sysselsättningen inom industrin i nod väst cirka 30 procentenhet lägre än index år 1990. Det är naturligtvis en dramatisk minskning av sysselsättningen som vi ser inom industrin. I reella tal handlar det om en minskning med cirka 3 000 sysselsatta mellan år 1990-2008. Det är dock viktigt att hålla kvar i minnet att industrisysselsättningen är stark i länet som helhet och i synnerhet i nod väst. Vi finner flera företag i noden som är starka och ledande inom bland annat försvarsindustri, verkstadsindustri och stålindustri, också ur ett globalt perspektiv. Industrisysselsättningen utgjorde 30 procent av den totala sysselsättningen i noden, år 2008. Totalt var 6 651 personer sysselsatta inom industrin. 15

Figur 5. Sysselsättningsförändringar inom branschsektorn Industri i nod väst samt Örebro län, år 1990-2008 (Index 1990 = 100). 105 100 95 90 85 80 75 70 65 60 Industri, nod väst Hela sysselsättning i nod väst Industri, Ölän Hela sysselsättningen Ölän År 1990 År 1993 År 1996 År 1999 År 2002 År 2005 År 2008 Sysselsättningsminskningen inom industrin i nod väst och i länet som helhet är inte unikt. I hela västvärlden har det skett en liknande minskning sedan mitten av 1970-talet. Det hänger samman med en tilltagande globalisering av ekonomin, men även med en stark rationalisering och specialisering som har lett till en allt mer kunskapsdriven produktion. I många fall kan vi se en produktionsökning i takt med personalminskningar hos industriföretagen (Jakobsson, 2009). Detta har också lett till en närmast paradoxal situation. Samtidigt som många har fått lämna arbeten inom industrin har företagen ofta svårt att hitta den kompetens de behöver. SCB räknar med att fram till 2030 kommer det att saknas närmare 50 000 gymnasie- och högskoleingenjörer samt 40 000 med gymnasial industriutbildning i riket som helhet (www.scb.se). Tabell 5 visar bland annat rekryteringsbehov i olika yrkesgrupper inom branschsektorn industri i nod väst. Tabell 5. Rekryteringsbehov m.m. för de fem vanligaste yrkesgrupperna inom bygg och industrisektorn i nod väst. Antal sysselsatta, år 2008 Andel kvinnor Medelålder, år 2008 Rekryteringsbehov till år 2023 Rekryteringsbehovets andel (%) av tot. syss. 2008 Yrkesgrupp Maskinoperatörer o montörer 1 358 26% 44 428 32 Metallhantverk reparationsarbete 1 113 4% 43 320 29 Ingenjörer o tekniker 1 065 15% 49 489 46 Processoperatörer 600 17% 46 207 35 Civilingenjörer arkitekter m.fl. 297 13% 46 110 37 16

Den ökande graden av kunskapsdriven produktion och det ökande behovet av utbildning inom industrin återspeglas i figur 6. Vi ser att andelen högutbildade har ökat mellan år 1990 och 2008, men framför allt har andelen lågutbildade minskat rejält. Det är ett mönster som återfinns inom industrin i hela länet (Jakobsson 2012a; Jakobsson 2012b; Jakobsson 2012c). Tabell 6. Utbildningsnivå bland sysselsatta inom Industrin år 1990 samt 2008. 60% 50% 1990 2008 40% 30% 20% 10% 0% Låg Medel Hög Samverkan kring kompetensförsörjning Bilden av en mer kunskapsintensiv produktion och en kunskapsdriven utveckling inom industrin bekräftas av de intervjuer som är gjorda med företrädare för industrin i nod väst. Det genererar naturligtvis också stora utmaningar utbildningsanordnare och utbildningssystemen för att matcha behovet av kunskap inom industrin. En av de intervjuade uttrycker det så här: Det [de ökade kunskapskraven] handlar bland annat om att du från förskolan levererar till grundskolan och elever som lyckas bra i gymnasiet och som blir inspirerade att gå vidare till högskola. Ska vi överleva som nation så kräver det att vi har ett högt teknikinnehåll i de produkter vi har [ ] Då krävs det att vi har ett fungerande skolväsende från botten och hela vägen fram. I grunden handlar det väldigt mycket om att skolvärlden behöver ha en ökad kunskap om industrin och våra behov [...] Nu tycker jag att vi börjar få igång ett samarbete med gymnasieskolan för att få lärare och syokonsulenter att komma på studiebesök. Framför allt är det med de gymnasiala utbildningarna med inriktning mot industri och teknik samt med de eftergymnasiala utbildningarna och vuxenutbildningarna som industrin har mest samverkan med och behov av kopplingar till. Flera representanter i olika länsdelar, liksom i nod väst, har uttryckt oro för låga resultat i grundskolan och vad man upplever som ett minskande intresse för teknik och industri hos ungdomar. 17

Flera av de intervjuade uttrycker att det ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är önskvärt att stärka samverkan mellan branschsektorn och utbildningsanordnare. De räknar också upp flera exempel på goda former av samverkan, framför allt med gymnasieskolan, där det pågår samverkan i dagsläget. I detta sammanhang ser de Teknikcollege som en viktig plattform för samverkan där företagen dels kan stödja utbildning så den finns kvar i noden, dels påverka och delta i utveckling av utbildning. Vi har ett nära samarbete med Teknikcollege Karlskoga/Degerfors idag. Det är ju framför allt industritekniska programmet och teknikprogrammet som är grundbas för oss. Tyvärr har vi inte kunnat rekrytera därifrån de senaste åren för att vi inte haft de behoven. Men, vi jobbar väldigt nära dem för att utveckla utbildningen och för att få den att stanna kvar i regionen. I flera av intervjuerna nämner man flera YH-utbildningar som är på gång att starta eller som nyligen har startat. Representanterna har stora förhoppningar på att de utbildningarna ännu bättra ska matcha den specialistkompetens som industriföretagen behöver. Läs mer i kapitel tre om utbildning och matchning. När det gäller till exempel gymnasieutbildning så har ju näringslivet tillsammans med kommunerna satsat på Teknikcollege i Karlskoga, det så kallade Möckelngymnasiet. Sen satsningen känns helt rätt nu försöker vi följa upp genom att gå in med en ansökan när det gäller YH-utbildning för CNC-operatörer. Vi tar det alltså till nästa nivå. När det gäller samverkan med eftergymnasiala utbildningsanordnare och utbildningar tar de intervjuade upp behov av en närliggande ingenjörsutbildning på akademisk nivå samt att man önskar ett ännu närmare samarbete med universitet i Örebro. Det man skulle vilja lyfta fram är att man ser till att man får en bättre samverkan med universiteten. Då menar jag både med Örebro universitet och med Karlstad universitet. Ska man nu in och söka för civilingenjörsutbildning då vill det till att man samverkar med näringslivet. En möjlig plattform för en sådan utveckling kan vara Campus Nobel i Karlskoga. Det är en enhet inom Örebro universitet som ska fungera som en samarbetspart mot regionens näringsliv (www.oru.se). Genomgående tar de intervjuade upp frågan om samverkan med utbildningsanordnare som mycket centralt för att säkra nutidens och framtidens kompetensförsörjning till industrin. En annan aspekt av samverkan, som ett par av de intervjuade tar upp, är att man anser att samarbete med gymnasieskolan och högre utbildningar bidrar till att stärka företagens attraktivitet. Gällande attraktivitet pratar de om studiebesök, mässor med mera. Bara möjligheten att få visa upp sina arbetsplatser för ungdomar ser de som avgörande för kunna attrahera morgondagens anställda inom industrin i nod väst. Jämställdhet och mångfald År 2008 var 76 procent av de sysselsatta inom industrin män. Motsvarande siffra för kvinnor var 24 procent. Utlandsfödda från länder utanför Norden utgör cirka 6 procent av den totala 18

sysselsättningen i nod väst. Inom branschsektorn Industri utgör de cirka 4 procent. Av intervjuerna framgår det att de ser positivt på ökad mångfald inom branschsektorn, både vad gäller såväl en större andel kvinnor som fler utlandsfödda. Framför allt tror man att en större mångfald leder till en bättre dynamik och ett utvidgat perspektiv som gynnar utvecklingen på företaget. Jag har erfarenhet av det [mångfald i verksamheten] och det är bara fördelar. Jag har varit aktiv och sagt det är bra om du får in några tjejer här, då får vi en annan synpunkt. Även olika åldrar kan ha lite olika syn på saker och ting. Vi blir jäkligt fort överens när alla är lika. Liksom inom branschsektorn vård- och omsorg är det dock svårt att utifrån intervjuerna se att det finns något sytematiskt och långsiktigt arbete för att förändra den könsmässiga snedfördelningen inom sysselsättningen eller för att öka den etniska mångfalden på arbetsplatsen. Jag kan inte påstå att vi har prioriterat det här området. De få gånger vi rekryterar så rekryterar vi den person som har bäst kompetens och vi funderar väl inte på om den är man eller kvinna, eller var personen kommer ifrån. Det [att öka mångfald på arbetsplatsen] har vi ingen direkt plan för. 19

Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån möjligheterna och utmaningarna för kompetensförsörjningen i nod väst Det här kapitlet kommer fem utmaningar för den lokala kompetensförsörjningen i nod öst att presenteras och diskuteras: 1. Den åldrande befolkningen, 2. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden, 3. Den etniskt och könsmässigt segregerade arbetsmarknaden, 4. Utbildning och matchning samt 5. Pendling. 1. Den åldrande befolkningen Det finns en skevhet i nattbefolkningens åldersstruktur i nod väst som har stor betydelse för kompetensförsörjningen, vilken framgår av tabell 6 2. Det rosa fältet (45-64 år) markerar den andelen av befolkningen som kommer lämna arbetsmarknaden på grund av ålderspension inom en tjugoårsperiod (om de går i pension vid 65-års ålder). De utgör en större andel av befolkningen i jämförelse med så väl genomsnittet för länet som för riket i helhet. Den gröna markeringen (65-84 år) visar en ännu större skillnad mellan kommunerna i nod väst och genomsnittet för länet och riket. Det handlar alltså om de i nattbefolkningen som, utifrån antagandet om ålderspension vid 65-års ålder, redan har lämnat arbetsmarknaden. Den blåa markeringen (85-W år) visar slutningen andelen av nattbefolkningen i de så kallade äldre-äldre åldrarna. Även här ser vi att en större andel av befolkningen finns i dessa i nod väst-kommunerna. Tabell 6. Nattbefolkning i nod väst, Örebro län samt riket år 2011, andelar (%). Åldersgrupp Degerfors Karlskoga Länet Riket 0-6 5,9 7 8 8,3 7-15 9,4 9,5 9,6 9,5 16-19 5,5 4,8 5,2 5,2 20-44 25,4 28,2 31,4 32,7 45-64 28,9 26,4 25,6 25,5 65-84 21,5 20,5 17,3 16,1 85-W 3,3 3,6 2,9 2,7 Totalt 100 100 100 100 Källa: SCB/rAps Utmaningar för kompetensförsörjningen En av de största utmaningarna som den förändrade ålderstrukturen kommer medföra handlar om hur äldreomsorgen och sjukvården kan och bör organiseras för att möta det troligen ökande behovet av vård och omsorg. Även om hälsan bland de äldre ökar och vårdkostnaderna per individ blir lägre, kommer äldrevården att utgöra en mycket stor utmaning för hela länet de närmaste tjugo åren. Inom en tjugo kommer den förhållandevis stora gruppen inom åldersspannet 65-84 år att nå de äldre-äldre åldrarna. 2 Se även befolkningspyramiden i bilaga 1. 20

Beräkningar i simuleringsmodeller, där variabler som till exempel sänkta vårdkostnader, ökad effektivitet och ökad medellivslängd tas med i beräkningarna, förväntas äldrevården i hela landet sakna 65 000 årsarbetare år 2030 (Regeringskansliet/LEV-projektet, 2010). Andra beräkningar visar en brist på cirka 285 000 personer med gymnasie- eller högskoleutbildning inom hela hälso- och sjukvårdssektorn år 2020 (Hörnsten & Bergstrand-Levander, 2002) 3. Den åldrande befolkningen innebär även att fler ur den lokala arbetskraften kommer att lämna arbetsmarknaden på grund av ålderspension, vilket betyder minskade möjligheter för företag och verksamheter inom kommun och landsting att rekrytera lokalt. Frågan om den åldrande befolkningen berör också frågor som handlar om de arbetslösas möjlighet att komma tillbaka på arbetsmarknaden och om invandrarnas etablering på arbetsmarknaden. Det handlar också om att få fler kvinnor till industrin och fler män till vård och omsorg, om utbildning och matchning samt om möjligheter och utmaningar för ökad arbetspendling 4. 2. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden I nod väst saknade 3 215 personer (20-64 år) kontrolluppgift för förvärvsarbete år 2008. Det motsvarade cirka 15 procent av nattbefolkningen i samma ålderskategori. En något större andel av dessa var kvinnor (55 procent). En analys av sysselsättningsstatusen för hela ålderspannet (16 år och uppåt) visar att de yngsta och de äldsta åldersgrupperna har svagast förankring på arbetsmarknaden. Gällande de yngre kan den höga andelen med svag förankring på arbetsmarknaden och ingen förankring bero på studier. En trolig förklaring till att så pass många i den äldsta gruppen 60-65 år saknar förankring på arbetsmarknaden är att många lämnat arbetsmarknaden på grund av ålderspension innan 65 år. Tabell 7. Sysselsättningsstatus för olika åldersgrupper i nod väst, år 2008. Åldersgrupper Stark förankring Svag förankring Ingen förankring 20-24 år 70,40% 14,30% 15,30% 25-29 år 78,60% 6,60% 14,90% 30-34 år 83,30% 4,50% 12,20% 35-39 år 86,60% 3,30% 10,10% 40-44 år 86,80% 3,40% 9,70% 45-49 år 84,40% 3,50% 12,10% 50-54 år 82,40% 3,10% 14,60% 55-59 år 78,10% 5,00% 17,00% 60-64 år 61,00% 10,40% 28,60% En analys av utbildningsbakgrunden hos gruppen som saknar förankring på arbetsmarknaden visar att den största andelen har allmän studieinriktning. Bland övriga inriktningar för samma grupp framträder utbildningar mot teknik och tillverkning samt samhällsvetenskap/juridik/administration (figur 6). 3 Läs mer om åldersproblematiken i rapporten Möjligheter och utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012). 4 Resonemang om utmaningar som hänger samman med befolkningens åldersstruktur kan du läsa om i rapporten och Möjligheter och utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012). 21

Figur 6. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod väst, år 2008. Hälso o sjukvård social omsorg 9% Tjänster 6% Okänd inriktning 8% Allmän utb 42% Lant o skogsbruk djursjukvård 1% Teknik o tillv 19% Naturvet matematik data 1% Samh juridik handel adm 10% Pedagogik o lärarutb 2% Humaniora o konst 2% Cirka 17 procent av nattbefolkningen (20-64 år) i nod väst hade grundskola eller motsvarande som högsta avslutade utbildning, år 2008. Bland dem som hade en stark förankring på arbetsmarknaden var det endast 13 procent som hade högst grundskola som högsta avslutade utbildning. För gruppen som saknade förankring på arbetsmarknaden var det 35 procent som endast hade grundskola i sin utbildningsbakgrund. Detta indikerar ett samband mellan utbildningsnivå och möjlighet att få fotfäste på arbetsmarknaden. Utmaningar för kompetensförsörjningen De drygt 3 200 personer som stod utanför arbetsmarknaden är en viktig resurs för den framtida kompetensförsörjningen. Om dessa personer får en möjlighet att komma in, eller komma tillbaka, på arbetsmarknaden görs flera vinster för så väl samhället som för individerna i fråga. Ett karaktäristiskt drag för den här gruppen är den låga utbildningsnivån. Riktade utbildningsinsatser mot denna grupp inom gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen kan vara en nyckel till för att använda denna resurs optimalt. 3. Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden Arbetsmarknaden i nod väst är tydligt uppdelad mellan män och kvinnor. Figur 7 visar att endast av de fyra största branschsektorerna är jämnt könsfördelad. Inom Företagstjänster, FoU finner vi en närmast helt jämn fördelning mellan män och kvinnor. Sysselsättningen inom Företagstjänster, FoU utgör dock endast 13 procent av den totala sysselsättningen inom noden. Inom branschsektorerna Industri samt Sjukvård/sociala tjänster är snedfördelningen mellan sysselsatta män och kvinnor påtaglig. 76 procent av de sysselsatta inom industrin är män och 86 procent av de sysselsatta inom Sjukvård/sociala tjänster är kvinnor. Även branschsektorn Utbildning är starkt könssegregerad. 22

Figur 7. Fördelning av män och kvinnor inom de fyra största branschsektorerna i nod väst, år 2008. (blå staplar = män, röd staplar = kvinnor) Sjukvård, sociala tj Utb, inkl. förskola Företagstj, FoU Industri 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv kan man framhålla att den könssegregerade arbetsmarknaden är problematisk ur flera aspekter. Föreställningar om manligt och kvinnligt arbete kan bland annat utgöra hinder vid rekryteringar samt trösklar vid yrkesval. Detta gör att matchningen och rörligheten på arbetsmarknaden kommer att fungera sämre. Löfström (2005) menar att könsstereotypa föreställningar om vad män och kvinnor jobbar med, eller bör jobba med, låser in stora delar av arbetskraften till vissa yrken. För företagare som söker kvalificerad personal vid nyanställningar skulle naturligtvis möjligheten finna rätt personer öka om han eller hon kan göra urval ur hela arbetskraften, och inte vara begränsad till ett kön. Vi finner en liknande uppdelning mellan män och kvinnor om vi tittar gymnasial utbildningsbakgrund (figur 9). Den starkaste könsuppdelningen finns bland de med gymnasial omvårdnadsutbildning. Figur 8. Andel män och kvinnor inom de fem vanligaste avslutade gymnasieutbildningarna för nattbefolkningen (20-64 år) i nod väst, år 2008. Omvårdnadsutb Gy Tekniskt gymnasium Verkstadsutb Gy Samh Soc Hum Gy Handel o ekonomiskutb Gy 0% 20% 40% 60% 80% 100% 23

Generellt visar en analys av mäns och kvinnors utbildningsnivå att kvinnor har en högre utbildningsnivå (figur 9). Figur 9. Utbildningsnivå för nattbefolkningen (20-64 år) i nod väst fördelad på män och kvinnor, år 2008. 70% 60% 50% Män Kvinnor 40% 30% 20% 10% 0% Låg Medel Hög En annan aspekt av den segregerade arbetsmarknaden är uppdelningen mellan svensk- och utlandsfödda. En analys av sysselsättningsstatus för olika grupper fördelade på födelseland/region visar att bland gruppen med personer födda i Sverige hade drygt 80 procent en stark förankring på arbetsmarknaden. Bland gruppen födda utanför Norden var det endast 55 procent som var starkt förankrade på arbetsmarknaden (figur 10). Figur 10. Sysselsättningsstatus för nattbefolkningen (20-64 år) i nod väst, fördelade på födelseland/region. 90% 80% 70% 60% Stark förankring Svag förankring Ingen förankring 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sverige Norden Övriga År 2008 fanns det drygt 4 400 utlandsfödda i nod väst. Den största gruppen kom från andra nordiska länder. 24

Figur 11 visar de fem vanligaste ursprungsregionerna för utlandsfödda i nod väst. Figur 11. Ursprungsregion för utlandsfödda (20-64 år) i nod väst, år 2008. Västra Asien; 386 Västra Europa; 164 Norden; 1125 Övriga Asien; 409 Östra Europa; 448 I tabell 8 ser vi att utlandsfödda från Norden samt från östra Europa ligger ungefär på samma nivå gällande sysselsättningsstatus. Lägst andel med stark förankring på arbetsmarknaden har gruppen som är födda i västra Asien. Tabell 8. Sysselsättningsstatus för olika grupper av utlandsfödda i nod väst (20-64 år), år 2008. Födelseregion Stark förankring Svag förankring Ingen förankring Norden 69% 6% 25% Östra Europa 67% 8% 24% Övriga Asien 58% 10% 31% Västra Asien 39% 16% 45% Västra Europa 61% 8% 31% Det finns flera förklaringar till de utlandsföddas brist på förankring på arbetsmarknaden. I rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012) tas till exempel den långa introduktionstiden, som för närvarande ligger i genomsnitt på sju år, för nyanlända invandrare upp. Det kan i viss utsträckning förklara de höga siffrorna för grupperna från västra Asien som har kommit under senare år. Det går dock inte att bortse ifrån att det föreligger diskriminerande hinder för utanlandsfödda, som försvårar inträde på arbetsmarknaden (Jakobsson 2009). Tittar vi på de utlandsföddas utbildningsnivå kan vi konstatera att andelen lågutbildade är lägst inom gruppen födda i östra Europa samt inom den svenskfödda gruppen. I grupperna som är födda i Norden, övriga Asien och västra Asien ligger andelen lågutbildade på över 30 procent. Den stora andelen lågutbildade i dessa grupper är en försvårande orsak när det gäller deras etablering på arbetsmarknaden (tabell 9). 25

Tabell 9. Utbildningsnivå för nattbefolkningen (20-64 år) i nod väst, 2008. Födelseland/region Låg Medel Hög Ej_uppg Sverige 16% 60% 24% 0% Norden 33% 52% 13% 2% Östra Europa 12% 54% 31% 3% Övriga Asien 33% 42% 20% 5% Västra Asien 36% 29% 25% 10% Västra Europa 19% 38% 32% 12% För två av grupperna är andelen högutbildade högre än för svenskfödda. Det är personer födda i östra Europa och västra Asien. Tabell 10 visar att en hög andel av de högutbildade som är födda i Sverige har en stark förankring på arbetsmarknaden. Även för de andra grupperna har utbildningsnivån betydelse för förankring på arbetsmarknaden. Dock i lägre grad än för svenskfödda. Bland till exempel högutbildade inom gruppen som är födda i västra och övriga Asien är det fortfarande över 30 procent som saknar förankring på arbetsmarknaden. Tabell 10. Sysselsättningsstatus för nattbefolkningen (20-64 år) i nod väst, år 2008. Födelseland/region Stark förankring Svag förankring Ingen förankring Sverige 88% 6% 5% Norden 84% 6% 10% Östra Europa 73% 11% 16% Övriga Asien 53% 15% 32% Västra Asien 45% 17% 39% Västra Europa 70% 7% 23% Utmaningar för kompetensförsörjningen Såväl den könsmässiga som den etniska segregationen på arbetsmarknaden är problematisk ur flera aspekter. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv handlar det framför allt om att segregationen dels begränsar arbetsgivare att hitta rätt personer och dels om att det begränsar möjligheterna för individer att arbeta med det som de helst vill. Kan de segregerande mönstren på arbetsmarknaden brytas blir vinsterna stora utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. Utmaningarna i detta avseende är stora. Segregationen på arbetsmarknaden är ofrånkomligt befäst med frågor om diskriminering och exkludering av olikheter inom mer eller mindre monokulturella verksamheter och organisationer. Den samlade bilden utifrån intervjuerna är dock att det finns en stark vilja att bryta dessa segregerade mönster. Samtidigt finns det behov av att höja medvetandegraden och kunskapen om vad som skapar dessa mönster och hur det kan motverkas, till exempel hur antalet kvinnor inom industrin ska kunna öka, hur antalet män inom vård och omsorg ska kunna öka samt hur fler utlandsfödda ska komma in på arbetsmarknaden över huvud taget. 26

4. Utbildning och matchning Om vi jämför kommuner och länsdelar utifrån utbildningsnivå ligger nod väst ungefär på samma genomsnitt för länet. Andelen högutbildade i Karlskoga är jämförelsevis sett högre än många andra kommuner, men lägre i Degerfors (tabell 11). Tabell 11. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år 2008. Kommun Låg Medel Hög Askersund 19,6% 59,0% 20,8% Degerfors 20,6% 60,6% 18,0% Hallsberg 20,3% 58,5% 20,5% Hällefors 19,3% 59,6% 19,3% Karlskoga 16,5% 57,1% 25,3% Kumla 18,4% 56,9% 24,1% Laxå 20,8% 61,7% 17,1% Lekeberg 18,5% 54,8% 25,8% Lindesberg 18,3% 57,5% 23,1% Ljusnarsberg 20,1% 62,0% 16,1% Nora 15,9% 55,2% 27,7% Örebro 13,9% 46,0% 38,9% Nod väst 17,5% 58,0% 23,5% Örebro län 16,2% 52,0% 30,7% Utvecklingen på arbetsmarknaden gör att utbildningsnivån hos nattbefolkningen behöver höjas på kort och på lång sikt. Vi ser till exempel ökade kompetenskrav inom såväl förskola och äldreomsorg, samtidigt som det på sikt kan bli brist på kompetens inom dessa verksamheter. SCB har beräknat att drygt 146 000 utbildade inom gymnasial omvårdnad kommer att saknas år 2030. Därtill kommer stora brister inom andra utbildningar mot vård, omsorg och skola att ställa stora krav på såväl utbildningssystemen som på verksamheter som är beroende av inflöde av dessa kompetenser (figur 12). Figur 12. Områden med störst brist på utbildade år 2030. Källa: SCB:s hemsida. Nedladdad: 2012-11-02. 27