Klimatanpassning. Underlag till Klimatstrategi för Kristianstads kommun Antagen 2011-09-13

Klimatanpassning Underlag till Klimatstrategi för Kristianstads kommun Antagen 2011-09-13

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Klimatet förändras och vi måste anpassa oss till det 5 Kommunerna har en viktig roll 6 Kristianstad ligger långt framme 6 Anpassning även i Kristianstad 6 Klimatförändringarna i Kristianstads kommun - scenarier 8 Stigande temperatur Fel! Bokmärket är inte definierat. Värmeböljor blir vanligare 9 Behovet av uppvärmning minskar, behovet av kylning ökar 10 Torrperioderna förändras inte 11 Högflöden vanligare, men lägre maxflöden i Helge å 12 Extrem nederbörd ökar 13 Årsnederbörden ökar något 14 Vegetationsperioden förlängs kraftigt 15 Mindre med snö 16 Mindre med is 17 Östersjöns nivå stiger 18 Sammanfattning av scenarierna 19 Konsekvenser och åtgärder på grund av det ändrade klimatet i Kristianstads kommun 19 Kommunikationer 20 Vägar 20 Järnvägar 21 Sjöfart 22 Flyg 23 Telekommunikationer 24 Radio och TV 25 Tekniska försörjningssystem 26 Elproduktion och distribution 26 Dammar 27 Värme- och kylbehov 28 Fjärrvärme 29 Dricksvattenförsörjning 30 Bebyggelse och byggnader 31 Översvämning av strandnära bebyggelse 31 Ras, skred och erosion 32 Kusterosion 33 Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten 34 Byggnadskonstruktioner 35 Föroreningsspridning vid översvämningar, ras och skred 36 Areella näringar och turism 37 Skogsbruket 37 Jordbruket 38 Fiskenäringen 39 Turism och friluftsliv 40 Naturmiljön 41 Landekosystem 41 Sötvattenmiljön 42 3

Östersjön och den marina miljön 43 Människors hälsa 44 Extremtemperaturer 44 Ändrad luftkvalitet 45 Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred 46 Smittspridning 47 Förändringar i vår omvärld och deras påverkan på Sverige 48 Kostnadsbedömningar 50 Tänkbara åtgärder för kommunala förvaltningar och bolag i Kristianstads kommun 51 C4 Teknik 51 Åhus hamn 53 Kristianstad Airport 53 Kommunledningskontoret 53 Räddningstjänsten 54 Miljö- och hälsoskyddskontoret 54 Stadsbyggnadskontoret 55 Barn- och utbildningsförvaltningen 55 Omsorgsförvaltningen 55 AB Kristianstadsbyggen 56 C4 Energi 56 Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen 56 4

Klimatet förändras och vi måste anpassa oss till det Atmosfären blir varmare och klimatet på vår planet förändras. Det finns övertygande vetenskapliga bevis för att människans aktiviteter medför stigande halter av växthusgaser och därmed en stigande medeltemperatur globalt. Både det vetenskapliga och politiska samhället i Sverige anser att det kommer att bli betydande klimatförändringar och effekter av detta även i vårt land. Trots ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser är stoppsträckan lång och utsläpp har redan skett under lång tid. Klimatförändringarna har redan börjat ske. Utöver att fortsätta minska utsläppen måste vi därför ställa in oss på att klimatet förändras och börja anpassa samhället därefter. Under åren 1991 2007 har alla år i Skåne, utom 1996, varit varmare än genomsnittet för klimatnormalen 1961 1990. Kompletterande statistik för 2008 visar att även detta år var varmt: 1,6 grader varmare än normalt. (Källa: SMHI.) 5

Kommunerna har en viktig roll Anpassning till ett förändrat klimat är en fråga för hela samhället och för alla länder. I Sverige samarbetar Naturvårdsverket, Boverket, SGI, SMHI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att stödja samhällets anpassning till klimatförändringarna. Klimatoch sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) har gett oss en mycket omfattande och detaljerad genomgång av konsekvenserna för Sverige av ett förändrat klimat. Kommunerna spelar en avgörande roll i klimatanpassningen, vilket även poängteras i klimatoch sårbarhetsutredningen. Kommunerna driver verksamheter som påverkas av ett förändrat klimat, t ex skolor, vård och omsorg, ansvarar för en stor del av infrastrukturen i samhället, t ex gator, vattenproduktion och avloppsrening som påverkas av ett ändrat klimat, har ofta andra kommunägda verksamheter som måste börja anpassas, t ex bostäder, el och värmeverk, kollektivtrafik, hamnar och flygplatser, ansvarar för den fysiska planeringen som är avgörande för att det framtida samhället ska byggas med anpassning till ett förändrat klimat, ansvarar i de flesta fall för krishantering och räddningstjänst inom kommunen, har ofta ett omfattande planeringsunderlag med karteringar, mätningar och lokalkännedom som underlättar genomförandet av klimatanpassning, är för de flesta den närmaste nivån i samhällsstrukturen som medborgarna förhåller sig till. Kristianstad ligger långt framme Kristianstads kommun har hittills varit framgångsrik med att minska utsläppen av fossil koldioxid genom de LIP och KLIMP program som kommunens klimatkansli samordnat och genomfört. Man har varit framgångsrik med att erhålla statliga bidrag i tävlan med andra kommuner. Kristianstads kommun har genom den omfattande förstärkningen av vallarna kring staden Kristianstad visat hur en kommun kan genomföra stora projekt för att skydda sig mot naturkrafter som kraftiga översvämningar, något som andra samhällen framöver kan behöva göra. Även för detta har statliga bidrag erhållits. Kristianstads kommun har visat hur fysisk planering kan utformas med hänsyn till kommande klimatförändringar genom den pågående planeringen för utveckling av Åhuskusten, där hänsyn tas till stigande havsnivåer, högre grundvatten och ökade erosionsrisker. För detta har man uppmärksammats på många håll. Anpassning även i Kristianstad Jämfört med andra kommuner ligger Kristianstads kommun långt framme. Men det finns givetvis åtskilliga andra konsekvenser av ett förändrat klimat som man inom kommunen bara delvis eller inte alls har börjat beakta i sin verksamhet. Vissa konsekvenser är ganska uppenbara, andra är svårare att bedöma och en hel del kan ännu vara okända eller omöjliga att föreställa sig. Det är också svårt att bedöma vilka tänkbara konsekvenser som kommer att påverka just Kristianstads kommun och i vilken omfattning. 6

Vår kommun behöver därför som alla andra aktörer i samhället börja inventera vilka förändringar som är sannolika och hur man kan förhålla sig till dem. Vissa åtgärder kan man kanske vänta med tills de behövs, andra åtgärder berör kanske omfattande samhällsförändringar som därför behöver inledas i god tid. En plan eller ett program för klimatanpassning kan vara till hjälp för att strukturera arbetet och börja budgetera för åtgärder. Det är givetvis inte rimligt att kommuner, företag och enskilda själva ska ta ansvaret för planering och åtgärder inför klimatförändringarna. Staten och även EU 1 måste samverka och bidra i denna omställning. Med en god planering kan Kristianstads kommun bättre delta i denna samverkan och kanske även lättare få ekonomiskt stöd om program för detta upprättas framöver av staten och unionen. 1 Se exempelvis vitboken Adapting to climate change: Towards a European framework for action, Europakommissionen 2009 147/4 7

Klimatförändringarna i Kristianstads kommun - scenarier Som underlag för att bedöma kommande klimatförändringar har SMHI tagit fram klimatscenarier även på regional nivå. Se http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/. Distriktsindelningen motsvarar landrapporten i SMHI:s väderleksrapporter i P1. Kristianstads kommun tillhör i princip sydvästra Götaland, men man kan även snegla åt sydöstra Götaland eftersom vi ligger nära gränsen och genom regnskuggan från åsarna delvis har ett torrare klimat än västra Skåne. Nedan redovisas ett urval av SMHI:s klimatindex för sydvästra Götaland. Två scenarier ingår: SRES A2 (en snabb befolkningstillväxt och intensiv energianvändning) och SRES B2 (långsammare befolkningstillväxt och mindre energianvändning). Som komplement redovisas även andra scenarier utförda av SMHI på uppdrag av klimat och sårbarhetsutredningen och av Kristianstads kommun. Årsmedeltemperaturen stiger Årsmedeltemperaturen i Skåne beräknas stiga med mellan 4,1 och 5,2 grader till år 2100. 8

Värmeböljor blir vanligare Från 2050 beräknas värmeböljor (dygnstemperatur över 20 grader) bli vanligare och i slutet av seklet inträffa varje år. Ökningen blir något större i SÖ Götaland. Studier av hur temperatur och värmeböljor påverkar dödligheten i Storstockholm 1998 2003 visar att risken ökar då temperaturen (dygnsmedelvärdet) stiger över 20 grader. 2 2 Hälsopåverkan av ett varmare klimat. Yrkes och miljömedicin i Umeå samt FOI 2008. 9

Behovet av uppvärmning minskar, behovet av kylning ökar Uppvärmningsbehovet beräknas minska med cirka 40 % (30 % i SÖ Götaland). Kylningsbehovet beräknas öka från 3 till 18 37 graddagar under slutet av seklet, något mer i SÖ Götaland. Klimat och sårbarhetsutredningen har bedömt att energibehovet för ökad kylning riskerar att till minst hälften äta upp vinsterna av det minskade behovet av uppvärmning. Uppvärmning sker idag till stor del med biobränslen och avfall, medan kylning till stor del sker med elkraft. 10

Torrperioderna förändras inte De längsta torrperioderna beräknas inte förändras. 11

Högflöden vanligare, men lägre maxflöden i Helge å Det nuvarande s k 100 årsflödet (vattenföring som uppnås eller överträffas i genomsnitt en gång på 100 år) blir i framtiden mycket vanligare, enligt beräkningar utförda åt klimat och sårbarhetsutredningen 3. Vattenföringen i Helge å beräknas bli högre vintertid men lägre sommartid, enligt beräkningar utförda av SMHI på uppdrag av Elforsk 4. De allra högsta vattenflödena (BHF=beräknat högsta flöde) i Helge å beräknas dock bli något lägre i framtiden, cirka 80 90 % av nuvarande BHF. Det beror på att framtida vintrar beräknas få mindre med snö och tjäle (och mer regn). Dagens beräknade BHF grundas på extremt ogynnsamma förutsättningar med tjäle och mycket snö som snabbt smälter med en inkommande varmfront och kraftigt regn. Skyddsvallarna kring Kristianstad projekteras utifrån nuvarande BHF. Det innebär att säkerhetsmarginalen mot översvämningar i framtiden kan förbättras något. 3 Se utredningens bilaga B 14. 4 Känslighetsanalys av Flödeskommitténs riktlinjer i ett framtida förändrat klimat Andra upplagan. Elforsk rapport 07:15. 12

Extrem nederbörd ökar Den extrema nederbörden beräknas öka. Ökningen har redan börjat. Extrem nederbörd ger ökad påfrestning på exempelvis byggnadskonstruktioner, avvattning av fastigheter, vägar och tätorter. Dagvattensystemen är idag dimensionerade för nuvarande kraftiga regn, inte framtida. 13

Årsnederbörden ökar något Årsnederbörden beräknas öka något, med upp till 15 % till år 2100. Den ökade nederbörden kommer troligen mest att ske under vinterhalvåret. 14

Vegetationsperioden förlängs kraftigt Vegetationsperiodens längd beräknas öka med cirka 60 dagar (med 100 dagar i SÖ Götaland). Två tre månaders längre vegetationsperiod innebär gynnsammare förutsättningar för jordbruket, och ändrade förutsättningar för både odlade och vilda växtarter. 15

Mindre med snö Perioden med snötäcke minskar med nästan 20 dagar till slutet av seklet (med 30 dagar i SÖ Götaland) och helt snöfria år inträffar. Lägre vatteninnehåll i snön innebär lägre tillskott till vattenflöden orsakade av snösmältning. 16

Mindre med is Islossningen i sjöar beräknas infalla åtta veckor tidigare. Isbeläggningen i Östersjön beräknas också minska. Det kan vara till nytta för sjöfarten, men öka stormskadorna vintertid på stränderna om de inte är skyddade av is. 17

Östersjöns nivå stiger Årshögsta havsnivåer Kungsholmsfort 0.9 0.8 0.7 obs 1886-2006 obs & low case obs & high case EA2 & high case Sannolikhet 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 40 60 80 100 120 140 160 180 200 cm relativt RH70 Medelvattenståndet i Hanöbukten vid Åhuskusten beräknas stiga med upp till 0,8 meter. Nivån kan stiga ytterligare om inlandsisarna på Grönland och Antarktis smälter mer än tidigare bedömningar visar. Det högsta högvattnet i Hanöbukten beräknas stiga från 1,3 meter till cirka 2 meter över nuvarande nollnivå. 5 Utmed den låglänta Åhuskusten medför en stigande havsnivå att även grundvattennivån stiger ungefär lika mycket. Tillfälliga högvatten ger tillfälliga stigningar även för det strandnära grundvattnet. En högre havsnivå medför en ökad dämning av Helge å ända upp till Torsebro, särskilt märkbar vid lågvattenföring, då fallhöjden är liten. Vattennivån i Helge å från Torsebro till havet kommer i framtiden att få en högre basnivå. Det kommer att påverka stränder, grundvattennivåer och avvattning utmed hela sträckan. Projekteringen av skyddsvallarnas höjd i Kristianstad utgår från en havsnivå på +2 meter, vid ett samtidigt beräknat högsta flöde (BHF). Vid högflöde påverkar havets nivå mindre i absoluta tal än vid lågvatten, men innebär givetvis en höjning. 5 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden, SMHI på uppdrag av Kristianstads kommun, juni 2007. 18

Sammanfattning av scenarierna Sammanfattningsvis visar SMHI:s klimatscenarier att i Kristianstads kommun är följande förändringar troliga till slutet av seklet: Betydligt varmare, upp till cirka 5 grader högre årsmedeltemperatur. Värmeböljor blir betydligt vanligare. Kraftigt minskat uppvärmningsbehov, cirka 30 40 % minskning, och samtidigt ett ökat kylningsbehov. Något ökad årsnederbörd, med en redan inledd ökning av extrem nederbörd under enstaka dygn eller hela veckor. En betydligt längre vegetationsperiod, 2 3 månader längre. Betydligt mindre med snö och is. Konsekvenser och åtgärder på grund av det ändrade klimatet i Kristianstads kommun Klimat och sårbarhetsutredningen presenterade sitt betänkande hösten 2007. Huvudrapporten och de många bilagorna utgör en omfattande genomgång av de tänkbara konsekvenserna för Sverige. På följande sidor redovisas överväganden område för område strukturerat med samma indelning som i klimat och sårbarhetsutredningen. Inledningen i varje avsnitt är citerad ur utredningen. Därefter görs ett försök att beskriva relevansen för just Kristianstads kommun, tänkbara positiva och negativa konsekvenser i varje avsnitt, samt åtgärder för att hantera främst de negativa konsekvenserna. 19

Kommunikationer Vägar Klimat och sårbarhetsutredningen: Konsekvenserna för vägnäten av klimatförändringar kommer att bli betydande. Den ökande nederbörden och ökade flöden innebär översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur innebär att skador förskjuts från tjälerelaterade till värme och vattenbelastningsrelaterade samt minskade underhållskostnader för betongbroar. Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen äger och förvaltar ett stort antal gator och vägar. Problemen med erosion och liknande blir troligen generellt värre på landsbygden där vägarna är statliga eller enskilda. Problemen med översvämning och liknande kan bli stora främst i tätorterna med mer hårdgjorda ytor och övervägande kommunala gator. Kommunen har givetvis ett intresse av att samtliga vägar fungerar även om ansvaret är delat. Positiva konsekvenser Minde problem med tjälskador. Minskat behov av halkbekämpning. Minskat underhåll av betongbroar. Negativa konsekvenser Ökad risk för förrädisk halka pga pendling kring nollstrecket. Ökat slitage från dubbdäck pga mer barkmark. Ökad risk för erosion när diken och vägtrummor inte räcker till. Ökad risk för bortspolning av vägbankar. Ökad risk för att tunnlar och lågpunkter fylls med vatten. Åtgärder Inventering av vägtrummor och mindre broar. Höjning av broar med fri höjd <0,5 m över högsta högvatten. Inventering av vägbankar känsliga för vattenerosion. Anläggande av erosionsskydd. Ökning av dimensionering och anpassat materialval vid nyanläggning av vägar. Anpassning av avvattningen av vägar till ökad nederbörd. Ändring och omprövning av dikningsföretag. Uppdimensionering av pumpar alt beredskap för avstängning av tunnlar och andra låglänta vägsträckor. Omprövning i samverkan med Vägverket. 20

Järnvägar Klimat och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna kan allvarligt påverka järnvägsnätet. Större nederbördsmängder och intensivare nederbörd innebär översvämningar, genomspolning av bankonstruktioner med risk för åtföljande ras och skred. Ökade flöden ger ökad risk för erosion vid brostöd och anslutande bankar. Den ökade temperaturen under vintern minskar risken för rälsbrott, medan den under sommaren innebär ökat underhåll. Kraftigare vindar och ökade risker för stormfällning av skog ger konsekvenser för kraftmatningen. Relevans för Kristianstads kommun: Banverket ansvarar för järnvägarna i kommunen. Kommunen har inga egna järnvägar. Framöver kan kommunal spårbunden transport kanske bli aktuell. Kommunen har givetvis ett stort intresse av att järnvägen till Hässleholm, till Åhus och mot Karlskrona fungerar utan störningar. Järnvägen till Hässleholm kan hotas av stora vattenflöden i Helge å. Järnvägen till Åhus utmed Hammarslundsvallen kan hotas av höga vattenstånd i Hammarsjön. Positiva konsekvenser Minde problem med rälsbrott vintertid. Negativa konsekvenser Ökad risk för översvämningar och ras av järnvägsbankar, exempelvis vid passage över Isternäset och Hammarslundsvallen. Ökad risk för strömavbrott i samband med stormfällning av skog, dock fåtal sträckor i Kristianstad direkt utsatta pga passage genom skog. Åtgärder Inventeringar i samverkan med Banverket. 21

Sjöfart Klimat och sårbarhetsutredningen: Sjöfarten påverkas inte i någon större utsträckning av klimatförändringarna. En minskad förekomst av havsis, både vad gäller säsong och utbredning, är positivt för sjöfarten. Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten negativt längs Sveriges sydligaste kuster. En eventuell ökning av extrema vindar skulle kunna medföra problem för sjöfarten. Relevans för Kristianstads kommun: Åhus hamn är av stor betydelse för kommunen och företag i regionen. Kommunen är majoritetsägare. Innanför hamnen finns den kommunala fritidsbåthamnen. Det finns också några mindre, enskilda hamnar vid Landön och Tosteberga. Även Gropahålet används av fritidsbåtar. Positiva konsekvenser Högre generellt vattenstånd ger mindre risk för grundstötning. Risken för isläggning minskar. Negativa konsekvenser Mycket höga tillfälliga vattenstånd gör att hamnverksamheten upphör, fartygen får inte ligga förtöjda, kajerna översvämmas. Stora delar av hamnområdet ligger under 2 meter. Eventuellt ökande vindar, mer stormar vintertid och ingen is som dämpar. Åtgärder Inventera känsliga anläggningars höjdsättning i Åhus hamn. Sårbarhetsanalys utförs av Åhus hamn. 22

Flyg Klimat och sårbarhetsutredningen: Luftfarten påverkas inte i någon allvarligare grad av klimatförändringarna. Ett varmare klimat kan påverka tjäldjupet med konsekvenser för flygfältens bärighet. Ökade nederbördsmängder belastar flygplatsernas dagvattensystem och kan föranleda en tidigareläggning av planerade ombyggnader. Behovet av avisnings och halkbekämpningsmedel minskar i de södra delarna av landet, men ökar i stället i norr. Relevans för Kristianstads kommun: Kristianstad Airport är av stor betydelse för kommunen och företag i regionen. Kommunen är majoritetsägare. Positiva konsekvenser Minskat behov av avisning och halkbekämpning Negativa konsekvenser Extrem väderlek kan tidvis inskränka flygtrafiken. Kraftig nederbörd kan överbelasta dagvattensystemet. Åtgärder Kontroll av dimensioneringen för dagvatten. Sårbarhetsanalys utförs av flygplatsen. 23

Telekommunikationer Klimat och sårbarhetsutredningen: Ökade risker för stormfällning påverkar system med luftledningar och även master. Luftledningar kommer att finnas kvar under ett antal år även om utvecklingen går mot radiolösningar och nedgrävning av kablar. De elektroniska kommunikationerna är även kraftigt elberoende. Med hänsyn tagen till både förändringar av klimatet och skogstillståndet samt den pågående ombyggnaden av elsystemet kommer störningar sannolikt fortsatt att drabba de elektroniska kommunikationerna. Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen, liksom alla samhällssektorer, förlitar sig alltmer på elektronisk kommunikation, inklusive driftövervakning, larmsystem, information, datalagring. Kommunen äger vissa system för datakablar, främst i Kristianstad (?) och medverkar i Bredband för alla i Skåne. Vanlig och mobil telefoni är självklart av stor betydelse för kommunen och dess invånare, både i vanliga fall och i krislägen. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Ökad risk för stormfällning av luftledningar och master Ökad risk för elavbrott till försörjning av tele och elektronisk kommunikation. Åtgärder Se över alternativ kommunikation eller rutiner för känsliga verksamheter som är beroende av tele och elektronisk kommunikation Se över sårbarheten för kommunens webbplats, och även dess funktion för information i krislägen 24

Radio och TV Klimat och sårbarhetsutredningen: Radio och tv distributionen bedöms inte påverkas i någon väsentlig grad, men det är angeläget att klimatfrågan och dess påverkan på systemet fortsättningsvis beaktas. Utsändningar av radio och tv är beroende av el. Ett förändrat klimat kan komma att innebära mer stormfälld skog med konsekvenser för eldistributionen och indirekt för radio och tvdistributionen. Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen förlitar sig delvis på information via lokalradion vid driftsstörningar och i krislägen. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Ökad risk för elavbrott till försörjning av lokalradion Åtgärder Se över alternativ kommunikation vid driftsstörningar för lokalradion i krislägen 25

Tekniska försörjningssystem Elproduktion och distribution Klimat och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna innebär ökad nederbörd vilket skapar mycket goda förutsättningar för en successivt ökad vattenkraftproduktion. Detta kommer dock att kräva vissa investeringar i kraftverken. Även vindkraftproduktionen bedöms kunna öka något. En ökad stormfällning på grund av förändrat skogtillstånd, minskad tjäle och kraftigare vindar kommer säkerligen fortsatt att påverka elnäten negativt, trots den omfattande markförläggning av kablar som nu pågår. Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen har ingen egen produktion av vattenkraft eller vindkraft. Klimatförändringarna verkar göra denna produktion till framtidsbranscher, för vattenkraft mest i västra och norra Sverige. Kommunen är en storförbrukare av elkraft, och frågan är om utvecklingen t ex kommer att gynna köpare av el från vatten och vindkraft. Kommunen förmedlar elkraft genom det kommunala bolaget C4 Elnät som dock inte har luftledningar. Positiva konsekvenser Ökad produktion av elkraft från vattenkraft och vindkraft, som dessutom inte påverkar klimatet, kan eventuellt gynna Sverige som helhet och elkunder som Kristianstads kommun. Förutsättningarna för vindkraft i Kristianstads kommun kanske förändras/förbättras. Negativa konsekvenser Risk för ökad stormfällning och påverkan på övriga elnät, med åtföljande behov av markförläggning av kablar. Åtgärder Vindkraftspolicyn kan behöva ses över om förutsättningarna förändras. Samverkan med övriga nätbolag för förbättrad leveranssäkerhet. 26

Dammar Klimat och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna innebär en risk för att det flöde som är dimensionerande för dammar av riskklass I ökar inom delar av landet, men stora osäkerheter finns. 100 årsflödet visar på kraftiga ökningar framförallt i västra Götaland och västra Svealand, med ökade risker främst för dammar av riskklass II. Även i fjälltrakterna ökar 100 årsflödet med risken att detta kan fortplanta sig i hela vattendragen ner till mynningen. På många andra håll väntas dagens 100 årsflöden bli mindre vanliga. Relevans för Kristianstads kommun: I Kristianstad finns inte så många kraftverksdammar, dock ett flertal mindre kvarndammar. För Helge å och specifikt Torsebro har Elforsk gjort en känslighetsanalys som visar att påfrestningarna på kraftverket i Torsebro inte kommer att öka (dimensionerande flöde kommer troligen att minska). 100 årsflödet i Torsebro beräknas dock bli betydligt vanligare. Positiva konsekvenser Det dimensionerande flödet i Helge å beräknas minska. Negativa konsekvenser Höga flöden blir vanligare. Mindre dammar som inte underhålls tillräckligt kan eventuellt komma i farozonen. Åtgärder Mindre dammar kan behöva ses över med tanke på konsekvenserna nedströms om dammbrott skulle uppstå. 27

Värme- och kylbehov Klimat och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska kraftigt till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Det minskade värmebehovet kommer att innebära stora kostnadsbesparingar i form av minskad energianvändning. Relevans för Kristianstads kommun: Värmebehovet beräknas minska med 30 40 %. Kommunen har en stor mängd lokaler där uppvärmningsbehovet kommer att minska, samtidigt som man också en stor del av dessa är i särskilt behov av kylning, främst lokaler för vård och omsorg. Även äldre/sjuka som bor hemma kan under värmeböljor behöva kommunalt stöd för kylning eller transporteras till kylda lokaler. Positiva konsekvenser Uppvärmningsbehovet och kostnaderna kommer att minska. Möjlighet att bygga ut fjärrvärmen till fler fastigheter, med samma produktion vid fjärrvärmecentralerna som idag. Möjlighet att bygga ut fjärrkyla. Negativa konsekvenser Kylbehovet och kostnaderna kommer att öka. Minskad försäljning av fjärrvärme per fastighet. Åtgärder Förberedelse för fler och varmare värmeböljor, främst i lokaler får vård och omsorg. Konventionell eldriven kyla skulle öka elanvändningen kraftigt, därför bör andra åtgärder prioriteras som beskuggning, markiser, orientering av byggnader, placering av fönsterytor o dyl. Nuvarande trend med stora glasytor bör anpassas till de ändrade klimatförhållandena. Planering för transport av äldre och svaga till kalla lokaler vid kraftiga värmeböljor. Utbyggnad av fjärrkyla i tätorter. Planering för användning av frikyla från yt och grundvatten där detta inte innebär andra konflikter. Anpassning av alla detaljplaner och bygglov inför ett varmare klimat, samtidigt som elanvändningen för kylning inte bör öka. 28

Fjärrvärme Klimat och sårbarhetsutredningen: Ökad nederbörd med höjda grundvattennivåer ger ökad risk för markförskjutningar och översvämningar, företeelser som allvarligt kan skada fjärrvärmenäten. Då fjärrvärmesystemen successivt bedöms kunna anpassas till ett förändrat klimat bör de inte i någon större utsträckning påverkas av klimatförändringarna. Relevans för Kristianstads kommun: Värmebehovet, se avsnitt 4.2.3. Kommunen har ett omfattande fjärrvärmenät via C4 Energi. Produktionen sker med biobränsle på Allöverket och andra mindre kommunala värmeanläggningar. Liksom övriga ledningsnät för exempelvis vatten och avlopp behöver utbyggnader och ombyggnader ta hänsyn till den ökade risken för höga grundvattennivåer, skred och ras. Positiva konsekvenser Ökad tillväxt i skogen kan ge god tillgång till biobränsle. Ökade angrepp ger eventuellt större mängd dåligt virke som kan användas till energi. Minskade problem med tjälförskjutningar som skadar ledningsnäten. Negativa konsekvenser Risk för ökade problem med leverans av träbränsle med blötare och varmare vintrar. Risk för ökade angrepp på skogen, särskilt barrträd. Risk för ökade skador på fjärrvärmenätet pga erosion och högt grundvatten. Åtgärder Samverkan med leverantörer av biobränsle för att säkra leverans av biobränsle från skogen. Vid om och utbyggnad av fjärrvärmenäten ska risken för skador pga högt grundvatten och markförskjutningar beaktas. 29

Dricksvattenförsörjning Klimat och sårbarhetsutredningen: Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen blir avsevärda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred. Relevans för Kristianstads kommun: I kommunen sker all dricksvattenförsörjning med grundvatten. Råvattenkvaliteten till dricksvattnet och livsmedelsindustrin bedöms därför inte påverkas så länge inte ytvatten måste användas. Redan idag ökar dock efterfrågan på grundvatten i Sverige på grund av brunifieringen av ytvatten, ökat behov av bevattning samt anläggandet av energibrunnar för både värme och kyla, vilket gör att konkurrensen om grundvattnet på Kristianstadsslätten kan öka. Positiva konsekvenser Minskade problem med tjälförskjutningar som skadar ledningsnäten. Negativa konsekvenser Risk för ökad tillväxt av mikroorganismer i långa ledningar som värms upp mer under varmare somrar. Risk för ökade skador på vattenledningar pga erosion och högt grundvatten. Risk för ökad konkurrens om grundvattentillgångarna med åtföljande risker för bland annat ändrad grundvattenkvalitet. Åtgärder Vid om och utbyggnad av dricksvattennäten ska risken för skador pga högt grundvatten och markförskjutningar beaktas. Ökad kontroll av vattenkvaliteten i långa ledningsnät sommartid. Utvecklad förvaltning av grundvattentillgångarna på Kristianstadsslätten, bland annat genom Grundvattenrådet. 30

Bebyggelse och byggnader Översvämning av strandnära bebyggelse Klimat och sårbarhetsutredningen: Landets västra och sydvästra delar väntas få översvämningar längs vattendrag oftare eller mycket oftare i ett förändrat klimat. De ökade 100 årsflödena i fjälltrakterna kan också fortplanta sig längs vattendragen med översvämningar som följd, men här finns en osäkerhet då vattendragen är reglerade. I andra områden minskar risken för översvämningar eller kvarstår på dagens nivå. En höjd havsnivå ställer ökade krav på åtgärder och planering vid nybebyggelse framförallt längs landets södra kuster, men även längs de mellersta. Relevans för Kristianstads kommun: De maximala flödena beräknas minska pga mindre med snö och tjäle. 100 årsflödena beräknas däremot återkomma betydligt oftare i framtiden i kommunen pga ökad nederbörd, men rimligen bör byggnationen i stort vara anpassad för detta. Den stigande havsnivån i Östersjön kan vara ett direkt hot mot låglänt bebyggelse utmed Hanöbukten, vilket utretts i samband med kustplaneringen. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Vanliga översvämningar kan bli betydligt vanligare utmed vattendrag, diken och sjöar, vilket kan leda till lokala krav på skyddsåtgärder. En skyddsåtgärd på en plats kan dock leda till försämringar på andra platser. Ett exempel är kraven på reglering av Möckeln från närboende vilket kan leda till minskad buffringsförmåga i Helgeå systemet och därmed ökade risker nedströms. Den stigande havsnivån i Östersjön ökar risken för skador på låglänt bebyggelse utmed Hanöbukten, även indirekt via stigande grundvattennivåer utmed kusten och uppdämning av Helge å. Åtgärder Färdigställande av vallprojektet för skydd av Kristianstad. Kommunen behöver bevaka ökade anspråk på invallning och reglering av diken, vattendrag och sjöar i samband med att vanliga översvämningar blir allt vanligare, så att inte vissa områden skyddas på bekostnad av att andra områden kan drabbas än värre. Planering av låglänt bebyggelse utmed kusten måste ta hänsyn till risken för stigande havsoch grundvattennivåer, i enlighet med de förslag som finns i programmet för kusten. Inventering och eventuella åtgärder för låglänt bebyggelse och infrastruktur (inklusive eloch VA anläggningar) utmed Åhuskusten. 31

Ras, skred och erosion Klimat och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna med större och intensivare nederbördsmängder liksom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt benägenheten för ras, skred och erosion. Särskilt landets sydvästra/västra delar och delar av den östra kusten är utsatta. Framförallt låg bebyggelse ligger inom de skredbenägna områdena. Inom andra områden minskar i stället risken då snösmältningssäsongen blir förlängd och vårfloden minskar liksom de höga flödena. Relevans för Kristianstads kommun: I en översikt i klimat och sårbarhetsutredningens rapport bedöms risken för skred och ras öka i delar av Kristianstads kommun, det gäller de områden med jordlager av lera och silt som främst finns i den mellersta delen av kommunen. Risken för utveckling av raviner i samband med kraftig nederbörd bedöms öka på Linderödsåsens nordsluttning, men även övriga åsar kan vara i riskzonen. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Bebyggelse, dikessystem och infrastruktur i områdena med lera och silt kan få ökade problem med erosion och skred. Brantare sluttningar med morän och finkorniga jordarter kan drabbas av ökad erosion och ravinbildning. Åtgärder Vid planering av bebyggelse, vägar och avvattning måste risken för ökade flöden beaktas och alternativa vägar för stora vattenflöden bedömas. För bebyggelse, skogsbruk, skogsvägar (i första hand kommunens egna skogar) mm utmed åsarnas sluttningar behöver risken för stora vattenmänger beaktas och åtföljande risk för erosion/jordskred/ravinbildning. 32

Kusterosion Klimat och sårbarhetsutredningen: Ökade havsnivåer och kraftigare vindar kan komma att innebära väsentligt ökade problem med stranderosion längs kusten med konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur. Detta kan medföra stora värdeförluster. Framförallt landets sydligaste kuster är utsatta. Relevans för Kristianstads kommun: Hela kommunens kust utmed Hanöbukten bedöms vara erosionskänslig, men de största riskerna finns för den sandiga kusten från Fårabäck och ner till kommungränsen i söder. Erfarenheterna hittills är att erosionen främst drabbar sträckan vid Östra Sand och vid Äspet, men detta kan ändras framöver. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Erosionen kan leda till smalare sandstränder vilket försämrar både rekreationsvärdet och skyddet av bakomliggande sanddyner. På vissa sträckor är strandnära bebyggelse hotad av en ökad erosion. Åtgärder Övervakning av strandlinjer och bottennivåer för att följa långsiktiga förändringar. Planering för skydd av vissa stränder och strandnära dyner, främst genom påfyllnad med sand. Restriktioner mot bebyggelse och infrastruktur utmed erosionshotade sträckor. 33

Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten Klimat och sårbarhetsutredningen: Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker. Relevans för Kristianstads kommun: En stor del av dagvattensystemet är inte dimensionerat ens för dagens extrema nederbörd, vilket inte heller är ett krav eller ekonomiskt rimligt. Ett stort antal felkopplingar (t ex avledning av takvatten till avlopp) försvårar problemen. Situationen är liknande i de flesta kommuner. I vissa kommuner har dock påbörjats en omställning till en mer robust planering av bebyggelse, höjdsättning, grönytor och dagvattenhantering som minskar riskerna för skador vid extrema regn. Denna omställning behöver också inledas i Kristianstads kommun. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Ökad risk för källaröversvämningar, inträngning av vatten från översvämmade markytor, skador på byggnader, teknik och annan infrastruktur. Åtgärder Regn och dagvattenhanteringen måste planeras i en helhet med början vid respektive fastighet, respektive kvarter och vidare till grönytor, översvämningsytor, diken, dagvattenledningar och recipient. Dagvattenpolicy bör efterlevas och utvecklas för framtida planering och successiv ombyggnad av befintliga problemområden ur dagvattensynpunkt. 34

Byggnadskonstruktioner Klimat och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperaturen ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka. Relevans för Kristianstads kommun: Stora delar av kommunen har bebyggelse på låglänta och plana ytor där god avrinning och dränering kan vara svår att åstadkomma. Även i områden med väldränerade jordar kan grundvattenytan ligga nära marknivån. Byggnadskonstruktioner måste framöver anpassas till ökad risk för vatteninträngning från grundvatten, ledningar och markytan särskilt i känsliga områden. Det finns många enskilda avlopp i kommunen som bygger på infiltration, de kan framöver fungera sämre av samma skäl. Bebyggelse bör framöver planeras inte bara för god värmeekonomi, utan också för en god och resurssnål kylekonomi. Positiva konsekvenser Värmebehovet minskar. God isolering och andra byggnadskonstruktioner kan även vara effektiva för att minska kylbehovet. Negativa konsekvenser Ökad nederbörd och fuktigt klimat kan förvärra byggproblem som redan idag är alltför vanliga. Ökad risk för skador och dålig avloppsrening pga högre grundvattennivåer. Ökat behov av kyla som kan leda till kraftigt ökad elanvändning. Åtgärder Detaljplaner och bygglovshantering måste även beakta riskerna för ökad nederbörd, fukt, översvämningar och värmeböljor. Vid bebyggelse behöver finnas plats för exempelvis avledning av ytvatten och skuggande träd. Energirådgivningen bör även omfatta energisnåla lösningar för ett ökat kylbehov. 35

Föroreningsspridning vid översvämningar, ras och skred Klimat och sårbarhetsutredningen: Den ökade risken för översvämningar och särskilt för ras och skred innebär att kemiska ämnen och smittämnen kan spridas från förorenad mark och gamla deponier. Det finns därför en ökad risk för förorening av framför allt lokala vattentäkter och betesmarker. Relevans för Kristianstads kommun: I kommunen finns ett flertal områden med förorenad mark och många mindre, nedlagda deponier. Vissa av dessa ligger låglänt (t ex kv Färgaren, gasverket, Sommarlust). Härlövsdeponin ligger också låglänt. Några vattentäktsområden ligger låglänt, exempelvis de på Näsby fält, men här har skyddsåtgärder vidtagits. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Ökad risk för läckage från förorenad mark och soptippar pga ökad nederbörd. Risk för påverkan på vattentäkter, främst enskilda. Åtgärder Bedömningen av områden med förorenad mark och nedlagda deponier bör kompletteras med risken för översvämningar, ras och skred. Härlövsdeponin är till stor del invallad med en palissad som kan behöva kompletteras som skydd mot större översvämningar. Risken för ras av den höglänta delen av Härlövsdeponin behöver undersökas och eventuellt åtgärdas. Genomgång av samtliga kommunala vattentäkter utifrån risken för översvämning. Rådgivning till ägare av enskilda vattentäkter om skyddsåtgärder mot översvämning och inläckage. 36

Areella näringar och turism Skogsbruket Klimat och sårbarhetsutredningen: Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen äger en hel del skog. Cirka 40 % (?) av kommunens yta utgörs av skogsmark och är därför en viktig del av näringslivet och som rekreation. Granskog kan framöver få svårare att hävda sig och en omställning till tall och lövskog kan vara befogad. Det ökade humusläckaget från skog är ett problem för vattendragen i kommunen. Positiva konsekvenser Ökad tillväxt för skogen. Negativa konsekvenser Ökad risk för skador från insekter, svamp och storm. Problem att sköta skogen pga blötare skogsmark och ringa tjäle. Ökat utläckage av humus från skogsmark. Åtgärder Omställning från granskog. Anläggande av humusfällor i anslutning till skogsdiken. 37

Jordbruket Klimat och sårbarhetsutredningen: Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak med klimatförändringarna. Längre växtsäsonger ger ökade skördar och möjlighet förnya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in och nya behov av bevattning och dränering kan uppstå på grund av de ändrade nederbördsmönstren. Relevans för Kristianstads kommun: Jordbruket och livsmedelsindustrin är av stor betydelse för kommunen. En anpassning till klimatförändringarna kan ge ökade möjligheter och produktivitet. Den i svensk måttstock höga användningen av bekämpningsmedel i Skåne kan komma att öka. Ökat behov av bevattning på Kristianstadsslätten kan leda till ökad konkurrens om vattentillgångarna och negativa effekter. Stort antal dikningsföretag som behöver anpassas till nya klimatförhållanden. Positiva konsekvenser Bättre förutsättningar för jordbruksproduktion och nya grödor. Negativa konsekvenser Bevattningsbehovet ökar. Risk för ökad användning av bekämpningsmedel. Många dikningsföretag är gamla och behöver mer skötsel eller ombyggnad. Utebliven pollinering pga för tidig blomning Åtgärder Ökad planering av vattenresurserna, inklusive styrning av bevattningsuttagen till mindre riskabla vattentillgångar som Helge å och isälvsavlagringarna. Ökat behov av samordnade bevattningsanläggningar. Ökad rådgivning och stöd till dikningsföretag så de kan hantera ändrade klimatförhållanden exempelvis med översvämningsytor, ökad beskuggnings av öppna ledningar. 38

Fiskenäringen Klimat och sårbarhetsutredningen: Stora förändringar av ekosystemen och fisket väntar i ett varmare klimat. Torsken kan komma att slås ut helt i Östersjön och istället ersättas av sötvattenarter. Varmvattenarter kommer att ersätta kallvattenarter i insjöar. Fisket i Västerhavet och i vissa insjöar kan komma att gynnas. Relevans för Kristianstads kommun: Ekosystemet i Östersjön och Hanöbukten kan förändras/försämras kraftigt. Yrkesfisket i Kristianstads kommun är litet, men större utmed Österlen och Blekinge. Oklart om ålfiske och fritidsfiske påverkas. Kommunens sötvattensjöar är redan idag ganska varma sjöar, med undantag för Ivösjön vars fiskfauna kan förändras med stigande temperatur. Öring och lax som behöver kallt och syrerikt vatten kan få det svårare. Positiva konsekvenser Malen är en värmeälskande fisk som kan få bättre förutsättningar i Helgeåsystemet med stigande temperaturer. Den är fridlyst och får inte fångas. Produktionen av fisk i sjöarna i kommunen kan öka. Negativa konsekvenser Torsken kan slås ut helt i Östersjön. Kallvattenälskande fisk i Ivösjön och vattendragen kan få det svårare Åtgärder 39

Turism och friluftsliv Klimat och sårbarhetsutredningen: Den snabbt växande turistnäringen kan få ytterligare ökade möjligheter i ett förändrat klimat med varmare somrar och högre badtemperaturer. Vattenresurser och kvalitet blir dock en nyckelfråga. Vinterturism och friluftsliv kommer att möta successivt snöfattigare vintrar, särskilt i de södra fjällen. Med framsynt anpassning kan konkurrenskraften sannolikt bibehållas under åtminstone de närmaste decennierna. Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen har stora möjligheter att utveckla turismen och fritidsnäringen i och med att det varmare klimatet ger bättre förhållanden i Norden men sämre i exempelvis Sydeuropa. Turism och besöksnäringen behöver anpassas till de ändrade förutsättningarna. Om inte vattenkvaliteten försämras i Hanöbukten (t ex genom ökade algblomningar) kan ökade vattentemperaturer kanske till och med ge ett mer attraktivt badvatten. I ett område med goda vattentillgångar som Kristianstad kan turismens konkurrensförmåga förstärkas ytterligare under förutsättning att vattentillgångarna förvaltas väl. Vinteraktiviteter som skidåkning i Vångabacken har troligen ingen framtid. Naturvärdena kan eventuellt förändras till det sämre vilket kan försämra möjligheterna för sådan turism. Positiva konsekvenser Ett något varmare klimat och torrare somrar är troligen i de flesta aspekter positivt för turism och besöksnäringen i kommunen. Negativa konsekvenser Vattenkvaliteten i både sötvatten och Östersjön kan eventuellt försämras. De unika naturvärdena i Kristianstad kan eventuellt försämras vilket minskar attraktiviteten för sådan turism. Åtgärder Omsorg om de naturtillgångar (vatten, natur, odling) som är gynnsamma för framtida turism och friluftsliv. Utveckla turism och friluftsliv efter nya möjligheter som ett ändrat klimat medför. 40

Naturmiljön Landekosystem Klimat och sårbarhetsutredningen: Landekosystemen i Sverige står inför stora omvälvningar och förlusten av biologisk mångfald kan komma att öka på grund av klimatförändringarna. Åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat riskerar också leda till negativ påverkan på biologisk mångfald, men de negativa effekterna kan begränsas. Relevans för Kristianstads kommun: Förbättrade förutsättningar för jord och skogsbruk i kommunen kan påverka den biologiska mångfalden negativt. Skåne, som idag utgör en övergångszon mellan den kontinentala och boreala naturmiljön, kan få en minskad variation i naturmiljöer när klimatzonerna förskjuts norrut. Den snabba förflyttningen av vegetationszoner kan leda till utdöende av konkurrenssvag och svårspridd flora och fauna som i hög grad finns i nordöstra Skåne (?). Positiva konsekvenser Nya klimatförutsättningar kan gynna inflyttning av nya önskvärda arter. Negativa konsekvenser Nya klimatförutsättningar kan gynna inflyttning av icke önskvärda arter. Ökad produktion i jord och skogsbruk kan påfrestad den biologiska mångfalden ytterligare. Åtgärder Naturvården kan behöva fokusera mer på skötsel och anpassning av naturtyper istället för enbart skydd av befintliga livsmiljöer. Ett förändrat och mer intensivt jord och skogsbruk behöver ta ökad och kanske annorlunda hänsyn till en biologisk mångfald under förändring. 41

Sötvattenmiljön Klimat och sårbarhetsutredningen: Ökad temperatur i sjöar och vattendrag, en tidigare islossning och en ökad avrinning kommer att öka utlakningen av närsalter och humus. Resultatet i form av färgade vatten, ökad övergödning och sannolikt ökad förekomst av alger och cyanobakterier medför en försämrad vattenkvalitet och gör det mycket svårt att nå miljömålen. Relevans för Kristianstads kommun: Brunfärgning av vattendrag som Helge å och Holjeån kan försämra vattenkvaliteten och förändra biologin, inklusive sjöarna Hammarsjön och Ivösjön. Positiva konsekvenser Ett ökat behov av våtmarker kan rätt utformat gynna den biologiska mångfalden. Negativa konsekvenser Ökade översvämningar och ökat näringsläckage kan öka eutrofiering och igenslamning i sjöar och vattendrag. Mer kvicksilver kan frigöras. Algblomningar i sötvatten kan öka. Ökad brunfärgning ger sämre ljusförhållanden och ökad syretäring i sötvattenmiljöer. Minskad is kan öka igenväxning med vass. Stigande havsnivåer kan minska bredden på värdefulla strandängar. Åtgärder Ökade åtgärder mot erosion och fosforläckage. Utbyggnad av våtmarker. 42

Östersjön och den marina miljön Klimat och sårbarhetsutredningen: Temperaturen i Östersjön ökar med flera grader och istäckets utbredning minskar kraftigt. Detta tillsammans med förändringar i tillförseln av näringsämnen leder sannolikt till storskaliga konsekvenser och en ökad belastning på ett redan förorenat hav. Om vi får ökade västvindar och kraftigt ökad nederbörd kommer salthalten i stort sett att halveras. Detta leder till dramatiska förändringar där nästan alla marina arter inklusive torsken försvinner. Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen har en lång kust utmed Östersjön och en stor andel av västra Hanöbukten inom sina gränser. Östersjöns vattenkvalitet har stor betydelse för turism och friluftsliv utmed Åhuskusten. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Risk för ökad algblomning i Hanöbukten. Åtgärder 43

Människors hälsa Extremtemperaturer Klimat och sårbarhetsutredningen: Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna högre än i dag, vilket leder till en ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper. Framtida värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver motåtgärder. Relevans för Kristianstads kommun: I de sydligaste delarna av landet kommer temperaturen under de varmaste dagarna proportionellt sett att öka mer än medeltemperaturen. Som andra kommuner kommer Kristianstad att ha en stor andel äldre människor som är särskilt sårbara för extrema temperaturer. Positiva konsekvenser Köldrelaterade dödsfall minskar. Negativa konsekvenser Fler värmeböljor leder till risk för ökad dödlighet, särskilt hos sårbara grupper Färre köldknäppar kan leda till ökad överlevnad av fästingar och andra parasiter Högre temperaturer ökar risken för att livsmedel blir otjänliga Åtgärder Varningssystem för värmeböljor Installation av markiser, plantering av skuggande träd o dyl vid äldreboende och stöd för sådan installation vid hemboende Urval eller anläggande av lokaler med avkylningsmöjligheter 44

Ändrad luftkvalitet Klimat och sårbarhetsutredningen: Luftföroreningarna kan väntas öka något på grund av klimatförändringen, men andra faktorer ger större förändringar. Relevans för Kristianstads kommun: Ökad andel lövträd i södra Sverige kan leda till ökad förekomst av pollen. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Ökad förekomst av pollen som påverkar allergiker Ökad förekomst av malörtsambrosia som är starkt allergiframkallande Ökad fuktighet medför ökad risk för mögel och kvalster Åtgärder Ökad uppmärksamhet på material som är känsliga för fukt 45

Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred Klimat och sårbarhetsutredningen: Den ökade risken för översvämningar, ras och skred ger risk för personskador och ökade problem för bl.a. sjukvård och hemtjänst. Relevans för Kristianstads kommun: Risken för höga vattenflöden i Helge å ökar väsentligt med ökad nederbörd. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Mer ofta förekommande översvämningar kan leda till ökade hälsorisker på grund av förorenat vatten, elavbrott och transportproblem. Åtgärder Ökad beredskap, särskilt med avseende på sårbara grupper. Ensamboende äldre och fysiskt och psykiskt handikappade kan behöva uppsökas aktivt. 46

Smittspridning Klimat och sårbarhetsutredningen: Ett varmare klimat med ökad nederbörd ger en ökad risk för smittspridning. Spridningsmönster för smittsamma sjukdomar kommer sannolikt att förändras och helt nya sjukdomar och sjukdomsbärare kan komma in i landet. Osäkerheterna och risken för överraskningar är dock stora. Relevans för Kristianstads kommun: Ökade vattenflöden och varmare klimat kan leda till ökade avloppsläckage, påverkan från gödsel, smittspridning via dricks och badvatten. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Smittspridning till badvatten från avlopp och betesmarker Ökad risk för badsårsinfektioner och algtoxiner Ökad risk för att kylkedjan inte upprätthålls för livsmedel Ökad risk för vektorburna infektionssjukdomar via mygg, fästingar, gnagare Åtgärder Planering av badplatser Ökad information om livsmedelshygien och höga temperaturer Ökad information om och uppmärksamhet på infektionssjukdomar Samverkan med smittskyddsläkaren. 47