Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Maria Borup 2019-03-13 Telefon 08-508 27 353 Rev. 2019-05-09 Sida 1 (31) Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Örby 4:1 vid Högdalen 1:2 i stadsdelarna Högdalen och Fagersjö, Dp 2015-17873 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Planområdets läge markerat med röd ring.
Sida 2 (31) Sammanfattning Planens huvudsakliga syfte är att möjliggöra uppförandet av en stamnätsstation söder om Högdalens industriområde. Uppförandet av stamnätsstationen sker inom ramen för Svenska kraftnäts projekt Stockholms Ström. Planen syftar även till att rusta upp kvarvarande mark i norra delen av planområdet och därigenom skapa förutsättningar för en plats som kan fungera som nod mellan rekreationsområdena Rågsveds friområde och Högdalstopparna. Planen syftar också till att stärka den biologiska mångfalden i området genom val av marktäckning, taktäckning samt naturvärdeshöjande åtgärder på allmän platsmark. Ytterligare ett syfte är att gestalta anläggningen så att den bidrar till en positiv upplevelse i landskapet. I gällande översiktsplan redovisas området som naturmark där förstärkningar föreslås i den regionalt betydelsefulla ekologiska infrastrukturen. Samtidigt ska rekreativa kvaliteter utvecklas för att berika närmiljön. Då förslaget inte överensstämmer med översiktsplanen är det viktigt att såväl kvartersmark som resterande yta ägnas stor omtanke vad gäller utbredning, innehåll och gestaltning. Föreslagen placering av stamnätsstationen är väl avvägd med avseende på anläggningens funktionella krav, riskfaktorer som kan påverka anläggningen, anläggningens påverkan på närliggande bebyggelse och infrastruktur, höga naturvärden och hantering av dagvatten. Miljöbedömning En behovsbedömning har gjorts i detaljplanearbetet. Stadsbyggnadsnämnden bedömer att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i plan- och bygglagen (PBL) eller miljöbalken (MB) att en miljöbedömning behöver göras. Planprocess och tidplan Detaljplanen hanteras med utökat förfarande. Samråd 6 december 2016 17 januari 2017 Granskning 20 mars 24 april 2019 Antagande SBN juni 2019
Sida 3 (31) Innehåll Sammanfattning... 2 Miljöbedömning... 2 Planprocess och tidplan... 2 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 5 Miljöbedömning... 6 Planprocess och tidplan... 6 Plandata... 6 Tidigare ställningstaganden... 7 Förutsättningar... 8 Natur... 8 Geotekniska förhållanden... 10 Hydrologiska förhållanden... 11 Dagvatten och markavvattning... 11 Befintlig bebyggelse... 12 Landskapsbild... 12 Gator och trafik... 12 Störningar och risker... 13 Planförslag... 14 Ny bebyggelse... 14 Natur... 16 Gator och trafik... 17 Teknisk försörjning... 17 Gestaltningsprinciper... 19 Konsekvenser... 20 Behovsbeömning... 20 Landskapsbild... 21 Naturmiljö... 21 Vattenmiljö... 22 Rekreation och friluftsliv... 22 Miljökvalitetsnormer för vatten... 23 Störningar och risker... 23 Barnkonsekvenser... 27 Tidplan... 27 Genomförande... 28 Organisatoriska frågor... 28 Verkan på befintliga detaljplaner... 28 Fastighetsrättsliga frågor... 28 Ekonomiska frågor... 30 Tekniska frågor... 30 Genomförandetid... 31
Sida 4 (31) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av en plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är: Fördjupad dagvattenutredning (SWECO, 2019-01-25) Geotekniskt PM (SWECO, 2016-09-06, rev. 2016-11-03) Riskanalys stamnätstation Snösätra (SWECO, 2019-01-31) Industribullerutredning Stamnätsstation Snösätra (SWECO, 2019-01-30) Beräkning av magnetisk flödestäthet invid den planerade stamnätsstationen Snösätra (STRI, 2018-05-30) Miljöteknisk markundersökning vid Magelungsvägen (SWECO, 2017-04-24) PM avseende hantering av upplagda fyllnadsmassor (SWECO, 2017-05-04) Inventering och bedömning av naturvärde (Enetjärn Natur AB, 2016-01-18) PM Vattenmiljöer vid planerad stamnätsstation Snösätra (Enetjärn Natur AB, 2016-06-10) PM:Förekomst av bäver vid planerad stamnätsstation Snösätra (Enetjärn Natur AB, 2016-04-28) Riskbedömning för fladdermöss (Eko Scandica, 2016-10-15) Slutmeddelande, resultat av arkeologisk utredning etapp 2, dnr 43111-41619 (Länsstyrelsen, 2016-08-30) Analys av ekologiska samband (Enetjärn Natur AB, 2016-08-29) Inventering och utredning av fågellivet (Enetjärn Natur AB, 2016-08-26) Övrigt underlag MKB för Snösätra stamnätsstation Antagande (Enetjärn Natur AB, 2019-05-15) Medverkande Planen är framtagen av Stadsbyggnadskontoret genom Maria Borup, stadsplanerare, Gunnar Swahn, kartingenjör, Ulrika Egerö, ekolog och Magnus de Vries, plankonsult på WSP. Från Exploateringskontoret har Denise Silveti Bustillos, projektledare, Arvid Illerström, byggprojektledare, Johan Olsve,
Sida 5 (31) miljöingenjör och Christina Reje Rahmberg, landskapsarkitekt, medverkat. Lantmätare är Eva Ölund. Medverkande byggaktör har varit Svenska kraftnät. Planens syfte och huvuddrag Syfte Planens syfte är att möjliggöra uppförandet av en stamnätsstation söder om Högdalens industriområde. Planen syftar även till att iordningsställa kvarvarande mark i norra delen av planområdet och därigenom skapa förutsättningar för en plats som kan fungera som nod mellan rekreationsområdena Rågsveds naturreservat och Högdalstopparna. Planen syftar också till att stärka den biologiska mångfalden i området genom val av marktäckning, taktäckning samt naturvärdeshöjande åtgärder på allmän platsmark. Ytterligare ett syfte är att gestalta anläggningen så att den bidrar till en positiv upplevelse i landskapet. Huvuddrag Planförslaget innebär att Svenska kraftnät kan uppföra en stamnätsstation, station Snösätra, söder om Högdalens verksamhetsområde. Station Snösätra, som utförs i form av ett gasisolerat ställverk (GIS), kommer att utgöra en viktig matningspunkt för att trygga elförsörjningen i södra Stockholm. I samband med uppförandet av stamnätsstationen kommer ett mindre område allmän platsmark, norr om anläggningen, att rustas upp. Ett befintligt dike, som avvattnar planområdet och marken norr om Nynäsbanan, läggs om för att skapa utrymme för anläggningen. Diket anläggs på allmän platsmark nedanför bergsbranten i den sydöstra delen av planområdet. I gällande översiktsplan redovisas området som naturmark där förstärkningar föreslås i den regionalt betydelsefulla ekologiska infrastrukturen. Samtidigt ska rekreativa kvaliteter utvecklas för att berika närmiljön. Då förslaget inte överensstämmer med översiktsplanen är det viktigt att såväl kvartersmark som anslutande ytor ägnas stor omtanke vad gäller utbredning, innehåll och gestaltning. Marken norr om anläggningen rustas upp och den befintliga gång- och cykelvägen får en ny sträckning. För att öka platsens upplevelsevärde, både på håll och i dess omedelbara närhet, ska delar av anläggningen förses med dämpad effektbelysning.
Sida 6 (31) Föreslagen placering av stamnätsstationen är väl avvägd med avseende på anläggningens funktionella krav, riskfaktorer som kan påverka anläggningen, anläggningens påverkan på närliggande bebyggelse och infrastruktur, höga naturvärden och hantering av dagvatten. Miljöbedömning En behovsbedömning har gjorts i detaljplanearbetet. Stadsbyggnadsnämnden bedömer att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i plan- och bygglagen (PBL) eller miljöbalken (MB) att en miljöbedömning behöver göras. De miljöfaktorer som kan antas leda till betydande miljöpåverkan och som ska belysas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har efter samråd med länsstyrelsen avgränsats till följande: Landskapsbild Naturmiljö (gröna kilen, spridningszoner) Vattenmiljö Rekreation/friluftsliv Miljökonsekvensbeskrivningen medföljer som bilaga till planbeskrivningen. Planprocess och tidplan Detaljplanen hanteras med utökat förfarande. Samråd 6 december 2016 17 januari 2017 Granskning 20 mars 24 april 2019 Antagande SBN juni 2019 Plandata Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheten Örby 4:1, invid fastigheten Högdalen 1:2, och utgörs av den triangel som bildas då Magelungsvägen korsar Nynäsbanan söder om Högdalstopparna. I sydöst avgränsas planområdet av en bergsbrant. Örby 4:1 ägs av Stockholms stad. Avståndet till Högdalens centrum är drygt 1 kilometer och till Fagersjö cirka 0,5 km. Planområdet omfattar cirka 2,5 hektar.
Sida 7 (31) Snedbild mot norr. Avgränsning för detaljplanen visas med röd linje. Tidigare ställningstaganden Regionplan I Regional utvecklingsplan för Stockholm RUFS 2050 redovisas området som del av den gröna kilen Hanvedenkilen. Förhållningssättet för gröna kilar är att bevara den sammanhängande strukturen samt behålla och stärka deras funktioner och kvaliteter. Översiktsplan I gällande översiktsplan för Stockholm redovisas området som naturmark där förstärkningar föreslås i den regionalt betydelsefulla ekologiska infrastrukturen. Samtidigt ska rekreativa kvaliteter utvecklas för att berika närmiljön. Magelungsvägen redovisas som ett framtida urbant stråk vilket innebär att överbreda gator och motortrafikleder med sidoområden, på kort eller lång sikt, omvandlas till levande stadsmiljöer. Stockholms Ström och City Link Svenska kraftnät har tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall och Ellevio föreslagit en helt ny struktur för Stockholms elnät, projektet Stockholms Ström. En viktig del i det nya elnätet är 400 kv-förbindelsen City Link som binder samman norra och södra Stockholmsområdet. För denna förbindelse behöver nya stamnätsstationer byggas. En av dessa är station Snösätra, som utgör en viktig matningspunkt för att trygga elförsörjningen i södra Stockholm. Den nya nätstrukturen gör också att flera befintliga luftledningar kan rivas och att mycket mark därmed kan frigöras till förmån för stadens bebyggelseutveckling.
Sida 8 (31) Detaljplan Detaljplanen berör del av stadsplan Pl 5456, fastställd 1963-07- 17, som utgörs av gatumark för Magelungsvägen. Övrig mark är inte planlagd. Kommunala beslut i övrigt I mars 2016 godkände Stadsbyggnadsnämnden Start-PM och gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja planarbete. Stadsbyggnadsnämnden beslutade även att därutöver anföra: Elnätsstationen är mycket storskalig och ytkrävande och innebär konsekvenser för det föreslagna området. Därför anser nämnden att en MKB måste genomföras och att åtgärder som minskar områdespåverkan bör genomföras. Med anledning av stadsbyggnadsnämndens anförande har en miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Markanvisning Exploateringsnämnden anvisade i mars 2014 mark till Svenska kraftnät för uppförandet av en stamnätsstation på del av Örby 4:1. Riksintressen Norr om planområdet finns Nynäsbanan. Då anläggningen är av riksintresse för kommunikationer ska den skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av anläggningen. Naturreservat Rågsveds naturreservat, som invigdes i september 2018, gränsar till Magelungsvägens södra sida. Förutsättningar Natur Mark och vegetation Området är beläget i en naturlig dalgång med sydväst-nordöstlig sträckning. Den naturliga markytan faller mot sydväst. I nordväst och sydöst begränsas området av skogbevuxna höjdpartier med stor andel berg i dagen. I väst gränsar området till Magelungsvägen som ligger på en cirka 1,5 meter hög bank i förhållande till marken väster om vägen. I nordöst gränsar området till Nynäsbanan vilken ligger på en cirka 3 meter hög bank.
Sida 9 (31) Foto: Vy mot sydöst. I fonden syns kraftledningarna på bergknallen strax söder om planområdet. Bilden tagen från gångvägen intill brofästet. Den nordvästra delen av planområdet utgörs av ängsmark med en ekdunge. Här finns också björk och tall. Den södra delen av planområdet består främst av grus och schaktmassor som planar ut mot foten på en bergsbrant som tar vid i sydöst. Marken närmast Nynäsbanan utgörs av en slybevuxen slänt med tillhörande tryckbank. Foto: Vy mot väst- nordväst. Området som i förslaget ska rustas upp och fungera som en framtida nod. Bilden tagen från gångvägen intill brofästet. Naturvärden Området ligger i Hanvedenkilen, en av Stockholms gröna kilar, och är utpekat som livsmiljö för skyddsvärda arter i Stockholms stads gröna infrastruktur. Området ingår också i de tre olika habitatnätverk för eklevande insekter, barrskogsfåglar och groddjur. En naturvärdesinventering har utförts i syfte att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer i området. Inventeringen konstaterar att den öppna marken inom planområdet till största delen har lågt naturvärde och att anlägga en stamnätsstation där inte orsakar en påtaglig skada ur naturvårdssynpunkt. I hörnet mellan Magelungsvägen och järnvägen finns en ekdunge med ett flertal äldre ekar som vid inventeringen bedömdes ha minst ett påtagligt naturvärde. I sydöst avgränsas den planerade stamnätstationen mot en brant sluttning som utgörs av en lövskogslund med blandskog av ek och lind som bedömdes ha
Sida 10 (31) högt naturvärde. I anslutning till planområdet finns ett flertal objekt med höga naturvärden. Vattenmiljö Det går ett befintligt avvattningsdike genom området som rinner från nordöst i sydvästlig riktning. Diket rinner in till området genom en trumma under järnvägen (Nynäsbanan) och rinner ut genom en trumma under Magelungsvägen till ett område med våtmarkskaraktär. Våtmarksområdet är en del av Rågsveds naturreservat. Bäver har tidigare förekommit i området. I den naturvärdesinventering som har gjorts i området bedömdes att diket har ett visst naturvärde och har därmed avgränsats som naturvärdesobjekt. Diket bidrar emellertid till variationen i området och utgör en livsmiljö för arter som är knutna till vatten och fuktiga miljöer. Rekreation och friluftsliv Planområdet saknar idag större rekreationsvärden då delar av området används som upplagsyta för schaktmassor. Området är en viktig länk mellan två rekreationsområden, Rågsveds naturreservat och Högdalstopparna. Geotekniska förhållanden Markförhållanden Enligt SGUs jordartskarta består området huvudsakligen av lera med angränsande höjdpartier med berg i dagen. Den naturliga jorden i dalgången består av lera som underlagrats av friktionsmaterial på berg. En omfattande uppfyllnad har skett i området, vilket medfört att jorden nu utgörs av fyllning och där under lera på friktionsmaterial på berg. Fyllningen i den nordvästra delen av området är troligen utlagd under de senaste 10 åren. Fyllningen i den sydöstra delen är troligen äldre. I västra delen av planområdet finns en större vattenledning som sträcker sig i nord- sydlig riktning. I södra delen av planområdet finns en elledning. Ras/skred Förekomsten av lös lera inom området medför att det finns risk för skred om stor uppfyllnad sker. De befintliga fyllningshögarna kan troligen inte utökas utan att risk för skred uppstår. Uppe på toppen av högarna finns sprickor vilka tyder på tendens till skred. Skredärren kan dock härröra från interna ras i fyllningen.
Sida 11 (31) Hydrologiska förhållanden Översvämningsrisker Beräkningar, utförda av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), visar att gränsen för Magelungens högsta flöde går intill Magelungsvägen, strax söder om planområdet. Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Magelungen (SE657041-163174). Enligt VISS november 2018 har Magelungen otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten Magelungen är god ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus. Dagvatten och markavvattning Idag avvattnas planområdet via ett dike som går i sydvästlignordöstlig riktning. Planområdet ligger inom ett mindre avrinningsområde på cirka 3 hektar. Nordöst om planområdet ligger ett yttre avrinningsområde på cirka 28 hektar som har sitt utlopp, till planområdet, via en trumma under Nynäsbanan. Vattnet leds ut från planområdet via en trumma under Magelungsvägen. Utdrag från dagvattenutredning som redovisar dikets (ljusblå linje) läge och funktion. Illustration SWECO.
Sida 12 (31) Befintlig bebyggelse Ingen bebyggelse finns inom planområdet. Närmaste bebyggelse utgörs av två bostadshus väster om Magelungsvägen på fastigheterna Högdalen 1:1 och 1:2. Landskapsbild Landskapet vid planområdet är starkt kuperat med toppar och dalar. Planområdet ligger i en sänka, som en del i en långsträckt dalgång. Dominerande i landskapet är Högdalstopparna som började anläggas som deponi på 1960-talet och där en av de tre topparna, Högdalstoppen, räknas som Stockholms högsta (konstgjorda) punkt på 102 meter över havet. Området präglas av stadsnära blandskog, pågående industriverksamhet och infrastruktur. Ett värmeverk, en återvinningscentral, kraftledningar, Magelungsvägen samt järnvägen omger planområdet. Det kuperade landskapet och skogspartier begränsar sikten men längre utblickar finns uppe från Högdalstopparna. Gator och trafik Gatunät Planområdet ligger invid Magelungsvägen strax väster om Fagersjö. Snösätravägen ansluter till Magelungsvägen intill befintliga bostadsfastigheter väster om planområdet. En infart till planområdet finns där Magelungsvägen har sin lågpunkt. Biltrafik Enligt den senaste trafikmätningen (2015) hade Magelungsvägen, i aktuellt avsnitt, cirka 17 000 fordon/dygn varav 9% utgjordes av tung trafik. Gång- och cykeltrafik En gång- och cykelväg, som går på bro över Nynäsbanan, finns i planområdets norra del. Gång- och cykelvägen ansluter till Magelungsvägens gång- och cykelbana via ett övergångsställe. Kollektivtrafik Magelungsvägen trafikeras av busstrafik mellan Liljeholmen och Farsta centrum samt busstrafik mellan Älvsjö och Farsta centrum. En hållplats finns intill planområdet. Tillgänglighet Stora delar av planområdet är idag inte tillgängligt för människor med nedsatt rörelseförmåga på grund av brant terräng och ojämnt underlag.
Sida 13 (31) Störningar och risker Förorenad mark Området har tidigare bland annat använts som parkeringsplats men används idag som upplagsplats för tippmassor. Jordprover som analyserats visade att fyllnadsmassorna generellt innehöll låga halter av föroreningar, men att det förekom halter som överskred riktvärdet för känslig markanvändning (RVKM) i några provpunkter. I flera av punkterna överskreds nivån för mindre än ringa risk (MRR) avseende bly och PAH (polycykliska aromatiska kolväten). För vidare läsning se Miljöteknisk markundersökning vid Magelungsvägen samt PM avseende hantering av upplagda fyllnadsmassor. Luft, lukt Miljökvalitetsnormen för luft klaras inom planområdet. Buller, vibrationer Planområdet är utsatt för trafikbuller både från järnvägstrafik och från vägtrafik. Delar av planområdet förmodas vara utsatt av vibrationer från järnvägstrafiken. Farligt gods Nynäsbanan är primärled för farligt gods.
Sida 14 (31) Planförslag Ny bebyggelse Anläggningen Inom kvartsmarken kommer byggnader som hör till stamnätsstationen att uppföras, bland annat ett 400 kv gasisolerat växelströmställverk och en shuntreaktor. En shuntreaktor (fortsättningsvis benämnd reaktor) är en mindre anläggning som behövs i högspänningsnät för att stabilisera spänningen. Byggnaderna placeras innanför skalskyddet på den så kallade ställverksplanen. Skalskyddet utgörs av ett stängsel med en öppningsbar grind. Principskiss som illustrerar de olika komponenterna inom stamnätsstationen. Illustration WSP. Till stamnätsstationen kommer det in fyra ledningar. Markkabeln från Örby kommer att ansluta stationen från norr. Två parallella markkablar från ställverket i Högdalen ansluter, via passage under Nynäsbanan, till stationen. Luftledningen från Ekudden ansluter stationen i sydväst. De befintliga luftledningarna som löper sydöst om planområdet, två sammanbyggda i en hög så kallad julgransstolpe samt en separat i portalstolpe, kommer att rivas som en del av hela Stockholms strömsprojektet. Dock inte som en direkt konsekvens av byggandet av stamnätsstationen. Alla tre ledningar kommer att tas bort senast 2023.
Sida 15 (31) Situationsplan som visar anläggningens disposition. Innanför skalskyddet, som utgörs av ett böljande stängsel, finns ställverksplanen där stamnätsstationens byggnader placeras. Runt ställverksplanen finns de diken som avvattnar kvartersmarken. Sydöst om stamnätsstationen, intill bergsfoten, löper ett större dike. Norr om stamnätsstationen, kring ekdungen, rustas marken upp och befintlig gång- och cykelväg får en ny sträckning. Illustration Karavan. Byggnader En gemensam byggnad (GIS-byggnad) som inrymmer det gasiolerade ställverket samt manöverbyggnaden, med den skydds- och kontrollutrustning som krävs för övervakning av anläggning och ledningar, uppförs på kvartersmarken. Byggnaden kommer att uppta en yta av cirka 1500 m 2.
Sida 16 (31) En reaktor placeras sydväst om GIS-byggnaden och kommer att förses med skyddsinbyggnad på cirka 45 m 2. Sydöst om GISbyggnaden placeras ett dieselaggregat med tillhörande tankar. I detaljplanen regleras högsta tillåtna nockhöjd i meter över nollplanet för byggnader. Höjden för GIS-byggnaden och reaktorns skyddsinbyggnad är styrande. Utöver angiven nockhöjd får master och andra delar av ställverket, som inte räknas som byggnad, sticka upp. Totalt tillåten byggnadsarea inom fastigheten uppgår till 2000 m 2 och inkluderar komplementbyggnader samt eventuellt behov av framtida utbyggnader. På den prickade marken får byggnader inte uppföras. Däremot tillåts att stödmurar och fundament till master uppförs på den prickade marken. Tvärsektioner som visar stamnätsstationen i förhållande till kringliggande element och nivåer. Överst redovisas ett snitt i nordvästlig sydöstlig riktning (mellan ekdunge och bergsbrant) och nederst redovisas ett snitt i nordöstlig-sydligvästlig (mellan Nynäsbanan och Magelungsvägen) Natur I samband med att den nya stamnätsstationen anläggs kommer den yta som blir kvar, nordväst om kvartersmarken, att utvecklas och omhändertas. Ytan planläggs som allmän platsmark NATUR. I området finns bland annat en ekdunge som ska bevaras. Sydöst om stamnätsstationen anläggs ett dike som ska ersätta befintligt dike.
Sida 17 (31) Gator och trafik Gatunät Förslaget innebär att befintlig infart till området ersätts med en ny infart längre norrut. Utfartsförbud på plankartan reglerar var infarten kan placeras. Biltrafik Förslaget föranleder ingen ökning av biltrafik. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägen norr om anläggningen kommer att läggas om något för att åstadkomma bättre lutningsförhållande. Kollektivtrafik Förslaget innebär att befintlig busshållplats på östra sidan om Magelungsvägen måste flyttas en bit söderut. Tillgänglighet Stadens riktlinjer för tillgänglighet ska följas vid projektering av gång- och cykelväg samt aktivitetsytor norr om anläggningen. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Anläggningen ansluts till det befintliga vatten- och avloppsnätet. Befintlig huvudvattenledning som idag korsar kvartersmarken kommer att läggas om. Placering av stamnätsstationens byggnader och skalskydd har dock anpassats efter nuvarande ledningsdragning. Markreservat för ny ledning ges planstöd med u-område på plankartan. Dagvatten Ställverksplanen ska vara väl dränerad, vattensamlingar ska inte kunna bildas. Genomsläppliga ytor ska utgöra en så stor del av ytan som möjligt. En generell bestämmelse reglerar att minst 50% av kvartersmarken ska vara genomsläpplig och får inte hårdgöras. Under ställverksplanens förstärkningslager ska den underliggande naturliga marken, som mestadels består av lera, luta åt sydväst, det vill säga i samma riktning som nuvarande avvattning. På var sida om ställverksplanen ska två öppna diken anläggas som avvattnar kvartersmarken. Dikena ska dimensioneras för att kunna hantera ett 10-årsregn som faller inom kvartersmarken och närliggande naturmark norr och öster
Sida 18 (31) därom. Det västra diket leds till en sänka, torrdamm, intill Magelungsvägen. Utdrag från dagvattenutredningen. Bilden visar förslag på systemlösning för hantering av dagvatten inom planområdet. Illustration SWECO. Torrdammen ska rena och fördröja vatten. På plankartan tillförs en bestämmelse, n1, som reglerar att marken ska vara tillgänglig för dagvattenhantering i form av en torrdamm. Torrdammen ska anläggas så att en fördröjningsvolym om minst 67 m 3 uppnås. Befintligt dike som idag avvattnar planområdets centrala delar läggs om till ett läge sydöst om stamnätsstationen, intill bergsbranten. Diket som även tar hand om avvattningen från det yttre avrinningsområdet placeras på allmän platsmark. Diket leds ut till våtmarken söder om Magelungsvägen via en befintlig trumma. Till detta allmänna dike ansluts de två mindre dikena som avvattnar stamnätsstationen. El/Tele Anläggningen kommer att anslutas till befintligt lokalnät för el. Energiförsörjning Manöverbyggnaden värms med elvärme. Avfallshantering Anläggningen genererar inget avfall.
Sida 19 (31) Räddningstjänst Anläggningens vägar framkomlighets-/ tillgångsanpassas för räddningstjänsten, se Riskanalys stamnätstation Snösätra för specifika krav som bör uppfyllas. Gestaltningsprinciper Gestaltningskonceptet bygger på en sammanvävning av landskap och teknik. Ställverket har passats in i dalgången och ansluter mot omgivningen med gräsbevuxna slänter av ängsmarkskaraktär. Bebyggelse Byggnaden är relativt storskalig, men balanseras av landskapets berg, dalar och höga träd. Byggnaden kommer att utformas med fasadmaterial i tegel och taket ska utformas med så kallat grönt tak och täckas med exempelvis ängsvegetation. Syftet med grönt tak är främst att gynna biologisk mångfald. Detta regleras på plankartan med en bestämmelse, f1. För att öka den visuella upplevelsen, orienterbarheten och tryggheten i området ska delar av anläggningen belysas med en dämpad effektbelysning. Illustration. Exempel på hur stamnätsstationen kan se ut från Magelungsvägen. Här illustreras byggnaderna med tegelfasader. Närmast Magelungsvägen finns reaktorbyggnaden och bakom denna syns GISbyggnaden. Omgivande miljö, park, gaturum Ett böljande stängsel ramar in anläggningen och skapar mjuka övergångar mellan utanför och innanför och mellan teknik och natur. För att säkerställa formen på stängslet tillförs en generell bestämmelse på detaljplanekartan som innebär att stängsel runt
Sida 20 (31) anläggningen ska utföras i en böljande form. Det böljande stängslet skapar en situation av platser ömsom innanför, ömsom utanför skalskyddet. I denna gränszon ska landskapets växtlighet och topografi tas omhand, så att upplevelsen blir att det omgivande landskapet fortsätter in på ställverksplanens område och gränsen mellan natur/utanför och teknik/innanför delvis suddas ut. Fotomontage. Exempel på hur stamnätsstationen kan se ut från en plats nära den gångbro som korsar Nynäsbanan. Här illustreras byggnaderna med tegelfasader. GIS-byggnaden, närmast i bild, ska förses med grönt tak, exempelvis ängsvegetation eller sedum. Konsekvenser Behovsbeömning Stadsbyggnadsnämnden bedömer att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget bedöms inte strida mot några kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Planförslaget överensstämmer inte med gällande översiktsplan. De miljöfaktorer som kan antas leda till betydande miljöpåverkan och som ska belysas i en miljökonsekvensutredning (MKB) har
Sida 21 (31) efter samråd med länsstyrelsen, 2016-06-02, avgränsats till följande: Landskapsbild Naturmiljö Vattenmiljö Rekreation och friluftsliv MKB:n har tidsmässigt i huvudsak avgränsats till och beskriver förhållanden som kan förväntas råda då planprojektet förväntas vara slutfört (år 2020) och under byggtiden. Geografiskt avgränsas beskrivningen olika för olika miljöaspekter. MKB:n sammanfattas nedan och medföljer som bilaga till planbeskrivningen. Övriga miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Landskapsbild Landskapsbilden bedöms ha ett måttligt värde eftersom området präglas av industriell påverkan och infrastruktur (väg och järnväg). Stamnätsstationens påverkan på landskapet kommer att vara begränsad eftersom anläggningen lokaliseras i ett redan påverkat landskap. Utblickarna från höjderna är av högre betydelse och landskapsbilden kommer där att påverkas för de människor som nyttjar området för närrekreation. Lokalt kommer anläggningen även att synas från Magelungsvägen och Nynäsbanan. Sammantaget bedöms det inte som att denna förändring kommer att upplevas som påtaglig för resenärer längs dessa urbana kommunikationsstråk. Störst påverkan kommer anläggningen att få på de två angränsande bostadsfastigheterna. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt måttlig och konsekvenserna för landskapsbilden bedöms för dessa bli måttliga. I övrigt bedöms förändringen och konsekvenserna för landskapsbilden bli liten. Stationen placeras i ett relativt slutet rum och ett mindre antal människor berörs. För vidare läsning se MKB. Naturmiljö Negativ påverkan sker i första hand till följd av habitatförlust orsakad av att mark ianspråktas för en stamnätsstation. Träd och
Sida 22 (31) buskar behöver avverkas. Dock inte i ekdungen men möjligen i begränsad omfattning i kanten av nyckelbiotopen (blandskogsbranten). Huvudsakligen är det den öppna marken mitt i planområdet, med till största delen lågt naturvärde, som berörs. Konsekvenserna av en ny stamnätsstation för områdets naturmiljö och ekologiska samband bedöms sammantaget bli små. För vidare läsning se MKB. Vattenmiljö För att undvika att påverka områden med högre värden, t ex ekdungen i norra delen och nyckelbiotopen vid bergsbranten, behöver stationen ta den del av området i anspråk där diket finns. Diket kommer därför att flyttas om men ska fortsatt vara ett öppet dike med bibehållen funktion. Omläggningen bedöms medföra en marginell negativ påverkan på områdets vattenmiljöer och dikets funktion för dagvattenreglering kommer inte att påverkas. Vattendrag är ofta viktiga element i landskapet eftersom de fungerar som spridningskorridorer för många arter. Aktuellt dike är dock något isolerat från omgivningarna eftersom spridningsvägarna till våtmarkerna söderut är brutna. Dels av den hårt trafikerade Magelungsvägen och av Nynäsbanan. Dessutom är delar av diket torrlagt åtminstone en del av året. Sammantaget bedöms konsekvenserna av en ny stamnätsstation för områdets vattenmiljö och ekologiska samband vara obetydliga. För vidare läsning se MKB. Rekreation och friluftsliv Möjligheterna att röra sig mellan omgivande rekreationsområden kvarstår. Dock försvinner möjligheterna att utveckla platsen för rekreation och friluftsliv inom den yta som tas i anspråk av stamnätsstation. En befintlig gång- och cykelväg kommer att flyttas något inom området för att bibehålla tillgängligheten tilloch genom området. Stationen kommer heller inte att innebära en direkt påverkan på rekreationsmöjligheterna i de närliggande områdena. Stationen bedöms påverka upplevelsevärdet i området i viss omfattning eftersom den befintliga upplagsplatsen kommer att ersättas av stationen, omgärdad av staket och gräsytor. Påverkan bedöms vara liten och de kvarstående konsekvenserna små. För vidare läsning se MKB.
Sida 23 (31) Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Magelungen för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Genom de åtaganden som föreslås (se dagvattenutredningen) förväntas det inte ske någon negativ påverkan på Magelungens vattenmiljö eller några av de kvalitetsfaktorer som ligger till grund för statusklassningen. Exploateringen bedöms inte negativt påverka miljökvalitetsnormerna för Magelungen, förutsatt att föreslagna reningsåtgärder genomförs. Slutsatsen är således att efterlevnaden av miljökvalitetsnormerna är god och bedömningen för miljökvalitetsnormerna för vatten är att konsekvenserna blir obetydliga/positiva. Byggaktören får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Störningar och risker Buller Genomförd bullerutredning visar att riktvärden för ekvivalenta ljudnivån vid fasad överskrids vid de två bostadshusen närmast anläggningen. Dessa fastigheter, Högdalen 1:1 och 1:2, beräknas få ekvivalenta ljudnivåer på 36 respektive 37 db(a), under förutsättning att ljudeffekten på reaktorn är 90 db(a). För att klara riktvärdet nattetid för industribuller, 35 db(a), krävs ljudisolerade åtgärder på reaktorn. Exempel på åtgärd kan vara att ljudabsorberande material monteras på insidan av reaktorns betongskal eller att taklägga dessa med profilerad plåt. En bestämmelse, m1, på plankartan reglerar att reaktor ska byggas in och förses med ljudabsorberande material. Då reaktorn inte får uppföras på prickad mark kommer avståndet till befintliga bostäder inte understiga 100 meter. Värt att notera är att området i stort redan är utsatt för industri-, väg- och spårbuller och att bidraget från stamnätsstationen inte bidrar med tillräckligt mycket ljud för att avsevärt försämra bullersituationen i området som helhet. Högdalstopparna bedöms inte påverkas av stamnätsstationens bullerbidrag till området. Magnetisk flödestäthet Beräkningar av magnetisk flödestäthet visar att magnetfätsnivån vid de två närmaste bostäderna inte kommer att överstiga riktvärdet 0,4 µt.
Sida 24 (31) Översvämningsrisker En skyfallsanalys visar att det inte finns någon risk för att befintliga eller planerade anläggningar eller byggnader påverkas av översvämning så länge föreslagen systemlösning för hantering av dagvatten efterlevs. Den bedömningen gäller även nedströms områden. Detta innebär bland annat att en svacka måste finnas på infartsvägen till ställverksplanen (i det fall trumman under infartsvägen skulle sättas igen), att ställverksplanens lägsta nivå förläggs högre än tröskelnivån på Magelungsvägen som idag ligger på cirka +24,0 meter och att en torrdamm anläggs innan utloppet till det större diket sker. Om detta uppfylls bedöms en risk för översvämning inte finnas. För att säkerställa att byggnader inte riskerar att översvämmas regleras, med bestämmelsen b1, att nivån för färdigt golv inom byggrätten ska vara lägst +25,5 meter över nollplanet. En analys av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps skyfallskartering av systemet Tyresån, där Magelungen ingår, har gjorts och används som grund för bedömningen. Det bedöms inte finnas något hinder för räddningsfordon att ta sig fram på Magelungsvägen, eller till ställverksplanen, i något av de scenarion som analyserats. Farligt gods Nynäsbanan är primärled för farligt gods. Enligt gällande riktvärden ska tekniska anläggningar inte placeras närmare än 30-70 meter från primärled för farligt gods. Kortaste möjliga avstånd mellan GIS-byggnad och spår är cirka 40 meter. Sannolikheten för en allvarlig urspårning är mycket låg och utifrån de lokala förhållandena bedöms inte tågtrafiken utgöra någon allvarlig fara för stamnätstationen. Brand och rök Bränder i ställverk är sällsynta, men i de fall ställverket innehåller brännbara oljor kan det ge kraftiga bränder som kan vara komplicerade att släcka. Eftersom oljan är innesluten kan en viss tryckuppbyggnad ske med ett explosionsliknande förlopp där delar av utrustningen kan slungas iväg. Enligt standarden (EN 61936-1) ska transformatorer och reaktorer med mer än 45 m 3 olja vara placerade minst 30 meter från brännbar byggnadsfasad. Avståndet till närmsta befintliga bostadshus är cirka 100 meter. Sannolikheten att dessa hus påverkas direkt av värmestrålningen vid en brand i anläggningen bedöms vara obefintlig. För att reducera skaderisken vid eventuell olycka tillförs en bestämmelse på plankartan som anger att och reaktor ska placeras minst 50
Sida 25 (31) meter från Nynäsbanans spårmitt. Eftersom reaktor inte får uppföras på prickad mark kan avståndet till Magelungsvägen inte understiga 50 meter. Sabotageskyddet eliminerar dessutom riskerna med komponenter som slungas iväg vid en tryckuppbyggnad. Anläggningen bedöms inte utgöra någon brandfara för järnvägen. Bandrök kan komma att nå bebyggelse, men inte i koncentrationer som utgör någon akut fara för liv och hälsa. Om reaktor byggs in minskar rökspridningen till omgivningen markant. Markförorening Utsläpp av olja kan ske antingen vid ett fel på transformatorn eller vid servicearbeten. Vid en sådan händelse är det viktigt att transformatorbyggnaden är utformad så att olja från transformatorerna inte kan rinna ut på ett okontrollerat sätt, både ur ett brand- och miljöriskperspektiv. På anläggningen planeras oljegropar under transformatorerna och reaktorn och dessa ska vara utformade så att spridning vidare ut i miljön inte är möjlig. En bestämmelse på plankartan, m1, reglerar att skydd för spridning av olja ska finnas. Förorenade schaktmassor Utifrån analysresultaten från den miljötekniska markundersökning som utförts kan de upplagda schaktmassorna eventuellt återanvändas på en annan plats, men eftersom riktvärdet för känslig markanvändning (RVKM) och nivån för mindre än ringa risk (MRR) överskrids i några provpunkter, måste en anmälan göras till tillsynsmyndigheten för att inhämta deras tillstånd för återanvändning av jordmassorna. Om de upplagda jordmassorna behöver deponeras bör massorna läggas på deponi för inert avfall. Utifrån resultat från analys av jord från den omgivande marken görs bedömningen att marken kring provpunkt 17S013 och marken runt punkt 17S007 bör saneras ned till underliggande berg, eftersom jordprover från dessa två provtagningspunkter innehåller höga halter av PAH och aromatiska föreningar. För hantering av övrig jord som schaktas från marken och som inte kan eller ska återanvändas inom fastigheten behöver laktester genomföras för att avgöra om de kan skickas till deponi för inert avfall eller icke farligt avfall. Laktesterna kan genomföras på den redan provtagna jorden.
Sida 26 (31) Utdrag från Markteknisk undersökning. Provpunkt 17S013 och provpunkt 17S007 ligger i det övre vänstra respektive nedre vänstra hörnet. Svavelhexaflourid Ställverket kommer att uföras som ett gasisolerat ställverk (GIS) och därmed innehålla gasen SF6 (svavelhexaflourid). Den teknik som används är beprövad och gastrycket är permanent automatiskt övervakat för att identifiera eventuella läckor. Eftersom gasen är nödvändig för att ställverket ska fungera kommer en eventuell läcka alltid åtgärdas direkt. Om det trots allt skulle uppstå en läcka är gasen som sådan ofarlig för människan. Däremot är det en mycket potent växthusgas. GIS-byggnaden kommer att vara försedd med heltäckande brandlarm med larmöverföring till Svenska kraftnäts driftcentral. I kommande projektering kommer eventuella brandskyddskrav på byggnaden definieras för att skydda olika delar inom anläggningen och av arbetsmiljöskäl. Nynäsbanan Söder om järnvägsbanken finns en tryckbank som har längden cirka 100 m längs järnvägen och bredden max cirka 25 meter räknat från järnvägsbankens släntfot. Tryckbanken har utförts för att åstadkomma tillfredsställande stabilitet för järnvägsbanken
Sida 27 (31) och utgörs av sprängstensfyllning med en mäktighet av cirka 5 meter. Svenska kraftnät har på inrådan av Trafikverket gjort en kompletterande stabilitetsutredning. Utredningen visar att anläggningen inte kommer att påverka Nynäsbanans stabilitet eftersom anläggningen skall ligga mer än 25 meter från spåret och därigenom ligger utanför påverkansområdet. Anläggningen bedöms inte medföra grundvattensänkning eftersom dagvattenhanteringen blir densamma som gäller vid nuvarande förhållanden. Stabiliteten för järnvägen förblir tillfredsställande om blivande mark inom ställverket läggs som lägst på nivån +25 meter över nollplanet. Vid markarbeten inom eller nära utanför tryckbanken erfordras att stabiliteten kontrolleras. Ett kontrollprogram för järnvägen bör då upprättas. Belysning Delar av anläggningen kommer att belysas svagt med en gestaltad belysning. Syftet är att öka platsens upplevelsevärde, både på håll och i dess omedelbara närhet. I detaljprojekteringen av anläggningen studeras vilken typ av belysning som är lämplig och hur den ska placeras och riktas för att inte störa djurlivet och närliggande bostäder. Full belysning av anläggningen kan upplevas störande men denna används endast då reparations- och underhållsarbeten utförs på anläggningen. Barnkonsekvenser Området är idag inte barnvänligt och används heller inte av barn. Förslaget skapar dock förutsättningar för en tryggare miljö norr om anläggningen där såväl barn som vuxna kan vistas. Tidplan Samråd 6 december 2016 17 januari 2017 Granskning 20 mars 24 april 2019 Antagande SBN Juni 2019
Sida 28 (31) Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och ansvarar för myndighetsutövning vid prövning av bygglov. Lantmäterimyndigheten ansvarar för fastighetsrättsliga frågor. Exploateringskontoret ansvarar och bekostar saneringsarbeten som krävs för att genomföra planen. En överenskommelse om kostnadsfördelning för omläggningen av en huvudvattenledning är framtagen. Övriga erforderliga ledningsomläggningar bekostas av Exploateringskontoret. Trafikkontoret ansvarar för besiktning och godkännande av återställande- och anslutningsarbeten i allmän platsmark/gatumark. Byggherren finansierar och ansvarar för uppförande av ny bebyggelse och anläggningar på kvartersmark samt för iordningställande av utemiljöer på kvartersmark och anslutningar mot allmän platsmark. Byggherren bekostar och genomför de återställande- och anslutningsarbeten i allmän platsmark intill exploateringen som kan bli nödvändiga. Huvudmannaskap Staden är huvudman för allmän platsmark. Allmän platsmark utgörs av naturmark. Avtal Överenskommelse om exploatering skall träffas mellan staden och byggherren. Det upprättas genom stadens försorg, senast innan detaljplanen antas. Verkan på befintliga detaljplaner Detaljplanen innebär att befintlig stadsplan Pl 5456 helt upphör att gälla inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter, marksamfälligheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar del av Örby 4:1, som ägs av Stockholms kommun. Användning av mark Planen innebär att en mindre del utmed Magelungsvägen ändras från allmän plats (gata) till allmän plats (natur) samt till kvartersmark (teknisk anläggning, stamnätsstation). Planen
Sida 29 (31) innebär också att tidigare icke planlagd mark planläggs för ändamålen allmän plats (natur) samt kvartersmark (teknisk anläggning, stamnätsstation). Fastighetsbildning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder, på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Lämplighet avseende fastigheters utformning mm prövas vid lantmäteriförrättning. Planen möjliggör fastighetsbildning. Område utlagt som kvartersmark, E1 på plankartan, kan bilda separat fastighet, vilket bildas genom avstyckning. Området (E1) kan även säkras genom att bilda rättighet (ledningsrätt/servitut/nyttjanderätt). Prövning av lämplighet görs av Lantmäterimyndigheten vid lantmäteriförrättning. Avsikten är att genom avstyckning från Örby 4:1 bilda en ny fastighet för teknisk anläggning. Den nya fastighetens avgränsning redovisas på plankartan med mörkare och ljusare gråblå yta. Genomförd fastighetsbildning är en förutsättning för bygglov. Rättigheter Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar (uområde på plankartan) har avsatts. Rätt till allmännyttiga ledningar inom u-område kan säkras med ledningsrätt, servitut eller avtal. Svenska Kraftnät har för avsikt att lösa hela den koncessionspliktiga ledningssträckningen med ledningsrätt. Möjlighet finns att bilda gemensamhetsanläggning eller servitut för serviceväg öster stamnätsstationen. Ett markreservat (gområde) har avsatts. Syftet med servicevägen är att skötsel och underhåll av dike, markkabel och tryckbankank ska möjliggöras. Rättighet kan säkras genom gemensamhetsanläggning eller servitut. Inom aktuellt område finns ett servitut, Akt 0180k-1998-00252.9 för underhåll och tillkomst till tryckbank, som belastar Örby 4:1 till förmån för Farsta Strand 1:1 och Norrmalm 5:1. Servitutet fortsätter att gälla oförändrat. I sydöstra delen av planområdet finns en ledningsrätt för elektrisk starkström, och 0127-95/35.1 samt en ledningsrätt för tele, 0127-
Sida 30 (31) 95/35.2. Ledningshavare är Svenska kraftnät. Ledningarna ska tas bort senast år 2023 enligt uppgift från Svenska Kraftnät, därefter ska ledningshavaren ansöka om att upphäva rättigheten. Ekonomiska frågor Kostnader för planarbetet regleras via planavtal. Stadens kostnader utgörs i huvudsak av saneringsarbeten, ledningsomläggningar, upprustning av allmän platsmark samt kompensationsåtgärder för ianspråktagen grönyta. Vatten och avlopp/el/tele Svenska kraftnät bekostar anslutningar. Ersättning vid markförvärv/försäljning Staden överlåter den blivande fastigheten med äganderätt i enlighet med markanvisningsavtalet. Fastighetsbildning Exploateringskontoret ansöker om fastighetsbildning och Svenska kraftnät bekostar den. Kostnader för miljöskyddsåtgärder Svenska kraftnät bekostar de skyddsåtgärder, m1 på plankartan, som krävs för detaljplanens genomförande. Grönkompensation Exploateringskontoret bekostar kompensationsåtgärder för ianspråktagen grönyta. Kompensationsåtgärder som föreslås ska genomföras: Friställande av ekar i ekdungen Placera ut död ved i ekdunge och eventuellt i blandskog Placera ut fladdermusholkar i ekdungen och i skogen på berget Anpassa belysningen på GC-vägen så att den blir låg, nedåtriktad och sensorstyrd Skapa en vistelseyta ovanför ekdungen, mot bron, med ängsvegetation, sittplatser och eventuellt någon aktivitet Tekniska frågor Vatten och avlopp Bebyggelsen inom planområdet kan kopplas till befintliga vattenoch avloppsledningar.
Sida 31 (31) Dagvatten Dagvatten från avrinningsområdet norr om Nynäsbanan, som har sitt utlopp i planområdet, leds via en kulvert genom planområdet. Dagvatten från kulverten leds ut till våtmarken på andra sidan Magelungsvägen och vidare mot Magelungen via en befintlig trumma. Befintligt dike som avvattnar delar av planområdet ska läggas om. Dagvatten från anläggningen ska renas och fördröjas inom kvartersmark. El/Tele Anslutning till befintligt el- och telenät är möjlig. Genomförandetid Genomförandetiden går ut 5 år efter att planen vunnit laga kraft.