Övergripande strategi för användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT*) inom Umeå kommun



Relevanta dokument
Internationell strategi för Växjö kommun

Innehållsförteckning Kvalitetsdefinition Bakgrund Syfte... 2

Riktlinjer. Lönekriterier

E-strategi för Södertälje kommuns skolor

Gemensam definitionsgrund

Internationell strategi

Verksamhetsplan Arbetsåren

Internationellt program för Karlshamns kommun

Bengt Svenson. Svenska Kommunförbundet /Landstingsförbundet

Riktlinjer för kommunikation

Digital strategi för Strängnäs kommun

IKT-strategi för Sjöbo kommun

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Strategisk plan

Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014

Styrsystem för Växjö kommun

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun

Riktlinje för IT-utveckling och digitalisering

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

E-strategi för Strömstads kommun

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation

Barn-, Utbildning och Kulturnämndens verksamhetsplan

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Ägardirektiv för Växjö Kommunföretag AB

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS :

Riktlinje fo r sala.se KOMMUNSTYRELSEN

Kommunikationsplattform

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Internationell policy för Tranemo kommun

Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

106:e plenarsessionen den 2 3 april RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

Strategi för verksamhetsutveckling

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

Ägardirektiv för Växjö Fastighetsförvaltning AB

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Bolagspolicy för Piteå kommuns bolag

Rapport. Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd

IT-policy med strategier Dalsland

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Barn- och ungdomspolitisk strategi

REGLEMENTE FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad

Ägardirektiv till Härnösand Energi och Miljö gällande år

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Missiv Dok.bet. PID131548

Verksamhetsplan och budget 2010

Revisionsrapport Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

Policy för internationellt arbete

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Mat och Måltider Oxelösunds kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg

Folkhälsoprogram

Internationell policy för Södertälje kommun

Mål och budget 2014 och planunderlag

Proaktivt förhållningssätt med planerad kommunikation. Vivianne E Rosqvist 30 maj 2013 TUV

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning

Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kometen 2013

VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB

Förskolan Laxen. Kvalitetsredovisning Våren 2009

1T1 SOLLENTUNA KOMMUN e

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

Kommunikationspolicy för Växjö kommunkoncern

Arbetsplan

Policy och strategisk plan för IT-utveckling och digitalisering i Uppsala kommun

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

E-hemtjänst - ökad trygghet och stopp för kostnadsökningar

Uppdatering av Stockholms stads e-strategi

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Verksamhetsplan 2015

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på )

Transkript:

Övergripande strategi för användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT*) inom Umeå kommun * Definition - Begreppen IT (informationsteknik) och IKT (informationsoch kommunikationsteknik) är paraplybegrepp för den teknik som används för distribution samt behandling av information och kommunikation. Dokumenttyp Strategi Dokumentnamn Övergripande strategi för användning av Infoprmations- och kommunikationsteknik (ITK) inom Umeå kommun Dokumentansvarig IT & Telefoni Fastställd/upprättad Chefsforum 2006-03-03 Dokumentägare Reviderad SHBK Dokumentinformation Övergripande strategi för användning av Infoprmations- och kommunikationsteknik (ITK) inom Umeå kommun. Version 1.0 Giltighetstid Tillsvidare

Ändringslogg för dokumentet Version Typ av ändring Datum/signatur 0.1 Första utkast 2005-01-26/TKV 0.2 Kompletteringar efter BERITmöte 2005-03-04/TKV 0.3 Carin Stibergs förslag 2005-03-30 0.4 Helt omarbetat förslag 2005-04-15/TKV 0.5 Kompletterat efter BERITmöte samt tillägg av bilaga 2005-05-18/TKV 0.6 Ändringar efter BERIT-möte 2005-05-25/TKV 0.7 Redigering 2005-06-03/JLA 0.8 Strategi beslutad av Chefsforum med förslag till ändringar. 2006-01-20/JLA 0.9 Ändringar efter remiss SLK 2006-02-22/JLA 1.0 IKT-strategi beslutad i Chefsforum 2006-03-03/JLA 1(7)

Verksamhetsutveckling med med hjälp av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Inledning År 2000 antogs följande mål för användningen av Informationsteknik (IT) inom Umeå kommun Målen är att: Förbättra servicen till medborgare. Förbättra demokratin. Skapa en effektivare verksamhet. Genom denna effektivare verksamhet stimulera till en näringslivsutveckling. Dessa mål motsvaras av begreppen e-service, e-demokrati och e-förvaltning som myntats i samband med arbetet med 24-timmarsmyndigheten. 24-timmarsmyndigheten har sin grund i en proposition 1997/98:136 som betonar att statsförvaltningen ska utveckla sin tillgänglighet och sitt tillmötesgående och ge näringslivet goda arbets- och tillväxtförutsättningar. De mål som nämns i propositionen är den svenska varianten av de mål som den europeiska aktionsplan som kallas E-europe 2005. Umeå kommun ansluter sig till dessa mål och den plan som har målet att göra det gynnsammare för privata investerare, bidra till skapandet av nya jobb, öka produktiviteten, modernisera myndigheternas tjänster och ge alla möjlighet att delta i det globala informationssamhället. Strategiska grundprinciper för IKT-stödet i Umeå kommuns samtliga förvaltningar För att systematiskt styra mot ovan nämnda politiska mål gäller följande strategiska principer gälla för Umeå kommuns samtliga förvaltningar: IKT-stödets utveckling Umeå kommuns samtliga förvaltningar är tjänsteproducerande organisationer med ett stort behov av att på effektivt sätt hantera intern och extern information och kommunikation. Det är av strategisk betydelse att IKT-stödet inom Umeå kommun är så utformat att samtliga förvaltningar kan arbeta effektivt både internt och gentemot medborgare, företag och andra organisationer. IKT ska stödja hela arbetsprocessen innefattande både den del som utförs av medarbetaren och den del som innefattar kommunmedborgaren. IKT-stödet ska i sin utformning upplevas enkelt, snyggt, tryggt och säkert. IKT-stödet ska bestå av stor standardiserad kommungemensam kärna som möjligt kompletterad med förvaltningsunikt IKT-stöd. IKT-stöd som är i den absoluta tekniska framkanten och/eller tillför andra unika kvaliteter i verksamheten ska finnas inom kommunens samtliga förvaltningar. I övrigt gäller följande: 2(8)

1. Umeå kommuns förvaltningar ska vara ledande i landet på att nyttja IKT i sin verksamhetsutveckling. Syftet är att skapa en tillåtande, uppmuntrande kreativ miljö med en utvecklingskraft som utvecklar såväl den kommunala organisationen som övriga samhället. I en förlängning ökar detta såväl effektivit et som servicenivå både internt och mot enskilda medborgare, organisationer och företag. Detta ska bidra till att göra Umeå till en än bättre plats att bo, leva och arbeta på. Detta uppnås genom att: Förvaltningarna ska vara ledande i Sverige på att införa moderna rutiner och arbetssätt där innovativa former av IKT-stöd används för att utveckla den verksamhet man bedriver. IKT- och verksamhetsfrågor ska alltid hanteras tillsammans i utvecklingsprojekten. Strategiska IKT-frågor ska hanteras på samma organisatoriska nivå som övriga strategiska frågor. IKT-strategin ska stötta underlätta den verksamhetsutveckling som förvaltningarna vill bedriva. Verksamhetsutveckling och utveckling av IKT-stöd ska samordnas i en strategisk dialog. Deltagare i dialogen ska vara de verksamhetsansvariga i förvaltningarna och centrala/lokala IKT-funktioner. Förvaltningarna och den centrala IKT-funktionen ska aktivt och i samarbete med interna och externa parter utveckla kommunens verksamheter. I det arbetet ingår att bevaka de möjligheter som ny informationsteknik skapar för verksamhetsutveckling och att ta initiativ till forskningsnära utvecklingsprojekt. Företrädesvis tillsammans med Umeå universitet och/eller det lokala näringslivet. Syftet är att skapa en tillåtande, uppmuntrande kreativ miljö med en utvecklingskraft som utvecklar såväl den kommunala organisationen som övriga samhället. I en förlängning ökar detta såväl effektivitet som servicenivå både internt och mot enskilda medborgare, organisationer och företag. Detta ska bidra till att göra Umeå till en än bättre plats att bo, leva och arbeta på. 3(7)

2. IKT-stödet ska skapa en närmare relation mellan kommunen, medborgarna och organisationer/företag. Då gynnas effektiviseringar och medborgarnas inflytande och delaktighet ökar. IKT-stödet ska göra det möjligt för alla medborgare, företag och organisationer att på ett säkert och enkelt sätt samverka med förvaltningarna. IKT-stödet ska inehålla tjänster och produkter som ger en god tillgång till den information som används i den demokratiska processen i kommunerna. Detta uppnås genom att: IKT-stödet ska ge kommunens anställda ändamålsenliga verktyg som underlättar det egna arbetet och möjligheterna att ge god service. IKT-stödet ska effektivisera medborgarnas, organisationernas och företagens kontakter med kommunen och därmed frigöra tid och/eller pengar hos alla inblandade parter. Skillnader mellan människor med olika bakgrund, ålder, kön etc ska aktivt utjämnas genom att anpassade tjänster och gränssnitt skapas. Exempelvis ska man kunna välja storlek på texten på kommunens webbsidor så att även personer med försämrad syn enklare ska kunna läsa dessa. IKT-stödet ska bidra till att medborgarnas livskvalitet ökar. IKT-stödet ska ge alla medborgare bättre möjligheter till insyn i och medverkan i beslutsprocesserna. IKTstödet ska underlätta för medborgarna att utöva de rättigheter man har enligt offentlighetsprincipen m m. Medborgarnas kunskap och idéer ska tas tillvara genom utveckling av IKT-stöd som inkluderar medborgaren i berednings- och beslutsprocesser. 4(7)

3. IKT-stödet ska bygga på standards Syftet med standardisering är skapa ett säkrare och mer kostnadseffektivt IKT-stöd. Det uppnås genom att en standardisering underlättar integrationer mellan olika IKT-stöd, minskar licenskostnader, underlättar service/undehåll och minskar behovet av kompetens inom många olika omnråden Avvikelser från standard kan vara motiverade utifrån verksamhetsunika behov, ekonomiska skäl eller annat. Avvikelser ska alltid motiveras och beslutas i ett lämpligt beslutsform så att lärande resonemang kan föras som i sin tur kan utveckla standarden. IKT-stöd ska kombinera maximal verksamhetsnytta och kostnadseffektivitet genom att: IKT-stödet alltid utformas för att minimera negativ arbetsmiljöpåverkan. IKT-stödet ska så långt möjligt vara standardiserat mot standarder som nyttjas på marknaden. IKT-stödet ska så långt möjligt vara standardiserat internt inom kommunorganisationens olika delar. Så mycket som möjligt av IKT-stödet, både IKT-applikationer och datakällor ska återanvändas och delas av olika förvaltningar. Om det finns flera IKT-applikationer som har samma funktion eller flera datakällor som innehåller samma information ska dessa om möjligt ersättas med en enda IKTapplikation eller register. 5(7)

4. Den kommungemensamma andelen av IKT-stödet ska maximeras. Förvaltningarna fokuserar på att utveckla de förvaltningsunika delarna. Det kommungemensamma IKT-stödets andel av det totala IKT-stödet ska öka i förhållande till det förvaltningsunika IKT-stödet. Målet är att 100% av det icke-förvaltningsunika IKTstödet ska ägas och styras centralt. Syftet med det kommungemensamma IKT-stödet är att möjliggöra ett effektivt samnyttjande och en effektiv integration mellan applikationer. Det ger stordriftsfördelar, bättre integrerade kommungemensamma rutiner samt ett arbetssätt som gör att medborgaren upplever kommunen som en enhet. Genom att skapa funktionella gemensamma lösningar frigörs kraft ute i verksamheterna som kan användas till utveckling av de förvaltningsunika delarna av IKT-stödet. Varje förvaltning ska aktivt bidra till spridningen av de resultat som uppnås i den interna verksamhetsutvecklingen. Erfarenhetsspridningen kommer att bidra till en snabbare utveckling och effektivisering av våra verksamheter. Om flera förvaltningar har samma behov av IKT-stöd kan detta göras detta till en kommungemensam del av IKT-stödet. De kommungemensamma delarna av IKT-stödet ska hanteras av en central och kommungemensam IKT-funktion med uttalat systemansvar för de delar som ingår. Följande delar omfattas: IKT-applikationer. Datakällor. Tekniska IKT-infrastrukturen i form av hårdvara och systemprogramvara rutiner och arbetssätt som är kopplat till det kommungemensamma IKT-stödet. Beslut kring de centrala delarna ska ske i samverkan mellan förvaltningarna, den kommungemensamma IKT-funktionen och via de beslutsvägar som är etablerade. Samverkan ska även ske när det gäller utveckling av det förvaltningsunika IKT-stödet. Det kommungemensamma IKT-stödet ska finansieras via avgifter eller budget. Nyttjandet av det kommungemensamma IKT-stödet ska vara frivilligt och behovsstyrt för förvaltningarna. Förvaltningarna ska inte utveckla IKT-stöd som har samma funktion som de kommungemensamma IKT-stöden. 6(7)

5. IKT-stödets kostnader, nytta och IKT-strategins efterlevnad ska följas upp årligen och den effektivaste driftsformen ska alltid väljas. För att säkerställa att Umeå kommun har ett kostnadseffektivt IKT-stöd ska IKT-stödet följas upp och resultatet i samlad form redovisas till KSAU och Chefsforum. Uppföljningen ska ge en bild av kostnader och nytta med det IKT-stöd som används. Jämförelser mot andra driftsformer, andra leverantörer, andra organisationer ska redovisas där detta är möjligt. Följande områden ska ingå: Kommungemensamt IKT-stöd. Förvaltningsunikt IKT-stöd. Genomförda projekt. Drift och support av befintligt IKT-stöd. 7(7)