Våra unga i Gällivare!

Våra unga i Gällivare! Gällivare kommuns uppföljning av ungdomspolitiken- Lupp Gällivare kommun Gemensam administration Nämnd& utredning Ann-Helen Köhler 0970-18128 ann-helen.kohler@kommun.gellivare.se

Innehållsförteckning Lupp 2006 1. Inledning... 3 1.1 Urval... 3 2. Historik... 4 3. Metod... 4 4. Syfte... 5 5. Bakgrund... 6 5.1 Ungas bostadssituation... 8 6. Fritiden i Gällivare... 8 7. Samhället, politiken och inflytandet i Gällivare... 12 7.1 Lokal historik... 13 7.2 Politiken i praktiken... 18 7.3 Vad vill de unga vara med och påverka i... 18 8. Trygghet och hälsa... 20 8.1 Trygghet... 20 8.2 Ungas hälsa... 21 8.3 Kostvanor... 22 8.4 Träningsvanor... 23 8.5 Alkohol och drogvanor hos Gällivares unga... 24 9. Skolan i Gällivare... 26 9.1 Skolmiljön... 26 9.2 Några ytterligare tankar om skolan... 27 9.3 Närvaro i skolan.... 28 10. Arbete... 29 11. Framtiden... 29 11.1 Det önskvärda boendet... 30 12. Jämförelse med andra kommuner... 31

LUPP- Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 1. Inledning Lupp är en enkätundersökning som riktar sig till Sveriges kommuner för att kunna följa upp sin ungdomspolitik och för att kunna använda enkätresultaten till en utveckling av det lokala och kommunala ungdomssatsningarna. Enkäten har tagits fram av Ungdomsstyrelsen på regeringens uppdrag för att ge kommunerna möjlighet till ett verktyg. Lupp kan fungera som ett verktyg för att följa upp de kommunala och nationella målen för ungdomspolitiken och kunna förändra och utveckla hela ungdomsarbetet genom att fånga in ungas åsikter och levnadsvanor. Sedan starten 2001 har mer än sjuttio kommuner deltagit 1. Den nationella ungdomspolitiken spänner över alla områden i en ung människas liv. Den nationella ungdomspolitikens huvudmål är följande: - Ungdomar är en resurs som måste tillvaratas och utvecklas i alla sektorer, i arbetslivet och i folkrörelserna. - Ungdomar har rättigheter som skall skyddas och främjas. Ungdomar skall ges social och ekonomisk trygghet, god hälsa och möjlighet till utveckling. - Ungdomars självständighet och oberoende skall stödjas. Offentliga insatser skall stödja ungdomars möjligheter till självständighet och oberoende. - Ungdomar är olika och en mångfald av värderingar och livsstil för bejakas inom demokratins ramar. Ungdomar kan inte och skall inte passa in i enhetliga mallar. - All offentlig verksamhet för ungdomar bör bejaka mångfalden och sträva efter lika rättigheter och möjligheter för alla 1. 1.1 Urval I Gällivare kommun bestämde vi oss för att genomföra enkätundersökningen för gruppen unga i årskurs 8 och för gruppen unga i årskurs 2 gymnasiet. Enkäten innehåller ett flertal områden som berör ungas liv. Jag kan nämna några: fritiden, skolan, hälsa, inflytande och delaktighet, arbete och framtid. Vi valde att inte lägga fokus på ålderskategorin 19-25 år dels för att många är utflyttade, dels för att vårt kommunala ungdomsarbete lägger fokus på de tidigare åldrarna. I de kommuner som deltagit och genomfört LUPP så har det funnits en stark politisk vilja att arbeta med en utveckling av ungdomspolitiken. I Gällivare så har tanken funnits att genomföra enkäten och att resultaten skulle fungera som ett startskott för att prioritera och formulera en ny ungdomspolitik och kan vara en hjälp med att prioritera vad ungdomsarbetet kan innehålla så att satsningar av olika typ faktiskt ger effekt i de ungas vardag och liv. 1 Enligt Ungdomsstyrelsens statistik.

2. Historik 1996 så utnämndes Gällivare kommun som den första kommunen i landet till Årets ungdomskommun. Motiveringen löd: Gällivare är med sitt konkreta ungdomspolitiska program ett gott föredöme när det gäller sektorsövergripande strategier i ungdomsarbetet. Genom en stark politisk vilja, tilltro till ungdomar och genom en rad konkreta satsningar är Gällivare på god väg att skapa en kommun där ungdomar har inflytande, delaktighet och ansvar. Alltsedan 1996 så har ungdomskonsulenten tillsammans med ungdomsråd arbetat med fokus på ungas inflytande, deras delaktighet och engagemang sektorsövergripande. Arbetet har ofta skett i samverkan med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Ungdomsfullmäktige har genomförts några gånger och en revidering av ungdomspolitiska programmet genomfördes. Det blev det nya programmet Ung i Gällivare som också skulle vara sektorsövergripande med tyngdpunkt på skolan. Övergripande mål och nämnds mål arbetades fram och verksamheterna fick dokumenterat vad de skulle arbeta med. Detta program skulle årligen följas upp och revideras och vara ett levande dokument. Tyvärr prioriterades inte detta arbete utan årliga uppföljningar och revideringar genomfördes ej vilket gav konsekvenserna att programmet inte blev det levande dokument som var syftet från början, det blev en hyllvärmare och det sektorsövergripande arbetet fick ingen röd tråd och ungdomsarbetet började ta olika former åt olika riktningar, allt beroende på respektive nämnds intresseområde. Idag fungerar samverkan för ungdomsarbetet väldigt olika, ingen har det övergripande ansvaret, det saknas gemensamma mål och verksamhetsplanering för resp. verksamhet/område/enhet. Inget enhetligt tänk finns heller på vad det är som undgdomsarbetet skall innehålla utan verksamheterna arbetar med sina särskilda delar. I dagsläget finns det intresse och engagemang att på ordning och struktur på ungdomsarbetet och det finns en politisk vilja att lyfta fram vikten av att arbeta med och för unga i ett mer samlat grepp. 2006 fick Gällivare möjlighet att delta i LUPP via förfrågan av Ungdomsstyrelsen. Kommunstyrelsen tog beslut om ett deltagande och genomförande av ungdomsenkäten 2006-05-08 84. Detta i syfta att samla in ungas åsikter och skapa en bild av deras liv och vardag för att öka förståelsen men kanske också för att få en fingervisning om den framtida inriktningen på ungdomsarbetet. 3. Metod Luppen har genomförts i samtliga klasser i årskurs 8 samt i årskurs 2 på gymnasiet. Ansvarig utredare har under hösten 2006 varit runt på alla skolor utom Hakkas pga. så få elever. Ungdomarna har genomfört enkäten via webben och ansvarig har funnits till hands ute på skolan i syfte att kunna förklara enkäten, tillvägagångssättet och syftet med undersökningen. Metoden som valdes var tidskrävande, att finnas tillhands ute på skolorna, förklara syftet till samtliga som genomfört enkäten och se ungdomarna genomföra enkäten. Metoden kan ha inneburit att eleverna var mer seriösa i sina svar och det har nog också inneburit en högre svarsfrekvens än om vi skickat ut den via post. Utredaren har också valt ut ett antal analyspersoner från våra berörda verksamheter. Dessa fick i uppdrag att titta på resultaten och analysera dem, tillsammans med utredaren. Endast ett fåtal av verksamheterna har visat intresse och genomfört en analys som utredaren kunnat

använda i rapporten (soc-ifo och drogsamordnaren). I de övriga områden som Lupp går igenom så har utredaren analyserat och använt sig av olika källor för att kunna genomföra analysen. Samtal har också skett med ett antal personer från bl.a. ungdomsmottagningen, polisen, socialstyrelsen, ungdomsstyrelsen, skolorna och fritidsgården. Utöver detta så har utredaren ganska lång erfarenhet med att arbeta med ungdomspolitik både lokalt, regionalt och nationellt. 4. Syfte LUPP- resultatet skall ge våra politiker och tjänstemän en brett kunskapsunderlag om ungdomars liv, hur de mår och vad de tycker. Resultatet av enkäten kan också användas i arbetet med mål, styrning, struktur, uppföljning och förbättring för det framtida ungdomsarbetet. Enkäten ger oss också möjlighet att jämföra oss med andra kommuner, hur våra unga lever och mår, detta i förhållande till andra kommuners ungdomar. Dessutom så får ungdomarna själva en bild av hur de ser på olika frågor vilket kan ge dem styrka att framföra och prioritera sina egna åsikter. Enkätresultaten kan användas enligt följande modell i syfte att få till den övergripande strukturen på vårt lokala ungdomsarbete. Skapa ett system för uppföljning och verksamhetsplanering som är vägledande för samtliga berörda. Detta kan också kopplas ihop med verksamhetsplanering och till kommunens årsredovisning och på så vis kan resultat redovisas och kommunen får kontroll över vad/vilket arbete som utförs. Förutsättningen för detta är dock att vi har en övergripande styrmodell för alla kommunala verksamheter. Att återigen göra egna s.k. politiska styrdokument för speciella områden ungdomspolitiska program, handikappolitiska program etc. utan ett helhetstänk och en styrmodell som gäller för alla, så riskerar de att bli hyllvärmare. Ungdomsinsatserna som skall göras framöver och de prioriteringar utifrån angivna politiska mål måste sammanfogas med helheten. Uppföljning av resultat Verksamheterna arbetar utifrån verksamhetsplaner Utvärdering/ Redovisat årsresultat Politiskt initiativ Målarbete Verksamhetsplan Tydliga uppdrag för alla verksamheter

5. Bakgrund Svarsfrekvensen var hög för båda åldersgrupperna, åk 8 samt åk 2 på gymnasiet. I årskurs 8 så svarade 89 % av det totala entalet elever i årskursen, i årskurs 2 så svarade 73 % av det totala antalet elever i den årskursen. Fördelningen mellan könen var ganska jämn. Diagram 1: Totalt antal svar fördelat på kön och ålder 2006 Åk 8 Åk 2 162 st 243 Killar Tjejer 0 50 100 150 I årskurs 8 hade vi följande könsfördelning: 114st tjejer och 129st killar. I årskurs 2 gymnasiet, var antalet tjejer som svarade något fler, 87st och antalet killar var 75st. Totalt har vi alltså fått in 405 svar från våra unga i kommunen. Det stora flertalet av deltagarna i undersökningen är födda i Sverige och är svenska medborgare. Tabell 1: Var är du och dina föräldrar födda? Eget och föräldrarnas ursprung är fördelat i procent. Åk 2 Åk 8 gymn. Jag själv Sverige 95,8 97,5 Norden 0,4 1,3 Europa 1,7 1,3 Utanför Europa 2,1 0 Mamma Sverige 95,3 95 Norden 1,3 3,1 Europa 1,7 1,2 Utanför Europa 1,7 0,6 Pappa Sverige 94,9 93,8 Norden 0,9 4,4 Europa 1,7 1,2 Utanför Europa 2,6 0,6

Om vi tittar på fördelningen på resp. skolan ser vi följande utfall: Tabell 2: Procentuell fördelning på resp. skola i åk 8 Gällivare åk 8 2006 Fråga: A8. Vad heter den skola du går i? Skola Antal svar Total svarsfrekvens % Sjöparksskolan 55 22.6 Gunillaskolan 29 11.9 Tallbacka skolan 36 14.8 Friskolan 14 5.8 Hedskolan 60 24.7 Myranskolan 26 10.7 Hakkas skola 18 7.4 Annan skola 5 2.1 Totalt: 243 100 Vi kan se att skolorna i tätorten har högre svarsfrekvens, särskilt Hedskolan och därefter Sjöparksskolan. De allra flesta ungdomar har föräldrar som är yrkesverksamma. Det är dock fler mammor som studerar, är arbetslösa och/eller sjukskrivna jämförelsevis med papporna. Tabell 3: Vad sysslar dina föräldrar med? Mammas sysselsättning Åk 8 Åk 2 arbetar 75.2 81.5 studerar 4.5 2.5 mammaledig 2.1 2.5 arbetslös 3.7 3.1 pensionerad/förtidspensionerad 1.7 0.6 sjukskriven 6.2 6.2 annat 2.5 3.7 vet inte 4.1 0 Pappas sysselsättning Åk 8 Åk 2 arbetar 85.6 88.3 studerar 1.2 0.6 mammaledig 0.4 0 arbetslös 1.2 0.6 pensionerad/förtidspensionerad 4.1 4.3 sjukskriven 2.9 3.7 annat 1.2 1.9 vet inte 3.3 0.6

Tabell 4: Vilken är dina föräldrars högst avslutade utbildning? Grundskolan gavs ej möjlighet att besvara frågan. Mamma Åk 2 Gy Gick inte ut grundskolan 1,2 Grundskola eller motsvarande 6,8 Gymnasieskola eller motsvarande 19,1 Yrkesutbildning efter gymnasiet 22,8 Universitet eller högskola 27,2 Vet inte 22,8 Pappa Gick inte ut grundskolan 2,5 Grundskola eller motsvarande 9,3 Gymnasieskola eller motsvarande 29 Yrkesutbildning efter gymnasiet 25,9 Universitet eller högskola 11,1 Vet inte 22,2 5.1 Ungas bostadssituation Det stora flertalet unga särskilt i de yngre åldrarna (åk 8) bor 6 av tio med båda föräldrarna. En av fyra bor växelvis hos mamma eller pappa eller enbart med den ene föräldern. Övriga framförallt bland gymnasieungdomarna har andra boendeformer som t.ex. kompisboende, hos flickvän/pojkvän eller eget boende. Den vanligaste boendeformen är villa, gård, radhus tätt följt av lägenhetsboende. 80 % av de yngre ungdomarna bor i villa, gård eller radhus och 70 % av gymnasieeleverna. 6. Fritiden i Gällivare Fritid kan definieras enligt följande: den tid som är frånvaro av plikter och liktydig med fri tid 2. Ungdomar återkommer ofta till att fritid är detsamma som att slippa plikter. Fritiden står för dem för det oplanerade, okontrollerade, nyckfulla eller till och med det lättsinniga. En del ungdomar betraktar fritiden som en frizon från vuxenvärlden. Fritiden kan definieras som organiserad fritid som ofta är strukturerad, målinriktad, schemalagd och ofta vuxenstyrd. Fritiden kan även definieras som oorganiserad fritid som är ostyrd och kravlös. Det är viktigt att ungdomar får tillgång till båda sorternas fritid och att den organiserade fritiden inte värderas högre. Ungdomar har rätt att använda sin fria tid till stimulans eller återhämtning. Unga i Gällivare är relativt nöjda med sin fritid. 2 Ungdomsstyrelsen skrifter, Focus 06. 2006:4. En analys av ungas kultur och fritid.

Diagram 2: årskurs 8 och årskurs 2 Hur mycket fritid har du? jag vet inte hur jag ska hinna med det jag vill göra på min fritid jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner göra det jag vill åk 2 åk 8 jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% De allra flesta i årskurs 8 ansåg att de har lagom med fritid. Ungefär 30 % ansåg att de har för mycket fritid. Det är något vanligare bland killarna än bland tjejerna att man antingen upplever sig ha för mycket eller för lite fritid. Det är något vanligare bland tjejerna än bland killarna att de anser sig ha lagom mycket fritid. Många i årskurs 2 på gymnasiet ansåg att de har för lite fritid (nära hälften). Ungefär 43 % ansåg sig ha lagom med fritid. Ca 8 % ansåg att de har för mycket fritid. Killarna upplevde sig ha för mycket fritid medan tjejerna upplevde sig har för lite fritid. Diagram 3: Hur mycket av det som du är intresserad av finns att göra på fritiden? det finns väldigt lite/inget att göra det finns ganska lite att göra det finns ganska mycket att göra åk 2 åk 8 det finns väldigt mycket att göra 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% De allra flesta, i årskurs 8 anser att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra på fritiden. Ju äldre ungdomarna är verkar det anse att det finns mindre att göra. Det är vanligare bland killarna att de anser att det finns mycket att göra än bland tjejerna.

45 % ansåg att det finns väldigt mycket/ganska mycket att göra på fritiden. 55 % ansåg att det fanns ganska lite/väldigt lite att göra på fritiden. Ganska många bland tjejerna ansåg att det inte finns någonting att göra på fritiden men bara 8 % svarar att det har så mycket tid över på fritiden så att de inte vet vad de skall göra med den. Diagram 4: När du träffas kompisar, var brukar ni vara då? På café Hemma Fritidsgård åk 2 åk 8 Sporthall Utomhus 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% De flesta ungdomarna träffas hos varandra, eller utomhus som också är ganska vanligt. De vanligaste fritidsaktiviteterna i årskurs 8: I åk 2, gymnasiet: 1. Umgås med kompisar 1. Umgås med kompisar 2. Surfa och chatta på Internet 2. Surfa och chatta på nätet 3. Hjälpa till hemma 3. Hjälpa till hemma 4. Tv- och dataspel 4. Träna idrotta (ensam) 5. Träna/idrotta (ensam ) 5. Läsa De minst vanliga fritidsaktiviteterna i årskurs 8: I åk 2, gymnasiet: 1. Gå på museum/utställning 1. Gå på museum/utställning 2. Spela om pengar på Internet 2. Gå på dansföreställning/teater 3. Träna dans och teater 3. Gå på fritidsgård 4. Gå på dansföreställning/teater 4. Träna dans/teater 5. Gå på konsert 5. Gå på konsert Det är vanligare bland tjejerna att man motionerar i en förening eller klubb, att gå runt på stan med kompisar samt att gå på café. Tjejerna spelar oftare musik, sjunger, målar, syr och annan skapande verksamhet samt föreningsverksamhet och då gäller det båda ålderskategorierna. Det är lika vanligt bland killar och tjejer att de hjälper till hemma även om fast det var fler killar är tjejer som aldrig hjälper till hemma.

Killarna spelar om pengar på Internet, meka, spela tv-spel/dataspel och fiskar/jagar. Det verkar vara vanligare att killarna på gymnasiet även chattar och surfar mer än tjejerna. Ungefär lika vanligt bland tjejerna och killarna är der att åka snowboard/skateboard. Tabell 5: Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Andel i antal. Årskurs 8. Varje dag Varje v. Varje m. Varje år Aldrig Totalt Ute i naturen 30 67 70 47 24 238 Fiska/jaga 4 31 48 87 69 239 Museum/utställning 2 2 5 65 161 235 Går på teater/musikal/dans 2 4 12 85 136 239 Går på konsert 2 2 18 113 105 240 Besöker bibliotek 1 7 36 54 139 237 Går på stan 25 110 69 22 12 238 Fritidsgård 8 14 25 49 143 239 Föreningsverksamhet 20 33 21 27 123 224 Umgås 145 88 6 0 3 242 Café 1 25 88 80 46 240 TV-/dataspel 87 60 30 33 25 235 Surfar/chattar på internet 162 53 12 4 7 238 Spelar om pengar på internet 3 3 7 5 217 235 Spelar rollspel/lajvar 7 9 21 22 176 235 Går på fest 2 20 52 83 79 236 Går på restaurang, bar, pub 3 16 92 88 36 235 Går på sportevenemang 3 21 50 51 111 236 Hjälper till hemma 68 92 40 22 16 238 Idrottar på egen hand 37 108 30 13 47 235 Idrottar genom förening 34 89 2 4 110 239 Måla/sy/skapande verks. 7 36 18 35 142 238 Sjunga/spela/skapa musik 28 33 13 24 139 237 Tränar dans/spelar teater 2 4 8 9 212 235 Läser 66 57 55 28 33 239 Skriver 79 49 40 29 40 237 Skateboard/snowboard 30 50 31 35 91 237 Mekar 13 36 29 37 123 238

Tabell 6: Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Andel i antal, årskurs 2 gymnasiet. Varje dag Varje v. Varje m. Varje år Aldrig Totalt Är ute i naturen 14 41 46 44 15 160 Fiskar, jagar 5 6 17 69 61 158 Går på museum/utställning 0 0 1 46 111 158 Går på teater/musikal/dansuppvisning 0 0 3 71 86 160 Går på konsert 0 0 4 94 61 159 Besöker bibliotek 0 3 14 45 98 160 Går på stan 0 57 72 15 17 161 Fritidsgård 0 0 3 12 144 159 Föreningsverksamhet 9 19 16 22 91 157 Umgås 77 74 5 0 4 160 Café 2 17 72 45 23 159 TV-/dataspel 31 29 28 30 42 160 Surfar/chattar på internet 105 37 8 3 8 161 Spelar om pengar på internet 7 2 5 9 137 160 Spelar rollspel/lajvar 2 2 7 5 145 161 Går på fest 6 24 69 33 26 158 Går på restaurang, bar, pub 3 23 79 36 16 157 Går på sportevenemang 2 8 39 54 52 155 Hjälper till hemma 46 58 33 13 10 160 Idrottar på egen hand 27 79 20 13 20 159 Idrottar genom förening 19 37 3 5 93 157 Målar, syr, skapande verksamhet 6 13 14 22 105 160 Sjunger, spelar, skapar musik 22 15 8 13 102 160 Tränar dans, spelar teater 0 5 0 5 150 160 Läser 35 35 31 31 29 161 Skriver 33 27 28 25 47 160 Skateboard/snowboard 9 18 23 31 79 160 Mekar 16 17 11 24 92 160 7. Samhället, politiken och inflytandet i Gällivare Den nationella ungdomspolitikens två övergripande mål är: - Ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och - Ungdomar skall ha verklig tillgång till makt Se nationella målen skall utgå från följande fem huvudområden: Lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning och kultur och fritid. Med ungdomars verkliga tillgång till makt avser regeringen ungdomars möjlighet att påverka såväl samhällsutvecklingen i stort som sina egna liv och sin närmiljö bland annat i frågor som rör boendemiljö, skolmiljö, arbetsmiljö, kamratkrets och familj 3. 3 Makt att bestämma - rätt till välfärd, Regeringens prop.2004/05:2.

Regeringen välkomnar lokalt utvecklingsarbete såsom inflytande forum för ungdomar, ungdomspolitiska handlingsplaner, elevdemokratiska insatser och övriga insatser som bidrar till att ungdomar får vara delaktiga i samhällsutvecklingen och i de politiska processerna. 7.1 Lokal historik I Gällivare har en hel del av dessa ovan nämnda insatser genomförts med varierat resultat. Vi har gått igenom perioder med Ungdomspolitiska handlingsprogram, intensiva politiska satsningar och väldigt aktiva ungdomsråd, som följts av perioder med mindre aktivitet. Idag har vi har ett ungdomsråd, ungdomsfullmäktige, en ungdomskonsulent som skall fungera som ett språkrör mellan unga och kommunen och vi har en fritidsgård. Vi har utvalda politikerpolare som regelbundet träffar ungdomsrådet. Ungdomsrådet utvecklar sin representation och vänder sig nu till samtliga elevråd så att de kan ingå i Ungdomsrådet. Vissa gemensamma utbildningar har ungdomsrådet och elevråden genomfört. En hel del arrangemang genomförs årligen av ungdomsrådet i samverkan med kommunens olika förvaltningar och ungdomar/skolor som är intresserade. Det som nationellt diskuteras är att försöka stärka ungdomars tillgång till makt, detta bland annat genom att kunna ge dem fler möjligheter till att påverka den politiska processen. Att skola in ungdomar i offentliga uppdrag är önskvärt. I det här avsnittet kommer vi att redovisa hur ungdomar ser på sin roll i samhällsdemokratin, på vikten av möten mellan unga och deras syn på hur de anser sig kunna vara delaktiga i det kommunala beslutsfattandet. Diagram 5: Hur intresserad är du av samhällsfrågor? Inte alls intresserad Inte särskilt intresserad Ganska intresserad ÅK 2, GY ÅK 8 Mycket intresserad 0 10 20 30 40 50 60 % Ungdomarna på gymnasiet är i högre grad intresserade av samhällsfrågor än de yngre ungdomarna. Det visar på att samhällsintresset stiger med stigande ålder och det är fler tjejer än killar i båda årskurserna som är mer intresserade av samhällsfrågor. Om vi jämför vår kommun med övriga landet så pekar trenden i enlighet med den nationella statistiken.

Diagram 6: Hur intresserad är du av politik? 70 60 50 40 ÅK 8 GY 30 20 10 0 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Det finns en tydlig trend att desto äldre ungdomarna är desto större intresse för politiken har de. 84 % av ungdomarna i årskurs 8 är inte alls intresserade eller inte särskilt intresserade. Av ungdomarna på gymnasiet så är ca 83 % av eleverna inte alls intresserade/inte särskilt intresserade. Fler killar än tjejer är mycket intresserade på gymnasiet än i åk 8, ändå är det fler killar i årskurs åtta som är intresserade av politik än tjejer. Genomgående är det killarna som tenderar att vara mer intresserade av politik än tjejerna. Den trenden syns inte i den nationella statistiken och hos de kommuner som genomfört undersökningen där fler tjejer än killar är intresserade av politik. Diagram 7: Hur intresserad är du vad som händer i andra länder? Inte alls intresserad Inte särskilt intresserad Ganska intresserad ÅK 2, GY ÅK 8 Mycket intresserad 0 10 20 30 40 50 % Våra ungdomar i kommunen är ganska intresserade för vad som händer i andra länder. De äldre ungdomarna är mer intresserade och statistiken är inte förvånande utan den följer rikets statistik. Det är framförallt tjejerna som är mycket intresserade och ganska intresserade.

Tabell 7: Hur stor möjlighet har Du att framföra dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Åk 8 Åk 2, GY Mycket stora möjligheter 2.9 2.5 Ganska stora möjligheter 10 6.2 Ganska små möjligheter 34.2 26.5 Mycket små möjligheter /inga alls 19.2 35.2 Vet inte 33.8 29.6 Många av våra ungdomar anser att möjligheterna att föra fram åsikterna till de som bestämmer är små. Detta kan dels bero på att de inte vet hur och till vem de skall framföra dem men det kan också ligga något i att de faktiskt känner att de vuxna inte lyssnar på dem även om de framför åsikterna. Att de inte händer något eller blir tagna på allvar. Ungefär hälften vet inte var de skall vända sig. Av de ungdomar som har kunskap om vilka kanaler som finns för att föra fram sina åsikter så är det främst via ungdomsrådet och via personliga kontakter åsikterna förs fram. Högst andel som inte vet var de skall vända sig för att få kontakt finner vi bland gymnasieungdomarna. Tabell nedan visar vilka kanaler ungdomarna använder sig av för att få kontakt. Tabell 8: Vilka kanaler använder Du för att få kontakt? Åk 8 Åk 2, GY Organiserad ungdomsgrupp (ungdomsråd eller likn.) 13.6 13.6 Personlig kontakt 12.3 11.7 Politiskt parti/ungdomsförbund 9.1 8.6 Tjänstemän/politiker 6.2 4.3 Medier 2.1 6.8 Förening eller. organisation 6.6 3.7 Vill inte påverka 11.5 6.2 Vet inte 49.8 55.6 Annat 5.3 4.9 Ungdomsrådet har i vår kommun störst förtroende bland unga och det är den grupp som de oftast vänder sig till om de vill föra fram sina åsikter. Mer än hälften vet alltså inte var de skall vända sig. Mer än hälften av unga i årskurs 8 53.1 % och 54.5 % på gymnasiet säger att de vill vara med och påverka. Många av dem som inte vet hur de skall kunna påverka säger också att de skulle vilja vara med och påverka. Ungefär en tredjedel av ungdomarna säger att det inte är någon idé att föra fram sina åsikter för att det inte spelar någon roll, bland dessa ungdomar finns ändå en vilja att kunna få bli mer delaktiga och kunna få bidra till någon slags utveckling.

Diagram 8: Hur viktigt är det att unga träffar beslutsfattare och diskuterar? ÅK2, GY ÅK 8 Ganska viktigt Mycket viktigt 0 10 20 30 40 Vi ser tydligt av diagrammet att det är väldigt viktigt för de unga att de får möjlighet till möten och diskussioner med våra beslutsfattare. Det som förvånar är att de yngre ungdomarna anser att det är viktigare med möten och dialog än de äldre. Diagram 9: Skulle du vilja träffa beslutsfattarna? ÅK2, GY ÅK 8 Nej Ja 0 20 40 60 80 Trots att ungdomarna tycker det är viktigt att unga får möjlighet att träffa beslutsfattarna och få påverka så är det stora flertalet inte beredda på att träffa dem själva. Det skiljer sig inte mycket mellan de yngre och de äldre ungdomarna i fråga om intresset för att möta beslutsfattarna. Steget mellan att anse att det är viktigt att kunna föra dialog till att faktiskt göra det verkar vara ganska långt. Ungdomarna vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen men kanske inte genom att träffa beslutsfattarna är den slutsats som vi kan dra genom resultatet.

Diagram 10: Vill Du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? 120 100 80 60 40 20 0 ÅK 8 ÅK2, GY Nej Ja Något fler än hälften av ungdomarna i båda årskurserna vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen. Om vi tittar på den äldre åldersgruppen är det fler tjejer än killar som vill vara med, ungefär 6 av tio. När det gäller killarna är det ungefär 4 av tio som vill vara med och påverka. För de yngre ungdomarna i åk 8 så är det jämt fördelat mellan könen, hälften av killarna och tjejerna vill vara med. I diagrammet nedan jämförs andelen tjejer och killar som angett ja som svar på frågan om de vill vara med och påverka och träffa beslutsfattare. Diagram 11: Vill Du påverka och/eller träffa beslutsfattare i kommunen? Killar Gy Tjejer Gy Killar Åk 8 Vill vara med och påverka Vill träffa beslutsfattare Tjejer åk 8 0 20 40 60 80 % Det är ett ganska stort antal av de äldre ungdomarna som inte vill vara med och påverka. Det är faktiskt fler än hälften av killarna som anger att de inte vill vara med, att jämföra med tjejerna där 35 % anger att de inte vill vara med och påverka. När det gäller ungdomar i årskurs 8 så är det något färre än hälften som anger att det inte vill vara med. Där ser vi ingen skillnad bland killar och tjejer. Vad kan ligga bakom dessa siffror. De främsta orsakerna till att de inte vill vara med och påverka är bristande intresse, bristande kunskaper om hur de skall kunna påverka och för att de tror att det ändå inte är någon som lyssnar på dem i alla fall. Dessa ovan nämnda faktorer är de tre främsta som haft stört betydelse i de ungas svar. Mönstren ser likadana ut för de båda ålderkategorierna åk 8 och åk 2 på gymnasiet. De ungas inställning till varför de inte vill vara med och påverka redovisas i diagrammet nedan.

Tabell 9: Varför vill du inte vara med och påverka? Åk 8 Gy Vet för lite hur jag ska göra 39.3 15.1 Inte tillräckligt intresserad 58 50.7 har inte tid 29.5 24.7 Tror inte det spelar någon roll, ingen lyssnar 36.6 32.9 Ska flytta från kommunen 6.2 8.2 Annat 14.3 9.6 7.2 Politiken i praktiken Hur unga då aktivt deltar/engagerar sig i samhällsfrågor är intressant att studera närmare. De unga har fått ange olika alternativ för hur deras samhällsengagemang tar sig i uttryck. Tabellen nedan illustrerar de ungas engagemang och uttryckssätt. Tabell 10: Jag har under det senaste året Åk 8 Åk 2, GY Skrivit på en namninsamling 29.7 (49) 31.7 (45.3) Tagit kontakt med politiker 7.5 (38.3) 11.8 (31.1) Skrivit insändare 8.1 (46.8) 11.2 (43.1) Burit politiska symboler 18.6 (42.1) 16.9 (38.1) Delta i bojkotter/köpstrejker 5.0 (38.6) 4.3 (39.8) Delta i lagliga demonstrationer 5.4 (48.1) 6.8 (38.3) Vara medlem i ett politiskt parti 5.0 (23.7) 1.9 (25.0) Chatta om politik på Internet 8.4 (25.5) 8.2 (17.1) Delta i olagliga demonstrationer 5.8 (19.9) 3.7 (19.3) Måla pol. Slagord på allmän plats 4.6 (15.9 ) 3.1 (8.1) Ockupera byggnader 4.6 (15.5 ) 2.5 (12.4) Skada allmän egendom i protest 5.5 (8.9) 3.7 (9.3) Flertalet kan tänka sig att uttrycka sig på olika sätt om det behövs främst genom att skriva på namninsamlingar, bära politiska symboler, skriva insändare och ta kontakt med våra politiker. De unga skulle kunna tänka sig att vara medlem i ett parti, delta i lagliga demonstrationer, delta i bojkotter och köpstrejker och till större grad ta kontakt med våra politiker än vad de gör idag. De aktiviteter som ligger i gråzonen av det lagliga är det gymnasieeleverna som visar störst tolerans för. Överlag är det fler killar som är mer toleranta för denna typ av aktiviteter än vad tjejerna är som till högre grad kan tänka sig att aktivt gå till handling. 7.3 Vad vill de unga vara med och påverka i För att fånga upp de ungas visade intresse i samhällsfrågor, och deras i undersökningen visade intresse över att få bli mer delaktiga och kunna påverka så dyker vi djupare ner i områden som de unga anser vara viktiga att prioritera.

En av frågorna i enkätundersökningen gav dem möjligheten att prioritera fyra områden i den kommunala verksamheten som de ansåg vara de viktigaste om de själva varit politiker. Resultatet redovisas i tabellen nedan. Tabell 11: Vad skulle du satsa på om du vore politiker och bestämde i din kommun? Andel i procent, flervalsalternativ. Åk 8 Åk 2, Gy Arbete mot kriminalitet 29.6 14.2 Motverka främlingsfientlighet och rasism 23.5 15.4 Bostäder för unga 19.8 33.3 Idrottsanläggningar 29.6 24.7 Arbetsmiljö i skolan 11.9 5.6 Arbete för miljön 4.9 5.6 Gator, vägar och cykelbanor 13.2 7.4 Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 28.4 29 Kollektivtrafik 4.5 9.3 Minska bruk av alkohol och droger bland unga 21.8 16.7 Skapa arbeten för unga 18.5 50.6 Ställen där unga kan träffas 21.8 21.6 Stöd till föreningar 9.9 4.9 Stöd till kulturverksamhet för unga 2.1 2.5 Djurens rättigheter 15.6 4.9 Sjukvård 28.4 21.6 Skola 28 29 Barnomsorg 4.5 4.3 Äldreomsorg 10.7 5.6 Fritidsaktiviteter 30 27.8 Ungas psykiska hälsa 12.3 12.3 I stora drag är det samma typ av områden som de båda åldersgrupperna prioriterar. Det som tydligt skiljer är de äldres prioritering av 2 områden som får absolut högst poäng enskilt och dessa områden är: Bostäder för unga samt att skapa arbeten för unga. För de yngre ungdomarna är arbetet mot kriminalitet högt prioriterad och också fritidsaktiviteter. Båda åldersgrupperna prioriterar även områden som sjukvård, ställen där unga kan träffas och idrottsanläggningar. Topp sex Om jag vore politiker skulle jag satsa på 1. Fritidsaktiviteter 2. Idrottsanläggningar 3. Skapa arbeten åt unga 4. Sjukvård 5. Ställen för unga att träffas på 6. Bostäder för unga

Fritidsaktiviteter år den absolut högst prioriterade områden för unga i Gällivare kommun totalt set tom vi slår ihop båda åldersgrupperna. Idrottsanläggningar får också en hög prioriteringspoäng, arbetstillfällen för unga är det viktigaste området för de äldre ungdomarna. Här redovisas ett axplock av ungdomarnas fria formuleringar om vad de vill vara med och påverka, som de gav stillfälle att göra i enkäten: Det som jag brinner för, att kunna yttra min åsikt och känna att den betyder någonting. Jag vill kunna ge politikerna större förståelse för vad barn och unga verkligen vill och behöver för att de skall kunna fatta beslut som håller i längden. Jag vill vara med och påverka hur vårt samhälle ser ut, inte bara sitta bredvid och inte ha något att säga till om. Jag vill påverka genom att rösta! Fler meningsfulla jobb för oss unga så v inte behöver flytta! Lyssna mer på ungdomarna, de har mycket att komma med. Ungdomsställen, så vi har någonstans att vara Fler fritidsaktiviteter som tex. cykelbanor, fiddybanor, äventyrsbad Att göra nya och bättre fritidsgårdar och framförallt roligare. Aktivitetshus! Fler arrangemang som fester en gång i månaden självklart drogfria! Kortare skoldagar, sovmorgon minst 1 gång/vecka. Lärarna får inte rota i våra privatliv. De skall inte behandla oss kränkande!!! Jag vill påverka frågor inom skolan, maten, miljön, utbildningens innehåll Bättre psykologer för oss unga, se till att ungdomarna får bättre hjälp i samhället. Fler vuxna ute på stan. Fler gymnasieutbildningar 8. Trygghet och hälsa Att känna sig trygg är ett grundläggande behov hos alla människor och i deras liv. Att känna sig trygg handlar inte bara om att kunna röra sig fritt på stan om kvällarna utan det handlar också om att varje individ skall blir respekterad för den man är på arbetsplatsen, i skolan, i förskolan, i föreningslivet, på fritiden, i hemmet och i alla sammanhang. I undersökningen gavs ungdomarna möjligheten att bedöma i vilken utsträckning man känner sig trygg på olika platser i kommunen. De allra flesta känner sig trygga och säkra i Gällivare. 8.1 Trygghet De flesta av de svarande ungdomarna anser sig vara trygga, dels inom sitt bostadsområde, i skolan, i hemmet, ute på stan, på rasterna och på väg till och från skolan. Ungefär 10 % av de

tillfrågade tjejerna i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet anser att de däremot känner sig otrygga utomhus på kvällstid. När eleverna besvarar frågan om de har blivit mobbade det senaste halvåret så uppger mellan 80-90% av eleverna att de aldrig blivit mobbade. Resterande elever som blir eller har blivit mobbade under det senaste halvåret har haft ett flervalsalternativ på var de blivit utsatta för mobbing. Diagram 12: Flervalsalternativ. Var har du blivit mobbad, killar åk 8, Åk 2 På rasterna i skolan I hemmet I någons annan bostad På träning Föreningslokal ÅK 2 ÅK 8 På disco/nöjesställe Via telefon, sms, e-post Diagram 13: Flervalsalternativ. 0 20 40 60 80 100 Var har Du blivit mobbad, tjejer åk 8, åk2 På rasterna i skolan I hemmet I någons annan bostad På träning Föreningslokal På disco/nöjesställe Via telefon, sms, e-post ÅK 2 ÅK 8 0 10 20 30 40 50 60 70 8.2 Ungas hälsa En trend idag är att ungdomarna mår allt sämre, såväl psykiskt som fysiskt. Med det nya samhället där stress, och tillgänglighet dygnets alla timmar står i centrum. Massmedia talar om ett oroväckande antal unga som har anorexi, skär sig, använder droger m.m. Trots denna ganska negativa bild av våra ungas liv så visar detta undersökningsresultat på ett ganska stort antal unga som faktiskt mår relativt bra, är väl medvetna om betydelsen av träning, kost och sömnvanor.

Diagram 14: Hur mår du? Någorlunda Ganska bra Mycket bra Åk 2, Gy Åk 8. 0 10 20 30 40 50 I diagrammet ovan kan vi utläsa att ca 8 av tio unga mår ganska bra eller mycket bra. Av de resterande ungdomar som svarat mår de flesta någorlunda bra. Generellt mår tjejer och killar lika bra men det framkommer senare att tjejerna avviker. Kommunens unga upplever sig mår bra, dessutom så anger de att de inte är speciellt mycket mer sjuka än någon annan, 9 av tio anser att de är sjuka lika ofta som någon annan. Gräver vi djupare i dessa siffror så framkommer det ändå att ungdomarna i Gällivare lider av en hel del psykosomatiska sjukdomar såsom huvudvärk, ont i magen, stress och trötthet. I tabellen nedan som kartläggs hur ofta man lider av dessa besvär, redogjort för de olika åldersgrupperna. Tabell 12: Hur ofta har du följande besvär? Andel i procent som svarat varje dag eller flera gånger i veckan. Åk 8, Tjejer Åk 8, Killar GY, Tjejer GY, Killar Huvudvärk 23 8.8 14.9 12.3 Ont i magen 11.6 6.5 11.4 13.9 Svårt att somna 24.8 15 20.9 20 Känt dig stressad 40.7 16.4 64.4 34.3 Trött under dagen 61.6 45.5 75.9 58.4 Sovit dåligt 28.6 20.2 26.4 35.6 Överlag så kan vi se att tjejerna mår sämre än killarna. Vissa hälsoproblem är större under gymnasietiden som trötthet och stress. Sex av tio rep. sju av tio flickor på gymnasiet känner sig trötta och stressade varje dag. Killarna lider inte av samma problem, killarna på gymnasiet lider dock av lite svårt att sova och ont i magen en till flera gånger i veckan. Många, allra mest killarna lider inte lika ofta av dessa besvär som tjejerna. 8.3 Kostvanor Att ha sunda kostvanor är en av de faktorer som påverkar din hälsa ganska kraftigt och betyder väldigt mycket för hur du i övrigt mår. Många unga väljer att inte äta frukost på veckorna dels på grund av trötthet och dels på grund av stress.

Tabell 13: Hur ofta händer det att du? Andel i procent som hoppar över frukosten varje dag eller flera gånger i veckan. Flervalsalternativ. Åk 8, Tjejer GY, Killar Åk 8, Killar GY, Tjejer Hoppar över frukosten 28.3 21.4 34.5 47.9 Hoppar över lunchen 39.8 28.3 26.5 30.1 Äter snabbmat 8.1 12.7 7.0 34.2 Dricker läsk 15.9 39.7 14.9 52.7 Något fler än en av tio killar äter snabbmat flera gånger i veckan. Fler tjejer, tre av tio, både på grundskolan och på gymnasiet hoppar över frukosten varje dag eller flera gånger i veckan. Konsumtionsvanorna när det gäller läsk ligger väldigt hög för killarna jämfört med tjejerna, nästan 4 av tio dricker flera gånger i veckan och till och med varje dag. Varför tjejer i högre grad väljer att hoppa över frukosten kan bero på att de väljer att göra annat, mycket kan bero på tidsbrist och då prioriteras inte frukosten. Skollunchen hoppar fler flickor på högstadiet över än flickorna på gymnasiet vilket är oroväckande. 8.4 Träningsvanor Träning betyder mycket i våra ungas liv. En väldigt hög andel av ungdomarna tränar så det blir svettiga varje dag eller flera gånger i veckan. Tjejerna tränar något mer än killarna både på högstadiet och gymnasiet. Om vi jämför oss med de övriga kommunernas resultat så verkar det som att mängden träning minskar ju äldre ungdomarna blir vilket inte riktigt stämmer med Gällivares unga. En bidragande orsak till den höga andel unga som tränar kan bero på att vi har ett rikt utbud av föreningar, närhet till naturen, vår livsstil samt en viss utseendefixering som unga får till sig bland annat via alla olika typer av media. Kommunen har också anordnat prova på dagar vilket också skolorna har gjort och det har nog sannolikt också varit en bidragande faktor. Diagram 15: Andel i procent Hur ofta tränar du? GY Åk 8 0 20 40 60 80 Varje dag/flera gånger i veckan En gång i veckan/någon gång i månaden Mer sällan eller aldrig

8.5 Alkohol och drogvanor hos Gällivares unga Diagram 16: Hur ofta dricker du så du känner dig berusad? Aldrig En gång om året/mer sällan Någon gång i månaden/nårgra ggr. per år Någon gång i vecakn/ngr. Ggr. I månanden Åk 2, GY Åk 8 0 10 20 30 40 50 60 Över hälften alla på gymnasiet (åk 2) dricker alkohol i sådana mängder att de blir berusade någon gång i veckan eller minst en gång i månaden. Fler tjejer, 40 %, motsvarande 30 % av killarna dricker sig berusade flera gånger per månad. 25 % av killarna dricker sig berusad minst en gång per vecka jämfört med tjejerna där var tionde uppger att de dricker minst en gång per vecka. 10 % (6 killar och 1 tjej) som besvarat frågan uppger att de dricker starköl/sprit varje dag. 1 kille av tio dricker folköl varje dag. På högstadiet i årskurs åtta så har ungefär var fjärde någon gång druckit alkohol. Tjejerna dricker oftare och större mängder än killarna. 15 % av tjejerna dricker minst en gång per månad jämfört med killarna där 6 % uppger detta. Ett större antal tjejer uppger att de dricker sig berusad flera gånger i veckan 17 % jämfört med killarna där 8 % uppgav detta. På denna fråga så var svarsfrekvensen väldigt låg varför svaren ej kan säkerställas. Tabell 14: Hur ofta brukar du. Ungas vanor av tobak och alkohol, andel i procent. Åk 8 Åk 2, GY Röka cigaretter Varje dag 4.6 5.7 Någon/flera gånger i veckan 3.7 5.7 Någon gång per månad/år eller mer sällan 7.1 36.5 Aldrig 80.0 52.2 Snusa Varje dag 4.2 26.2 Någon/flera gånger i veckan 2.9 2.5 Någon gång per månad/år eller mer sällan 5.5 8.7 Aldrig 86.4 62.5 Dricka folköl Varje dag 2.5 6.2 Någon/flera gånger i veckan 1.2 2.5 Någon gång per månad/år eller mer sällan 13.8 34.8 Aldrig 82.4 0.6

Dricka starköl/cider/alkoläsk/vin/sprit Varje dag 2.5 4.4 Någon/flera gånger i veckan 2.5 10.7 Någon gång per månad/år eller mer sällan 13.4 57.9 Aldrig 81.6 27.0 Rökning och alkohol är det absolut vanligaste bland unga i dagsläget. Fler tjejer på gymnasiet röker än tjejerna på högstadiet, ungefär hälften av gymnasieungdomarna röker inte, både tjejer och killar. Alkoholkonsumtionen ökar i takt med stigande ålder. Trenden i Gällivare liksom den nationella trenden när det gäller konsumtionsmäster följs åt. Unga flickor dricker allt mer, den grupp av killar som dricker flera gånger i veckan ökar, de som dricker allt mer och oftare. Det verkar som om den grupp som totalt tar avstånd från alkohol blir något fler, särskilt i de yngre åldrarna vilket ändå är en positiv utveckling. En oroväckande bild vi får fram i undersökningen är att ganska många av ungdomarna säger att de har tillåtelse att dricka för föräldrarna, 31 % av killarna i årskurs 2 har tillåtelse att dricka medan 18,6 % av tjejerna får dricka. När vi tittar på årskurs 8 så är det ändå 7 % av killarna som har tillåtelse att dricka och 6 % av tjejerna har det. Detta är lite oroväckande med tanke på deras ålder att ändå så pass många i årskurs 8 får dricka för sina föräldrar. Det verkar som att killarna har större tillåtelse hos sina föräldrar än tjejerna, hela 8 % av killarna i årskurs 2 får alkohol av sina föräldrar, i årskurs 8 är det 3,9 % av killarna som får alkohol d.v.s. föräldrarna köper ut åt sina barn. När det gäller tjejerna är det helt andra siffror vi får fram, 5 % av tjejerna får alkohol av sina föräldrar i årskurs 2 medan tjejerna i årskurs 8 inte får det alltså 0 %. Tabell 15: Hur gammal var du när du (om någonsin) gjorde följande saker för första gången? Svarsalternativen har viktats samman i presentationen. Aldrig -12 13+ 16+ Åk 8 Rökte cigaretter 66 25,3 0,1 0 Snusade 76,3 14,7 9 0 Drack dig berusad 85,6 3 11 0 Provade marijuana/hasch 96,7 1,7 1,3 0 Gy, åk 2 Rökte cigaretter 37 26 33 4 Snusade 44 21 32 4 Drack dig berusad 30,6 9,4 41,9 18,1 Provade marijuana/hasch 90,6 4,4 3,1 1,9 Det absolut vanligast i bägge ålderskategorierna är att prova röka och det testas i tidig ålder. Debutåldern när det gäller rökning ligger i många fall under 12 års ålder, men det vanligaste att pröva är under högstadiets första period. Detsamma gäller de andra alternativen snusning och alkohol. Det som är oroväckande i detta fall är andelen som har provat narkotika på

gymnasiet där 10 % har provat cannabis. Dessa siffror stämmer ganska bra överens med den nationella statistiken i bl.a. CAN-undersökningen. De unga i Gällivare som är födda mellan 1994-1987 och ännu senare (13 år och uppåt) som har provat/eller använder sig av narkotika är uppskattningsvis mellan 60-70st. 4 Diagram 17: Andel i procent Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika? 100 50 Ja Nej Vet inte 0 Åk 8 Åk 2, Gy Nästan var tredje av gymnasieeleverna har haft möjlighet att prova narkotika. Bara ungefär en av femton ungdomar på högstadiet har haft den möjligheten. Tabell 16: Hur många gånger, om någonsin, har du provat marijuana/hasch eller annan narkotika? Andel i procent som har angett följande alternativ. Nej Ja Ja Ja Ja 1 gång 2-10 ggr. 11 ggr- 20 ggr- Provade hasch/marijuana GY, åk 2 91,3 2,5 1,9 0 4,3 Åk 8 96,7 0,4 0 0,4 2,5 Använt annan narkotika GY, åk 2 95,7 0 0 0 4,3 Åk 8 96,3 0,4 0,8 0,4 2,1 Här kan vi se att det stora flertalet inte använder/brukar narkotiska preparat. Det måste uppmärksammas att av gymnasieeleverna så är det ungefär 7 personer som använder eller har använt narkotiska preparat mer än 20 ggr. 9. Skolan i Gällivare Skolan är en stor del av en ungdoms vardag, en arbetsplats för våra unga där de vistas en stor del av dagen. En stor del av en ungdoms liv påverkas av läxor och långa skoldagar som ibland kan tyckas inkräkta på en ungdoms fritid. Gällivare unga är ändå ganska så nöjda med sin skola. De ger relativt höga betyg för stämningen i skolan och miljön i skolan. 9.1 Skolmiljön De allra flesta trivs i skolan. Gymnasieeleverna verkar vara lite mer nöjda med hur stämningen är i skolan, 81,2 % att jämföra med högstadiets ungdomar där 68.5 % tycker att 4 Enligt samtal med polisen i Gällivare, ansvarig för ungdomsnarkotikaavdelningen.

det är en bra stämning på skolan. Andra faktorer som mobbing, elevrådets inflytande, kränkande behandling från lärare till elev och hur skolan agerar i sådana fall verkar gymnasieeleverna vara lite mer missnöjda med än högstadiets unga. Mobbing generellt verkar inte vara ett stort problem, om det uppstår så anser hälften att skolan agerar bra. Samtliga ungdomar anser att man har respekt för varandra mellan lärare och elever. En oroväckande siffra handlar om främlingsfientlighet på högstadiet där nästan sex av tio elever upplever det på skolan. Om en lärare kränker en elev har fått höga poäng på högstadiet där eleverna är ganska nöjda med hur skolan agerar medan gymnasieeleverna inte gett särskilt högt betyg för hur skolan agerar vid kränkning från lärare till elev. Tabell 17: Hur är det i din skola? Andel i procent som anser att följande påstående stämmer mycket bra eller ganska bra Åk 8 GY, Åk 2 Det är bra stämning 68,5 81,1 Mobbing är ett problem 23,8 12,6 Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan 57,9 16,2 Främlingsfientlighet är ett problem 57,9 26,8 Sexuella trakasserier är ett problem 14,5 3,2 Elever och lärare bemöter varandra med respekt 66,4 65,8 Om en lärare kränker en elev agerar skolan 55,3 25,8 Killar får bättre möjligheter än tjejer 11,7 6,4 Tjejer får bättre möjligheter än killar 20,9 10,3 Jag har fått veta vad elever skall ha för inflytande 49,4 32,5 Skolan uppmuntrar mig att delta i klassråd/elevråd 59,8 23,6 Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen 69,9 31,6 Det finns tillräckligt många ämnen inom elevens val 56,8 41 9.2 Några ytterligare tankar om skolan Stämningen på kommunens skolor är som redan nämnt ganska god. De allra flest skolelever är nöjda med skolmiljön i allmänhet. Skolmaten är den bit som samtliga tillfrågade inte är nöjda med, det gäller också för de båda ålderkategorierna.

Tabell 18: Vad tycker du om följande saker i din skola? Varken bra/ dåligt Ganska dåligt Mycket bra Ganska bra Mycket dåligt Åk 8 Skolmiljön 15,7 47,5 19,4 10,3 7 Skolbiblioteket 16,5 34,2 27,4 9,7 12,2 Skolmaten 9,2 10 12,1 23,4 45,2 Schemat 7,1 43,9 21,8 13,8 13,4 Möjligheten till att få hjälp och stöd vid behov 34,6 39,2 16,2 5 5 GY Skolmiljön 10,1 44,9 24,7 11,4 8,9 Skolbiblioteket 22,3 45,2 21,7 6,4 4,5 Skolmaten 1,9 15,2 19,6 28,5 34,8 Schemat 6,3 34,8 25,9 24,1 8,9 Möjligheten till att få hjälp och stöd vid behov 19,4 37,4 29 6,5 7,7 De flesta ungdomar vill vara med och påverka allt i skolan, från läromedel till utemiljö, från skolmat till skolregler. Eleverna på årskurs två, gymnasiet vill vara med och påverka läromedel men att de anser att de ej får möjlighet till att påverka. Detsamma gäller skolmatsfrågan, där eleverna gärna skulle vilja vara med och påverka men har små möjligheter idag att få vara med påverka skolmaten. Högstadiets elevers svarsresultat speglar ungefär samma mönster, eleverna vill vara med och påverka på de flesta områden men i realiteten får/är de ej med och påverkar. Anledningen till varför resultaten blir så här bör respektive skola arbeta med/se över. Att ge eleverna ett större inflytande på sin arbetsplats kan ge positiva arbetsmiljöresultat/studieresultat i viss mån, med fler motiverade elever, större antal nöjda elever och lärare samt föräldrar. Områden som ligger i topp på vad man vill vara med och påverka i är: schemat, vad de får lära sig och läxorna. 9.3 Närvaro i skolan. Det är betydligt vanligare för gymnasieeleverna att skolka från skolan än det är för högstadieeleverna. På högstadiet är det hela 72,8 % som aldrig skolkar från skolan. Resten av dessa ungdomar skolkar några strödagar per termin eller i värsta fall några/någon gång per månad. På gymnasiet har mer än varannan elev ogiltig frånvaro någon gång/termin.

Diagram 18: Brukar du skolka? Ja, någon gång/termin Ja, flera gånger i månaden Åk 2, Gy Åk 8 Nej 0 20 40 60 80 10. Arbete Antalet unga som har extraarbete på sidan av sina studier är inte så många. Ungefär 9 % av killarna och ca 4 % av tjejerna i årskurs 8 har ett extraarbete, gymnasieeleverna ligger ungefär på samma siffror, tjejerna något högre. När det gäller sommarjobb så har ungefär 83 % av tjejerna i årskurs 2 ett arbete medan killarna som sommarjobbade var 77 %. Ett fåtal i årskurs 8 hade sommarjobb förra året. Av de som hade sommarjobb så fick ungefär 50% det genom kommunens feriearbeten och mellan 20-35% fick sommarjobb via föräldrarna eller annan nära släkting. Gymnasieeleverna kan mycket väl tänka sig att starta eget i framtiden, 60 % av tjejerna skulle kunna tänka sig det medan ungefär 56 % av killarna kan tänka sig det. 11. Framtiden Hur våra unga ser på sin framtid och sina möjligheter är intressant att studera och av stor betydelse för kommunens framtid och samhällsplanering. I den yngre åldern (åk8) så ser de unga positivt på framtiden. Ungefär 44%, både killarna och tjejerna ser mycket positivt på framtiden och dess möjligheter. Ett fåtal ser negativt på framtiden, endast ca 2 % av alla svarande unga (243 st). När det gäller vilken utbildning de planerar genomgå/slutföra så anger ungefär 60 % att de kommer genomgå gymnasiet och fortsätta studera, antingen på en eftergymnasial yrkesutbildning eller på högskola/universitet. Fler killar anger att de kommer gå eftergymnasial yrkesutbildning och något fler tjejer anger att de vill gå högskola/universitet. De yngre ungdomarna kan också i hög grad tänka sig att studera på högre nivå i sin hemkommun om möjligheter finns. För den äldre ålderskategorin, årskurs 2 på gymnasiet så ser även de ganska ljust på framtiden, ungefär 37 % ser mycket positivt på framtiden och endast 2,5 % ser mycket negativt på framtiden. Nästan 60 % av gymnasieeleverna i årskurs 2 planerar att gå högskola/universitet. 20 % av killarna anger att om möjligheter finns efter gymnasiet så skulle de vilja jobba här i kommunen eller i en närliggande kommun. De tror också i samma utsträckning att de faktiskt kommer att arbeta i kommunen efter avslutad gymnasieutbildning. 23 % av tjejerna tror att de direkt efter gymnasiet söker till högskola/universitet.