Bilaga 1 - Arbetsprocessen Innovationsstrategi för KRONOBERGS LÄN
Innehållsförteckning Inledning 2 1. Spår 1 En innovativ region 3 2. Spår 2 Prioritering och rollfördelning 6 3. Spår 3 - Ägarskap & ledarskap 7 1
Inledning Den här bilagan till Innovationsstrategi för Kronobergs län åskådliggör arbetsresultat och slutsatser från den seminarieprocess som genomfördes 2013. Seminarieprocessen genomfördes i tre parallella spår: Spår 1 Spår 2 Spår 3 En innovativ region Prioritering och rollfördelning Ledarskap och ägarskap Figur 1: Seminarieprocessens tre spår 1. En innovativ region Under maj till augusti 2013 arrangerades seminarier i flertalet av länets kommuner för att åstadkomma en bred belysning av hur förutsättningarna för innovation i länet upplevs i praktiken samt för att få ett inspel till den Regionala Innovationsstrategins utformning. Cirka 15-20 deltagare deltog i respektive seminarium och de representerade små och stora företag, kommunpolitiken, kommunala tjänstemän samt lokala föreningar. I varje seminarium deltog också representanter för regionala myndigheter, kluster eller akademin. 2. Prioritering & rollfördelning Två seminarier och en rad mindre möten arrangerades för att värdera risker och möjligheter med utmaningsdriven innovation i Kronobergs län samt att välja ut utmaningsdrivna fokusområden. I dessa val har även länets ledare (delspår tre) involverats. Parallellt har representanter för innovationsstödssystemet arbetat med att hitta en fungerande rollfördelning dem emellan, vilket beskrivs mer utförligt i mål två och tre. 3. Ledarskap & ägarskap Den tredje delprocessen syftade till att involvera det regionala ledarskapet i innovationsstrategins huvudsakliga målsättningar och inriktningar. De har också belyst potentiella utmaningsdrivna fokusområden samt diskuterat frågan om fortsatt förvaltarskap och genomförande av innovationsstrategin. I det resterande dokumentet ges inblickar i arbetsprocessen för att ge läsaren av innovationsstrategin bättre möjlighet att förstå hur de centrala idéerna i strategin har kommit fram. Det ska poängteras att resultaten från seminarierna i de tre spåren har tolkats och fördjupats i projektets arbetsgrupp. 2
Spår 1 - En innovativ region I spår 1 arrangerades seminarier i Alvesta, Ljungby, Växjö, Tingsryd, Uppvidinge, Älmhult och Lessebo kommun. Deltagarna som representerade näringsliv, kommun, akademin och civilsamhälle hade bjudits in i samverkan med länets kommunala näringslivschefer. Ambitionen med seminarierna var att: 1. Ge deltagarna insikt i vad innovation är och varför den är viktig för en hållbar utveckling. 2. Ge deltagarna insikt i länets utmaningar när det gäller förutsättningarna för innovation. 3. Ge deltagarna möjlighet att peka ut framgångsfaktorer och utmaningar för innovation i Kronobergs län. Fokus låg på punkt 3 ovan. Som utgångspunkt för seminarierna skapades en nulägesbeskrivning av länet i termer av en brinnande plattform en utmaningsorienterad skildring av Kronoberg som syftade till att skapa energi och vilja till förändring. Plattformen baserades på Nationell Innovationsstrategi och dess sex målområden. Innovativa människor Innovativa miljöer och platser Innovativa offentliga verksamheter En innovativ region Forskning och högre utbildning för innovation Ramvillkor och infrastruktur för innovation Innovativa företag och organisationer Utmaningarna beskrivs i ett eget kapital i Innovationsstrategin. På nästkommande sida åskådliggörs några av seminariedeltagarnas egna nulägesanalyser av länet med modellen som utgångspunkt (plus och minus för respektive delområde). 3
4
Med utgångspunkt i nulägesdiskussionerna som återges genom bilderna ovan ombads deltagarna att peka ut framgångsfaktorer för ett mer innovativt Kronoberg. Dessa kan sammanfattas på följande sätt: Många deltagare såg innovation som centralt för länets attraktivitet, utveckling och tillväxt. Behovet av en stärkt innovationsförmåga ses som nödvändig i alla sektorer. Men begreppet innovation kan ibland upplevas svårfångat, menade många deltagare. Bland länets viktiga resurser för innovation nämns tillgången till Linnéuniversitetet, en attraktiv livsmiljö och ett mångsidigt näringsliv. En tydlig framgångsfaktor enligt deltagarna är en stärkt dialog och samverkan mellan aktörer från olika delar av länet och från olika sektorer. Förändrade attityder, nytänkande och öppenhet i länets företag och organisationer är angeläget, enligt deltagarna. Bland metoderna för att åstadkomma detta nämns generationsväxling i styrelser och ledningsgrupper samt ökad kontakt med studenter och forskare. Deltagarna lyfter fram vikten av ett allmänt gott företagsklimat och förenklade regelverk som nycklar till stärkt innovation i länet. Likaså pekas på vikten att tillvarata initiativ och eldsjälar inom olika områden. Innovationsstödssystemet behöver tillgängliggöras och möjligheter till finansiering och stöd måste nå ut bättre till de som behöver det. Utbildningar på gymnasial och högskolenivå måste bättre matcha behoven som finns i länets arbetsliv. I synnerhet nämns behovet av ingenjörsutbildning. En ökad kontakt mellan näringsliv/arbetsliv och skola från grundskola till högre utbildning lyfts fram som önskvärd för länets långsiktiga förmåga till innovation. Mötesplatser som överbrygger gap mellan olika delar i samhället är nödvändigt. Särskilt nämns mötesplatser för att underlätta för nyanlända svenskar att lättare ta sig in på arbetsmarknad och i övriga samhälle. Profilera länets styrkeområden tydligare och åstadkom en bättre marknadsföring av Kronobergs län som plats att leva och verka på. 5
Spår 2 - Prioritering & rollfördelning Två seminarier och en rad mindre möten arrangerades för att värdera risker och möjligheter med utmaningsdriven innovation i Kronobergs län samt att välja ut utmaningsdrivna fokusområden. I dessa val har även länets ledare (delspår tre) involverats. Bland deltagarna i spår två fanns representanter för länets klusterinitiativ, näringslivsföreträdare, Linnéuniversitetet, kommunerna, Regionförbundet och Landstinget. Parallellt har representanter för innovationsstödssystemet arbetat med att hitta en fungerande rollfördelning dem emellan, vilket beskrivs i strategins målområde tre. Processen i spår två kan sammanfattas på följande sätt: En gemensam definition och diskussion om innovation som begrepp. Dess inverkan på attraktivitet, tillväxt, produktivitet och hållbarhet i Kronobergs län belystes. Utmaningar för Kronobergs län som innovativ region diskuterades med utgångspunkt i den brinnande plattformen (se särskild bilaga). Så kallad Utmaningsdriven innovation introducerades och diskuterades. Konceptet vann stöd i processen eftersom det svarar väl mot Kronobergs förutsättningar och det kopplar samman aktörer från olika sektorer. Moderna synsätt och begrepp inom innovationsområdet ventilerades (smart specialisering, vita fält, experimenterande, den sovande jätten, öppna innovationsarenor, faktor X etc) som möjliga verktyg i det kommande innovationsarbetet. De nationellt valda utmaningsdrivna fokusområdena Framtidens hälsa och sjukvård, Hållbara attraktiva städer, Informationssamhället 3.0 och Konkurrenskraftig produktion värderades utifrån ett kronobergsperspektiv. Flera möten och fördjupade analyser behövdes göras under 2014-2015 för att till sist kunna peka ut Hållbart boende och Konkurrenskraftig produktion som fokusområden för Kronobergs län. Dessa beskrivs djupare i målområde fyra i innovationsstrategin. 1
Spår 3 Ägarskap & ledarskap Den tredje delprocessen syftade till att involvera det regionala ledarskapet i innovationsstrategins huvudsakliga målsättningar och inriktningar. Det handlade också om att lägga grunden för ett långsiktigt ledarskap bakom den regionala innovationsstrategin. Ledande representanter för Linnéuniversitetet, Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, kommunerna och näringslivsorganisationer deltog. Aktiviteterna i spår tre inbegriper i första hand en studieresa till Malmö/Köpenhamn i september 2013 samt flera mötestillfällen där framstegen i processen behandlades. Inte minst var gruppen aktiv i bedömning och urval av de utmaningsdrivna fokusområden som återfinns i strategins målområde fyra. Studieresan till Malmö/Köpenhamn syftade bland annat till att lära av Skånes arbete med en regional innovationsstrategi. Nyckelpersoner bakom strategin på Region Skåne redogjorde för de centrala delarna av strategin och visade hur de verkar för att förändra det regionala innovationssystemet i linje med den, inte minst ambitionerna att utveckla så kallade öppna innovationsarenor. Studiebesök gjordes bland annat i innovationsmiljön Demola i Lund och på tankesmedjan Mandag Morgen i Köpenhamn som ligger långt fram när det gäller sociala innovationer. Tack vare studieresan kunde gruppen konstatera nödvändigheten att: Innovationsstrategin måste baseras på Kronobergs specifika karaktär och förutsättningar. Tydliga mål och indikatorer är nödvändigt så att innovation kan mätas och följas upp. Mångfald och olikheter måste tillvaratas i innovationsarbetet. Kampradstiftelsen och kommande strukturfondsprogrammen är viktiga finansieringskällor. Under hösten 2013 och våren 2014 har gruppen varit aktiv för att värdera och fördjupa den regionala innovationsstrategins olika delar. Förslagen till utmaningsdrivna fokusområden för länet har i hög grad varit föremål för gruppens uppmärksamhet. En fördjupande konsekvensanalys av de föreslagna fokusområdena beställdes och genomfördes under våren 2014. De två områdena som föreslogs i analysen var också de som gruppen valde att slutligen anta. 1
BILAGA 2 Förutsättningar för ett innovativt klimat Utmaningar Mål RIS Delstrategier RIS Rekommenderade insatser Indikatorer Grundförutsättningar - Öppenhet, tolerans, mångfald - Kompetent arbetskraft för innovation och förnyelse - Dynamik som skapar förutsättning för lärande och nya idéer Landsbygd i konkurrens med storstadsregioner Företags- och organisationskulturer som motverkar innovativa idéer Svaga konkurrensmedel om talang Låg utbildningsnivå Stora behov av generationsväxling Utbildningssystemet möter inte näringslivets behov Kronoberg är 2025 en attraktiv region med hög grad av förändringsvilja och har en god tillgång till olika sorters kompetens Delstrategier: - Attrahera och tillvarata studenter, olika sorters kompetens och talang - Ledarskap och kultur som främjar innovation - Platsmarknadsföring via Business Region Småland, Destination Småland och andra projekt - Examensarbeten som görs ute i länets företag och organisationer - Tillsammans med akademin arbeta med ledarskapets och organisationskulturens roll för innovationer Inställning till entreprenörskap hos medborgarna Nettoflyttning högutbildade Antal sökande LNU Vilja att växa anställda och omsättning Företagens upplevda kompetensbrist Andel högutbildade i arbetslivet Könssegregering på arbetsmarknaden Andel utlandsfödda i arbete
BILAGA 2 Förnyelseförmåga - Förmåga till nyskapande - Ett positivt klimat till förändring och förnyelse - Fysiskt kapital (t.ex. satsade medel på FoU) Offentliga organisationer har låg vana av forskning och innovation Ingen gemensam klustermetodik och svaga klusterinitiativ Otydliga regionala styrkeområden Kultur och struktur på Linnéuniversitetet stödjer inte innovation fullt ut Dåligt koordinerat innovationsstödsystem Kronoberg har 2025 ett samlat regionalt ledarskap och ett välutvecklat innovationsstödsystem som främjar regionens förnyelseförmåga Delstrategier: - Samordnat ledarskap som utvecklar regionens innovationskraft - Tvärsektoriell och gränsöverskridande samverkan - Forskning och utbildning utvecklar innovation tillsammans med företag, organisationer och samhälle - Tillgängligt och samordnat innovationsstödsystem - Via RUS ledarforum och årscykel arbeta med gemensamma ställningstaganden och prioriteringar för att öka länets innovationsförmåga. - Gemensam arbetsmodell för utveckling av utmaningsdrivna fokusområden - Samverkan mellan ägarna till innovationsstödsystemets aktörer - Internationella och på andra sätt gränsöverskridande samarbetsprojekt - Mötesplatser o Innovationsdagen o Se över om Innovationsloop 1 och Mobilt Fablab 2 kan vara något för Kronoberg o Utmaningsorienterade workshops - Samarbetsprojekt - Forskningsprojekt - Ökade kontakter mellan studenter och länets företag och organisationer - Vidareutveckla gemensamma satsningar mellan akademi och näringsliv som t.ex. Linneus Technical Centre, Information Engineering Centre och Vinnväxt-initiativet Smart Housing - Mötesplatser o Regelbundna avstämningsmöten för Innovationsstödsystemet Företagsklimat Hellre företagare än anställd Ökad samverkan mellan akademin, näringsliv, offentlig och civilsektor Årsverk FoU akademin, näringsliv, offentlig sektor Kundnöjdhet i Innovationsstödsystemet tydlighet och stöd Upplevt regionalt ledarskap 1 Innovationsloopen är en årlig återkommande strukturerad innovationsprocess med olika teman tagna från Region Västerbottens Regionala Utvecklingsstrategi (RUS), Regionala Innovationsstrategi och Regionala Digitala Agenda(RDA). Den syftar till att ta fram prototyper för publika (e)tjänster, processer och koncept som snabbt kan omsättas i testade väl fungerande medborgarcertifierade tjänster och processer. 2 FabLab Fabrication Laboratory. En plats där barn (och vuxna) kan samlas för att experimentera och skapa med hjälp av bl.a. 3D-skrivare.
BILAGA 2 o Gemensamma lärtillfällen för Innovationsstödsystemet - Innovationsstödsystemets aktörer tar gemensamt ansvar för personer som tagit kontakt - Innovationsstödsystemet samordnar sina funktioner - Innovationsstödsystemet utvecklar nya arbetsformer o Utökat Innovationsråd i syfte att stödja särskilt prioriterade initiativ/företag att utvecklas ytterligare o Mentorskapsprogram för innovatörer
BILAGA 2 Marknadsförmåga - Nyttiggörande av idéer i företag, offentlig sektor och det civila samhället En hälso- och sjukvård i stort behov av reformer Svaga på innovationsdrivande upphandlingar Svagt profilerade innovationsmiljöer Lågt förädlingsvärde och innovationsgrad Bristande kund- och marknadsorientering Bristande matchning med riskkapital Kronoberg ska 2025 genom nya gränssnitt och metoder skapa fler nya idéer och öka nyttogörandet av dessa Delstrategier: - Nyttja nya synsätt och verktyg för innovationsutveckling - Förbättrad matchningen mellan innovationer och riskvilligt kapital - Utveckla fokusområdet Hållbart Boende - Utveckla fokusområdet Konkurrenskraftig Produktion - Fånga upp nya möjligheter - Kompetensutveckling kring verktyg för innovation såsom innovationsupphandling, öppen innovation, mångfaldscertifiering, business model canvas, lean m.fl. - Guide till kapital för utveckling av innovationer i företag, offentlig sektor och civila samhället. - Innovationsstödsystemets aktörer använder en gemensam föransökan för tillgänglig finansiering i systemet som helhet. Ett utökat innovationsråd guidar därefter vidare till lämplig finansieringslösning. - Utveckla Hållbart Boende till ett utmaningsorienterat och starkt fokusområde med internationell konkurrenskraft - Utveckla Konkurrenskraftig Produktion till ett utmaningsorienterat och starkt fokusområde med internationell konkurrenskraft - Stöd i formerandet av nya samarbeten enligt den arbetsmodell som arbetas fram. Export/capita Kundnöjdhet i Innovationsstödsystemet matchning kapital Almi Invests utveckling av utlånat kapital Andel företag med innovationsverksamhet Andel företag som har samarbetspartner i sitt innovationsarbete Genomförda innovationsupphandlingar Antal externfinansierade innovationsinitiativ i offentlig sektor Antal innovationsinitiativ i offentlig sektor Utveckling av sysselsatta inom kunskapsintensiva näringslivet tjänster och produktion Ökat antal företag som introducerat produktoch/eller processinnovation Utlagd FoU på andra företag Indikatorer kopplade till fokusområdenas utveckling
Bilaga 3a Roller och ansvar för genomförandet av den Regionala Innovationsstrategin Ansvaret för att genomföra den Regionala Innovationsstrategin delas i första hand av kommande Region Kronoberg, Länsstyrelsen Kronoberg och Linnéuniversitetet. Nedan följer en beskrivning av de olika organisationernas roller och ansvar. Bilagt som bilaga 3b finns även ett utkast till gemensam arbetsmodell för att illustrera krav och erbjudande till initiativ på olika utvecklingsnivå. (Formuleringarna i detta dokument kan göras skarpare och mer konkreta när strategin är antagen, men detta är en utgångspunkt för de kommande diskussionerna.) Region Kronoberg Den Regionala Utvecklingsstrategin är det grundläggande dokumentet som styr kommande Region Kronobergs verksamhet. Genomförandet av den Regionala Innovationsstrategin är en del i detta. Region Kronoberg bidrar till det arbetet genom att: ha en samordnande roll för t.ex. RUS, RIS, sitta i styrgrupper för prioriterade projekt och insatser vara en kontaktväg till kommunerna driva, finansiera och handlägga projekt inom innovationsområdet finansiera och styra verksamheter som Region Kronoberg deläger d.v.s. ALMI och Företagsfabriken finansiera övriga verksamheter med kopplingar till innovationer t.ex. Drivhuset och Ung Företagsamhet bistå med statistik, analyser av nuläge, uppföljning och utvärdering av process och resultat till aktiviteter/projekt som Region Kronoberg finansierat bistå och delta i regionala insatser såsom Innovationsdagen bidra med internationellt kontaktnät genom t.ex. Brysselkontoret, Euroregion Baltic, Kinasamarbete bidra med nationellt kontaktnät med andra regioner, myndigheter och departement Länsstyrelsen Kronoberg Utgångspunkten för allt arbete som Länsstyrelsen Kronoberg gör är en långsiktigt hållbar utveckling och den Regionala Utvecklingsstrategin är det grundläggande dokumentet. I detta är den Regionala Innovationsstrategin en del. Länsstyrelsen bidrar till det arbetet genom att: skapa möjlighet till mötesplatser/dialog via nätverk vara är en regional arena vara en ingång och guide till övriga regionala system i kontakt med företag bidra med stora nationella nätverk och kontakter bidra med kunskap och underlag bidra med finansiering via Landsbygdsprogrammet
bistå och delta i regionala insatser såsom Innovationsdagen. Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet (Lnu) är ett lärosäte med en tydlig entreprenöriell inriktning och har ett stort engagemang för samverkan med det omgivande samhället. Samverkan ses som kvalitetshöjande i såväl forskning som utbildning. Linnéuniversitetet bidrar till genomförandet av den Regionala Innovationsstrategin genom att: Linnéuniversitetet bidrar med spridning av kompetens i regionen främst genom de studenter som kommer ut i regionen under studietiden såväl som efter men även med dess personal. Universitetet attraherar människor och företag att etablera sig här. Stödja uppkomsten och utvecklingen av nya företag genom avdelningen för externa relationer och omgivande stödsystem såsom Drivhuset och Företagsfabriken. Arbeta med bl.a. stöd till forskningsfinansiering, innovationsrådgivning riktad till anställda och studenter samt med regional samverkan genom avdelningen för externa relationer. Erbjuda nära kommunsamarbete. Lnu har skrivit avtal med Växjö kommun om en s.k. forskningsstrateg och med en s.k. universitetsstrateg i Kalmar kommun. Dessa personer är anställda av respektive kommun för att kartlägga behov inom respektive kommuns förvaltningar och kommunala bolag av universitetssamarbete och också hjälpa till att initiera dessa. Driva initiativet det entreprenöriella universitetet (DEU). Målet är att alla programstudenter ska få en strimma entreprenörskap i sin utbildning. Det sker genom allt från en workshop till längre på poänggivande kurser. Syftet är att få studenter att ha ett mer entreprenöriellt förhållningssätt och lära sig tänka utanför gängse ramar. Driva initiativ för att skapa fler möjligheter för studenter att arbeta med verkliga projekt från företag och organisationer. På så sätt skapas en ömsesidig och tydlig nytta för såväl studenter som företag/organisation som får ett arbete utfört. Driva karriärportalen MyCareer för förmedling av exjobb och arbete mellan studenterna vid Linnéuniversitetet och arbetsgivarna i regionen. Här kan regionens företag och organisationer lägga ut exjobb och lediga tjänster. http://mycareer.lnu.se/ Driva databasen Idébanken. Detta är en databas med idéer som har sitt ursprung inom akademin men som kan skapa nytta i samhället. Här finns idéer för licensiering att tillgå för företag, organisationer eller privatpersoner. Tillsammans med kringliggande samhälle samverka kring center o Linneus Technical Center. Samarbete mellan Lnu och näringslivet kring utveckling utveckling av teknikområden och forskning. I gemensamma mötesplatser i regionen söker man frågor att arbeta vidare med tillsammans. Linnéuniversitetet är navet i projektet och man har skapat ett antal tekniknoder i regionen. o Information Engineering Center. Medlemmar från näringslivet, akademin och offentlig sektor bildar klustret Information Engineering Center (IEC). Inom IEC arbetar man medfrågor som rör utbildning, kunskapsutbyte samt forskning och utveckling. o High Performance Center. Lnu, Landstinget Kronoberg, idrottsrörelsen, Växjö kommun och näringslivet står bakom en satsning för att utveckla High Performance Center till ett tränings-, utvecklings- och forskningscenter. Linnéuniversitetets bidrag är framförallt på forskning och utbildning inom coach och ledarsidan men även testverksamhet.
Bilaga 3b. Utkast - Trappan från idé till ett utmaningsdrivet fokusområde med internationell konkurrenskraft 2014-08-18 Identifierad utmaning och idéskiss Vi erbjuder; - RUS - Underlagsmaterial - Identifierade utmaningar - Statistik och analyser Formulerad idé Vi erbjuder; - Kontaktnät - Rådgivning - Projektkontor Idé utvecklad i samverkan - Triple/Quadro Helix - Tvärsektoriellt och med inspel av flera olika kompetenser - Aktörerna går in med egen tid Vi erbjuder; - Samordnar t.ex. tre möten för att komma vidare Struktur för genomförande - Det finns en tydlig kopplig till RIS - Det finns en tydlig ansvarig part - Aktörerna driver själva arbetet framåt - Aktörerna går själva in med kapital Vi erbjuder; - Finansiering på en lägre nivå i form av 1:1 - Stöd i ansökningsprocess en till medel inom t.ex. ERUF, Kampradstiftelsen - Stöd i processen för att bli ett utsett fokusområde Utmaningsdrivet fokusområde Uppfyller de fem kriiterierna; - Regionala komp. & styrkeområden - Nat. utpekade utmaningsdrivna fokusområden - Egna utmaningar i Kronoberg - Närliggande regioners inriktning - Finansieringsmöjligheter Vi erbjuder; - Finansering på en högre nivå i form av 1:1 medel - Stöd i process att ansöka om medel från Vinnova, KKstiftelsen m.fl. - Sitter med i styrgrupp Stark internationell konkurrenskraft - Internationella partners och nätverk Vi erbjuder; - Kontaktnät: * Brysselkontoret * Shanghaikontor * Övriga internationella kontakter - Stöd i process att ansöka om medel från Horizon m.fl. program - Bistå med uppföljning och utvärdering av processen och resultaten så här långt.
Utmaningsdrivna Fokusområden i Kronoberg Nulägesbeskrivning och analys av Utmaningsdrivna Fokusområden och andra innovationsfrämjande åtgärder i Kronoberg På uppdrag av Regionförbundet Södra Småland Maj 2014
Bakgrund och introduktion Under 2013 har en bred utvecklingsprocess bedrivits för att lägga grunden för innovationsstrategins målsättningar och inriktningsförslag. Cirka 250-300 personer har på ett eller annat sätt involverats i arbetets olika faser. Deltagarna representerade alla sektorer i samhället; akademi, offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. Den regionala innovationsstreategi som i processen mejslats fram består av fyra målområden: Stärkt innovationskraft inom företag och organisationer, Innovationsfrämjande samverkan i regionen, Goda förutsättningar för innovationer och Starka utmaningsorienterade fokusområden. Denna analys, framtagen av Tendensor på uppdrag av Regionförbundet Södra Småland, har riktat in sig på det sista målområdet Starka utmaningsdrivna fokusområden. Nationell och regional statistik och ett 20-tal intervjuer med innovationsaktörer, näringsliv och regionala beslutsfattare har legat till grund för analysen som utifrån regionens styrkeområden och intresseområden identifierar två starka och väl definierade utmaningsdriva fokusområden Hållbart Boende och Konkurrenskraftig Produktion. Mikael Byström Seniorrådgivare, Tendensor e-post: mikael.bystrom@tendensor.se Telefon: 0708-552169 1
Innehållsförteckning 1. Nuläge Kronoberg Tradition, region, framtid 3 a. Stort och litet i samma region 3 b. Styrke- och intresseområden i dagens Kronoberg 4 c. Traditionella och nya styrkeområden i regionen 4 d. Speciella intresseområden i regionen 5 e. Enskildas initiativ skall bejakas och stöttas 6 f. Styrke- och intresseområden som kan ge viktigt stöd åt regionens förmåga att attrahera talanger 6 2. En innovationsstrategi som bygger på regional samverkan 7 a. En strategi som kraftsamlar och involverar 7 b. Innovationsstrategins fyra målområden 8 b. Utmaningsdriven innovation 8 c. Hur skapas förutsättningar för utmaningsdriven innovation? 9 d. Kriterier för urval av fokusområden 10 e. Två fokusområden med regional potential 10 3. Fokusområde 1 - Hållbart boende 11 a. En angelägen utmaning med internationell marknadspotential 11 b. Potential för internationell konkurrenskraft 12 c. Regional vilja att stödja och utveckla 12 d. Kompetenser med potential för fokusområdet 12 e. Fokusområdet Hållbart Boende möter väl upp mot uppsatta kriterier 13 f. Utmaningar att beakta för fokusområdet 13 4. Fokusområde 2 - Konkurrenskraftig produktion 15 a. Framgångsfaktor och nödvändighet 15 b. Entreprenörstraditioner då, minskad sysselsättningsfrekvens nu 16 c. Fördel Kronoberg 16 d. Breddad syn på begreppet produktion 16 e. Nya värdeerbjudanden, förbättrade produktionsprocesser och tvärsektoriell samverkan 17 f Regionalt ledarskap kan lösa utmaningar i organisatoriska mellanrum 17 g Industritraditionen är viktigaste kriteriet... och största hindret 18 h Utmaningar att beakta för fokusområdet 19 5. Nya möjligheter i gränslandet mellan regionens branscher 20 6. Sammanfattning Utmaningsdrivna Fokusområden i Kronoberg 21 2
Foto: istockphoto Nuläge Kronoberg Tradition, region, framtid Stort och litet i samma region Kronoberg är något stort Här finns entreprenöriella traditioner som har byggt upp globala bolag med världsrykte. Här finns skog som har gett kraft åt olika näringar, rykte som Sveriges vedbod och som är en naturlig del av landskapet. Småländsk design uppskattas i hela världen och syns i en välrenommerad möbelindustri, i glasbrukens traditioner och mycket mer. Nyare näringar som IT-sektorn är i stark tillväxt i regionen. Kronoberg är också den lilla regionen. Med dryga 185.000 innevånare är länet Sveriges fjärde minsta även om det till ytan är större än Stockholms län. Mer än hälften av länets befolkning bor i de fem tätorterna Växjö, Ljungby, Älmhult, Alvesta och Markaryd. Stora delar av länet består av landsbygd. Det ger fördelar som överblickbarhet, sammanhållning och möjlighet till korta beslutsvägar men också utmaningar att möta från globala trender som urbanisering och en kamp om talang och kompetens. Kronobergs så olika, unika, förutsättningar kräver en innovationsstrategi som bygger på samverkan. Mellan stor och liten, region, akademi och näringsliv och utnyttjar regionens traditionella styrkeområden och stödjer och utvecklar regionala intresseområden. 8 kommuner, en region Åtta kommuner utgör Kronobergs län, Södra Småland: Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö, Älmhult 3
Styrke- och intresseområden i dagens Kronoberg Utifrån nationell och regional statistik (vars källor anges i marginaler i denna analys) och ett 20-tal intervjuer med innovationsaktörer, näringsliv och regionala beslutsfattare har ett antal styrkeområden och intressområden för Kronoberg blivit tydliga. De redogörs här som bakgrund till analysen av framtida fokusområden för regionen. Styrkeområdena är ingen rangordning av branscher utan snarare unika tillgångar av kompetenser och resurser i regionen och kan innefatta flera olika branscher. Intresseområdena karakteriseras av att ha en hög sysselsättningsgrad och stor regional betydelse. Traditionella och nya styrkeområden i Kronoberg Entreprenöriella traditioner har gett regionen rykte som en speciell grogrund för småindustri. Bilden är mer nyanserad än så, här blandas små och medelstora bolag med ledande välkända storbolag. Ungefär hälften av jobben i Kronobergs län är i företag upp till 50 anställda och hälften i större företag >50 anställda. Andel i företag med 51-100 anställda är ovanligt hög. Med tiden har en hög exportandel vuxit fram. Tongivande styrkeområden för Kronoberg är skog- och trävaruindustri, design, tillverkande industri och på senare år även en växande IKTsektor. Skog och trävaruindustri Småland är Sveriges mesta träregion: här finns 75 procent av Sveriges trärelaterade industri. Här finns allt från de små designföretagen och snickerierna till de stora producerande företagen. Forskning, utbildning och utveckling finns också i regionen. För att stödja och stimulera utvecklingen av den trärelaterade industrin antog de tre regionförbunden och de tre länsstyrelserna i Småland under sommaren 2011 den småländska trästrategin. Genom fokuserat och strukturerat arbete ska träindustrins attraktionskraft öka. Läs mer: www.traregionsmaland.se Skogen är en drivkraft, igår, idag och imorgon. Design Design och Kronoberg hör ihop och har gett tillväxt, export och internationellt rykte åt både regionen, Sverige och Skandinavien. Möbler, inredning, glas är några av områdena där starka varumärken vuxit fram och där kompetens ackumulerats. Regionförbunden i Småland kraftsamlar också här med DesignRegion Småland där näringsliv, akademi och regioner samarbetar, också för att överföra designkunskapen till nya områden som t ex IKT. Läs mer: www.designregionsmaland.se Möbler, inredning, glas Kronoberg är design 4
Tillverkande industri Entreprenörsanda, träindustri och brukstraditioner har drivit fram en tillverkande industri i Kronoberg som sticker ut i jämförelse med andra regioner. Även om de strukturomvandlingar som sker i omvärlden där privat tjänstesektor ökar gentemot jord- och skogsbruk och tillverkningsindustri så har Kronoberg en signifikant olikartad branschstruktur. 21% av länets sysselsatta arbetar inom tillverkning och utvinning vilket är 8 procentenheter fler än i riket. Glasbruken, skogsbruket och de många sågverken har lagt grunden för och har fortsatt stor betydelse för den tillverkande industrin men har kompletterats av nya näringar inom till fordons-, plast- och aluminiumindustri. Tillverkande industri är i topp i Småland IKT-sektorn En av de branscher som utvecklats starkast de senaste tio åren är IKTsektorn (informations- och kommunikationsteknik). Med Växjö som centrum för utvecklingen är länets andel anställda inom näringslivet verksamma inom IT-relaterade tjänsteföretag näst högst bland Sveriges samtliga län efter Stockholm. Branschbeteckningen Kommunikation och Information är en av snabbväxarna och har ökat med ca 20% de senaste 5 åren. Regionens olika aktörer har också samlats kring nybildade IKTklusterinitiativet IEC för att fortsatt stödja utvecklingen. IKT en snabbväxare i Kronoberg Speciella intresseområden i Kronoberg Varje region har sin särart att värna om och också utmaningar som inte liknar andras. Några områden av särskilt intresse för Kronoberg är breda begrepp som Hälsa och Välbefinnande och Upplevelsenäringen. Här finns både särdrag som ger attraktionskraft som kan användas till att marknadsföra regionen och utmaningar som är specifika för regionen. Båda dessa områden kan också, rätt utvecklat, utgöra en grund för en ökad attraktionskraft för talanger beredda att flytta och unga beredda att utbilda sig och stanna kvar. Hälsa och välbefinnande Kronoberg har mycket att bjuda på vad gäller hälsa och välbefinnande vare sig det är tid för familjen, friluftsliv, kulturliv, sport, jakt eller fiske. Här finns en trygg och barnvänlig miljö och en hög boendekvalitet till bra pris. Det är nära till allt som är viktigt vilket ger ett bekvämt liv utan stress och köer. Det är nära till naturen men också nära till stadens varierade utbud av kultur och idrott. Ett exempel på ett spännande och unikt initiativ är High Performance Center och Arenastaden där Växjö och Kronoberg nu är platsen som får nationell och internationell uppärksamhet med en koncentration av sportevents och sportkompetens som också kan migrera till kunskap om allas hälsa och välbefinnande. High performance Center Spännande drivkraft för folkhälsa 5
Regionen har också utmaningar. Liksom i övriga världen har regionen en åldrande befolkning med krav på vård, omsorg och livskvalitet. Men flera av länets kommuner minskar sitt invånarantal. Stora delar av länet är landsbygd. Det ställer nya krav på boendelösningar som kan göra att man kan bo kvar hemma längre som åldring. Utvecklingen ställer också krav på innovativa lösningar för kostnadsbegränsningar. Upplevelsenäringen Orörd natur, nationalparker, skog och sjöar attraherar turister från Europa till Kronoberg. Kultur, livsstil, design och handel är områden där andra sektor möter och berikar upplevelsenäringen. Redan idag är Glasriket och Möbelriket starka varumärken. Nya inititativ som tillvaratar Kronoberg är på gång, bl a kring nationalparker och naturupplevelser. Upplevelsenäringen är viktig både för länet och Sverige och attraherar internationella pengar till regionen. Därför ärockså både lokala, regionala och nationella stödfunktioner och organisationer väl utbyggda. Kopplingar till styrkeområden som IKT-sektorn är intressanta att utveckla samtidigt som upplevelsenäringens bidrag till flertalet styrkeområden är mindre tydlig. Kronobergs natur och kultur har internationell attraktionskraft Enskildas initiativ skall bejakas och stöttas I samverkan mellan näringsliv, samhälle och akademi föds många goda initiativ som rätt skötta kan skapa både tillväxt och innovation. Men verklig kraft kommer inte sällan från enskildas initiativ. Starka företagare, investerare, organisationer eller föreningar. Det är viktigt att också dessa initiativ synliggörs och uppmuntras. Med ett inkluderande sätt att arbeta kan regionens olika aktörer dra nytta av dessa, ofta kommersiellt baserade, enskilda initiativ. Ett inkluderande arbetssätt och täta relationer ökar möjligheterna till samarbete. Styrke- och intresseområden som kan ge viktigt stöd åt regionens förmåga att attrahera talanger En av de verkliga utmaningarna i Kronoberg och i övriga världen är den obalans som råder i världen avseende rätt kompetens och talanger. Sverige och större delen av västvärlden kommer att ha brist på kompetens och konkurrensen kommer att vara avsevärd. Livsstilsfrågor som hälsa, välbefinnande och upplevelser kan vara avgörande faktorer för att locka rätt kompetens till rätt plats vid sidan av de styrkeområden som regionen redan har och de fokusområden som regionen väljer att satsa på. Talangattraktion en global utmaning 6
En innovationsstrategi som bygger på regional samverkan Innovation handlar om att skapa nya idéer och omsätta dem till nytta. OECD - Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling - har definierat begreppet så här: Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, Kronobergs förmåga att innovera bygger på dess styrke- och intresseområden men också på förmågan att kraftsamla regionen och dess innovationsaktiviteter på ett fokuserat sätt och att koordinera ansträngningarna och resurserna som näringsliv, region och kommuner och akademi sätter in. En strategi som kraftsamlar och involverar Kronoberg har ett i många stycken utmärkt utgångsläge med ett antal styrkeområden som redan skapat innovation och som har fortsatta möjligheter till tillväxt. Regionens starka bas av små och medelstora företag lämpar sig väl för att få till stånd en modern kunskapsbaserad ekonomi. Samtidigt kräver regionens storlek att ansträngningarna fokuseras och optimeras. Allianser med intilligande län och med andra regioner krävs. Dagens internationella konkurrens om alltifrån kapital till talanger kräver också en internationell förankring i var man vill växa och skapa innovation. En förankring som till så stor grad som möjligt tar sitt avstamp i globala utmaningar. OECD-rapporten pekar på regionens behov av att rikta blickarna utåt. 7
Innovationsstrategins fyra målområden Den Regionala Innovationsstrategin består av fyra målområden: Det första målområdet handlar om de interna förutsättningarna för innovation inne i våra verksamheter, såsom ledarskap och kultur. Det andra målområdet rör samverkan mellan företag och organisationer samt det regionala ledarskapet. Det tredje tar upp möjligheterna för innovatörer att förverkliga sina idéer. Det fjärde och sista målområdet handlar om de fokusområden som länets utmaningsorienterade innovationsarbete bör riktas mot. I denna analys redogörs för förutsättnignarna och kriterierna för och förslag till fokusområden för Kronoberg. Läs mer om Innovationsstrategins andra målområden i det övergripande dokumentet - Innovationsstrategi Södra Småland. Utmaningsdriven innovation att se möjligheterna i utmaningarna genom tvärsektoriell samverkan Världen står inför ett antal globala samhällsutmaningar bland annat kopplade till klimat, energi, miljö och demografi men också till social trygghet, hälsa och utbildning. En central idé i innovationsstrategin är att utmaningsdriven innovation kan spela en viktig roll för Kronobergs län. OECD-rapporten från 2010 pekade på svårigheten för ett litet län som Kronoberg att finna och utveckla styrkeområden. Länet saknar en kritisk massa inom flera branscher och antalet kluster och klusterinitiativ är lågt. Valet att utveckla utmaningsorienterade fokusområden som skär över sektorer och traditionella branschgränser torde därför passa länets förutsättningar väl. Flera internationella initiativ har tagits för att identifiera utmaningsdrivna innovationsområden. Den s.k. Lund-deklarationen, som togs fram i samband med konferensen New World New Solutions, som arrangerades under Sveriges ordförandeskap i EU 2009, lyfte bl a fram 'global uppvärmning och tillgång till energi, mat och vatten, åldrande befolkning och hälsa. Lund-deklarationen har fått stort genomslag i och utformningen av nästa ramprogram för FoI inom EU Horizon 2020. Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet har nationellt identifierat fyra utmaningar som de stödjer - Framtidens hälsa och sjukvård, Hållbara attraktiva städer, Informationssamhället 3.0 och Konkurrenskraftig produktion. De större, globala samhällsutmaningarna kommer inte att kunna lösas med traditionella insatser inom enskilda forskningsområden eller av enskilda branscher eller sektorer. Vinnova pekar ut 4 nationella utmaningar med global bäring 8
Vi kommer att behöva ändra fokus från bransch- och sektorspecifika satsningar till ökad samverkan mellan politikområden, mellan forskningsområden och mellan olika privata och offentliga aktörer. Den underliggande globala efterfrågan på konkurrenskraftiga och hållbara lösningar av de olika utmaningarna är stark. Konsumentkrav på och producentansvar för till exempel miljö- och uthållighetsaspekter innebär att efterfrågan på nya lösningar, nya kompetenser och teknologier växer. Samhällsutmaningarna kan därför i förlängningen komma att utgöra grunden för framtidens tillväxtmarknader och nya affärsmöjligheter. Om det småländska näringslivet i samverkan med forskning och offentliga aktörer, kan bli bättre på att identifiera och lösa problem genom gränsöverskridande innovation, kan en global konkurrenskraft utvecklas som bidrar till mer jobb och till en hållbar utveckling. Stora delar av regionens styrkeområden och intresseområden har kraft och potential att utgöra viktiga pusselbitar i framtida fokusområden Hur skapas förutsättningar för utmaningsdriven innovation? Traditionellt regionalt innovationsfrämjande har ofta inneburit en prioritering av de branscher och klusterbildningar som redan idag är framgångsrika. Ett sådant synsätt riskerar att konservera och förstärka dagens strukturer vilket kan leda till att vi missar möjligheten att skapa morgondagens system, varor och tjänster. Existerande och potentiella företagskluster och företagsgrupperingar i Kronoberg behöver i större utsträckning öppna upp sig gentemot kompletterande branscher och kompetensområden både i och utanför länets gränser. Först då kan oväntade och korsbefruktande innovationsprocesser möjliggöras. Tvärsektoriella samarbeten mellan t ex regionens kluster stärker möjligheten att möta utmaningarna Eftersom det är i skärningspunkterna mellan olika kompetenser som innovation bäst sker, gäller det att utmaningsorienterade fokusområden kan identifieras; specifika samhällsutmaningar eller kundupplevda problemområden där Kronobergsaktörerna kan konkurrera genom gränsöverskridande innovation. 9
Ett gott exempel på tvärsektoriellt samarbete återfinns i grannregionen Skåne. Där har ett styrkeområde som livsmedelsindustrin och ett annat som förpackningsindustrin gått samman för att möta morgondagens utmaningar kring smarta livsmedelsförpackningar. Samarbetet drivs genom livsmedelsklustret Livsmedelsakademin och förpackningsklustret Packbridge och tillsammans har de skapat en öppen innovationsplattform där både utmaningar och idéer kan testas och utvecklas. Plattformen heter OpenUp och stöttas av bl a Tillväxtverket. Kriterier för identifiering av utmaningsdrivna fokusområden Följande kriterier har utgjort stöd för att bedöma styrkan i potentiella utmaningsorienterade fokusområden: OpenUp ett spännande tvärsektoriellt initiativ www.letsopenup.se 1. Regionala kompetenser och internationella styrkeområden. Har aktörerna i Kronoberg internationellt konkurrenskraftiga teknikområden, kompetenser och entreprenöriell förmåga inom fokusområdet? 2. Nationellt utpekade utmaningsdrivna fokusområden Ligger området i linje med de som utpekats av Vinnova som nationellt prioriterade fokusområden, inom vilka Sveriges näringsliv bedöms ha särskilt god konkurrensförmåga på den internationella marknaden? 3. Egna utmaningar vi står inför i Kronobergs län. Överensstämmer fokusområdet med specifika utmaningar och intresseområden vi möter i utvecklingen av Kronobergs län? 4. Närliggande regioners inriktning. Finns det likheter och synergier med fokusområden som pekats ut i närliggande regioner? 5. Finansieringsmöjligheter. Svarar fokusområdet mot intentioner och målsättningar som finns hos finansierande aktörer såsom EU och dess ramprogram, Vinnova eller exempelvis Kampradstiftelsen? Hållbart Boende och Konkurrenskraftig Produktion - Två tydligt definierade fokusområden med potential att stärka regionens tillväxt Två möjliga fokusområden som möter kriterierna väl och som har stöd hos regionens olika innovationsaktörer har identifierats i Hållbart Boende och Konkurrenskraftig Produktion. De har stark förankring i regionens styrke- och intresseområden och har en realistisk potential att stärka regionens tillväxt. Hållbart Boende och Konkurrenskraftig Produktion - fokusområden med potential 10
HÅLLBART BOENDE - En angelägen utmaning med internationell marknadspotential Husbyggnation och boendemiljöer ger upphov till energiförbrukning, koldioxidutsläpp och till annan miljöpåverkan. I takt med ökade krav på omställning till ett hållbart samhälle växer efterfrågan på lösningar för ett hållbart boende världen över. Samtidigt har vi i Sverige en påtaglig bostadsbrist vilket ställer krav på hållbara, smarta och kostnadseffektiva bostäder och boendelösningar. Exportmöjligheterna är därtill stora. Ute i världen liksom i Sverige växer urbaniseringen konstant. Andelen medelklass med krav och behov av ett kvalitativt boende i världen beräknas bli miljarder fler. Det får konsekvenser både för staden och för landsbygden. Kraven på att både ge ett meningsfullt liv och skapa en hållbar lösning för framtida generationers boende är högt på agendan i städer och regioner världen över. Ett hållbart boende handlar inte bara om miljö- och energiaspekter kopplat till själva byggandet. Det kan även handla om tjänsteförsörjning och service kopplat till boendet; till exempel service inom äldreboenden eller IT-tjänster direkt in till boendet som kopplar personen till samhället och underlättar i vardagen. Energiförsörjning och sophantering är andra exempel. Flera styrkeområden och intresseområden bidrar till samma fokusområde. 11
Potential för internationell konkurrenskraft Vinnväxtinitiativet Smart Housing kan här pekas ut som ett internationellt styrkeområde som inom ramen för innovationsmiljön kan utveckla internationell konkurrenskraft. Ambitionen är att möta den internationellt ökande efterfrågan på hållbart boende genom smarta kombinationer av trä och glas men även genom att korsbefrukta dessa med andra områden. Läs mer: www.smarthousing.nu Regional vilja att stödja och utveckla I Kronobergs län finns ett fokus på att förverkliga boendemiljöer som möter högt uppsatta krav på ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Redan 2010 färdigställdes Välle Broar i Växjö med nyskapande trähusbyggnation för en lägre miljöpåverkan. Projektet kunde realiseras genom ett tätt och innovativt samarbete mellan Växjö kommun, regionens trätillverkningsindustri, byggföretag och Linneuniversitetet. Exemplet illustrerar effekten av ett innovationsorienterat tvärsektoriellt samarbete. www.laganbygg.se Ett annat mått på att Kronoberg ligger långt framme i hållbart byggande är statistik kring andelen lägenheter av den totala nybyggnationen under 2009 2012 som var lågenergibyggnader. Här sticker Kronoberg ut med 23 % andel när rikssnittet ligger på 5 %. Närmast följande län efter Kronoberg är Västerbottens län med 17 %. Läs mer: www.vaxjo.se/vallebroar Läs mer: www.laganbygg.se Kompetenser med potential för fokusområdet Fokusområdet Hållbart boende involverar en rad kompetenser som finns representerade över hela länet. Träindustrin med samlande stödorganisationen Träregion Småland och transparent intelligens genom unik kompetens hos SPs glasforskningsinstitut GlaFo är de mest uppenbara. Möbelindustrin, inte minst IKEA, liksom styrkeområdet Design och näringslivets produktionskunnande bör också ses som viktiga pusselbitar. Linnéuniversitetet bedriver relevant forskning för fokusområdet. Det avslutade forskningsprogrammet Wood Design and Technology har lagt grunden för en rad forskningsprojekt med bäring på trärelaterad forskning och hållbarhet (Sustainable Bulit Environment). Läs mer: www.traregionsmaland.se www.designregionsmaland.se www.glafo.se http://lnu.se/forskargrupper/sustai nable-built-environment http://hj.se/jth/forskarutbildning/fo rskarskola/forskarskolanprowood/doktorandtjanster.html www.lnu.se/iec Projektet Linnaeus Technical Centre arbetar för att stärka konkurrenskraft, kompetens och lönsamhet för teknikföretagen i Linnéregionen. Bl a finns ett samarbete med Smart Housing kring Smart flexibel automation i framtidens trähusfabrik. JTH, Linnéuniversitetet, KK-stiftelsen och en rad företag har initierat företagsforskarskolan ProWood med 10 doktorander. ProWOOD fokuserar på industriell produktframtagning med praktisk tillämpning inom träindustrin genom företagsspecifika projekt. 12
Offentliga aktörer spelar en central roll för till exempel fysisk planering och för upphandling och utveckling av byggnation och boendelösningar. Tillsammans kan dessa aktörer bidra till nya innovativa boendelösningar, också för världsmarknaden. Här kan nämnas pilotprojektet BoIT Växjö där Växjöhem, Wexnet, Växjö kommun och Landstinget Kronoberg samverkar för att utveckla och införa välfärdstjänster i boendet. Andra resurser att utveckla för samverkan inom fokusområdet är regionens styrkeområde inom IKT där både nya behov kan identifieras och där akademisk kraft och samarbete med regionens näringsliv - Information Engineering Center (IEC) - kan utnyttjas. Fokusområdet Hållbart Boende möter väl upp mot uppsatta kriterier Skälen för att välja Hållbart Boende som ett fokusområde utifrån uppställda kriterier får anses vara goda. Regionen har som beskrivits en rad av sina styrkeområden och andra stödjande kompetenser att tillgå som resurser. Sammantaget är förutsättningarna goda för att kunna nå konkurrenskraft långt utanför regionen, också internationellt. Läs mer: www.vinnova.se http://ec.europa.eu/programmes/h orizon2020/ Fokusomsrådet ligger väl i linje med nationellt prioriterade fokusområden (bl a Vinnovas identifierade fokusområden Hållbara attraktiva städer och Informationssamhället 3.0). Hållbart Boende reflekterar också specifika utmaningar och intresseområden vi möter i utvecklingen av Kronobergs län där t ex lösningar för att möta demografiska utmaningar som en åldrande befolkning med nya, breda, kostnadsbesparande boendelösningar som ändå främjar välbefinnande har stor betydelse. Flera av styrkeområdena som ingår i fokusområdet delas med kringliggande regioner med allianser som kan ge synergier. Samarbetsmöjligheter och kunskapsutbyte både nationellt och internationellt finns också identifierat inom vissa områden som t ex träindustrin. Fokusområdets finansieringsmöjligheter får anses rimligt goda. Smart Housings stöd från Vinnova är ett bevis på det. EUs ramprogram för FoI, Horizon 2020, har också identifierat områden inom bl a miljö och hållbarhet, råmaterial och hälsa som fokusområden. Utmaningar att beakta för fokusområdet I intervjukontakter inför analysarbetet kring fokusområdena framkommer synpunkter och reflektioner som kan vara viktiga för fokusområdets framgång. Läs mer: www.vinnova.se http://ec.europa.eu/programmes/h orizon2020/ Kompetensförsörjning är en fråga som flera nämner som kritisk. Behovet av en lokalt etablerad civilingenjörsutbildning, gärna med förtecken kring 13
de industrier som ligger närmst Hållbart Boende efterfrågas. Men också fortsatta satsningar på specialistkompetens inom t ex trävarukunskap. De många entreprenörsföretagen i regionen är en tillgång. Men deras förmåga och vilja att använda forskning och samarbeta kring forskning nämns som låg, rentav som en hämsko för utveckling. Även generationsskiften i dessa entreprenörsföretag utgör en utmaning. En eftersatt infrastrukturdel är utbyggnaden av bredband och digital kapacitet. Länet är rankat bland de sämsta i riket trots en starkt växande IKT-sektor. 14