INGENJÖREN 4 m.fl., CAMPUS BLÅ PORT Karlskrona kommun, Blekinge län 2008-09-22 GESTALTNINGSPROGRAM 1(14)

INGENJÖREN 4 m.fl., CAMPUS BLÅ PORT Karlskrona kommun, Blekinge län 2008-09-22 GESTALTNINGSPROGRAM 1(14)

Innehåll Förutsättningar 3 Inledning 3 Stadsbild 3 Blå port 5 Världsarv 5 Riksintresse 6 Bebyggelse och miljö 7 Volym, form, skala 7 Byggnadsmaterial 11 Belysning 11 Gator, torg och parkering 11 Grönytor, vegetation, lekmiljöer 12 Övrigt 13 Trygghet och säkerhet 13 Tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade 13 Tillgänglighet för räddningsfordon 14 2(14)

Förutsättningar Inledning Stadsbild Avsikten är att med detta gestaltningsprogram ange riktlinjer för bebyggelsens utformning inom planområdet Ingenjören 4 m fl. Syftet är vidare att medverka till att skapa en gemensam och hög ambitionsnivå inom området. Ambitionen bör vara att anpassa bebyggelsen till den stadsmiljö och det landskap den placeras i. Vidare bör hänsyn tas till den omgivande miljön vad gäller placering, utformning och material. För området som helhet gäller att bebyggelsen bör ges en egen identitet med dagens formspråk. Samtidigt är det är viktigt med en anpassning till och harmonisering med omgivande bebyggelse utan att bli historiserande. I övrigt är hänsyn till utformning av yttre miljö, gator och grönytor liksom säkerhet och tillgänglighet av betydelse. Södra delarna av Vämö utgör ett splittrat stadslandskap genomskuret av trafikleder och järnvägsspår. Bebyggelsen bildar enklaver med bostäder eller verksamheter med svag koppling mellan varandra och till den närliggande stadskärnan. Tidigare sammanhängande grönområden har delats av vägar och bebyggelse. Mellan Blå port och stadskärnan på Trossö finns stadsdelarna Pottholmen, Pantarholmen, Tullen och Muddret. De utgör blickfång från planområdet mot söder och har sinsemellan helt olika karaktär. Pottholmen är genom utfyllnader sammanbunden med Trossö, och uppfattas som en del av huvudön. Området är flackt och domineras av närheten till järnvägen. Här ligger det vita stationshuset och spårområden som till stor del är oanvända. Strandgården, den gamla fattiggården med tunga byggnader i rött tegel bildar front mot havet på västra sidan. Centralt i området ligger brandstationen med tidstypiska 1960-talsbyggnader i gult tegel. Längre norrut mot sundet, Brohålan, och Pantarholmen finns ytterligare friliggande byggnader, lokstallarna i rött tegel och en nyligen uppförd matvarubutik. Pottholmen präglas i hög grad av järnvägen och de den heterogena bebyggelsen med i huvudsak stora friliggande byggnader. Vegetationen med solitära träd och allén på västra sidan är andra utmärkande drag. Pantarholmen skiljer sig i flera avseenden från Pottholmen. Den är höglänt och kraftigt exploaterad med framförallt bebyggelse från 1940-70-talet. Här dominerar bostäder, men det finns även industri och handel. Bostadshusens höjd växlar mellan 3-4 våningar och upp till 9 våningar. Fasadmaterial är främst tegel och puts, men det förekommer även plåt. Det finns såväl hus som underordnar sig kvartersstrukturen, som mer friliggande. Pantarholmen upplevs som en nordlig fortsättning på innerstaden. Stadskaraktären med 3(14)

gator och torg är påtaglig. På avstånd framhäver bebyggelsen öns topografi med höjden markerad av de högsta husen. Vegetationen är sparsam inom området, en del träd finns dock vid bostadsgårdarna och strandpromenaden i sydväst. Pantarholmen ansluter i norr mot Tullen. På utfylld mark ligger Tullparken med höga träd, gräsytor och planteringar. Norr om parken finns det gamla sjukhusområdet på Tullholmen. De karakteristiska röda tegelbyggnaderna i klassiserande stil och regelbunden orientering inrymmer en skola. På parkens västra sida reser sig ett vitputsat bostadshus i 10 våningar. Norr om denna solitär finns en vårdcentral inrymd i gamla sjukhusbyggnader. Det är främst institutionsbyggnaderna, höghuset och parken som ger området dess karaktär. Längre norrut, längs Polhemsgatans västra sida har under 1990-talet ett stort bostadsområde uppförts på platsen för Karlskrona kakelfabrik. Byggnaderna har fasader i rött tegel och är mot gatan 4-5 våningar höga. Mot nordost finns ytterligare några bostadshus i 4-5 våningar från 1990-talet. De har ett historiserande formspråk med gul- och rödputsade fasader. Dessa bostadsområden möter i norr Galgamarken, en kulle bebyggd under framförallt 1930-40-talet. Bebyggelsen består här huvudsakligen av friliggande 3-4 vånings lamellhus, men även högre byggnader förekommer. Naturen är i stor utsträckning sparad mellan husen och intrycket av hus i natur är tydligt. Även på avstånd är de höga träden och byggnaderna det markanta för stadsdelen. Tillsammans definierar de områdets topografi, med ett högre punkthus som accent. Längs dessa områden sträcker sig i nordsydlig riktning, som betydande stadsbildselement, den gamla infartsvägen till stadens centrum, Sunnavägen, och järnvägsspåren. Stadsdelarna avskiljs effektivt från Muddret och Oljehamnen, stora flacka områden på utfylld mark söder om Blå port. Platsen domineras av Österleden, infartsleden till centrum, och återstående höga cisterner i Oljehamnen. Byggnaderna i området skiljer sig avsevärt från angränsande bostadsbebyggelse, både i skala och i material. De är i huvudsak friliggande hallar med plåtfasader omgivna av stora asfaltsytor. Stora skyltar annonserar företagen mot trafikanterna på infartsleden. En vildvuxen trädridå bildar gräns mot vägen. Hela området har karaktär av ett industri- och verksamhetsområde, vanliga i städers periferi. Väster om planområdet, i en sänka ligger det gamla slakthusområdet, med några återstående byggnader i rött tegel samt postterminalen, en stor hallbyggnad, även den i rödaktigt tegel. Längre österut, på andra sidan Österleden, höjer sig Bryggarberget, ett stycke natur med utsiktsplats, vattentorn och kommunikationsmast på toppen. Den skogsbevuxna och klippiga höjden begränsar tillsammans med Blå portområdet och Galgamarken synfältet norrut från de centrala delarna av staden. Norr om planområdet ligger 4(14)

Vämöskolan, med friliggande röda tegelbyggnader med typisk 1960-70-tals arkitektur; låglutande tak och fönsterband. Skolbyggnaderna breder ut sig över norra delen den höjdrygg som planområdet utgör den södra delen av. Intrycket är här hus i natur. Sammantaget formar de omgivande stadsdelarna en mycket brokig miljö, på samma gång stad och natur, entré och baksida, småskalig och storskalig, med såväl intensivt utnyttjad mark som övergivna områden. Blå port Världsarv I denna skiftande miljö har Blå Port ett exponerat läge. Området är till stora delar obebyggt. Bebyggelsen ligger samlad kring en öppen plats, kaserngården, med den stora kanslibyggnaden som vänder sig mot staden. Byggnaden har med sin resning och trappgavlar ett uttryck som särskiljer den från omgivande bebyggelse. Den dominerar platsen och är ett landmärke sett från söder. Inom området finns 13 befintliga byggnader. De flesta är uppförda för militärens verksamhet åren 1908 1920 och samlade kring kaserngården. Kanslibyggnaden och ytterligare två hus är av tegel. Övriga byggnader är av trä och rödmålade. Frånsett kanslihuset med fyra våningar är bebyggelsen i 1-2 våningar. En tvåvånings byggnad, tidigare kontorshus, uppfördes 1978 och en paviljong för Musikugglans friskola 2005. Kontorsbyggnaden, numera ombyggd till skola, har ljus putsad fasad och svart sadeltak. Paviljongen är av trä, rödmålad med svart plåttak. En gammal tillfartsväg med stödmurar i natursten, Serpentinvägen, leder upp till kanslihuset och kaserngården från Blå Portsgatan. Tillsammans formar de en helhet med mycket medveten gestaltning. Örlogsstaden Karlskrona skrevs in på Unescos världsarvslista 1998. Detta motiverades med att Karlskrona är ett ytterst välbevarat exempel på en europeisk planerad örlogsstad som innefattar erfarenheter från tidigare anläggningar samt tjänar som förebild för senare. Under de århundraden då örlogskrafterna var en avgörande faktor för europeisk realpolitik spelade flottbaserna en viktig roll. Karlskrona är den mest kompletta och välbevarade som idag återstår. Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona består av befästningar, örlogsvarv och örlogshamn, den militära och civila staden samt några anläggningar i omgivningen som haft betydelse för örlogsbasens försörjning. De viktiga miljöerna inom världsarvet är: - Stadsplanen och äldre bebyggelse på Trossö - Stumholmen och Björkholmen - Örlogsvarvet och örlogshamnen - Befästningarna - Skärva herrgård - Lyckeby kronokvarn 5(14)

Framförallt lyfts betydelsefulla byggnader och miljöer inom varvet, örlogsbasen och Stumholmen fram. Inom den civila staden är det främst stadsplanen, Stortorget, kyrkorna och stora parkerna som betonas. Runt världsarvets centrala delar finns en buffertzon, till stor del bestående av vattenområden som omsluter Trossö. Även delar av södra Vämö och Pantarholmen ingår i buffertzonen. Blå Portsområdet ligger delvis inom buffertzonen för världsarvet. Kaserngården, kanslihuset och slänten med serpentinvägen ingår (och ges skydd i planen), medan övriga delar ligger utanför. Riksintresse Karlskrona stad med befästningar är sedan beslut 1987 klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresseområden för kulturmiljön är områden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av sina kulturvärden. De ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Ett flertal byggnader inom världsarvet skyddas dessutom som byggnadsminnen genom Lagen om byggnadsminnen från 1988. Blå Port är inte del av riksintresset och ingen byggnad är byggnadsminnesförklarad. Området och dess byggnader har dock ett kulturhistoriskt värde som minner om tidigare militär användning. Mot bakgrund av närheten till den centrala staden och dess status som världsarv och riksintresse för kulturmiljövården krävs en medvetenhet kring viktiga värden vid gestaltning av området. Framför allt är det väsentligt att stadens entré söderifrån, från havet inte påverkas negativt av ny bebyggelse. Den centrala stadens karakteristiska siluett, ön med framträdande byggnader som mastkranen och kyrkorna, bör inte försvagas av ny bebyggelse. Även utblicken från viktiga platser i staden mot området och förhållandet till omgivande stadsdelar är av betydelse. Flera strukturer, miljöer och byggnader i området har ett kulturhistoriskt värde. Det gäller t ex den öppna platsen, Kaserngården, i områdets centrala del. Den utgör en viktig del av områdets militära historia och får inte bebyggas. Bebyggelsemönstret med byggnader samlade kring kaserngården bör vara en utgångspunkt för tillkommande bebyggelse. Befintlig bebyggelse, även komplementsbyggnader, bör så långt möjligt brukas. Kanslibyggnaden utgör ett viktigt och ett karaktärsskapande element i stadsbilden. I slänten ner mot Blå Portsgatan är Serpentinvägen och vegetationen viktiga för såväl områdets karaktär som stadsbilden. 6(14)

Bebyggelse och miljö Volym, form, skala Arkitekturen kräver omsorg om helheten, fönstersättning, materialmöten, detaljutformning mm. Byggnaderna bör ges ett utryck som i form, proportioner och detaljer bidrar till att arkitektoniskt berika såväl stadsdelen som staden som helhet. Mot bakgrund av platsens förutsättningar, utifrån närhet till befintlig bebyggelse, stadsbild och förhållandet till världsarv och riksintresse, ställer gestaltningen av byggnader särskilt höga krav på kvalitet och medvetenhet. Tillkommande bebyggelse bör förstärka kulturmiljön, komplettera de byggnader som ges skydd i planen och överhuvudtaget höja områdets stadsbyggnadsmässiga och arkitektoniska kvaliteter. Ny bebyggelse ska medverka till att dels förstärka torgrummet och dels att betona kanslihuset, såväl som 7(14)

landmärke i staden, som karaktärsskapande byggnad inom området. Framförallt är gestaltningen av byggnaderna öster och väster om kanslihuset väsentliga för upplevelsen av platsen. Planen bör säkerställa att dessa flyglar i höjd och skala ansluter till den centrala byggnaden. Genom de nya byggnadernas form och material bör kanslihusets dominans understrykas. Det kan uppnås på ett stort antal sätt, t ex genom att i material kontrastera mot de tunga tegelmurarna med lätta material och hög grad av genomsiktlighet. Alternativt kan man genom slutna fasader i avvikande kulör framhäva den gamla byggnaden. Ännu ett sätt kan vara att ansluta i material och form låta kanslihuset framstå som centralfigur i en byggnadsensemble med nära släktskap. Oavsett utformning är det väsentligt att de nya byggnaderna ges ett sådant uttryck att kanslihuset även i fortsättningen lyfts fram. 8(14)

Planen ger förutsättningar för en hög byggnad inom områdets norra del. Vid gestaltning av höga byggnader inom området är såväl förhållandet till kanslihuset som till staden i övrigt viktigt att beakta. Byggnader högre än kanslihuset påverkar påtagligt upplevelsen av platsen och stadsdelen. Utformningen av en sådan byggnad är därför av stor betydelse och ska ske med insikt om de värden platsen besitter. Det innebär att relationen till kanslibyggnaden, till bebyggelsen i Galgamarken, liksom Vattentornet ska beaktas. Även förhållandet till riksintresset och världsarvet måste belysas. Byggnaden måste ses i sitt sammanhang och ska ges en sådan utformning att den inte visuellt smälter samman med Kanslihuset. Punkthuset och Kanslihuset ska framstå som skilda byggnadskroppar. Arkitekturen ska bidra till att stärka områdets karaktär och särdrag. Det är nödvändigt med en stark arkitektonisk gestalt med hög ambitionsnivå i utförande, helhet och detalj. 9(14)

Området ska präglas av en blandning av bostäder och olika verksamheter. Det innebär att stadsmiljön ska bestå av såväl offentliga rum såsom gator och torg som mer skyddade ytor i anslutning till bostadshusen. En variation av hushöjder och fasader samt omsorgsfullt utformade detaljer bidrar till att ge ett trivsamt intryck och till kvalitetskänslan i området. Planen reglerar högsta tillåtna byggnadshöjd och exploateringsgrad, men bör i övrigt ge utrymme för såväl mångfald som anpassning och lyhördhet i förhållandet till befintlig bebyggelse i närområdet och omgivande stadsdelar. Det innebär att i fråga om material, fasadbeklädnad, fönsterplacering detaljutformning så bör de medel användas som bäst gynnar områdets förutsättningar och miljö samt bidrar till en hög arkitektonisk nivå. 10(14)

Byggnadsmaterial För all utbyggnad inom planområdet skall det hållbara samhället och det nationella miljömålet God bebyggd miljö, vara ledstjärna och genomsyra byggnadsprojekten. Ekologiska tankar och idéer bör arbetas in i bebyggelsens utformning redan från början. Material, energi, utformning m m bör sträva mot resurssnålt, ekologiskt riktigt och långsiktigt hållbart byggande och förvaltning. Belysning Belysningen ska placeras medvetet så att den förstärker utformningen av stråk och platser. En jämn och behaglig, som inte bländar och har god färgåtergivning, ska eftersträvas. Belysning längs gångstråk ska upplevas som trygg. Skyltning och fasadbelysning på punkthuset bör undvikas. Gator, torg och parkering Området består av olika delområden med skiftande karaktär. Utformningen av gator och torg har stor betydelse för upplevelsen av området och bör överensstämma med bebyggelsens karaktär. Kaserngårdens gestaltning är särskilt viktig med tanke på dess bety- 11(14)

delse som samlande torgyta och för förståelsen av platsens historia. Gator utformas för blandtrafik där hårda och mjuka trafikanter samsas. Dock bör tillfartsvägen till området och skolan ges förutsättningar för separat gång- och cykelväg. En omsorgsfull utformning av utemiljön ska bidra till trivsel samt tydlighet i stadsmiljön. Grönytor, vegetation, lekmiljöer Den befintliga vegetationen i området sparas så långt möjligt. Särskilt viktigt är tallbeståndet i söder mot Blå Portsgatan. Förutsättningar för en god social gemenskap bör så långt det vara möjligt skapas i området. Det kan ske bland annat genom placeringen av gångvägar och genvägar, aktivitetsytor, attraktiva platser/miljöer, m m. Det ska finnas tydliga gränser i markplaneringen som visar privata, halvprivata, och offentliga ytor, t ex genom utformning av markbeläggning, häckar, murar, grindar och växtlighet. Möjligheterna till placering av lekplats/lekytor studeras vidare. Närmsta lekplatser finns i Tullparken och i Galgamarken på ca 500 meters avstånd. 12(14)

Övrigt Trygghet och säkerhet Vid nedanstående sammanfattning av trygghets- och säkerhetsaspekter inom planområdet har använts en checklista för bebyggelseplanering mot brott utgiven av Polismyndigheten i Stockholms län, 2001. Utformningen av ett område påverkar hur det upplevs att bo i och röra sig i under olika tider på dygnet. En medvetenhet om utformning och placering av parkeringsytor, gång- och cykelvägar, husens entréer med mera är viktig i planeringen av området. Gångstigar och belysning i området bör planeras utifrån trygghetsaspekter. Det är viktigt att skapa en god belysning som passar bostadsmiljön och i närbelägna grönområden. Fönster ut mot gata och gång- och cykelväg ger överblick och skapar större trygghet att röra sig i området olika tider på dygnet. Gångstigar och belysning i området bör planeras utifrån trygghetsaspekter. Det är viktigt att skapa en god belysning som passar bostadsmiljön och i närbelägna grönområden. Placeringen av husens entréer och fönster kan påverka tryggheten i ett område. Genom att placera entréer och fönster mot kaserngården, gångstråk och grönytor skapas en överblick av och insyn i omgivningen. Detta i sin tur skapar en trygghetskänsla för dem som rör sig utomhus. Inom ramen för denna detaljplan skapas förutsättningar för en samlokalisering av olika funktioner såsom bostäder och arbetsplatser genom att detaljplanen tillåter användningarna bostäder, skola och kontor. Detta ger livfulla platser som är befolkade större delen av dygnet. Tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade Planområdet ligger i söder, väster och öster med nivåskillnad till anslutande gator och områden. Den nya bebyggelsen kommer i huvudsak att ligga på en höjdplatå med en betydande nivåskillnad till omgivande gator, busshållplats för kollektivtrafikens bussar o s v. En backe leder från Ekorrvägen upp till den gamla kaserngården i områdets mitt. Flertalet planerade hus grupperas runt denna plana öppna plats. För bebyggelse finns krav och regler på tillgänglighet, bl.a. Handikappolitiskt program för Karlskrona kommun; en kommunal handlingsplan baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Såväl yttre (utomhus) som inre miljön (inomhus) skall göras tillgänglig för funktionshindrade. Tillgängligheten hanteras mer i detalj i samband med bygglov och bygganmälan. 13(14)

Gator, vägar, passager m m bör med hänsyn till tillgängligheten utformas med god orienterbarhet och framkomlighet för funktionshindrade (rullstolsburna, synskadade m fl). Anslutningar till byggnader och omgivande mark bör utformas med en så liten lutning som möjligt. För att förbättra tillgängligheten för synskadade i området kan någon form av ledstråk anläggas i marken mellan byggnadernas entréer och gångvägar. Handikapparkering bör anordnas nära entréerna. Tillgänglighet för räddningsfordon Vägarna inom området bör minst motsvara kraven för Räddningsväg enligt Boverkets författningssamling BFS 1995:17. En gatubredd på 5 meter är tillräckligt men även andra mått måste vara uppfyllda (se nedan). För en räddningsväg gäller: - Fri höjd minst 4 meter - Bärighet minst 100kN axeltryck - Körbanebredd - minst 3 meter - Minst 1 meter hårdgjord yta på var sida om körbanan - Maximal längslutning 8 % - Maximalt tvärfall 2 % - Vertikalradie minst 50 meter - Inre kurvradie minst 7 meter - Breddökning i ytterradie skall ta hänsyn till främre överhäng på stegfordon Det är också önskvärt att vägarna inom området tillåter vändning med räddningstjänstens släck- och stegfordon. Ytterligare krav från Räddningstjänsten skall beaktas. 14(14)