Barns och ungdomars hälsa på Gotland

F O L K H Ä L S A P Å G O T L A N D Barns och ungdomars hälsa på Gotland 2007 2008

Teckning

Barns och ungdomars hälsa i fokus Det finns åtskilliga faktorer som påverkar barns och ungas hälsa. En del förhållanden kan man inte ändra på, till exempel om man är flicka eller pojke, hur gammal man är eller sina genetiska förutsättningar. De faktorer som går att påverka och som har en stor betydelse för barns och ungas hälsa bär vuxna huvudansvaret för. De påverkbara faktorerna kan förändras i samband med att samhället utvecklas. Föräldrarna har störst betydelse för barns och ungdomars hälsoutveckling. Andra goda vuxenkontakter och ett bra socialt stöd i skolan och på fritiden bidrar till goda hälsoförutsättningar. Barns och ungas livsvillkor påverkas av den fysiska och sociala miljön runt dem, av politiska beslut, förändringar i näringslivet, av fritids- och kulturlivet och av samhällsekonomin. Genom att ge barn och unga möjlighet att vara delaktiga i beslut som påverkar deras vardag skapar man förutsättningar för engagemang och kreativitet. De kompetenser som barn och unga utvecklar under skoltiden påverkar deras hälsa, både under uppväxten och senare i livet. Elevinflytande är ett exempel på ett förhållande i skolmiljön som främjar hälsa. Andra faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande är livsstil och levnadsvanor som till exempel motionsoch matvanor. Det är även viktigt med de förebyggande insatserna mot alkohol, tobak och andra droger. I det folkhälsopolitiska programmet för Gotlands kommun är barn och ungdomar prioriterade grupper. Fokus ligger på att ge goda möjligheter till delaktighet och inflytande samt att skapa en livsmiljö som stödjer hälsofrämjande levnadsvanor. Stöd i föräldraskapet är en angelägen utvecklingsfråga. Undersökningar där barn och unga själva får beskriva sin hälsa och sina livsvillkor är ett viktigt redskap för att få underlag för att planera insatser och för att bedöma om dessa leder till målet att gotländska barn och unga har bra hälsa och mår bäst i landet. Eva Nypelius kommunstyrelsens ordförande Bo Dahllöf regiondirektör Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 3

Barns och ungdomars hälsa 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Tack 6 Syfte 7 Egen upplevelse av hälsa och ohälsa 9 Delaktighet och inflytande 13 Livsvillkor och levnadsvanor 17 Trygga och goda uppväxtvillkor 17 Levnadsvanor 27 Metoder vi använt 41 Referenser 44 Tabellbilaga 47 4 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008

Sammanfattning Det finns tydliga skillnader inom nästan alla hälsoområden mellan flickor och pojkar. Huvudvärk, magont och nedstämdhet är dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar. Pojkar skadas oftare i olyckor. Dessa exempel visar på behovet av ett jämställdhetsperspektiv när förutsättningar för god hälsa bland barn och unga diskuteras. Flickors och pojkars behov kan behöva mötas på olika sätt. Fler än i undersökningen från läsåret 2003/2004 har dagligen eller mer än en gång per vecka besvär i form av svårigheter att somna och trötthet. Det är också färre som sällan eller aldrig har någon form av hälsoproblem. Olycksfall som leder till slutenvård är vanligare på Gotland än rikets genomsnitt. Efter lagen om cykelhjälmstvång upp till 15 år har användandet ökat kraftigt bland de yngre eleverna. Elevernas omdöme om skolan och dess arbetsmiljö har i huvudsak förbättrats. I frågorna om undervisning, trivsel och trygghet, inflytande, mobbing och föräldrastöd i skolarbetet visar svaren på en bättre situation än vid föregående enkätundersökning. Uppgifterna om övervikt baseras sig i denna undersökning enbart på eleverna i skolår 4. Barnhälsovården kommer att presentera uppgifter över tid från 4-årskontrollen i början på 2009. Andelen flickor med fetma har minskat med 20 procent mellan åren, utvecklingen för pojkar är oförändrad. Andelen barn med övervikt har ökat sedan föregående undersökning, både bland pojkar och flickor. Preventivmedelsanvändningen har ökat. Något fler, framför allt pojkar, har samlagsdebuterat i jämförelse med vår tidigare studie. Gotland ligger i jämförelse med riksgenomsnittet fortfarande högt i statistiken över klamydia och tonårsaborter. Färre flickor i skolår 9 uppger att de röker, dricker alkohol eller har använt narkotika. Denna utveckling tycks gå i linje med nationella tendenser och med målen om att senarelägga alkoholdebut och minska narkotikaanvändningen. Bland pojkarna ser dock den positiva utvecklingen ut att ha vänt. När det gäller gymnasieelever har rökningen ökat bland bägge könen medan andelen alkoholkonsumenter är närmast oförändrad. Dock har intensivkonsumtion bland flickor ökat. Andelen gymnasiepojkar som prövat narkotika har ökat medan andelen flickor som använt det har minskat. Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 5

Tack Det är många som gör det möjligt att åstadkomma en rapport som denna. Folkhälsoenheten vill rikta ett varmt tack till alla utan vars hjälp rapporten inte varit möjlig att genomföra. Framför allt vill vi tacka de elever i grundskolans år 6 och 9 samt gymnasiet år 2 som bidragit med att besvara en omfattande enkät samt de lärare som varit behjälpliga i samband med detta. Tack också till de barn som läsåret 2003 2004 gjorde teckningar till folkhälsoenheten för att användas i rapporter om barns och ungdomars hälsa. Olika referensgrupper och personalgrupper såsom högstadiets rektorskollegium, skolledningar inom grundskolan, representanter för polisen på Gotland, socialtjänstens ungdomsgrupp, kultur-och fritidsförvaltningen, barn- och ungdomskliniken, ungdomsmottagningen, folktandvården, smittskyddsverksamheten, mikrobiologen, skolhälsovården, mödrahälsovården och barnhälsovården har på olika sätt bidragit med material och synpunkter. Statens folkhälsoinstitut, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum, Smittskyddsinstitutet och Statens Ungdomsstyrelse har bidragit med statistiska uppgifter. 6 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008

Syfte Denna rapport beskriver gotländska barns och ungdomars förutsättningar för god hälsa och deras egen upplevelse av hälsoläget. Barn och unga från 0-18 år utgör 21,5 procent (2007) av Gotlands befolkning. Trots att var femte individ är barn eller ungdom är det i offentlig statistik lättare att hitta information om den vuxna befolkningen än om barn och unga. Det är därför en viktig uppgift att rapportera om barns och ungdomars livsvillkor och hälsa. Vintern 2004-05 publicerade kommunens folkhälsoenhet en rapport, Barns och ungdomars hälsa på Gotland 2004. Denna rapport är en uppföljning av utvecklingen sedan dess. Förhoppningen är att rapporten ska vara till nytta för alla som kan påverka barns och ungdomars förutsättningar för god hälsa. Den är också ett kunskapsunderlag inför beslut som på olika sätt berör barn och ungdom, inom kommunal verksamhet, föreningsverksamhet eller i andra sammanhang. Barnhälsorapporter ger underlag för diskussion om effekter av politiska beslut och genomförda insatser. Gotlands kommun har en långsiktig ambition att fortsätta följa barns och ungdomars hälsoutveckling. Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 7

Egen upplevelse av hälsa och ohälsa Livet i allmänhet och bedömning av den egna hälsan I enkäten får barn och ungdomar en fråga om vad man tycker om livet i allmänhet baserad på en skala från 0 10. Merparten av eleverna väljer värdet 6 eller högre. Pojkar värderar i högre grad än flickor livet i allmänhet till 6 eller högre. I år 9 har nästan var tredje flicka angett att värde 5 eller lägre. Det är skillnad mellan pojkar och flickor i alla tre åldersgrupper. Det är också skillnad mellan åldersgrupperna. Elever i år 6 och gymnasiet år 2 anger högre värden än år 9. Det är ett fåtal barn och ungdomar, flest flickor, som anger de lägsta värdena, 0 3. I jämförelse med tidigare undersökning är andelen som anger de lägsta värdena i stort sett oförändrad. 10 9 8 7 6 5 3 1 År 6 År 9 Gymn. 2 Pojkar 2003/04 87% 79% 77% Pojkar 2007/08 83% 8 89% Flickor 2003/04 77% 65% 69% Flickor 2007/08 78% 68% 65% Fig 4.1 Andelen elever år 6, 9 samt gymnasiet år 2 som för livet i allmänhet anger värde 6 10 på en skala från 0 10, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 I enkäten frågar vi efter en samlad bedömning av den egna hälsan. De allra flesta bedömer hälsan som bra eller mycket bra. I gymnasiet är skillnaden mellan könen påtaglig flickor upplever i högre grad nedsatt hälsa än pojkarna. Det är mycket bra att ni gör sådana ankäter och får reda på hur vi elever mår i skolan och fritid. Fig 4.2 Andel elever som vid undersökningen 2007 svarat att deras hälsa är mycket bra och ganska bra, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2007/08 Bra men tråkig... Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 9

10 9 8 7 6 5 3 1 Magont Ryggont Huvudvärk Irriterad Nedstämd somna Svårt att /dåligt Nervös humör Pojkar 2003/04 11% 8% 12% 11% 23% 11% 6% 1 3% 25% Pojkar 2007/08 1 7% 12% 12% 22% 11% 25% 6% 11% 3% 27% Flickor 2003/04 24% 18% 19% 28% 41% 18% 26% 11% 18% 8% 33% Flickor 2007/08 23% 17% 17% 28% 17% 28% 15% 16% 6% 36% Yr Ont i nacke/ axlar Rädd Trött/ utsliten Fig 4.3 Andel elever i år 6, 9 samt gymnasiet år 2, som mer än en gång i veckan eller i stort sett varje dag upplever något av ovanstående besvär, en jämförelse mellan år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 Rapporterade kroppsliga och psykiska besvär I enkäten finns frågor om självupplevda besvär. Frågan gäller upplevda besvär under den senaste sexmånadersperioden. Det psykiska välbefinnandet mäts med frågor om nedstämdhet, irritation/dåligt humör, nervositet, svårigheter att somna, rädsla samt känslan av att vara trött och utsliten. Det kroppsliga välbefinnandet mäts med frågor om huvudvärk, magont, ryggont, ont i nacke och axlar samt yrsel. Statistiken som presenteras är en sammanslagning av alla tre åldersgrupper. Barnen och ungdomarna kan välja mellan fem svarsalternativ till frågorna. Dessa varierar på en skala mellan Jag har dagligen dessa besvär och Jag har sällan eller aldrig dessa besvär. 10 9 8 7 6 5 3 1 Magont Ryggont Huvudvärk Irriterad Nedstämd somna Svårt att /dåligt Nervös humör Pojkar 2003/04 44% 57% 58% 46% 21% 42% 47% 68% 61% 85% 29% Pojkar 2007/08 43% 54% 57% 44% 14% 38% 62% 59% 82% Flickor 2003/04 21% 21% 52% 23% 8% 26% 39% 56% 47% 64% 19% Flickor 2007/08 26% 26% 48% 21% 6% 32% 53% 49% 61% 17% Yr Ont i nacke/ axlar Rädd Trött/ utsliten Fig 4.4 Andel elever i år 6, 9 samt gymnasiet år 2 som sällan eller aldrig upplever något av ovanstående besvär, en jämförelse mellan år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 Bland både pojkar och flickor har andelen som haft svårt att somna samt känt sig trötta och utslitna ökat sedan föregående undersökning. Två förhållanden kännetecknar svaren. Dels att flickor i större utsträckning än pojkar anger att de har besvär. Huvudvärk, magont och nedstämdhet är besvär som flickorna i dubbelt så stor utsträckning som pojkarna upplever dagligen eller mer än en gång i veckan. Det andra förhållandet som utmärker svaren är den minskade andelen pojkar som sällan eller aldrig har några besvär. Denna förändring är inte lika entydig bland flickorna. I jämförelse med en nationell undersökning i år 9 som genomfördes läsåret 2005/06 är de allra flesta besvären mindre vanliga bland gotländska ungdomar i år 9. Särskilt tydlig är denna skillnad bland flickorna. 10 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008

En följdfråga som ställs till de elever som anger att de har besvär är vad de gjort för att komma till rätta med problemen och vem de anförtrott sig åt för att få hjälp. Det är till föräldrarna barn och unga vänder sig i första hand, näst vanligast är att man anförtror sig åt en kamrat för hjälp. Därefter följer skolsköterska, läkare, lärare, skolkurator eller fritidsledare. Många anger också att man på olika sätt försökt ändra något i sin livsstil, försökt sova mer, röra sig mer eller ändrat i matvanorna. Dessutom anger eleverna i större omfattning än i den tidigare undersökningen att de tagit receptfria mediciner, exempelvis smärtstillande. Sammantaget är det fler i årets undersökning som gjort något för att åtgärda sina besvär, vilket ska ses i ljuset av att det är fler som rapporterat olika besvär med hälsan. 10 9 8 7 6 5 3 1 Huvudvärk Magont Ryggont Nedstämd Irriterad/ dåligt humör Nervös Svårt att somna Pojkar Gotland 2007/08 11% 6% 15% 11% 27% 12% 25% 8% Pojkar Nationellt 2005/06 14% 8% 13% 15% 26% 14% 9% Flickor Gotland 2007/08 25% 17% 18% 33% 44% 19% 28% 17% Flickor Nationellt 2005/06 31% 19% 19% 37% 23% 33% 16% Fig 4.5 Andel elever i år 9 som under de senaste 6 månaderna i stort sett varje dag eller mer än en gång i veckan upplever något av ovanstående besvär, en jämförelse mellan Gotland och nationella data. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2007/08 samt Svenska skolbarns hälsovanor 2005/06 Yr Ni glömde frågor om att skära sig och vara deprimerad vilket jag vet är ganska vanligt idag. Maten är äklig. Lärarna behandlar tjejerna mycket bättre. Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 11

Delaktighet och inflytande Möjligheter till delaktighet och inflytande i samhället, i skolan och i arbetslivet har visat sig vara en grundläggande förutsättning för god folkhälsa. Vi människor behöver känna att livet är begripligt och kunna påverka vår livssituation för att må bra. Detta gäller både barn, ungdomar och vuxna. Möjlighet att framföra sin åsikt, bli respekterad i skolan och påverka arbetet Forskning visar att skolprestationer och den sociala hälsan gynnas av elevers möjlighet till inflytande i skolarbetet. Vissa studier pekar även på positiva effekter för den fysiska och psykiska hälsan. 1 Barnombudsmannen har redovisat nationella undersökningar som visar att skolelever i hög grad vill vara med och bestämma vem de ska arbeta med, arbetssätt, planering av läxor och prov samt skolmaten. Många tycker också att de kan detta. Glappet mellan viljan att påverka och möjligheten är störst när det gäller skolmaten. 2 På Gotland anser majoriteten elever att de har möjlighet att föra fram sina åsikter och att de blir respekterade i skolan. Så har det sett ut under hela 2000-talet när Barnoch utbildningsförvaltningen frågat elever i år 5 och år 8. Generellt minskar skoltrivseln på Gotland ju äldre eleverna blir och att flickor tycker bättre om skolan än pojkar. Missnöjet med att inte kunna påverka i skolan förefaller vara högst i år 9 och högre bland pojkar än flickor. De elever som inte känner förtroende för någon vuxen på skolan upplever i högre grad psykosomatiska besvär än andra elever. Bland de elever som tycker mindre bra om skolan är det också fler som inte får stöd av föräldrar i skolarbetet. 1 Statens folkhälsoinstitut, Uppslagsverk barn och unga www.fhi.se/templates/page 2629.aspx 2 Barnombudsmannen Upp till 18; Barnombudsmannen rapporterar BR 2007:04 5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% Pojkar 2003/04 8% 13% 5% Pojkar 2007/08 7% 1 7% Flickor 2003/04 6% 11% 2% Flickor 2007/08 3% 7% 5% Fig 5.1 Andel elever som inte kan framföra sina åsikter, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% År 6 År 9 Gymn. 2 Pojkar 2003/04 9% 12% 7% Pojkar 2007/08 6% 11% 3% Flickor 2003/04 4% 7% 1% Flickor 2007/08 2% 5% 5% Fig 5.2 Andel elever som inte anser att de blir respekterade av vuxna i skolan. en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% År 6 År 9 Gymn. 2 År 6 År 9 Gymn. 2 Pojkar 2003/04 33% 38% 16% Pojkar 2007/08 21% 28% 18% Flickor 2003/04 3 38% 17% Flickor 2007/08 14% 25% 17% Fig 5.3 Andel elever som inte anser sig ha möjlighet att bestämma vad de ska arbeta med i skolan, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 13

5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% 5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% År 6 År 9 Gymn. 2 Pojkar 2003/04 33% 38% 19% Pojkar 2007/08 25% 31% 19% Flickor 2003/04 35% 39% 17% Flickor 2007/08 12% 26% 19% Fig 5.4 Andel elever som inte anser sig ha möjlighet att bestämma hur de ska arbeta i skolan, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Gotland 7% 1 8% 9% 11% 8% 13% 11% 12% 13% Nationellt 9% 1 11% 11% 11% 1 11% 11% 11% 11% Fig 5.5 Andelen elever som inte uppnått godkänt i kärnämnena (sv, ma, eng) och därmed inte är behöriga till nationella program i gymnasieskolan, en jämförelse mellan Gotland, nationella data och år. Källa: Skolverket, betyg och provresultat i grundskolan Figur 5.1 lyfter fram de elever som svarat att de nästan aldrig, eller aldrig, får framföra sina åsikter. En högre andel i denna grupp anger sänkt livskvalitet. Det samma gäller för gruppen som svarat att de inte upplever sig respekterade av vuxna i skolan. Framförallt i år 6 och 9 är andelen pojkar och flickor som inte kan föra fram sina åsikter, inte får vara med och bestämma om skolarbetet eller inte blir respekterade av vuxna betydligt mindre i årets undersökning. I år 6 har andelen flickor som upplever bristande inflytande halverats sedan läsåret 2003/04. Denna förändring syns emellertid inte i svaren från gymnasieeleverna. Skolbetyg En grundläggande förutsättning för delaktighet i samhällslivet är en god utbildning. Därför är det angeläget att skolan kan stödja alla barn i arbetet så att de kan gå ut grundskolan med godkända betyg. Detta är också en förutsättning för fortsatt utbildning och öppnar för framtida yrkesval. Mellan åren 1998 och 2004 har en något större andel Gotlandselever uppnått godkänt i kärnämnena i jämförelse med riksgenomsnittet. Efter 2004 förefaller utvecklingen ha vänt i fel riktning och 2006/07 är andelen som ej är behöriga till gymnasieskolan något större på Gotland än i riket. Ett annat mått på utbildningsnivå är andelen ungdomar som fullföljer en gymnasieutbildning. En större andel gotländska ungdomar har sedan 2004 slutfört sin gymnasieutbildning jämfört med riksgenomsnittet. Det är bra att ni frågar om hur man har det i hemmet och så vidare. Mina föräldrar ställer upp i allt nästan och det är jag glad för!! 14 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008

Deltagande i föreningslivet Föreningslivet erbjuder delaktighet och ger tillfälle att träna demokratiska arbetsformer samtidigt som man utövar ett gemensamt intresse. Deltagandet i fritidsaktiviteter har minskat mellan åren i samtliga årskurser bland pojkar och flickor, med undantag för pojkar år 6 där deltagandet ökat. Det är en högre andel av de föreningsaktiva gymnasieeleverna som har en ledarroll i sin förening än de yngre eleverna, vilket kanske är naturligt eftersom det kan krävas att man hunnit delta några år innan man kan leda andra. Det finns inte några tydliga könsskillnader för ledarskap i förening. Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Frågan har inte tidigare varit med i Gotlandsundersökningen. Den används av Ungdomsstyrelsen i den nationella LUPP-studien (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Det innebär att det inte finns några gotländska jämförelsetal från 2003/04. Däremot finns resultat hos Ungdomsstyrelsen som gäller 35 kommuner som genomfört LUPP-enkäten 3. I jämförelse med dessa kommuner är det lika vanligt att gotländska elever i år 9 och gymnasiet ser stora eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Det är däremot mindre vanligt att Gotlandsungdomarna saknar sådana möjligheter än i jämförelsekommunerna. Det är vanligare att pojkar tycker sig ha möjlighet att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer än att flickor gör det. De som går i grundskolans år 6 på Gotland ser mer positivt på dessa möjligheter än de äldre gotländska ungdomarna. Det finns inget nationellt jämförelsematerial i år 6. 10 9 8 7 6 5 3 1 Gotland 63% 77% 7 8 66% 73% 79% 81% 77% 79% Nationellt 74% 76% 73% 76% 73% 74% 75% 76% 75% 75% Fig 5.6 Andel elever som slutfört gymnasiet efter 4 år inkl. Individuella programmet, en jämförelse mellan Gotland, nationella data och år. Källa: Skolverket, betyg och studieresultat i gymnasieskolan 10 9 8 7 6 5 3 1 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 År 6 År 9 Gymn. 2 Pojkar 2003/04 7 59% 49% Pojkar 2007/08 76% 53% 48% Flickor 2003/04 72% 62% 54% Flickor 2007/08 69% 55% 5 Fig 5.7 Andel elever som deltar någon gång i månaden eller oftare deltar i aktiviteter som genomförs av någon förening, klubb, organisation el. liknande, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 3 Statens ungdomsstyrelse, personligt meddelande, 2008-07-31 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 15

16 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008

Livsvillkor och levnadsvanor Trygga och goda uppväxtvillkor Barns och ungas uppväxtvillkor är ett målområde i folkhälsopolitiken. Regeringen betonar särskilt familjens betydelse och behovet av stöd i föräldraskapet. Barns exponering för tobak i fosterlivet Foster, nyfödda och små barn är särskilt sårbara för tobaksrökens skadliga effekter. Rökning under graviditet ökar risken att barnet föds för tidigt 1. Hos en rökande mamma hamnar nikotinet i bröstmjölken precis som det sprids till övriga delar av kroppen. Även kvinnor som bara är passiva rökare har nikotin i mjölken. Barn kan inte undvika tobaksrök om till exempel en förälder röker. Snus framhålls ibland som ett hjälpmedel för att sluta röka men svensk forskning tyder på att snusning under graviditet kan öka risken för förtidig födsel och sannolikt även för låg födelsevikt. 2 Rådet är att helt sluta använda tobak under graviditet och som spädbarnsföräldrar eftersom nikotin, även i små doser, skadar barnen. 2004 års rapport om barns och ungdomars hälsa visade en tydlig förbättring när det gällde rökning under graviditet. Minskningen har fortsatt även om vi ännu inte nått fram till en tobaksfri uppväxt för alla barn. Gotland är nu nere på den lägsta nivån sedan 1996 och skillnaden mot riksgenomsnittet har minskat till en procent. En större andel gravida kvinnor snusar på Gotland jämfört med riket. Snusningen har varierat sedan år 2000. 2006 snusade två procent av kvinnorna i graviditetsvecka 8 12. 5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% Rökning Gotland 16% 18% 16% 14% 14% 14% 14% 11% 11% 9% 9% Rökning Nationellt 16% 15% 13% 13% 12% 11% 11% 1 9% 9% 8% Snusning Gotland 3% 2% 2% 2% 1% 2% 2% Snusning Nationellt 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Fig 6.1 Andel kvinnor som i graviditetsvecka 8 12 anger att de röker eller snusar, en jämförelse mellan Gotland, nationella data och år. Källa: Socialstyrelsen: Tobaksvanor bland gravida och spädbarnsföräldrar 2005, samt Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Gotland 13% 15% 16% 15% 15% 11% 12% 11% Nationellt 14% 14% 14% 13% 13% 12% 11% Fig 6.2 Andel rökande pappor till spädbarn i 0 4 veckors ålder, en jämförelse mellan Gotland, nationella data och år. Källa; Socialstyrelsen: Tobaksvanor bland gravida och spädbarnsföräldrar 2005, samt Barnhälsovården på Gotland I figurerna nedan visas andel rökare och snusare vid inskrivning till mödrahälsovården i graviditetsvecka 8 12 samt andelen rökande pappor till spädbarn. 1 Socialstyrelsen (2005), Tobaksvanor bland gravida och spädbarnsföräldrar www.socialstyrelsen.se 2 Cnattingius S, Galanti R, Grafström R, Hergens M-P, Lambe M, Nyrén O, Pershagen G, Wickholm S, (2005) Hälsorisker med svenskt snus, Statens folkhälsoinstitut och Karolinska Institutet Rapport A 2005:15 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 17

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Gotland 6 3 4 6 0 8 8 10 4 2 10 2 4 6 Nationellt 4 4 4 4 4 3 4 4 3 3 3 2 3 2 Fig 6.3 Antal barn som avlidit inom det första levnadsåret av 1000 födda, en jämförelse mellan Gotland, nationella data och år. Källa: Registret över Totalbefolkningen (RTB), Statistiska centralbyrån 5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Gotland 2,6% 3,9% 3,7% 3,2% 4,2% 4,6% 2,9% 4, 4,6% 2,4% 4, Nationellt 3,2% 3,1% 3,2% 3,1% 3,2% 3,1% 3,2% 3,1% 3,2% 3,1% 3,2% Fig 6.4 Andel barn födda med födelsevikt under 2500 g, en jämförelse mellan Gotland, nationella data och år. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser 2008-07-03; Medicinskt födelseregister Spädbarnsdödlighet Spädbarnsdödlighet är ett mått på antalet barn som dör under första levnadsåret av 1000 levande födda barn. Gotland följer inte den jämna minskning i spädbarnsdöd som ses i övriga riket. Enligt Statistiska Centralbyrån var spädbarnsdödligheten högst på Gotland under femårsperioden 1997-2001. Spädbarnsdödligheten var då 7,13 barn per 1000 levande födda, jämfört med 3,52 i riket. Mellan åren 2003 och 2007 var spädbarnsdödligheten i genomsnitt 4,80 per 1000 levande födda barn på Gotland. I landet som helhet var spädbarnsdödligheten 2,78 per 1000 levande födda barn. År 2007 gjordes en genomgång på Barnkliniken av de barn som under fem år avlidit i spädbarnsåldern på Gotland. Granskningen visade att de mycket för tidigt födda barnen, de som föds innan den 28:e graviditetsveckan, var den ojämförligt största gruppen; sex av elva barn. Av dessa avled fem på fastlandet dit de blivande mödrarna skickats för högspecialiserad förlossnings- och neonatalvård. Den näst största gruppen utgjordes av barn med svåra missbildningar (2 av 11). Övriga var barn med svåra sjukdomar av olika slag. Sammanlagt avled fyra av de elva barnen på Gotland och de andra under vård på fastlandet. Av de som föddes under åren 2003 2007 avled 13 barn inom det första levnadsåret. Det låga antalet barn gör det svårt att dra några säkra slutsatser om orsaker för Gotlands del. Vid Barnkliniken på Visby lasarett gör man regelmässigt en genomgång av varje enskilt spädbarns död, för att se om det finns skäl att förändra rutiner, kompetens eller liknande för att förbättra de direkt sjukvårdande insatserna. Ytterligare frågor att ställa sig är om det kan finnas förhållanden i den gotländska befolkningen som innebär riskfaktorer för 18 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008

spädbarnsdöd. Vi vet att rökning och övervikt hos blivande mödrar ökar risken för att barnen föds för tidigt, vilket i sin tur innebär en ökad risk för att barnen avlider under första levnadsåret. Även socioekonomiska förhållanden kan ha betydelse. Någon analys av dessa bakgrundsfaktorer har inte gjorts för Gotland 3. Barn med låg födelsevikt Forskning har visat samband mellan pressade socioekonomiska familjeförhållanden, bostadsmiljöns utformning och risk för att barn föds med låg födelsevikt. 4 Rökning under graviditet är en riskfaktor för låg födelsevikt. 5 Låg födelsevikt gör det svårt för barnet att klara omställningen efter förlossningent 6. Detta mått används över hela världen som indikator för hälsa och välfärd. 10 9 8 7 6 5 3 1 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Gotland 91% 85% 87% 89% 87% 84% 86% 87% 86% 87% Nationellt 84% 84% 84% 84% 83% 83% 83% 83% 83% 82% Fig 6.5 Andel barn som ammas helt eller delvis vid 4 månaders ålder, en jämförelse mellan Gotland, nationella data och år. Källa: Socialstyrelsen, Sveriges officiella statistik: Amning av barn födda 1996 t.o.m. 2005 Barn som ammas Amning påverkar barnets hälsa positivt 7. Arbetssättet inom mödra- och barnhälsovården kan stimulera till och stödja amning. Även amning används internationellt som indikator för hälsa och välfärd. Under hela den redovisade perioden har amningen varit mer utbredd på Gotland än i riket. Riktigt bra enkät. Tycker det är ytterst viktigt att vuxna och unga får reda på sådana här saker. Annars finns inga öppningar till förnyelse och förbättring av vårat samhälle. 3 Barn- och ungdomskliniken, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gotlands kommun 2008-09-19 4 Statens folkhälsoinstitut, Uppslagsverk barn och unga www.fhi.se/templates/page 4746.aspx 5 Socialstyrelsen (2005), Tobaksvanor bland gravida och spädbarnsföräldrar, www.socialstyrelsen.se 6 Ardbo C (red) (2005) Folkhälsorapport 2005 Socialstyrelsen 2005 7 Statens folkhälsoinstitut, Uppslagsverk barn och unga, www.fhi.se/templates/page 4737.aspx Det var roligt för vi behövde inte ha matte. Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 19

10 9 8 7 6 5 3 1 1997 födda - 94 1998 födda - 95 1999 födda - 96 2000 födda - 97 2001 födda - 98 2002 födda - 99 2003 födda - 00 2004 födda - 01 2005 födda - 02 Gotland 95,2% 97,3% 95, 95,6% 93,8% 93,9% 92,4% 94,4% 95,5% 95,7% 95,4% Nationellt 96,8% 96,6% 96,3% 95,5% 94,2% 88,5% 90,5% 93,5% 94,5% 95,4% 96,2% Fig 6.6 Andel 2-åringar som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR), en jämförelse mellan Gotland, nationella data och år. Källa: Smittskyddsinstitutet, Vaccinationsrapporter från BVC Det kunde ha varit lite roligare. Nästa gång kan ni komma på lite roligare frågor. Ett tipps... Skolan suger! Man får inte göra något kul! 2006 födda - 03 2007 födda - 04 Vaccinationer Det svenska barnvaccinationsprogrammet utgörs av nationella rekommendationer från Socialstyrelsen. De vacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovård och skola ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ B, mässling, påssjuka och röda hund. Att drabbas av dessa sjukdomar innebär en risk för komplikationer och livslånga funktionshinder. Vaccination ger skydd mot att få sjukdomarna. I Sverige har vi idag inte allmän vaccination mot tuberkulos eller hepatit B. Dessa sjukdomar hålls istället under kontroll med s.k. riktad vaccination. Detta innebär att barn med ökad risk att bli smittade erbjuds vaccinering 8. Vaccinationstäckningen beskriver dels hur gott infektionsskyddet är i den aktuella barngruppen, dels hur väl hälsoinformationen via BVC och andra lokala aktörer har nått ut och skapat förtroende hos föräldrarna. Smittskyddsinstitutet (SMI) presenterar årligen vaccinationsuppföljningar och deras allmänna bedömning är att vaccinationstäckningen över riket är god. Gotland ligger i nivå med, eller bättre än riket i samband med uppföljningen av 2-åringar i januari 2008. Enligt SMI s vaccinationsstatistik för 12-åringar från skolhälsovården, läsåret 2005/06, är mer än 99 procent av barnen fullständigt vaccinerade mot difteri, stelkramp och polio, 89 procent mot haemophilus influenzae typ B och 97 procent mot mässling, påssjuka och röda hund vilket är högre än vaccinationsstatistiken för riket. Rapporten följer utvecklingen beträffande vaccinationen mot mässling/påssjuka/röda hund (MPR) då denna vaccination varit den som under åren mest diskuterats och ifrågasatts. I vissa delar av landet var vaccinationstäckningen nära den kritiska nivån 80 procent. Med kritisk nivå menas att risk finns för ett kraftigt utbrott av sjukdomen eftersom det är en stor grupp som inte är vaccinerade. 8 Smittskyddsinstitutet, Information om det allmänna vaccinationsprogrammet www.smi.se/amnesomraden/vaccinationer/allmannavaccinationsprogrammet/ 20 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008

Ekonomiska förhållanden Ekonomisk och social trygghet tillhör de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för hälsa. 9 Barn som lever i socialt mindre gynnade familjer har i allmänhet sämre hälsa. En svensk studie tyder på att svag familjeekonomi kan ha betydelse för barns problem med huvudvärk, magont och sömnsvårigheter. Det finns dock fortfarande oklarheter om i vilken grad föräldrarnas ekonomi påverkar barns hälsa och i vilken utsträckning dessa effekter mildras av det allmänna välfärdssystemet i Sverige. 10 En indikator som visar på en liten men positiv utveckling på Gotland är Rädda Barnens kommunrankning i rapporten Barnfattigdomen i Sverige 2007. Av samtliga 290 kommuner i landet hamnade Gotland på plats 251 år 2004 (14,5 procent fattiga barn). Året efter hade Gotland plats 243 (13,8 procent fattiga barn). Detta kan jämföras med Gotlands placering på 268:e plats år 1991. Hur bra ekonomiskt ställt uppfattar barn och unga på Gotland att familjen har det? Syftet med frågan (Hur pass bra ställt ekonomiskt tycker du att din familj har det?) var att lyfta fram barnens och ungdomarnas egen upplevelse av ekonomisk trygghet, däremot vet vi inte något om faktiska inkomstförhållanden eller ekonomi i övrigt. Från barnens och ungdomarnas svar på frågan ser vi att andelen som upplever att familjens ekonomiska situation inte är bra ökar med stigande ålder. Av dem som skattat familjens ekonomi som mindre bra har högre andelar jämfört med övriga magont, ryggont, nedstämdhet, irritation och svårigheter att somna och har värderat livet i allmänhet lågt. 5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% År 6 År 9 Gymn. 2 Pojkar 2003/04 5% 12% 16% Pojkar 2007/08 4% 12% 9% Flickor 2003/04 1 12% 17% Flickor 2007/08 4% 12% 14% Fig 6.7 Andel elever som upplever sin familjs ekonomi som inte så bra eller inte alls bra, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 Hoppas det är människor som läser och inte datorer. Jag vill inte att mina personligaste saker ska läsas av nån som inte bryr sig. 9 Ågren G och Lundgren B (red) (2005), Folkhälsopolitisk rapport R 2005:5 10 Statens folkhälsoinstitut Uppslagsverk barn och unga www.fhi.se/templates 11117.aspx Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 21

5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% Pojkar 2003/04 1% 2% 1% Pojkar 2007/08 1% 3% Flickor 2003/04 3% 4% 2% Flickor 2007/08 1% 1% 1% Fig 6.8 Andel elever som nästan aldrig eller aldrig känner sig trygga i skolan, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 10 9 8 7 6 5 3 1 År 6 År 9 Gymn. 2 År 6 År 9 Gymn. 2 Pojkar 2003/04 7 59% 55% Pojkar 2007/08 74% 67% 65% Flickor 2003/04 7 56% 59% Flickor 2007/08 75% 64% 57% Fig 6.9 Andel elever vars föräldrar alltid hjälper till om de har problem i skolan, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 Känner sig barn trygga i skolan och på väg dit? Barn tillbringar mer än 15 000 timmar i skolan under sin uppväxt. Därför är det viktigt att skolan är en trygg och stimulerande arbetsplats. Eleverna får i enkäten svara på tre frågor om trygghet. Det handlar om hur de upplever tryggheten i skolan, på rasterna och på vägen till och från skolan. Majoriteten av eleverna känner sig trygga i sin skolmiljö. Mellan 87 och 98 procent svarar att de alltid eller för det mesta känner sig trygga. Otryggheten tycks ha minskat bland flickor i alla tre åldersgrupperna och bland pojkar i gymnasiet medan den ökat bland pojkar i år 6 och 9. Det är en liten grupp som nästan aldrig eller aldrig känner sig trygga i skolan. Det är en mycket angelägen fråga att skapa förutsättningar för att alla barn och unga ska kunna känna trygghet i skolan. En högre andel av dem som inte känner sig trygga i sin skolmiljö har huvudvärk, magont och nedstämdhet och värderar livet i allmänhet lågt. Föräldrars stöd och samverkan med skolan Till trygga och goda uppväxtvillkor hör också att få stöd av föräldrar när man möter problem av olika slag. Relationen mellan föräldrar och barn är grundläggande för barnets välfärd och personliga utveckling. Förmåga att visa värme och ge ramar är två av de mest betydelsefulla föräldrakompetenserna 11. Det är också visat att barn till föräldrar som aktivt engagerar sig i och samarbetar med skolan uppnår bättre studieresultat. 12 Barnens upplevelser av föräldrars stöd har utvecklats positivt mellan åren. Det vanligaste påståendet som de instämmer i är att föräldrarna hjälper till om de har problem i skolan. Framföra allt är det en ökning av svarsalternativet ja de hjälper alltid, med undantag för flickor i gymnasiet. 11 Bremberg S och Hagekull B, Relationen mellan barn och föräldrar ur Nya verktyg för föräldrar, Statens folkhälsoinstitut R 2004:49 12 Statens folkhälsoinstitut, Uppslagsverk barn och unga www.fhi.se/templates/page 5958.aspx 22 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008

Föräldrar uppmuntrar även barnen i hög utsträckning att vara duktiga i skolan. Denna utveckling gäller både pojkar och flickor i samtliga årskurser. Det är färre som instämmer i att föräldrar gärna kommer till skolan och pratar med lärarna men andelen har ändå ökat för både pojkar och flickor i samtliga årskurser med mellan 15 och 17 procent. En tendens är att barn i år 6 har i högre grad svarat att föräldrar hjälper till om de har problem i skolan medan ungdomar i år 9 och gymnasiet i högre grad svarat att föräldrarna uppmuntrar dem att vara duktiga i skolan. Känner sig barn och unga ensamma? En annan viktig del av trygga och goda uppväxtvillkor är gemenskap och nära relationer med andra människor. Att känna sig ensam kan alla göra emellanåt, det är till och med viktigt att få stunder av tid för sig själv. Att ofta känna sig ensam är däremot en svår situation för barn och unga. I enkäten får eleverna svara på om de någonsin känner sig ensamma. Andelen som uppger att de ofta eller mycket ofta känner sig ensamma har ökat för pojkar i år 6, flickor i år 9 samt för flickor och pojkar i gymnasiet. Flickor i år 9 och gymnasiet känner sig ensamma i högre grad än pojkar. Mobbning Mobbning är ett mycket allvarligt problem som ingen borde behöva uppleva. I skolår 6 hade knappt 15 procent av barnen erfarenhet av att vara mobbade, en eller flera gånger. Andelen minskade obetydligt i år 9 för att i gymnasiet vara cirka 5 procent. I jämförelse med den förra undersökningen har mobbningen minskat bland flickorna i år 6, pojkar och flickor i år 9 samt bland pojkar i gymnasiet. Svaren från ungdomarna i år 9 ligger i nivå med år 9 i den nationella undersökningen Svenska skolbarns hälsovanor från läsåret 2005/2006. 5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% Pojkar 2003/04 6% 9% 11% Pojkar 2007/08 1 9% 13% Flickor 2003/04 16% 15% 19% Flickor 2007/08 9% 17% 23% Fig 6.10 Andel elever som känner sig ensamma mycket ofta eller ganska ofta, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% År 6 År 9 Gymn. 2 År 6 År 9 Gymn. 2 Pojkar 2003/04 13% 14% 5% Pojkar 2007/08 16% 14% 6% Flickor 2003/04 19% 13% 3% Flickor 2007/08 13% 12% 7% Fig 6.11 Andel elever som har blivit mobbade i skolan de senaste månaderna, en eller flera gånger. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 23

5 45% 35% 3 25% 15% 1 5% Pojkar 2003/04 31% 34% 23% Pojkar 2007/08 21% 31% 27% Flickor 2003/04 27% 25% 21% Flickor 2007/08 21% 21% 23% Fig 6.12 Andel elever som en eller flera gånger under det senaste året blivit skadad i en olycka som lett till att de fått uppsöka vårdcentral, tandläkare eller sjukhus, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 År 6 År 9 Gymn. 2 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Pojkar Gotland 148 134 147 180 179 154 178 153 172 Pojkar Nationellt 117 118 115 115 115 115 116 114 111 Flickor Gotland 115 126 115 116 110 123 120 107 118 Flickor Nationellt 82 83 81 79 79 82 84 83 84 Fig 6.13 Antal barn 0 19 år som vårdats på sjukhus till följd av olycksfall och förgiftningar. Uppdelat efter antal skadade per 10 000 invånare, jämfört mellan Gotland, nationella data och år. Källa: Socialstyrelsen, Slutenvårdsregistret Hur drabbas barn och unga av skador och olycksfall? I Sverige har vi i en internationell jämförelse kommit långt i arbetet med att förebygga skador och olycksfall. Dödsfall till följd av olyckor bland barn och ungdomar har minskat sedan 1960-talet. Trots det är det nationellt i genomsnitt 100 barn och unga i åldersgruppen 0 17 år som omkommer varje år till följd av olyckor. Trafikolyckor är den dominerande orsaken, följt av drunkning. 13 Eleverna får i enkäten frågan om de skadats under senaste året så att de behövt uppsöka vård. Andelen som har skadats har minskat bland pojkar och flickor i år 6 och år 9. I gymnasiet har skadorna ökat bland pojkar och flickor med två till fyra procent. Det är fortfarande en större andel pojkar än flickor som skadats. Den vanligaste platsen för olyckor är i hemmet och på idrottsanläggningar. Skador, som lett till sjukhusvård under minst ett dygn, redovisas av Socialstyrelsen. Det är betydligt lägre siffror än andelen som i enkäten svarat att de skadats. En förklaring är sannolikt att enkätsvaren till stor del handlar om skador av mindre allvarlig karaktär, som hanterats av den öppna vården. Gotland ligger i nationell jämförelse högt i Socialstyrelsens statistik över skador och olyckor hos barn och ungdomar. Pojkarna är i högre grad än flickorna utsatta för skador som kräver sjukhusvård. Svåra frågor att besvara om man ej bor eller har så bra kontakt med föräldrarna! 13 Tennlind A (2007) Statistik över skador bland barn i Sverige Socialstyrelsen 2007 24 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008

Använder barn och unga bilbälte? En väl känd åtgärd för att förebygga svårare skador vid bilkörning är bruk av bilbälte. För samtliga årskurser har bilbältesanvändningen ökat markant. I år 6 och gymnasiet är det ingen eller färre än en procent som svarat att de aldrig använder bilbälte. I år 9 har andelen pojkar och flickor som ibland, sällan eller aldrig använder bälte mer än halverats. Bilbältesanvändning är fortfarande något vanligare bland flickor. Enkäten ger inga svar på varför en del barn och unga ibland avstår från att använda bilbälte vid färd i bil. Svaren antyder emellertid att en högre andel av dem som sällan eller aldrig använder bilbälte röker och dricker alkohol i större omfattning, värderar sin hälsa sämre och även i större omfattning har åkt med berusad förare i jämförelse med dem som ofta eller alltid använder bilbälte. Hur är det med cykel- och moped/mc-hjälm? Cykel är ett vanligt transportmedel för barn och ungdomar. Det är bara ett mycket litet fåtal som överhuvudtaget inte åker cykel och andelen barn som cyklar till skolan har ökat. Andelen pojkar och flickor i år 6 som uppger att de ofta eller alltid använder cykelhjälm har fördubblats. År 2004 svarade mer än varannan elev i år 6 att de sällan eller aldrig använde hjälm. Fram till 2008 hade andelen minskat till 16 procent bland pojkarna och 14 procent bland flickorna. 10 9 8 7 6 5 3 1 Pojkar 2003/04 91% 77% 86% Pojkar 2007/08 96% 9 89% Flickor 2003/04 93% 85% 89% Flickor 2007/08 96% 96% 95% Fig 6.14 Andel elever som alltid eller ofta använder bilbälte, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 10 9 8 7 6 5 3 1 År 6 År 9 Gymn. 2 År 6 År 9 Gymn. 2 Pojkar 2003/04 34% 4% 1% Pojkar 2007/08 74% 11% 2% Flickor 2003/04 37% 3% Flickor 2007/08 74% 5% 2% Fig 6.15 Andel elever som alltid eller ofta använder cykelhjälm, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 Det som handlar om mina föräldrar är det bara pappa det handlar om... Jag tycker inte att ni ska lägga er i våra liv!! Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 25

10 9 8 7 6 5 3 1 Pojkar 2003/04 96% 96% 92% Pojkar 2007/08 98% 97% 96% Flickor 2003/04 88% 89% 93% Flickor 2007/08 99% 98% 98% Fig 6.16 Andel av elever som åker moped eller MC som alltid eller ofta använder hjälm, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 Det är bra att man kan vara anonym... År 6 År 9 Gymn. 2 Ja, jag har blivit mobbad flera gånger. Ända sen jag började 6:an. Med stigande ålder minskar användningen av cykelhjälm. I år 9 och gymnasiet är användandet, trots en fördubbling sedan föregående undersökning, fortfarande lågt. De allra flesta (mellan 86 och 98 procent) i dessa årskurser använder sällan eller aldrig hjälm. Nästan alla pojkar och flickor som åker moped/mc använder hjälm. Användandet har också ökat mellan åren. Den största ökningen svarar flickorna för. Kan barn och ungdomar simma? Drunkningsolyckor är den näst vanligaste orsaken att barn dör till följd av olycka. Ökad medvetenhet bland vuxna om barns och ungas drunkningsrisker och ökad vattensäkerhet och simkunnighet bland barn är viktiga förebyggande insatser 14. Simkunnigheten varierar i Gotlandsenkäten mellan 88 och 96 procent 2008. Andelen flickor som uppger att de inte kan simma 200 meter eller är osäkra på om de klara detta, har ökat i alla åldrarna medan andelen pojkar som inte kan simma eller är osäkra har minskat i år 6 och 9. Ibland är uppväxtförhållanden inte så trygga som man skulle önska Alla barn och unga prövar gränser men några begår också kriminella handlingar. I enkäten får barnen och ungdomarna frågor om erfarenhet av att ha begått brott. De får uppge vilka av ett antal olika kriminella aktiviteter de har varit med om. Andelen elever i år 9 och gymnasiet som uppger att man snattat, åstadkommit förstörelse, klottrat och stulit är förhållandevis oförändrad sedan tidigare undersökning. Vanligast är att man någon gång snattat, nästan en tredjedel uppger det. Klottrat har cirka 15 procent medan fem procent uppger att man någon gång stulit ur någons väska eller ficka. Andelen som uppger att de misshandlat eller hotat någon är också cirka fem procent. Det är en större andel pojkar än flickor som har gjort någon av dessa saker. I enkäten finns en fråga om man åkt fast för 14 Rådet för barnsäkerhet (2007) Barn och unga ska fritt och säkert kunna leva och utvecklas 26 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008

polisen för något man gjort. Även där är pojkar överrepresenterade och andelen som svarat att det skett mer än två gånger har ökat från 3,3 procent till 6,1 procent. För flickornas del är svarsnivån runt 2 procent vid bägge undersökningstillfällena. Enligt polismyndigheten har antalet händelser med brottsmisstänkta ungdomar i åldern 15 18 år ökat från drygt 300 till drygt 400 under de senaste fyra åren. Ungefär en femtedel av de misstänkta är flickor. Det totala antalet misstänkta ungdomar är dock cirka 180 under hela perioden. Levnadsvanor Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en av de viktigaste friskfaktorerna och vi behöver dagliga doser för vårt välbefinnande och hälsa. Den nordiska rekommendationen för barn upp till puberteten är minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Intensiteten bör vara både måttlig och hård och aktiviteten kan delas upp på flera tillfällen per dag. Aktiviteterna bör präglas av lek och rörelseglädje. För ungdomar efter puberteten och för vuxna är den nationella rekommendationen fysisk aktivitet i sammanlagt minst 30 minuter om dagen. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, t.ex. rask promenad. Ytterligare hälsoeffekter fås om man ökar den dagliga mängden eller intensiteten. 15 Fysisk aktivitet behöver inte enbart innebära idrott och tävling, det kan också vara promenader, cykling, utomhuslek eller annan aktiverande sysselsättning. Huvudsaken är att man rör på sig på ett sätt som man tycker om. Pojkar Gotland 2003/04 Nationellt 2001/02 Pojkar Gotland 2007/08 Nationellt 2005/06 Flickor Gotland 2003/04 Nationellt 2001/02 Flickor Gotland 2007/08 Nationellt 2005/06 10 9 8 7 6 5 3 1 År 6 År 9 Nationellt år 9 Gymn. 2 48% 36% 38% 23% 44% 38% 36% 31% 41% 28% 36% 28% 36% 36% 32% 27% Fig 7.1 Andel elever som varit fysiskt aktiva 5 7 dagar under minst en timme under den senaste veckan, en jämförelse mellan Gotland, nationella data och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04, 2007/08 samt Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02 och 2005/06 Musiken är onödigt. Lär oss saker som folkdans som vi dansar inte sånt längre. Det är år 2007. Skolmaten är äklig. Fysisk aktivitet varje dag? I enkäterna får barnen och ungdomarna svara på hur många dagar den senaste veckan de varit fysiskt aktiva minst en timme. Svaren pekar på att aktiviteten sjunker med åren, särskilt bland pojkarna. I år 6 svarar nästan var femte att de är fysiskt aktiva en timme alla dagar i veckan. 15 Schäfer Elinder L & Faskunger J (red), Fysisk aktivitet och folkhälsa, FHI R 2006:13 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008 27

10 9 8 7 6 5 3 1 Pojkar med fetma Pojkar med övervikt Pojkar utan övervikt Flickor med fetma Flickor med övervikt Flickor utan övervikt År 2003/04 8% 17% 75% 1 7 År 2007/08 8% 24% 69% 8% 26% 65% Fig 7.2 Gotländska barn i år 4, grupperade efter BMI. Källa: Skolhälsovården i Gotlands kommun 10 9 8 7 6 5 3 1 År 6 År 9 Gymn. 2 Pojkar 2003/04 3% 6% 16% Pojkar 2007/08 3% 8% 15% Flickor 2003/04 7% 13% 12% Flickor 2007/08 5% 11% 16% Fig 7.3 Andel elever som en vanlig vecka sällan eller aldrig äter frukost, en jämförelse mellan årskurs och år. Källa: Hur är det att vara ung på Gotland? Enkät läsåret 2003/04 samt 2007/08 I år 9 och gymnasiet år 2 gäller detta bara ungefär var tionde elev. I jämförelse med den förra undersökningen har andelen fysisk aktiva flickor ökat i år 9 medan den minskat i år 6. Även bland pojkarna är det en minskning i år 6 medan andelen fysiskt aktiva ökat i år 9 och gymnasiet. Frågan ställdes också läsåret 2001/02 samt 2005/06 till elever i år 9 i en nationell undersökning; Svenska skolbarns hälsovanor. I jämförelse med dessa undersökningar är det ingen större skillnad mellan pojkarna på Gotland och riksgenomsnittet medan fysisk aktivitet fem till sju dagar i veckan förefaller något vanligare bland gotländska flickor. Att cykla eller gå till skolan Det finns en fråga i enkäten om man cyklar eller går till skolan. Många barn och ungdomar åker skolskjuts då de har längre skolvägar. I ett urval barn i år 6 från skolor i stadsmiljö (med upptagningsområden där skolskjuts förekommer sparsamt eller inte alls) är det fler som går eller cyklar i årets undersökning. 78 procent av pojkarna i denna grupp uppger att man alltid eller för det mesta går eller cyklar till skolan både 2004 och 2008. Andelen flickor har ökat från 85 till 92 procent. Barn och ungdomar med övervikt och fetma Övervikt och fetma är ett ohälsoproblem i stora delar av världen. Barn med övervikt eller fetma riskerar att behålla övervikten även i vuxen ålder. Fetma ökar också risken för allvarliga sjukdomar, som diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck. Debatten om vad som påverkar barns och ungdomars viktutveckling pågår bland forskare och praktiker. Det är angeläget att följa kunskapsutvecklingen inom området. Det ökade utbudet av sockrade produkter, exempelvis läsk, tillskrivs idag en viktig roll för överviktsutveckling 16. Förutom kostfrågor har vardaglig fysisk aktivitet betydelse för hälsa och rörlighet. Studier visar att låg fysisk aktivitet och mycket TV-tittande ökar risken för övervikt. 17 Inom barnhälsovården på Gotland mäts längd och vikt på alla barn. Statistik över 4-åringar, planeras till vårterminen 2009. 16 Statens folkhälsoinstitut Uppslagsverk barn och unga www.fhi.se/templates/page 9363.aspx 17 Statens folkhälsoinstitut Uppslagsverk barn och unga www.fhi.se/templates/page 5983.aspx 28 Barn och ungdomars hälsa på Gotland 2008