BILAGA 2 Lokaler för öppenvård - kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar Författare/År Syfte Metod Resultat Kvalitet Devlin AS, Arneill AB. Health Care Environments and Patient Outcomes: A Review of the Literature. Environment and Behavior. 2003;35(5):66 5-94. Granska och sammanställa litteratur om vårdmiljöer och dess hälsoeffekter Review Mest generallt om vårdmiljöer, ej specifikt primärvården. Artikeln ger en historisk överblick. Kopplas till olika diskurser/ideologi er som påverkat vårdens innehåll, prioriteringar, organisering och utformning. I artikeln problematiseras två kunskapstradition er: *Arkitektur + Omfattande litteraturgenom gång av forskningslitter atur Författarna är kritiska till att evidens för utformning av olika miljöer saknas. *Beteendevetensk ap Ett problem som framkommit är att miljön sällan tas med i patientutvärdering ar men nämns ofta av patienterna Författarna efterfrågar metodutveckling De studier som gjorts kan kategoriseras i tre teman: * Patientens delaktighet *Omgivningens impact * specialdesignade byggnader för 1
definierade populationer (exvis dementa/äldre, förlossningsmiljöe r) Författarna lyfter fram följande aspekter som väsentliga för att förstå hur vårdmiljöer utformats: Patient-centrerad vård Främja patienternas känsla av kontroll viktigt exempelvis när det gäller ljus, ljud, Tv-tittande, känsla av avskildhet Organisering bör ske runt patienten Hemlik miljö och partnerskap Negativa miljökällor: ljus relaterat till dygnsrytm; trängsel - obekanta människor; lukt och känsel; ljud Författarna tar upp att mottagningar har andra förutsättningar än sjukhus ur ett design-perspektiv Managed care kräver strukturer som beaktar 2
omvårdnad och flexibilitet Noorlind Brage (2013) Rapport Landstinget Östergötland Att sammanställa begrepp och forskning om hälsofrämjande vårdmiljö och dess betydelse för patienter, anhöriga och medarbetare Ej systematisk översikt med fokus på hälsofrämjande. Teorianknytning: Sjukdom vs hälsa Hälsofrämjande Avhandling om Vårdatmosfär (Edvardsson) En masteruppsats om läkande vårdmiljö (Nordblad) Väntrummets utformning lyfts fram liksom betydelsen av att främja positiva och livsbejakande impulser, naturbilder. Kritisk mot att patientperspektive r saknas vid planering, fokus ligger på processer - Begränsat faktaunderlag och osystematisk presentation. Analys saknas Evidence Based Design (Ulrich) Ayas E, Eklund J, Ishihara S. Affective design of waiting areas in primary healthcare. The TQM Journal. 2008;20(4):38 9-408. (Sverige) Att: *identifiera affektiva värden relaterat till väntrum i primärvård; * belysa interaktionen mellan den fysiska designen och affektiva värden Intervjustudie i Sverige enligt Kansei: 60 patienter och 28 personal Fria associationer i djupintervjuer där känslor identifieras vilka i nästa steg relateras till design attribut. Testas statistiskt Den mest önskvärda känslan är lugn följd av trevlig och fräsch. Designen kopplas utifrån det till avskildhet, färger, lek-ytor för barn, gröna växter, lussättning, sittarrangemang, låg ljudnivå ++ Empirisk studie, dock ingen jämförelse. Intressant metod som är välbeskriven Becker F, Douglass S. The ecology of the patient visit: Physical attractiveness, waiting times, and perceived quality of care. Journal of Ambulatory Care Management. 2008;31(2):12 8-41. Undersöka relationen mellan den fysiska miljöns attraktivitet och patienters upplevelse av kvalitet, service och väntetid på öppenvårdsmotta gning Systematiska observationer och patienttillfredsställelse enkät Teorianknytning: Patientcentrerad vård Sex mottagningar ingick: gynekologi, gastroenterologi, dermatologi SPA-liknande vs traditionella Positiv korrelation mellan mer attraktiva miljöer och högre nivåer av upplevd kvalitet, tillfredsställelse, interaktion med personal samt minskad oro bland patienterna ++ Empirisk studie, olika datainsamlings - och analysmetoder Den fysiska attraktiviteten 3
(USA)(Iacobu cci, 2013) rankades av ickedesignskolade studenter (foton) Vid observationerna mättes väntetid, vilka aktiviteter de deltog i under tiden. Observation även i korridoren vid undersökningsrummet (när de gick in resp ut) Detta matchades mot patienternas upplevelser Iacobucci G. Primary care complex offering public and private healthcare to 30 000 opens in Somerset. BMJ (Clinical research ed). 2013;346:f130 Presentation av Frome Medical Center i Sommerseth. Stort Primary and secondary care service center (130 vårdpersonal 30 GP + specialistkonsulte r). Teoretiskt perspektiv: Hälsofrämjande och folkhälsa Närhetsproncip Syftet med cenrat: att skapa ett ställe där patientens flesta vårdbehov kan tillgodoses One-stop-shop Design: Utgår från Hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Ex: (Storbritannien ) -hälsosam kost i caféet -gym för personal -incitament för att undvika biltrafik (personal) Önskvärt enligt ledningen att skapa goda förutsättningar för samverkan mellan GP:s och specialister Becker F, Parsons KS. Hospital facilities and the role of evidencebased design. Journal of Övergripande syfte: Utifrån befintlig forskning kring sjukhusanläggnin gar diskutera evidensbaserad Litteraturstudie Forskningen hittills huvudsakligen sjukhusfokuserad Utgångspunkt för denna studien: + 4
Facilities Management. 2007;5(4):263-74 design (EBD) och dess betydelse för att stärka den professionella verksamheten Utvecklat syfte: *Rapportera resultat från en studie som mätt relationen mellan mottagningars fysiska attraktivitet och patienters upplevelse av vårdkvalitet (Becker & Douglass) Hur samskapas professionellt samarbete och lärande relaterat till den fysiska miljön ett konstruktionistiskt perspektiv på professionellt lärande. Frågor: -hur arrangeras miljön för att hitta kontakter och lära sig det praktiska arbetet? - behov av ett informellt, participatoriskt tänkande *föreslå nya forskningsfrågor inom design relaterat till teamwork och samarbete i vården *Diskutera implementering av EBD - koppling Evidence based design och Practice based design Undvika att onödiga gränser mellan patienter/personal och mellan olika personalgrupper skapas/betonas genom lokalernas design. Misstag kan undvikas och personalen trivs bättre. Odd (2013) Kandidatuppsa ts i Informationsd esign med inriktning Rumslig gestaltning Ge ett förslag på formgivning till en vårdcentralsentré *Intervjuer verksamhetschef/samo rdnare, BVC representant, familjevårdscentral *Observationer *Litteraturstudier Teoretisk utgångspunkt: Human centered design, KASAM Trivsel (personalperspekti v) - Begränsat case Enligt forskning ska entréer vara välkomnande och tillgängliga 5
Identifierade problem i etta fall: anonym ingång, ej välkomnande /omodern, ej patientsäker, förvirrande information, bristande kommunikation mellan berörda verksamheter, obemannad/oöver vakad plats (rullstolar kan ej lämnas) Bowerman J. Designing the primary health care centre of the future: a community experience. Int J Health Care Qual Assur Inc Leadersh Health Serv. 2006;19(6-7):xvi-xxiii. (Canada) Beskriva hur Capital Health utvecklat ett nytt primärvårdscentr um i ett äldre och befolkningsmässi gt blandat område i Edmonton Frågeställning: Hur kan en vårdcentral utformas för att, förutom teknisk excellens, passa in i det område där det ska fungera Beskrivning av ett Case Teoretisk utgångspunkt utifrån: Primärvårdsideologi; *Folkhälsa, bevarande av hälsa *Idé om One-stopshopping pga av komplexa och varierade vårdbehovmedicinska (även akutvård), utbildningsbehov, förebyggande vårdsocial service partnerskap med olika myndigheter Ett lyckat resultat kräver dialog med representanter för befolkningen (äldre, unga singlar olika sociala klasser) Lokalisationen också viktig Bevarande av parkmiljö Resultat: Utnyttjande av befintlig byggnad (gammal skola); anpassa verksamhet (ej metadonprogram); verksamhet på tider som ej stör befolkningen - Begränsat case Warin M, Baum F, Kalucy E, Murray C, Veale B. The power of place: space and time in women's and community health centres in South Utifrån rumsliga och tidsmässiga förutsättningar beskriva patienters upplevelser av hälsa och sjukdom samt Kvantitativa och kvalitativa Casestudie? Urval: Women s and community Health Centers som drivs utifrån ett folkhälsoperspektiv enl WHO Alma Ata & En problematisering av time and space utifrån primärvårdens utveckling från husläkare I hemmet till vårdcentralsverks amhet (intermediär plats mellan hem och ++ Empirisk studie med en variation av data och analysmetoder 6
Australia. Social science & medicine (1982). 2000;50(12):1 863-75. (Australien) Ett (kritiskt) samhällsperspekt iv Preciserat syfte: *Identifiera människors skäl för att välja Women s and Community Health Centres och deras uppfattning/upple velse av den medicinska praktiken Ottawa Charter. Skiljer sig därför från Fee-for-service modellen Datainsamling: *patientenkät i väntrummet *semistrukturerade intervjuer *observationer *feed-back workshops sjukhus). Verksamheten organiseras utifrån Tiden = kopplad till mötestid, en strukturerad verksamhet. Platsen= väntrum, undersökningsrum, läkarmottagning etc. Dessa två faktorer styr människors erfarenheter och upplevelser av och om hälsa och vård. *relatera detta till människornas hälsostatus Community innefattar ett större uppdrag än konsultationen Den multidisciplinära miljön påverkar hur rummet och tiden arrangeras och upplevs Teamarbete en förutsättning för uppdraget = ett helhetsperspektiv som även inkluderar att bidra till att skapa hälsosamma samhällen. PLATSEN Detta kräver samlingsplatser av olika slag: -mottagningsrum 7
-stora communityytor -grupprum -dropin-ytor -bibliotek -barnutrymmen Trädgårdsplatser DVS många rum med en foajé, en öppen plats med information om olika tjänster som kan erbjudas Syfte att skapa en Ickeinstitutionsliknand e vårdcentral, hemliknande känsla. Patienterna upplevde detta som deras vårdcentral. Tillåtelse att röra sig fritt och utnyttja ytorna, ej uppdelaed platser. (specialle kvinnoytor, gynekologi) Man söker sig till den vårdcentral där man känner sig bekväm, inte alltid den närmaste Vårdcentralen kan bli en plats där medborgaran kan bryta sin isolering. TIDEN Längre läkartider skapar 8
förutsättningar för bättre kommunikation, tillit etc, liksom känsla av delaktighet och kontroll Konklusion: Ideologin bakom vården får konsekvenser för utformningen av rummet och organisationen av verksamheten. Boltin B, Berlinger N. Values engineering: The ethics of design in community health centers. Hastings Center Report. 2011;41(1):27-8. (USA) Diskutera hur arkitektur, planering och design inverkar på Federal Qualified Health Centers (FQHC) uppdrag - att realisera konkurrerande etiska mål som jämlikhet, säkerhet, effektivitet och duglighet Beskrivande Målgrupp för vårdcentralerna fattiga, oförsäkrade medborgare i huvudsak Patientutbildning är en viktig uppgift vilket kräver speciella utrymmen Koordinering av olika vårdbehov exvis tandvård. Brett utbud på plats Vara välkomnande och kulturanpassad Ligga nära medborgarna närhetsprincip, exempel en mobil vårdcentral i en Van. Vanen var miljöanpassad. 9
Grön design generellt viktigt Tillgänglighetexvis rullstolsburna 10