Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2003/27 på Hisingen

Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2003/27 på Hisingen 2003-09-11 DELTA-samverkan maj - augusti 2003 Under perioden tydliggjordes ett patientärende som blev till en lektion i hur Deltasamverkan skulle kunna förhindra fall mellan stolarna. En långtidssjukskriven person blev helt nyligen upptagen som deltapatient, alla instanser inom deltasamverkan var inblandade, ingen hade aktualiserat personen till Delta. Det blev många problem för personen och onödigt arbete inom olika myndigheter som kanske kunde undanröjts om samverkan kommit igång. Detta blev trots bekymmer en lärande situation då vi i nätverksgruppen tog upp händelserna i en gemensam falldiskussion. Det blev också en nyttig självvärdering och reflektion över kvaliteten i vårt arbete samt blev det även tydliggjort att alla behövs för att fånga upp ett ärende. (Tidig och samordnad rehabilitering i Biskopsgården) Den 11 juni lade regeringen sin proposition om en permanent, möjliggörande lagstiftning med finansiell samordning mellan fyra parter till riksdagen. Propositionen har stora likheter med den departementsskrivelse som presenterades den 14 februari och som sedan var föremål för remissbehandling. Motionstiden är utsatt till 19 september varefter socialförsäkringsutskottet behandlar ärendet innan höstriksdagen fattar det slutliga beslutet. På ägarnivå har Göteborgs kommunfullmäktige, regionfullmäktige och styrelsen för försäkringskassan i Västra Götaland uttalat ambitionen att den nya lagstiftningen skall användas för fortsatt DELTA-samverkan. Formellt innebär det att nuvarande Beställarförbund avvecklas och verksamheten övertas i tillämpliga delar av ett kommande Samordningsförbund. Formerna för denna växling kommer att klarna under årets sista tertial. 1. Bakgrund Tertialrapporten presenteras under rubrikerna Kunskaps-DELTA, Åtgärds-DELTA samt ekonomi. Under Kunskaps-DELTA redogörs för pågående inventeringar mm samt för arbete med utvärdering, implementering och DELTA-samverkans effekter på försörjningssystemen. Under rubriken Åtgärds-DELTA beskrivs mycket översiktligt aktuella frågor inom aktiviteterna grupperade inom områdena främjande, socialmedicinska och arbetslivsinriktade aktiviteter. 2. Kunskaps-DELTA Självvärdering är en metod för verksamhetsutveckling som har visat sig ha positiva effekter på kvaliteten i arbetet. Erfarenheterna i DELTA har dessutom visat att metoden varit personalutvecklande, att samverkansarbetet stärkts och att metoden haft gynnsam effekt på arbetsmiljön. De egna upplevelserna och erfarenheterna i det dagliga arbetet är de viktigaste utgångspunkterna för lärande och utveckling. Genom att reflektera tillsammans med andra och dra slutsatser av det man gjort och upplevt får man nya perspektiv på verksamheten. Erfarenheten visar dock att det behövs stöd och utvecklingsarbete för att självvärderingen skall hålla hög kvalitet. I maj anordnades seminarium med projektledare och delar av utvärderingsnätverket kring hur projekten arbetar med teamreflektion i samverkansprocessen. Aktiviteterna har kommit olika långt i

självvärderingsprocessen och arbetet med att utveckla hur man införlivar principen för själv-värdering i tertial-rapporteringen fortgår kontinuerligt genom diskussioner på projektledarmöten. Tertialrapporterna från denna period kommer att analyseras av professor Jan Holmer, Arbetsvetenskap i Väst och medlem i DELTAs utvärderings-nätverk, som ytterligare ett stöd i den forsatta utvecklingen av tertialrapporteringen. Samverkanskompetens Under tertialen har rapporten Kompetensutveckling när myndigheter samverkar publicerats. Denna studie har gjorts av Mats Eriksson, pedagogiska institutionen vid Högskolan Trollhättan-Uddevalla och medlem i utvärderingsnätverket. Rapporten beskriver och värderar den speciella kompetens som utvecklats i DELTAsamverkan med bl a självvärderingsmodellen som metod. Seminarium kring erfarenheterna från rapporten anordnades för projektmedarbetarna i maj. Livsstil för hälsa i Torslanda beskriver utveckling och resultat av kontinuerlig självvärdering så här i sin tertialrapport: Sammanfattningsvis kan samverkansprocesserna under tertialen beskrivas som fördjupade. Hur det sker och varför reflekterar vi över tillsammans och finner att det är genom det arbetssätt med delaktighet från alla medarbetare och den processinriktning aktiviteterna har som väcker förtroende hos våra samverkansparter. Detta tillsammans med att tilliten för medarbetarnas kompetens ökar för varje gång vi skapar ett lyckat arrangemang eller tar emot en nöjd besökare. Tidig och samordnad rehabilitering på vårdcentralen i Backa beskriver den forsatta kunskap- och verksamhetsutvecklingen på följande sätt: Från att ha lagt mycket tid på att studera oss själva och redovisa vår egen utvärdering har vi nu lyft blicken för att se vad andra lärt och utvecklat för att kunna använda detta. Tillsammans har vi mycket kunskap och viktiga erfaren-heter som vi kan och måste använda nu när vi går mot en implementering och en permanent lagstiftning. Vi arbetar med att utveckla våra arbetsformer efter de behov vi ser. Behoven förändras över tid. Vår egen förmåga att urskilja och analysera gruppers och individers behov ökar också med erfarenhet och reflekterande diskussioner. Vi följer ohälsodebatten och arbetar med att möta ohälsan på olika sätt och på olika nivåer. 2.1 Inventeringar mm Under tertialen har den fördjupade studien av effekter av DELTA-samverkan fortsatt och bland annat levererat vissa resultat när det gäller påverkan på försörjnings-systemen. Studien fokuserar möjligheter och begränsningar när det gäller samband mellan DELTA och försörjningssystemen. I studien deltar företrädare för DELTAs huvudmän och ambitionen är att växla in denna studie i det likalydande uppdrag som regeringen gav i sina regleringsbrev till riksförsäkringsverket, socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen. Se även text och sifferredovisning under punkten nedan DELTAs effekter på försörjningssystemen. Vidare har under tertialen ett underlag tagits fram för ställningstagande om en rehabiliteringsaktivitet som går under arbetsnamnet Gröna Rehab (tidigare Trädgården som rehabiliteringsverktyg ). Såväl forskning som praktisk kunskap har visat att trädgårdsupplevelser i olika former har god rehabiliterande verkan för personer med stressrelaterade sjukdomar. Beställarförbundet kommer att i november eller december få ta ställning till i form av en rekommendation till det kommande Samordningsförbundet - en framställan om en pilotverksamhet.

2.2 Utvärdering Under perioden har en fördjupad utvärdering genomförts av ICKs verksamhet. Av Beställarförbundet budget för 2003 framgår ICK bedriver uppsökande verksamhet bland invandrarkvinnor i första hand i Biskopsgården. Beställarförbundet stödjer verksamheten utifrån ett integrations- och ett språkperspektiv, där den bärande tanken är att kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för integrering i det svenska samhället. Under året kommer projektet att även delfinansieras genom Storstadssatsningen. Den gemensamma ambitionen är att försöka finna former för ett kompletterande arbetssätt när det gäller det sociala arbetet i stadsdelen. Erfarenheterna skulle sedan, efter utvär-dering, kunna omsättas även i andra kommundelar. Kommunforskning i väst (Kfi) har på uppdrag av DELTA och SDN-Biskopsgården genomfört studien av ICK s verksamhet. Av studien kan man bland annat utläsa Sammanfattningsvis anser vi att ICK som mötesplats fyller en väsentlig funktion i att stärka välfärden för svaga invandrarkvinnor. Mot bakgrund av dels den enastående expansionen av verksamhet inom ICK de senaste åren, dels stundande indragna bidrag från DELTA, sparbeting inom förvaltningen och neddragna SFI-anslag bör ICK emellertid konsolidera sin verksamhet. Utifrån det behov som ICK uppenbarligen fyller för utsatta grupper, inte bara i Biskopsgården, rekommenderar vi vidare att förvaltningen och ansvariga myndigheter bör finna mer långsiktiga samverkans-former med ideella organisationer för att därigenom undvika att angelägen verksamhet blir utsatta för oregelbundna projektmedel. Vi menar att ett möjligt förslag vore att kombinera ett grundbidrag (för att ICK finns som förening) med ett riktat prestationsbidrag (för att ICK gör viss avtalad aktivitet). Det är av stor betydelse inte bara för stadsdelsnämndsförvaltningen och ICK, utan även för Göteborgs stad och stadens ideella sektor, varför vi också ser denna utvärdering som underlag för en dylik diskussion. Studien kommer att avrapporteras under september. 2.3 Implementering Projektledaren har deltagit i en tvärgrupp mellan olika vårdcentraler inom regionen som deltar i projektet och där informerat om vårt tvärprofessionella team-arbetssätt. Detta väckte stort intresse hos övriga deltagare som önskade och har fått mer information om Deltaprojektet och vår team-modell. (Tidig och samordnad rehabilitering i Backa) Arbetet med strategier kring implementeringen har intensifierats utifrån de beslut som Beställarförbundet fattade 2 juni 2003 med anledning av Inriktningsplanen för höstens arbete inför 2004. Under tertialen har samordningsnätverket, bestående av stadsdelscheferna, cheferna för arbetsförmedlingarna och försäkringskassan på Hisingen samt ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvårdskansliet på Hisingen, lyft frågor som har bäring på en kommande permanent samverkan. Den tidigare beredningsgruppen har avvecklats och ersatts med en styrgrupp för de arbetslivsinriktade aktiviteterna och

en styrgrupp för de socialmedicinska och förebyggande/främjande aktiviteterna. Samtliga styrgrupper för projekten har avvecklats. Med utgångspunkt från de ställningstaganden som Beställarförbundet gjort i inriktningsplanen för Hisingsbons psykiska hälsa har resurser, motsvarande 40% av en heltid, ställts till Västra Götalandsregionens förfogande med uppgift att medverka utifrån DELTAs erfarenheter vid framtagandet av regionens handlingsplan för psykiatrin. Vidare har under tertialen SDF Lundby tagit på sig funktionen att svara för den ekonomiska uppföljningen av DELTA-samverkan samt SDF Backa förklarat sig berett att svara för sekreterarfunktionen i Beställarförbundet styrelse och presidium. Under 2003 gör primärvården på Hisingen en särskild satsning på distrikts-sköterskorna. En del i satsningen utgörs av ett närmande mellan det arbetssätt och synsätt som utvecklats inom Hälsodisken och Värkstaden och distrikts-sköterskornas arbete. Under tertialen har denna del av satsningen även kommit att omfatta mottagningssköterskorna. 2.4 Effekter på försörjningssystemen Socialbidrag januari - augusti 2002 2003 skilln ad Hisingen 143 646 132 355-11 291 Övriga Göteborg 491 133 467 822-23 312 Göteborg totalt 634 780 600177-34 603 % -8,5-5,0-5,8 Under perioden januari juli sjunker kostnaderna för socialbidraget med 11,3 Mkr på Hisingen i förhållande till samma period föregående år. Omräknat i procent är minskningen 8,5 %. Kostnaderna för socialbidraget minskar även i övriga Göteborg men med den något lägre takten av 5,0 %. Sjukpenning och rehabpenning januari-augusti 2002 2003 Skillnad % Hisingen 406 076 433 563 27 487 6,3 Övriga Göteborg 1 036 1 047 10 933 1,0 439 427 Göteborg totalt 1 442 570 1 480 990 38 420 2,6 Kostnaderna för sjukpenning fortsätter att stiga. Ökningstakten har dock planat ut. Under perioden januari augusti var ökningen på Hisingen 27,5 Mkr (mellan 2001 och 2002 var ökningen 54,3 Mkr) eller 6,3 % jämfört med samma period föregående år. Det sker en kostnadsökning gällande sjukpenningen även inom övriga Göteborg som är lägre, nämligen 1,0 %. Arbetslöshetskassa januari-augusti 2002 2003 skillnad %

Hisingen 231 289 281 422 50 133 17,8 övriga Göteborg 445 717 590 049 144 332 24,5 Göteborg totalt 677 006 871 471 194 465 22,3 Även kostnaderna för A-kassa på Hisingen ökar under januari juli i förhåll-ande till samma period föregående år. Ökningen på Hisingen är 50,1 Mkr eller 17,8 % vilket är mindre än för övriga Göteborg där motsvarande kostnadsökning ligger på 24,5 %. Kostnad för personer med långvarigt behov av offentlig försörjning För att försöka eliminera den så kallade utspädningseffekten, dvs att bara mäta de som berörs av samverkan behövs system som identifierar dessa personer. Nuvarande system tillåter inte detta. Ett sätt att närma sig gruppen som är i behov av samverkan är att identifiera gruppen som är långvarigt behov av offentlig försörjning. Vi har i samverkan med kommunen, försäkringskassan och länsarbetsnämnden försökt att identifiera denna grupp i befintliga redovisningssystem. Ur register för socialbidrag och sjukpenning har detta lyckats, dock inte när det gäller a-kassan. Exemplet nedan beskriver hur vi kan mäta just kostnaden för denna grupp. Av uppställningen framgår att både vad gäller socialbidrag och sjukpenning har Hisingen en betydligt mer positiv utveckling än övriga Göteborg. Detta gäller framförallt i de yngre grupperna. Tabeller över sjukpenning, rehabiliteringspenning och arbetsskadepenning - se bifogad word-fil nedan! Beskrivningen ovan (se wordfil nedan!) ingår som en del i det underlag som presenterats till den arbetsgrupp som leds av riksförsäkringsverket i samverkan med arbetsmarknadsverket och socialstyrelsen och som på regeringens uppdrag skall ta fram en modell för resultatmätning av samverkan. I regleringsbrevet för 2003 framgår uppdraget RFV skall i samverkan med AMS och SoS utveckla rutiner för ett sektorsövergripande system för löpande uppföljning av resultaten av samverkan inom rehabiliteringsområdet. Rutinerna skall utformas på ett sådant sätt att det även kan tillämpas för löpande uppföljning av resultaten av en permanent finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Redovisas senast den 15 oktober 2003. Underlaget har tagits fram av DELTA och stämts av med övriga försök. DELTA kommer att under september ha ytterligare kontakt med arbetsgruppen för att delge våra erfarenheter och vilka behov vi anser det finns av uppföljning. 3. Åtgärds-DELTA 3.1 Främjande aktiviteter Det är fantastiskt att Livsstil för hälsa i Torslanda finns det borde finnas på flera ställen! säger en kvinna som deltagit i Livshanteringskursen som avslutades i maj månad (Livsstil för hälsa i Torslanda) På grund av förändringar i ett par av projekten kan vi inte samlat redovisa antalet deltagare så som vi tidigare gjort. Antalet deltagare redovisas istället per projekt. Hälsodiskens gruppverksamheter fortsätter att öka i omfattning. Följande citat ur tertialrapporten antyder skälen till detta förhållande - En förutsättning för framgång är Hälsodiskens breda samverkan med en mängd olika aktörer

Ett medmänskligt och respektfullt möte med människor och ett förhållningssätt som ger dem möjlighet att växa är Hälsodiskens kraftfullaste redskap Ett omfattande arbete med sammanställning av de senaste två årens utvärderingar av gruppverksamheterna har utförts under perioden. Resultaten visar att människor har fått nya kunskaper och större förståelse för sin situation samt ett ökat välbefinnande på olika sätt. Implementeringsarbetet av Hälsodiskens arbetssätt fortsätter med deltagande i nätverksträffar för Hisingens distriktssköterskor. Arbetet har slagit väl ut och mottagningssköterskorna på Hisingen har efterfrågat samma möjlighet. Vilket kommer att ske under hösten. Antalet deltagare under perioden; 150 samtal/besök, 219 besök i Värkstaden, 40 personer i kurs/självhjälpsgrupp med regelbundna träffar och 70 personer såg teater om utbrändhet. Livsstil för hälsa i Torslanda har tillsammans med vårdcentralen visat på behovet av tidig handläggning av sjukpenningsärenden med hög kvalité i stadsdelen. Under hösten kommer detta att realiseras då en handläggare från försäkringskassan kommer att finnas 25 % av heltid på vårdcentralen. Projektet har startat ett samarbete med stadsdelens skolor och under perioden genom-fört en uppskattad inspirationsdag för lärare. Vidare har perioden präglats av pågå-ende diskussioner om implementering och projektets framtid. Diskussionerna om projektets utveckling framåt rubriceras; o Marknadsföring av projektet hos Torslandabor, politiker och uppdragsgivare. o Begreppsdiskussion som leder till utvecklade målformuleringar. o Ett intensivt arbete med att göra höstens utåtriktade aktiviteter till de bästa i projektets historia. Antalet deltagare under perioden; 94 i kurser och gruppaktiviteter och 162 i individinriktade aktiviteter. Totalt 253 personer vilket innebär dubbelt fler än förra året vid samma period. VIDA-projektet - före detta Hälsoläget och Kvillestadsprojektet som slagits samman till ett projekt inom URBAN-programmet i stadsdelen Lundby - börjar hitta sina nya former och man börjar skönja att projektet bildar en helhet. VIDA finns nu i områdeslokaler på Fyrklöversgatan och i Kvillestaden i samarbete med Kvilleföreningen och det nybildade boenderådet i Fyrklövern. Man har under en period saknat distriktssköterskor i projektet vilket visat sig i en lägre besöksfrekvens på Fyrklöversgatan. VIDA-projektet har utökats med personal från socialtjänsten, som kommer att arbeta med familjesamtal och med att förebygga missbruk bland unga vuxna. Projektet Personal-DELTA har under perioden avvecklats. Utbildningen Hälsofrämjande ledarskap har tagits över av GR. Ett nätverk som arbetar vidare med frågorna, har bildats av deltagare från utbildningen på Hisingen. Vuxenutbildningen har under perioden omorganiserats. Vuxenutbildningen är en strategisk samverkanspart och ambitionen är att snarast finna effektiva samverkansformer. Under tertialen har en utvärderingsinsats genomförts avseende Integrationscenter för kvinnor (ICK). Utvärderingen kommer att ge underlag för en diskussion om en utvecklad struktur i vissa delar av välfärdsarbetet med det offentliga och föreningslivet som parter. (Se även punkt 2.2). Under Vetenskapsfestivalen genomförde projektet en spektakulär och uppmärksammad konstutställning på Gustaf Adolfs torg mitt i centrum av ett 50-tal invandrarkvinnor som deltagit i aktiviteten kreativt skapande. Syftet var dels att synliggöra invandrarkvinnor och visa vad som görs på ICK.

3.2 Socialmedicinska aktiviteter Under perioden maj augusti 2003 har antalet Hisingsbor som varit föremål för rehabilitering inom de socialmedicinska aktiviteterna uppgått till 1 239. Projektledaruppdraget för Tidig och samordnad rehabilitering i Backa har minskats till 50%. Projektledaren arbetar under perioden maj-december 2003 med aktivt stöd till de vårdcentraler på Hisingen som inte har pågående Deltaprojekt. Syftet är att implementera arbetssätt och metoder för tvärprofessionellt teamarbete. Arbetet innebär att man skapar team och samverkan utifrån respektive vårdcentrals och stadsdels förutsättningar och invånarnas behov. Backa skriver i sin tertialrapport: Analysen visar att vi har funnit metoder att arbeta med tidiga insatser och aktiva sjukskrivningar och att det är ett flöde av patienter som bedöms, sjukskrivs, behandlas och rehabiliteras med relativt korta behandlings- och rehabiliteringsinsatser. Insatserna leder i hög utsträckning till egen försörjning och vi har en fortsatt hög användning av partiell sjukskrivning som ett viktigt inslag i behandling och rehabilitering. Arbetssättet innebär ett större utflöde till egenförsörjning än inflöde till nya sjukskrivningar. Med en tidig gemensam bedömning och planering blir sjukskrivningsperioderna korta och aktiva och ofta med endast partiell sjukskrivning. Arbetssättet bedöms förhindra tillväxten av långa sjukfall och passiva sjukskrivningar. Arbetssättet innebär också att vi har en ständigt aktuell kunskap om gruppen sjukskrivna. Samverkan upplevs av parterna i Tidig och samordnad rehabilitering i Biskopsgården som positiv och nödvändig. Trots att vårdcentralen har avsatt torsdag eftermiddagar är det ibland svårt att få agendan att passa ihop med olika myndigheters möjlighet för tid till samverkan. Försäkringskassan har svårighet med att finna tid för medverkan i rehabiliteringsåtgärder i den takt som behövs vilket innebär att processen blir långsam. Många av patien-terna vid vårdcentralen är arbetslösa vilket gör att försäkringskassans rehabiliterings-insatser är särskilt viktiga. Primärvården möter många människor som egentligen borde tillhöra psykiatriska öppenvården, men som på grund av nedskärningar återremitteras de flesta till primärvården. För DELTA-teamet i Tuve-Säve har perioden har präglas av personalförändringar, en sjukgymnast och en kurator har slutat i teamet. En ny sjukgymnast samt en person som har en kombinerad tjänst som socialsekreterare och kurator har tillträtt. Bland annat har följande reflektioner gjorts gemensamt i arbetsgruppen kring hur långt man kommit i projektet samt vad som behöver utvecklas. - Behov av mer tid för diskussion och reflektion. - Alla teammedlemmar eller minst de berörda myndigheter bör vara med vid diskussions- och reflektionstillfällena. - Vi har troligen mer nytta av att göra STRUT-bedömningen tidigare i rehabprocessen jämfört med nu. - Vi behöver bli bättre på att identifiera när en deltagare kan avslutas. - Vi behöver en mer utvecklad struktur för en arbetsplan/rehabplan. - Fortsätta utveckla psykologens roll. - Socialsekreterarna behöver bli mer aktiva i teamsamverkan.

- Att inte tappa det ökande engagemang som socialsekreterarna visat under tiden som socialsekreterartjänsten varit vakant, när tjänsten snart blir besatt. De numera gemensamma projekten Unga Vuxna och Deltapsykologerna har fortsatt att växa ihop, med gemensamma möten och gemensam planering. Samtidigt sker en successiv förändring inom varje delprojekt. För Deltapsykologerna innebär det en uppdelning mellan den resurs, som riktas till vårdcentralerna och den resurs, som ligger i en öppen mottagning. För Unga Vuxna innebär förändringen att, allteftersom behandlingar av 24-25-åringar avslutas, inrikta verksamheten mot den lite yngre åldersgruppen. Sjukskrivningsfrekvensen bland de sökande låg under de första projektåren hos Deltapsykologerna ganska konstant på ca 25%. Under de senaste två åren har det skett en kontinuerlig ökning och under det första halvårets avslutade behandlingar var sjukskrivningsfrekvensen vid inledningen av behandlingen 39%. Vid halvårets statistikavstämning av de avslutade behandlingarna inom Deltapsykologerna bedömde 92% av dem, som fullföljt behandlingen, att de blivit hjälpta av insatsen i ganska hög eller mycket hög utsträckning. 3.3 Arbetslivsinriktade aktiviteter Ensamstående 35-årig kvinna med barn som ursprungligen kommer från Somalia och har varit beroende av försörjningsstöd i 10 år hon har fått fast anställning som undersköterska. Hon har haft kontakt med Torget sedan 1999. Dyslexiproblem framkom efter kontakt med arbetspsykologen. Vägen till arbete och egen försörjning har gått via vuxenutbildningen och vinna-vinna-projektet med socialsekreterare och arbetsförmedlare på Torget som stöd i hela processen. Nu skall jag bara byta min dyra lägenhet till en billigare så min ekonomi blir ännu bättre sa hon optimistiskt i augusti till sina hand--läggare. (Arbetsmarknadstorget) Under perioden januari augusti befann sig sammanlagt 2.994 Hisingsbor i Beställar-------förbundets arbetslivsinriktade aktiviteter. Av dessa avslutades 580 per-soner som gick vidare. Av de 580 som gick vidare var det 459 som kunde klara sig utan offentlig försörjning och av dessa var det 400 som gick till arbete. Projekt Drivkraft har genomfört en fördjupad uppföljning av de personer som lämnade drivkraft under 2002. Resultatet visar att 67% inte längre är arbetssökande på arbetsförmedlingen. Tillströmningen till Drivkraft avtagit under 2003 vilket har resulterat i att man inte fyllt sina grupper vid de senaste starttillfällena. Beskedet att samordna verksamheten med Sanna och arbetsmarknadstorget har tagits emot positivt av personalen och man ser med nyfikenhet fram emot att utveckla sitt arbetssätt. Däremot finns flera frågor kring hur samordningen skall organiseras och vilken betydelse detta har för personalen samt hur avtalet med Eductus påverkas. Under årets åtta första månader har fler vuxna avslutat kontakten med Arbetsmark-nads-torget och gått till arbete än under hela förra året. Antalet och andelen unga som går ut i arbete via Ungdomsteamet ligger på oförändrat hög nivå trots en hårdnande arbetsmarknad för ungdomar i Göteborg. Många fler sjukskrivna arbetslösa kommer ut i arbete än tidigare. I juni lämnades besked att Arbetsmarknadstorget skall sam-orga-ni--seras med andra som arbetar med målgruppen ( Sanna, Drivkraft, arbetsmark-nadsenheterna på Lundby och Biskopsgården) vilket upplevs av all personal som mycket positivt. Nya uppdraget för FK och AF ( Faros ) ligger vid sidan om projektet samtidigt som personalen arbetar med det.

I SANNA-projektet har rehabiliteringsverksamheten under perioden satsat på att utveckla ett nytt arbetssätt för att förbättra flödet ut via Af. Arbetsformerna med Af kommer att utvärderas under hösten. Dessutom har man försökt öka träffsäkerheten genom att förbättra sättet att ta in nya deltagare. Psykiatrins engagemang har förändrats under perioden genom att övergå till deltagande på konsultbasis. SOPHIE står inför en implementeringsfas - professionell implementering. Genom Beställarförbundets beslut i inriktningsplanen bestämdes att inrikta implementeringen mot att föra ut SOPHIE-metodiken till stadsdelarna/vårdcentralerna. Samtidigt har man gjort en fördjupad uppföljning av personer som lämnat projektet: Resultaten visar att fler personer än tidigare kommer ut i arbete efter Sophie. Vid en uppföljning av 35 Hisingsbor, som fick arbete under 2001-2002, är 28 av dessa fortfarande i arbete augusti 2003. Många av dem hade varit aktuella i våra välfärdssystem upp till 8-10 år. Efter 4 år i arbete ger dessa personer vinst till samhället och SOPHIES kostnader under 2 års arbete för deltagarna har betalat sig. För varje år dessa personer är i arbete ger det samhället en vinst på 3 miljoner i ökade skatteintäkter och uteblivna kostnader för a-kassa, sjukpenning och försörjningsstöd Det förslag till ny inriktning för ViCan 35+ som togs fram under våren har präglat arbetet i stor utsträckning. Ny personal har anställts ( bland annat en arbetsterapeut) samtidigt som det funnits en viss ovisshet inför framtiden. Under perioden har det varit stor efterfrågan på ViCan 35+s platser. En arbetsgrupp bestående av ekonomichefen på SDF Lundby, Verksamhetschefen för Riggen, ViCan och ViCan 35+ (Kajskjulet), och processtödjare från DELTA tar fram ett förslag till avtal mellan de fyra myndigheterna och Kajskjulet. Förslaget skall presenteras för styrgruppen den 16 september. 4. Ekonomi Under tertialen har Beställarförbundet debiterats tjänster mm 33,3 Mkr. Detta belopp motsvarar emellertid inte fullt ut de faktiskt upparbetade kostnaderna. Dessa uppgår till 34.5 Mkr. Ställt i relation till årsbudgeten innebär detta en förbrukning på 60%. Om de 34,5 Mkr ställs mot en tänkt budget för de åtta första månaderna utgör kost-naden 90% av en sådan budget. Detta indikerar att saldot vid årets slut bör hamna mellan 5 och 10% av årsbudgeten. I denna rapport lämnas inte några förslag till omdisponeringar i förhållande till budget mellan aktiviteter. Det kan trots detta finnas behov av sådana förslag. Skälet till att förslag inte lämnas nu är att ytterligare avstämningar behövs. Det bör dock betonas att Beställarförbundets verksamhet i sin helhet kommer att läman ett positivt saldo. Det är endast omfördelningar inom ramen som kan komma att bli aktuella. Verkställande tjänstemannen föreslås få i uppdrag att vid behov återkoma till Beställarförbundet med sådana förslag. 5. Förslag till beslut Beställarförbundet DELTA på Hisingen föreslås besluta att uppdra åt verkställande tjänstemannen att vid behov återkomma till Beställarförbundet med förslag om omdisponeringar inom ramen

för Beställarförbundets beslut om budget 2003 för pågående, beslutade aktiviteter mm att anteckna rapporten DELTA-samverkan maj - augusti 2003, Dnr 2003/27, till protokollet Beställarförbundet DELTA på Hisingen Sekretariatet Johan Jonsson Verkställande tjänsteman Delta-samverkan maj-aug 2003 tabeller sid