Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2002/11 på Hisingen Sekretariatet, JJ

Transkript

1 Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2002/11 på Hisingen Sekretariatet, JJ DELTA-samverkan januari - april 2002 Vi var tidigare lite rädda för att dela med oss, kanske av rädsla att någon skulle tycka att man inte klarade jobbet själv. Men när olika kompetenser strävar mot samma mål överskrider gränser, tar hjälp, råd och stöd från varandra utan att behöva känna sig ifrågasatt i sin yrkesroll då hamnar deltagarna i centrum och det är hos dem man kan lägga den största delen av energin (ur en projektdagbok, februari 2002) Årets första fyra månader präglades inledningsvis av osäkerhet beroende på frånvaron av besked från socialdepartementet beträffande arbetet med den kommande lagstiftningen. Beskedet den 9 april från socialförsäkringsministern, och huvudmännens snabba reaktion med finansiering för 2003, gav därför stadga och trygghet i de implementeringsdiskussioner som varit kännetecknande för perioden. Bakgrund Beställarförbundet har uttryckt önskemål om att löpande under verksamhetsåret erhålla fördjupad information om utvecklingen av verksamheten. Föreliggande rapport är den fjärde i syfte att efterkomma Beställarförbundets önskemål. Tertialrapporten presenteras under rubrikerna Kunskaps-DELTA, främjande aktiviteter, socialmedicinska aktiviteter, arbetslivsinriktade aktiviteter, effekter på försörjningssystemen, utvärdering, implementering och ekonomi. Kunskaps-DELTA Sedan föregående år pågår ett arbete som syftar till att dels kartlägga och följa upp förändringar inom försörjningssystemen, dels söka eventuella samband mellan dessa förändringar och de insatser som görs inom DELTA-samverkan. Detta arbete berörs under rubriken Effekter på försörjningssystemen nedan. Som ett resultat av de olika utvärderingarna inom DELTA-samverkan genom-fördes under hösten 2001 ett Kunskaps-DELTA kring de arbetslivsinriktade aktivite-terna. Under årets inledande månader har resultatet av detta arbete återförts till berörda linjechefer som haft det som bas för diskussioner om lämpliga former för arbetet med implementering av erfarenheter mm. Syftet är att undersöka möjligheterna att finna en anpassad organisering som kan möta de behov som identifieras hos de som är arbetsföra men inte omedelbart anställningsbara. Med samma bakgrund har ett motsvarande Kunskaps-DELTA startat kring de förebyggande/ främjande aktiviteterna. Här är syftet att undersöka möjligheterna att knyta an resultat och erfarenheter från DELTA-samverkan till det folkhälsoarbete som pågår inom Hisingens stadsdelar. I februari ordnades en så kallad dialogkonferens för att identifiera möjligheter etc för det fortsatta arbetet. Dialogkonferensen resultat har sedan sammanställts och ett förankringsarbete av resultaten pågår. Området för psykisk ohälsa har under lång tid varit i fokus för DELTA-samverkan. Under årets första tertial har arbetet med att finna former/strukturer för en fortsatt, permanent samverkan av resurser inom detta område intensifierats. Angelägenhetsgraden i detta arbete accentuerades av den rapport

2 över Hisingsbornas sjukskrivningsmönster som publicerats och som visar en fortsatt mycket stark ökning av ohälsan inom detta område. Med utgångspunkt från erfarenheterna från projektet i Backa har ett arbete påbörjats med syfte att utveckla mått- och mätetal som på ett bättre sätt speglar de insatser som görs i samverkan. Nuvarande mått har en alltför stark betoning på vad som skulle kunna betecknas som produktion och lämpar sig därför inte för att mäta resultat och effekter för de vårdsökande. Främjande aktiviteter En läkare på vårdcentralen har skrivit på en patients sjukintyg att lämplig rehabiliterande åtgärd är att patienten kontaktar budgetrådgivaren för att få ekonomisk rådgivning (ur tertialrapporten från Livsstil för hälsa i Torslanda). Beställarförbundets främjande aktiviteter har under perioden haft besök fördelade på information (1.950) och egenvård (1.550). Hälsoläget har under perioden involverats i förberedelsearbetet inför en ansökan inom det så kallade URBAN-programmet, där tanken är att Hälsoläget tillsammans med Kvillestadsprojektet skall skriva en gemensam ansökan. Hälsodisken har, utöver etablerad verksamhet, under perioden genomfört en utbildning för personal i DELTAs samverkansmyndigheter för att ge grundläggande kunskap om psykiska sjukdomar och hur man bemöter personer med psykisk sjukdom. För Personal-DELTA har perioden i första hand präglats av genomförandet av utbildningssatsningen Hälsofrämjande ledarskap. Utbildningen, som är processinriktad och deltagarstyrd, startade i november Utbildningen kommer att pågå under hela Deltagarna är 24 chefer från de samverkande organisationerna på Hisingen. Vid Vuxenutbildningscentret har Hisingsbor deltagit i olika utbildningar. Av dessa har 602 gått SFI och 300 har deltagit i olika orienteringskurser, medan 300 personer har gått på så kallad Gruv/Gym. Centret har mottagit 509 nya ansökningar under perioden. Verksamheten präglas av en bred kontaktyta, inte minst mot olika DELTA-aktiviteter. Men man har även till exempel ingått i en arbetsgrupp kring Storstadssatsningen i Norra Biskopsgården och startat en arbetsmarknadsinriktad Sfi-utbildning för nyanlända flyktingar med inriktning bilbyggare på Volvo. Socialmedicinska aktiviteter Under perioden kan antalet Hisingsbor som varit föremål för rehabilitering inom de socialmedicinska aktiviteterna uppskattas till ca 1600, dvs samma nivå som tidigare. Skälet till att siffran inte är exakt är att statistiken är tagen ur primärvårdens statistikbas och denna medger inte möjligheten att se inresp utflöden av patienter De tidiga och samordnade insatserna i Kärra-Rödbo, Backa, Biskopsgården och Tuve-Säve har tidvis haft vakanser inte minst på läkarsidan vilket medfört vissa svårigheter när det gäller kontinuitet i det tvärprofessionella arbetet. Projekten redovisar ökade kontakter med andra DELTA-aktiviteter, till exempel Hälsodisken, Riggen, Sanna och Sophie till vilka patienter har aktualiserats. Såväl Psykologprojektet som Unga Vuxna har haft en fortsatt hög inströmning av Hisingsbor, vilket medför ökade väntetider. Båda projekten har tvingats tillgripa intagningsstopp, som man räknar med kan hävas när förutsättningarna för 2003 är helt klara. Vidare har projektet kommit att utveckla ytterligare en dimension, nämligen den förebyggande/främjande. Arbetslivsinriktade aktiviteter

3 Det är tydligt att det skett en polarisering beträffande de behov våra deltagare har; vi ser en relativt stor grupp människor som, med stöd, har goda möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Men antalet personer med dolda hinder ökar. Under projektperioden blir dessa hinder synliga, det handlar ofta om psykiska besvär i form av koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, ångest- eller depressionsproblematik. Sociala problem och missbruk är också hinder som vi allt oftare ser hos våra deltagare. Delvis handlar det säkert om att vår kompetens ökat och att våra gemensamma bedömningar blivit säkrare men förmodligen är det också så att människor med denna problematik tidigare lättare försvann i den stora massan. I den meningen har vi blivit bättre på att stoppa rundgång. (Ur tertialrapporten från Drivkraft) Under perioden januari - april befann sig sammanlagt 1623 Hisingsbor i Beställarförbundets arbetslivsinriktade aktiviteter. Av dessa avslutades 282 personer som gick vidare. Motsvarande antal under samma period år 2001 var 1938 resp 439. Av de 282 som gick vidare var det 154 (248) som kunde klara sig utan offentlig försörjning och av dessa var det 109 (193) som gick till arbete. Minskningen i förhållande till förra året har tagits upp i beredningsgruppen och uppdrag att analysera orsakerna har lämnats till den gemensamma styrgruppen för Arbetsmarkandstorget och Drivkraft. Tänkbara orsaker kan vara ett minskat behov totalt sett. Behovsgruppen kan ha minskat till följd av god kojunktur. En annan orsak kan vara att samordningen mellan olika insatser för behovsgruppen behöver effektiviseras. En generell iakttagelse är att de arbetslösa som återstår har mer komplicerade behov och behöver ofta längre tid för återgång till arbete. För att bland annat möta dessa behov efterlyser Arbetsmarknadstorget, liksom flera andra projekt, verktyget övergångsarbetsmarknad som ett komplement i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Arbetsmarknadstorget har under perioden kunnat arbeta med fulltalig personalstyrka. Detta har inneburit att fokus har kunnat sättas på att utveckla arbetet. Ett exempel är omprövning av de sökande som varit aktuella under 18 månader i projektet. Omprövningen innebär en fördjupad bedömning av den sökandes möjlighet att komma ut på arbetsmarkanden. Arbetet har lett till att flera sökande har kommit ut på arbetsmarknaden och att arbetsmetoderna kunnat förfinats. Inom Kvillestadsprojektet har diskussioner påbörjats med syfte att anknyta aktiviteten till URBANprojektet. Även i flertalet övriga arbetslivsinriktade projekt har implementeringsdiskussioner stått högt på dagordningen. Se även text under rubrik Implementering. Projekt Trädgårdslust har under perioden arbetet fram en EU-ansökan som lämnats in för bedömning. Ett godkännande innebär bland annat en möjlighet till övervintring av projektet inför förväntade beslut om övergångsarbetsmarknad. Riggen och ViCan har under perioden bland annat arbetat med frågpor som är relaterade till in- resp utflödet av deltagare till aktiviteterna. Som ett led att effektivisera styrningen har de båda projektens styrgrupper lagts ner och en gemensam styrgrupp har bildats Effekter på försörjningssystemen Beställarförbudet har redan tidigare uppmärksammat behovet av en studie inom Kunskaps-DELTA som söker eventuella samband mellan DELTA-samverkans insatser och utfall på försörjningssystemen. De analyser som tidigare har presen-terats i Studie av DELTAs påverkan på försörjningssystemen Lägesrapport utgör en början på detta arbete men det finns en ambition till fortsatt fördjupning och utveckling av metoder och angreppssätt. Det fortsatta arbetet sker både i anknytning till övriga SOCSAM-projekt inom ramen för de nationella nätverken som upprättats, men också lokalt på Hisingen i samverkan med berörda myndigheter. Under perioden januari mars sjunker kostnaderna för socialbidraget med 4,1 Mkr på Hisingen i förhållande till samma period föregående år. Omräknat i procent är minskningen 6,9 %. Motsvarande siffra i övriga Göteborg är 3,0 %. Om Hisingen haft samma minskningstakt som övriga Göteborg hade kostnaden varit 2,3 Mkr högre än den faktiskt blev.

4 Kostnaderna för sjukpenning fortsätter att stiga. Under perioden januari april var ökningen på Hisingen 30,9 Mkr eller 18,1 % jämfört med samma period föregående år. Det sker en kostnadsökning gällande sjukpenningen även inom övriga Göteborg om än något lägre, nämligen 15,7 %. Om denna ökningstakt hade gällt för Hisingen hade kostnaderna för perioden blivit 4,1 Mkr lägre. Även kostnaderna för A-kassa på Hisingen ökar under januari april i förhållande till samma period under Ökningen är 21,4 Mkr eller 18,6 % och det är något mer än för övriga Göteborg där motsvarande kostnadsökning ligger på 18,1 %. En förklaring till ökade kostnader för A-kassa är de, sedan 2/7 2001, höjda dagpen-ning-arna både vad gäller grundbelopp och den inkomstrelaterade a- kasseersättningen. Som stöd för denna tanke kan påpekas att den genomsnittliga månadsersättningen per Hisingsbo som uppbar A-kasseersättning under januari månad 2002 har ökat med 39,7 % i förhållande till motsvarande värde för januari året innan. Även om andra faktorer som t ex en höjd lönenivå hos individer som går in i ersättningssystemet kan ha betydelse så torde höjningen av dagpenningen vara den enskilt mest betydelsefulla. Uppgifterna kring kostnader för A-kassa kan kompletteras med uppgifter kring antalet individer för att skapa en mer nyanserad bild av utvecklingen. Beräkningar gällande första tertialen 2002 av det genomsnittliga antalet individer per månad som uppbär ersättning i form av grundbelopp eller A- kassa visar att det för Hisingen skett en minskning med 2,6 % i förhållande till samma period föregående år. Det är med andra ord ett mindre antal individer som uppbär A-kassa eller grundbelopp på Hisingen vid en jämförelse med samma period under Motsvarande beräkning för övriga Göteborg visar där på en oförändrad situation. Utvärdering Under perioden har några tendenser varit tydliga. Vi har utifrån vårt utvärderingsarbete och vår utvärderingsrapport reflekterat över i vilken utsträckning vi uppnått våra målsättningar och hur målgruppen ser ut och förändras. När det omfattande utvärderingsarbetet nu i princip är slutfört tycks det finnas ett stort utrymme och en stor lust att på grund av kunskaper vi samlat såväl i rapporten som i den dagliga erfarenheten utveckla arbetsformer och samverkansformer. Denna kreativa diskussion har tagit fart under våren. Viktiga delar i dessa diskussioner är hur möter vi den delvis förändrade målgruppen med en ökad andel människor med psykisk ohälsa och en ökad andel människor med en lång sjukhistorik. (Ur tertialrapporten från Tidig och samordnad rehabilitering i Backa) Ovanstående reflektion kan i varierande och tillämplig utsträckning gälla flertalet aktiviteter. Förra årets intensiva arbete med utvärderingsrapporterna har förbytts i reflektion och anpassning av aktiviteterna till de resultat som dokumenterades i rapporterna. I flera aktiviteter fortgår dessutom insamling av data som kommer att ligga till grund för kommande analyser. I två aktiviteter pågår ett fördjupat urvärderingsarbete. Livsstil för hälsa i Torslanda var i sin uppstart förra året och hade av uppenbara skäl inte underlag för en fullständig utvärdering. Aktiviteten genomför för närvarande materialinsamlig enligt ett modifierat SOCSAM-formulär. Modifieringen är baserad på de erfarenheter som vunnits, inte minst inom DELTA-samverkan. Det modifierade formuläret prövas även inom en del FRISAM-aktiviteter på olika håll i landet. Hälsoläget har under perioden påbörjat en intervjustudie för att öka kunskaperna om hur projektet når fram till och påverkar de boende i Fyrklövern. Studien kommer även att ge värdefull kunskap inför den ovan nämnda ansökan inom URBAN-programmet. Under perioden har en jämförande studie mellan uppbyggnaden och organiseringen av samverkan i stadsdelen Kärra-Rödbo och systerförsöket i Grästorp slutförts. Studien har gjorts av Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och finns publicerad i DELTAs skriftserie Organisering av samverkan i Grästorp och Kärra-Rödbo. Den finns även på DELTAs hemsida

5 Slutligen har under tertialen ett arbete påbörjats att beskriva den särskilda kompetens som utvecklas i samverkan. Denna studie görs av pedagogiska institutionen vid Högskola Trollhättan- Uddevalla och genomförs genom ett antal intervjuer. Studien kommer att publiceras under årets andra tertial. Implementering I och med att implementeringen påbörjades, blev vi alla varse om att projektet har ett slut. Tankar på vad som kommer att hända efter projekttiden tog fart. Vad och hur skall vi implementera? Var? Kommer vi att upphöra som arbetsgrupp? Vad vill jag göra 2003? (Ur tertialrapporten från SOPHIEprojektet) I den nationella processen var det ovan berörda pressmeddelandet från socialförsäkringsministern det stora utropstecknet under perioden. Dessförinnan präglades perioden av osäkerhet om hur 2003 och fortsatta år skulle gestalta sig. Huvudmännens snabba reaktion att tillse att de ekonomiska förutsättningarna för 2003 säkrades gav ytterligare stabilitet åt det lokala arbetet på Hisingen, där en mängd olika initiativ tagits för att på bästa sätt hantera de olika frågor som berörs i ett implementeringsarbete. Ovan har det övergripande arbetet för de förebyggande/främjande aktiviteterna berörts, bland i form av en dialogkonferens. Vidare har motsvarande arbete för de arbetslivsinriktade aktiviteterna beskrivits. I båda fallen handlar det i hög grad om att finna strukturer som kan bära över tid. En annan aspekt implementeringsarbetet är finansiering. Här finns förutom den naturliga vägen att söka bestående finansiering hos någon/några av samverkansparterna även andra initiativ såsom EU, där Trädgårdslust söker finansiering via ESF-rådet samt Kvillestadsprojektet och Hälsoläget via URBAN. Exempel på när finansiering söks hos någon samverkanspart är ICK (SDF Biskopsgården) samt att försäkringskassan självfinansierar sina engagemang inom SOPHIE, Arbetsmarknadstorget och projekten i Backa och Kärra-Rödbo. Den kanske svåraste aspekten på implementering av den som avser möjligheter att bevara och utveckla de kunskaper och erfarenheter som vunnits i samverkan. Snart sagt samtliga aktiviteter beskriver i sina tertialrapporter hur man på olika sätt söker finna former för denna implementering. Här finns ett projektinternt perspektiv i den mening att det handlar om att inom projektet tillvarata de erfarenheter som vunnits. Citatet ovan från Backa under rubriken Utvärdering speglar denna ansats. Som ett exempel på en mer extern ansats i förhållande till respektive projekt kan följande citeras ur tertialrapporten från SOPHIE-projektet För att ge grund för implementeringen hade vi i november ett uppstartsmöte med handläggare på kassan, vilket följdes upp med en 2-dagars kurs i STRUT-metodiken under januari. Implementeringen innebär att fk-handläggaren är delaktig i den samordnade bedömningen. Därmed får kassan en möjlighet till bred bedömning tidigt i ärendet. Förändringen innebar också att kassans minskade sin representation i projektet till 25 %. Handläggaren skall nu stå för fk:s övergripande uppgifter i projektet, t ex vid diskussioner om principer eller metoder samt vara mentor för sina kolleger och inspirera användandet av STRUT-bedömningar. En första uppföljning visar att det är 6-7 utredare och rehabsamordnare som tagit chansen att vara delaktig i bedömningen. Ett ytterligare exempel implementering av en kunskap eller snarare ett förhållningssätt är det arbete som påbörjades under tertialen som syftar till att finna former för en fortlöpande rapportering av de resultat och erfarenheter som vunnits inom självvärderingskonceptet. Ambition är att på så sätt vidmakthålla och utveckla de värden som på olika sätt bekräftats, bland annat DELTA som lärande organisation och fokus på effekter för Hisingsborna snarare än den egna organisationens

6 produktion. Slutligen har under perioden grupp bildats med representanter för de samverkande organisationerna och Göteborgs universitet för att undersöka förutsättningarna för en Hisingens Akademi som skulle kunna vara en mötesplats för myndighetsgemensamt utvecklingsarbete på Hisingen. Arbetet leds av stadsdelschefen i Lundby. Ekonomi Under årets fyra första månader har Beställarförbundet debiterats tjänster för 14,9 Mkr. Detta belopp motsvarar emellertid inte de faktiskt upparbetade kostnaderna. Någon sådan avstämning har inte gjorts. Skälet är att osäkerheten bakom siffrorna fortfarande är stor. Som jämförelse kan dock nämnas att i sin verksamhetsplan för innevarande år beräknar Beställarförbundet att beslutad, pågående verksamhet kostar ca 67 Mkr, det vill säga drygt 5,6 Mkr per månad. I rapporten för årets andra tertial kommer Beställarförbundet att få en sådan avstämning samt en prognos vad beträffar det ekonomiska utfallet för innevarande år. Eventuella behov av omfördelningar av resurser mellan olika konton kommer också att tas upp vid detta tillfälle. Förslag till beslut Beställarförbundet DELTA på Hisingen föreslås besluta att anteckna rapporten DELTA-samverkan januari - april 2002, Dnr 2002/11, till protokollet Beställarförbundet DELTA på Hisingen Sekretariatet Johan Jonsson Verkställande tjänsteman