Vägplan Väg 1370 Mörarp - Påarp GC-väg Mörarp - Långeberga Helsingborgs stad, Skåne län Rapportnamn (dokumenttitel) 2017-04-18 Samrådsunderlag inför beslut om betydande miljöpåverkan Förklarande text Projektnummer: 155802
Trafikverket Postadress: Box 366, 201 23 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag tillhörande vägplan. Väg 1370 Mörarp - Påarp, GC-väg Mörarp - Långeberga Uppdragsledare Atkins Sverige AB: Björn Eresund Författare: Elin Miörner och Jennie Kind, Atkins Sverige AB Kartor: Elin Miörner och Jennie Kind, Atkins Sverige AB Dokumentdatum: 2017-04-18 Kontaktperson: Wali Hamid, projektledare Trafikverket
Innehåll 1 Sammanfattning...4 2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål...6 2.1 Bakgrund...6 2.2 Aktualitet...7 2.3 Geografisk avgränskning...7 2.4 Planläggningsprocessen...7 3 Ändamål, projektmål och syfte...8 3.1 Övergripande mål...8 3.2 Ändamål och projektmål...9 3.3 Tidigare utredningar och beslut...9 4 Nuvarande förhållanden... 10 4.1 Markanvändning... 10 4.2 Lokalsamhälle och regional utveckling... 10 4.3 Trafikförhållanden... 10 4.4 Miljöförutsättningar... 11 4.5 Byggnadstekniska förutsättningar... 15 5 Behov av förändringar...17 6 Lokalisering och utformning... 18 6.1 Norra eller södra sidan om Rosenlundsvägen... 18 6.2 Skiljeremsa, GCM-stöd eller målad linje... 18 6.3 Anslutning till Mörarpsvägen... 18 6.4 Anslutning till Bankgatan... 18 6.5 Vid äppelodlingen... 20 6.6 Mörarps tätort... 20 7 Konsekvenser...21 7.1 Markanvändning...21 7.2 Lokalsamhälle och regional utveckling...21 7.3 Trafikförhållanden...22 7.4 Landskapsbild...22 7.5 Naturmiljö...22 7.6 Kulturmiljö...22 7.7 Vatten och vattenområden...22 7.8 Rekreation och friluftsliv...22 8 Fortsatt arbete... 23 9 Referenser...24
1 Sammanfattning Samrådsunderlaget utgör det första steget i vägplaneringsprocessen och är huvudsakligen en program- och inventeringsfas där förutsättningar, problem och åtgärdsförslag redovisas. Under denna planeringsfas inleds också samråd med allmänhet och organisationer, myndigheter och andra som berörs av projektet. Samrådsunderlaget ligger även till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan anses medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Idag finns det ingen separerad och trafiksäker gång- och cykelväg på hela sträckan mellan Mörarp-Påarp-Långeberga. Den aktuella sträckan ingår i Trafikverkets och Region Skånes prioriterade cykelstråk. Gång- och cykelvägen kommer att fylla en viktig funktion för arbets- och skolpendling med cykel mellan Mörarp och Påarp/Helsingborg, då det finns ett behov av säkrare cykelförbindelser på sträckan. Bland annat för de ungdomar som bor i Mörarp och går i skolan i Påarp, och för de mörarpsbor som vill cykla till Helsingborg. Ändamålet med föreliggande vägplan är att skapa förutsättningar för en bekväm, trygg och gen gång- och cykelväg längs med Rosenlundsvägen på sträckan mellan Mörarps tätort och Mörarpsvägen. Den planerade gång- och cykelvägen ska, på ett logiskt och tydligt sätt, ansluta till befintliga gång- och cykelvägar och därigenom skapa goda förutsättningar för att cykla på sträckan. Utredningsområdet hör till Lund- och Helsingborgsslätten. Jordbruksmarken i anslutning till aktuellt område är av mycket hög produktiv kvalité (klass 8). Landskapselement som gårdsbebyggelse, alléer och holmar utgör viktiga inslag i den av jordbrukslandskapet dominerade landskapsbilden. I utredningsområdet finns ett antal naturmiljöer som bedöms utgöra naturvärdesobjekt, bland annat i form av ädellövskog, alléer, betesmarker och vattendrag. I utredningsområdet finns även en särskilt värdefull kulturmiljö enligt Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram Skåne. En 2,5 meter bred gång och cykelväg utreds och analyseras där alternativ finns för lokalisering på både norra och södra sidan om Rosenlundsvägen. Placeras gång- och cykelvägen på den södra sidan innebär det att Rosenlundsvägen inte behöver korsas av oskyddade trafikanter. I det vidare arbetet, när naturvärdesinventering i fält och arkeologiska utredningar utförts (april-maj 2017), görs en slutlig bedömning av konsekvenser samt val av sida för planerad gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen separeras så långt det är möjligt från biltrafiken på Rosenlundsvägen med en skiljeremsa. Den planerade gång- och cykelvägen kommer att ta högkvalitativ jordbruksmark och tomtmark i anspråk. De negativa konsekvenserna bedöms som små med tanke på projektets begränsade omfattning och kommer att vägas mot möjligheten att öka trafiksäkerheten för cyklister och andra oskyddade trafikanter på sträckan. Möjligheten att öka gång- och cykeltrafiken mellan Mörarp och Påarp är även en lokalsamhällelig och regional utvecklingspotential som kan väga upp de negativa konsekvenserna. Den planerade gång- och cykelvägen bedöms få en negativ påverkan på naturmiljö, oavsett lokalisering och utformning. 4
Åstorp Ödåkra Hyllinge E4 Bjuv Helsingborg E6 1370 Mörarp 110 Billesholm Påarp Bårslöv 109 Ekeby Gantofta Rydebäck VÄG 1370 MÖRARP Mörarp - Långeberga, Helsingborgs kommun Teckenförklaring Utredningsområde Datum: 2017-02-23 Skala (A4):1:100 000 0 0,8 1,6 2,4 3,2 4 Lantmäteriet, Geodatasamverkan km 5 Figur 1. Översiktskarta
2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1 Bakgrund Mörarp är beläget 16 km öster om Helsingborg och har omkring 2000 invånare. Påarp, som ligger ca 10 km öster om Helsingborg, har omkring 3000 invånare. De båda orterna har varsin pågatågstation, och de är utpekade i Helsingborgs översiktsplan som stationssamhällen som ska utvecklas. I Mörarp finns en skola för elever i årskurs F-6. Närmsta skola för årskurs 7-9 finns i Påarp. Trafikverket har nyligen målat om Mörarpsvägen (väg 1376) till en så kallad bygdeväg. Det innebär att den har utformats med breda vägrenar och en dubbelriktad körbana. Syftet är att förbättra möjligheterna för cykling, genom att ge cyklisterna en tydligare och bredare plats att cykla på. Figur 2. Bygdeväg, exempelbild från Helsingborgs stads Trafikverket planerar att bygga en hemsida ny gång- och cykelväg längs med väg 1370, Rosenlundsvägen, mellan Bankgatan i Mörarp och Mörarpsvägen, som fortsätter till Påarp, för att öka trafiksäkerheten för gående och cyklister mellan Mörarp och Påarp, se figur 3. Bankgatan Mörarpsvägen Rosenlundsvägen 1370 Hasslarpsån VÄG 1370 MÖRARP Helsingborgs kommun Figur 3. Anslutningar Datum: 2017-03-30 Skala (A4):1:12 000 0 100 200 300 400 m Lantmäteriet, Geodatasamverkan 6 Teckenförklaring Utredningsområde
2.2 Aktualitet Förbindelsen mellan Mörarp och Påarp ingår i Trafikverkets och Region Skånes cykelvägplan, som är en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen för år 2014-2025. 2.3 Geografisk avgränskning Aktuellt utredningsområde visas i figur 1 Översiktskarta samt figur 3 Anslutningar. 2.4 Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Vägplanen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer, enskilda som blir särskilt berörda och allmänheten för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. Vägplan/järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagning av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Framtagning av planförslag inkl miljöbeskrivning Kungörande och granskning Fastställelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) Samråd Figur 4. Vägplaneprocessen 7
3 Ändamål, projektmål och syfte 3.1 Övergripande mål 3.1.1 Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Det är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö, att miljökvalitetsmålen uppnås samt bidra till ökad hälsa. 3.1.2 Regionala mål Trafikverket och Region Skåne har tagit fram en cykelvägplan, som är en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen för år 2014-2025. I denna presenteras målbilden för Region Skånes arbete med cykling: I Skåne är cykeln det självklara valet. För att målbilden ska bli verklighet krävs att cykling står för en relativt hög andel av det totala resandet, att det finns bra cykelinfrastruktur och skyltning inom och mellan Skånes tätorter, att Skåne är en cykelturismdestination, att cykel och kollektivtrafik fungerar bra tillsammans och att det finns en stark cykelkultur. Cyklingen ska vara säker och inkluderande för bland annat barn, pendlare, turister, äldre och nya cyklister. 3.1.3 Lokala mål I Helsingborgs översiktsplan 2010 beskrivs både Mörarp och Påarp som stationssamhällen som ska utvecklas. Tanken är att effektivt utnyttja de stationsnära lägena för att skapa attraktiva boendemiljöer som ger möjlighet till ett miljövänligt och effektivt resande till och från centralorten. I de stationsnära lägena ska gång-, cykel- samt kollektivtrafik prioriteras. 8
3.2 Ändamål och projektmål Sträckan för planerad gång- och cykelväg längs med Rosenlundsvägen (väg 1370), mellan Mörarp och Långeberga ingår i Trafikverkets och Region Skånes prioriterade cykelstråk. Gång- och cykelvägen kommer fylla en viktig funktion för arbets- och skolpendling med cykel mellan Mörarp och Påarp/Helsingborg. Ändamålet med aktuell vägplan är att skapa förutsättningar för en bekväm och trygg gång- och cykelväg på sträckan mellan Mörarp och Mörarpsvägen. Den aktuella vägplanen ska, på ett logiskt och tydligt sätt, ansluta till befintliga gångoch cykelvägar och därigenom skapa goda förutsättningar för cykelpendling på sträckan. De projektmål som formulerats är: Föreslagna åtgärder bidrar till en ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för fotgängare och cyklister på sträckan Gång- och cykelvägen separeras från biltrafiken för att bidra till en trygg, säker, bekväm och attraktiv led Föreslagna åtgärder anpassas efter befintligt landskap och dess natur- och kulturvärden 3.2.1 Vägplanens syfte Syftet med vägplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt, reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.3 Tidigare utredningar och beslut Det finns inga tidigare utredningar genomförda inom projektet. 9
4 Nuvarande förhållanden 4.1 Markanvändning I anslutning till utredningsområdet dominerar jordbruket. Inom utredningsområdet är jordbruksmarken i klass 8. Det betyder att den tillhör bland den mest produktiva åkermarken i Sverige. Längs den sträcka som utreds för aktuell gång- och cykelväg finns många bostadsfastigheter och jordbruksfastigheter, flera av dem med bebyggelse nära Rosenlundsvägen på båda sidor om vägen. På södra sidan om Rosenlundsvägen, ungefär mitt på sträckan finns jordbruksverksamheten Aniagra som har djurhållning med bland annat höns. Två detaljplaner i Mörarps tätort angränsar till området för aktuell vägplan. 4.2 Lokalsamhälle och regional utveckling I Helsingborgs översiktsplan 2010 beskrivs både Mörarp och Påarp som stationssamhällen som ska utvecklas genom att utnyttja stationslägena på ett effektivt sätt. Som nämnts tidigare ska gång-, cykel- samt kollektivtrafik prioriteras i de stationsnära lägena. 4.3 Trafikförhållanden Det har inte utförts några trafikräkningar av fotgängare och cyklister på den aktuella sträckan. En bedömning av antalet cyklister i dagsläget har gjorts där antalet uppskattas vara mellan 50-100 stycken per dygn. Idag trafikerar cirka 2200 fordon/årsmedeldygn Rosenlundsvägen (trafikmätning 2016). Av dem är cirka 8 % lastbilar. Trafiken bedöms öka till cirka 3000 fordon/årsmedeldygn år 2037 (Trafikverkets uppräkningstal för EVA). Hastigheten är begränsad till 70 km/h mellan Mörarpsvägen (väg 1376) och Mörarps tätort, där hastigheten är reglerad till 40 km/h. År 2007 trafikerade cirka 440 fordon/årsmedeldygn Mörarpsvägen. Hastigheten är reglerad till 70 km/h. I Transportstyrelsens register över olyckor (STRADA) har det registrerats sju olyckor inom utredningsområdet under perioden 2007-2016: en allvarlig olycka, en måttlig olycka och fem lindriga olyckor. Tre av olyckorna involverade oskyddade trafikanter. Det finns inte någon kollektivtrafik som trafikerar sträckan. 10
4.4 Miljöförutsättningar 4.4.1 Landskapsbild Området mellan Mörarp och Påarp ligger inom den landskapstyp som Länsstyrelsen i Skåne (2006) definierat som låglänt odlingslandskap och hör till den mer detaljerade indelningen kallad Lund- och Helsingborgsslätten. De låglänta odlingslandskapen i Skåne är generellt sett belägna under 50 m.ö.h. och landskapstypen karaktäriseras av det öppna flacka landskapet som har en lång kontinuitet av jordbruk. Lund- och Helsingborgsslätten utgörs av en flack, öppen och svagt böljande jordbruksbygd. Berggrunden består av lera, lerskiffer, sandsten och kol och jordlagret utgörs av lerig morän och postglacial sand. Lund- och Helsingborgsslätten har bland de högsta jordbruksklasserna i landet och på sträckan mellan Mörarp och Mörarpsvägen är jordbruksmarken i klass 8. I det storskaliga jordbrukslandskapet med sin öppenhet, utgör de mindre landskapselementen viktiga inslag. Dessa kan vara i form av gårdsbebyggelse, trädrader och alléer, holmar och ibland betesmarker. De naturvärden som finns i området är i huvudsak knutna till dungar, betesmarker, stenmurar, pilevallar, alléer, diken och dammar, gårdsmiljöer och trädgårdar. På Lund- och Helsingborgsslätten, utanför tätorterna, uppgår den allemansrättsligt tillgängliga marken till cirka 5 % av områdets yta vilket motsvarar 0,01 ha/invånare. 11
Figur 5. Naturvärden västra delen. Figur 6. Naturvärden Östra delen 12
4.4.2 Naturmiljö Naturcentrum AB har genomfört en förstudie inom ramen för arbetet med aktuell vägplan. Förstudien visar potentiella naturvärdesobjekt utifrån känd information och från bedömningar av naturmiljöer från flygfoton. Det förekommer ett antal naturmiljöer som bedöms uppfylla kraven för naturvärdesobjekt enligt NVI (SS 199000) samt spridda observationer av naturvärdsintressanta arter (rödlistade arter, fridlysta arter och signalarter). Biotopmässigt rör det sig bland annat om delar av ädellövskogsmiljöer, alléer, små lövträdsbestånd, betesmarker och ett mindre vattendrag. Det förekommer även biotoper som bedöms omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 miljöbalken (1998:808) och 5-8 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m m. De objekt som identifierats och som kan omfattas av något av skydden utgörs av alléer och vattendrag. Det finns möjligen ytterligare objekt som kan identifieras först vid fältbesök, hit hör även generella biotopskydd. 4.4.3 Kulturmiljö 1.4.3.1 Särskilt värdefulla kulturmiljöer I Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram Skåne (Länsstyrelsen i Skåne 2008-10-02) har ett antal särskilt värdefulla kulturmiljöer pekats ut, aktuellt projekt berör ett av dessa områden (se figur 7). Mörarp: Den särskilt värdefulla kulturmiljön Mörarp visar på en kulturhistorisk utveckling av tätorten: från en medeltida kyrkby via ett administrativt centrum och ett väg- och järnvägssamhälle till dagens villastad. Mörarp är beläget i det svagt böljande jordbrukslandskapet mellan Söderåsen och Helsingborg. Den äldre bebyggelsen i tätorten är samlad kring kyrkan som härrör från 1100-talets slut. Under en lång tid var Mörarp centralort för stora delar av Luggude härad, häradsrätten flyttades till Helsingborg år 1896. Under decennierna kring 1900 upplevde Mörarp sin blomstringstid i samband med att järnvägen anlades år 1875. Flera byggnader, i huvudsak i tegel, uppfördes under denna tidsperiod. 1.4.3.2 Övrigt Inom utredningsområdet för aktuell gång- och cykelväg mellan Mörarp och Långeberga, finns flera fornlämningar registrerade, bland annat i form av boplatser, bytomter och en gravhög. Trafikverket ska låta utföra arkeologiska utredningar steg 1 (AU1) och steg 2 (AU2) under april månad 2017. Resultatet av dessa kommer att ingå som förutsättningar och utgöra underlag för det vidare arbetet med samrådshandlingen. Vägverket, (numera Trafikverket) har klassificerat Rosenlundsvägen (väg 1370) samt Mörarpsvägen (väg 1376) som kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer klass II. Vägarna har hög ålder och löper i ursprungliga sträckningar. De har dock genomgått förändringar, precis som det omgivande kulturlandskapet. 13
Mörarp 1370 Bankgatan Mörarpsvägen ± Kulturmiljö Väg 1370 Mörarp - Långeberga Helsingborgs kommun Datum: 2017-02-24 Skala (A4):1:13 000 14 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Teckenförklaring Planerad gång och cykelväg Kulturväg, klass II Särskilt värdefulla kulturmiljöer Riksintresse, Kulturmiljövård W Fornlämning, yta Fornlämning, objekt Figur 7. Kulturmiljövärden
4.4.4 Vatten och vattenområden Hasslarpsån (se figur 8) passerar utredningsområdet i nord-sydlig riktning. Länsstyrelsen i Skåne fattade beslut om miljökvalitetsnormer för ån år 2016. Den ekologiska statusen var då dålig och den kemiska statusen uppnådde inte god. Motiven för att ån inte uppnår god ekologisk status är att vattendraget är näringspåverkat samt att fisk bedömts ha en dålig status i ån. Till år 2027 är målet att den ekologiska statusen ska vara god, precis som den kemiska, med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Undantagen beror på att det inte är tekniskt möjligt att uppnå god status för dessa ämnen till år 2027. Utredningsområdet överlappar grundvattenförekomsten Ängelholm- Ljungbyhed, se figur 8. Länsstyrelsen i Skåne fattade beslut om miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomsten 2016. Såväl kvantitativ som kemisk status var då god. Inom utredningsområdet finns det fyra dikningsföretag, se figur 8. 4.4.5 Rekreation och friluftsliv Det finmaskiga vägnätet i anslutning till Rosenlundsvägen lämpar sig väl för cykling, och delar har pekats ut som cykelleder i Helsingborgs stads cykelkarta från 2015. 4.5 Byggnadstekniska förutsättningar Bedömningen av de byggnadstekniska förutsättningarna grundas på studier av SGUs jordarts-, jorddjups- och grundvattenmagasinkartor i skala 1:50 000 hämtade på nätet. Generellt bedöms aktuella jordar ha goda bärighetsegenskaper och inga förstärkningsåtgärder erfordras. De byggnadstekniska förutsättningarna är således goda och jordlagren består generellt av lermorän och postglacial sand. Geotekniska undersökningar ska utföras inför arbetet med vägplan med status samrådshandling där resultaten sammanställs i en undersökningsrapport och arbetas in i de projekterade lösningarna. I samband med de geotekniska undersökningarna kommer även markmiljöundersökningar utföras för att identifiera eventuella föroreningar i den mark och de diken som kan komma att påverkas av aktuell gång- och cykelväg. 15
1370 ± 16 VATTENOMRÅDEN Väg 1370 Mörarp - Långeberga Helsingborgs kommun Skala (A4):1:13 000 0 100 200 300 400 m Lantmäteriet, Geodatasamverkan Teckenförklaring Dikningsföretag Dikningsföretag båtnadsområde Hasslarpsån Grundvatten Ängelholm-Ljungbyhed Planerad gång och cykelväg Vägnät Figur 8. Vattenområden, grundvatten och dikningsföretag
5 Behov av förändringar Det finns idag ingen trafiksäker koppling för gående och cyklister mellan Mörarp och Påarp. Sträckan Mörarp-Påarp-Långeberga ingår i Region Skånes cykelvägsplan och prioriteras som en åtgärd i det statliga vägnätet. Det finns ett behov av säkrare cykelförbindelser på sträckan, exempelvis för de ungdomar som bor i Mörarp och går i skolan i Påarp, och för de mörarpsbor som vill cykla till Helsingborg. Det finns redan en bra cykelförbindelse mellan Påarp och Helsingborg och med en förlängning på aktuell sträcka ges större möjligheter för cykling. Med hänsyn till den prognostiserade trafikökningen längs sträckan (se kapitel 4.3) är behovet av aktuell gång- och cykelväg stort. 17
6 Lokalisering och utformning 6.1 Norra eller södra sidan om Rosenlundsvägen Aktuell gång- och cykelväg kan placeras antingen söder eller norr om Rosenlundsvägen. Gång- och cykelvägen ska ansluta till Mörarpsvägen samt till befintlig gång- och cykelväg på Bankgatan i Mörarps tätort. Det finns ungefär likvärdiga förutsättningar norr och söder om vägen, till exempel i form av naturvärden och bostadshus nära den befintliga vägen. Om gång- och cykelvägen placeras på den norra sidan krävs minst två passager över Rosenlundsvägen, eftersom anslutningar till befintliga gång- och cykelvägar på Mörarpsvägen samt Bankgatan ligger söder om vägen. Sammantaget bedöms det därför att vara mest fördelaktigt att placera gångoch cykelvägen på den södra sidan. Då behöver Rosenlundsvägen inte korsas, vilket innebär att gång- och cykelvägen blir mer trafiksäker. Det är särskilt betydelsefullt för de barn som kommer att cykla på sträckan. 6.2 Skiljeremsa, GCM-stöd eller målad linje Så långt det är möjligt föreslås en skiljeremsa i form av dike, cirka 2 meter brett, för att separera gång- och cykeltrafiken från fordonstrafiken. Skiljeremsa är en trafiksäker separering av fordonstrafik och oskyddade trafikanter som även upplevs trygg för den som går eller cyklar. Längs aktuell sträcka finns det flera trånga sektioner, där bostadshus eller naturvärden liggen så nära vägen att en skiljeremsa inte får plats. I dessa fall föreslås GCM-stöd separera vägen från gång- och cykelvägen, eftersom Figur 9. Exempel på GCM-stöd intrånget då blir mindre. Det upplevs inte lika tryggt som en skiljeremsa, men är acceptabelt där det finns värdekonflikter. Målad linje kan behöva användas i de allra smalaste sektionerna för att undvika svåra och kostsamma intrång på tomtmark där bostadshus kan påverkas. Denna separeringsform bedöms vara den minst trafiksäkra och föreslås bara i undantagsfall där alternativen är begränsade samt på sträckor där hastigheten inte är högre än 40 km/h. 6.3 Anslutning till Mörarpsvägen Mörarpsvägen är utformad som en bygdeväg, med breda vägrenar för gående och cyklister. Aktuell gång och cykelväg upphör därför vid Mörarpsvägen. 6.4 Anslutning till Bankgatan I Mörarps tätort ansluter planerad gång- och cykelväg till en befintlig gång- och cykelväg på Bankgatan, söder om Rosenlundsvägen. Utformningen kommer att utredas i samråd med Helsingborgs stad. Eftersom Bankgatan är en kommunal gata omfattar inte aktuell vägplan den del av gång- och cykelvägen som anläggs på denna sträcka. 18
Bankgatan ± Mörarpsvägen Figur 10. Lokalisering och utformning Åkermark Ädellövsskog Skyddsvärd allé Bostadshus nära väg Ädellövsskog Äppelodling ± Figur 11. Sektionen vid äppelodlingen 19
6.5 Vid äppelodlingen Strax väster om Mörarps tätort finns ädellövskog på båda sidor om Rosenlundsvägen och ett bostadshus mycket nära vägen på den södra sidan. Vidare finns det en äppelodling och en skyddsvärd allé söder om Rosenlundsvägen. På den norra sidan finns åkermark. (se figur 11). För att bevara allén och bostadshuset söder om vägen föreslås Rosenlundsvägen flyttas norrut på en cirka 400 meter lång sträcka. Gång- och cykelvägen placeras på befintlig väg och bilvägen flyttas 2,5 4 meter norrut. På så sätt undviks påverkan på äppelodlingen, den skyddsvärda allén och bostadshuset. Tre alternativa lösningar har avfärdats. Ett alternativ är att anlägga en passage över Rosenlundsvägen, vilket inte bedöms vara trafiksäkert på grund av dålig sikt. Vidare kan den skyddsvärda allén huggas ner, men då kvarstår den trånga sektionen vid bostadshuset. Det tredje avfärdade alternativet innebär att gångoch cykelvägen placeras söder om den skyddsvärda allén, på äppelodlingen. Detta bedöms inte vara ett rimligt alternativ då det innebär ett allt för stort intrång på fastigheten med äppelodlingen. 6.6 Mörarps tätort För att kunna fortsätta med planerad gång- och cykelväg på den södra sidan om Rosenlundsvägen även inne i Mörarps tätort kan det bli aktuellt att smalna av Mörarpsvägen något, från omkring 7 meter till 6 meter. Då hastigheten i tätorten är begränsad till 40 km/h är 6 meter en tillräcklig bredd enligt VGU. Vid de två fastigheterna på södra sidan om Rosenlundsvägen närmast Bankgatan, finns en trång sektion som måste studeras närmare i det vidare arbetet (se figur 12). Bostadshusen ligger nära vägen och det kan bli svårt att inrymma en ny gång- och cykelväg mellan befintlig väg och tomterna utan att stora markintrång krävs. Det finns flera alternativa lösningar för sträckan, vilka kommer att analyseras och beskrivas mer utförligt i kommande skeden. Nedan presenteras tre exempel på alternativa lösningar: Ett alternativ är att gång- och cykelvägen flyttas över till norra sidan om vägen i aktuell sektion, där en befintlig gångbana kan breddas och användas. Detta medför att två gång- och cykelöverfarter måste anordnas för att anslutningen till Bankgatan på södra sidan om Rosenlundsvägen ska kunna lösas. En risk med detta alternativ är att det upplevs omständligt och att fotgängare och cyklister genar på Rosenlundsvägen istället för att använda den nya gång- och cykelvägen. Ett andra alternativ är att ta bort befintlig gångbana på norra sidan om Rosenlundsvägen och skjuta bilvägen norrut för att få plats med gångoch cykelvägen på södra sidan. Detta alternativ bedöms vara mindre lämpligt, eftersom gångbanan ligger inom tätbebyggt område. Ett tredje alternativ är att smalna av Rosenlundsvägen till ett körfält på en sträcka av cirka 50 meter. Det är i så fall viktigt att utreda risken för köbildning eftersom det finns en järnvägskorsning i plan strax öster om aktuell vägsträcka. 20
Trång sektion Trång sektion Bostadshus Bostadshus Järnvägskorsning ± Figur 12. Mörarps tätort 7 Konsekvenser 7.1 Markanvändning Planerad gång- och cykelväg tar värdefull jordbruksmark i anspråk. Åkermarken inom utredningsområdet är av klass 8 med hög produktivitet. Aktuell vägplan påverkar därför jordbruksmarken negativt, dock i begränsad omfattning med tanke på projektets storlek. Intrång på tomtmark och bostadsfastigheter ska undvikas så långt det är möjligt, men aktuell vägplan kommer att ta mark i anspråk och därmed påverka fastighets- och tomtmark negativt. Omfattningen av markintrång utreds i det vidare arbetet och begränsas så långt det är möjligt i avvägning mot andra intressen och förutsättningar. Påverkan på gällande detaljplaner i Mörarps tätort utreds i det vidare arbetet. 7.2 Lokalsamhälle och regional utveckling Aktuell vägplan bedöms påverka lokalsamhälle och regional utveckling positivt genom ökade möjligheter för gång- och cykeltrafik på sträckan. Vidare bedöms pendlingsmöjligheterna och kopplingarna mellan Mörarp och Påarp samt Helsingborg förbättras. 21
7.3 Trafikförhållanden Den planerade gång- och cykelvägen bedöms öka trafiksäkerheten och bekvämligheten för oskyddade trafikanter längs den aktuella sträckan. 7.4 Landskapsbild Landskapsbilden bedöms inte påverkas i någon större utsträckning, då gångoch cykelvägen i stort kommer att följa befintlig väg 108 och så lång det är möjligt anpassas till landskapets förutsättningar. 7.5 Naturmiljö Bedömningen är att det finns viss risk för konflikter med naturvärdesobjekt i nära anslutning till vägen. Det rör sig i första hand om värden knutna till äldre ädellövträd men även andra biotoper kan beröras och påverkas. Vissa angivna naturvårdsarter har en dålig geografisk precision och fridlysta arter kan därför förekomma närmre vägen än vad som preliminärt angetts. Det finns även risk för påverkan på generella biotopskydd. Det kan därför bli aktuellt med dispensansökningar beroende på vilka skydds- och försiktighetsåtgärder som kan vidtas. 7.6 Kulturmiljö Gång- och cykelvägen bedöms inte påverka värdekärnan för den särskilt värdefulla kulturmiljön Mörarp, eftersom gång- och cykelvägen kommer att följa den befintliga Rosenlundsvägen. Planerad gång- och cykelväg bedöms inte påverka kända fornlämningar. I det fortsatta arbetet, under april månad, kommer arkeologiska utredningar steg 1 (AU1) och steg 2 (AU2) att utföras på sträckan. 7.7 Vatten och vattenområden Vägplanens påverkan på Hasslarpsån kommer att utredas i det fortsatta arbetet. En förlängning av vattendragets befintliga trumma under Rosenlundsvägen kan komma att behövas för att gång- och cykelvägen ska kunna placeras intill befintlig väg. En anmälan om vattenverksamhet kan därmed bli aktuellt. Eventuell påverkan på dikningsföretag ska utredas i det vidare arbetet med vägplanen. 7.8 Rekreation och friluftsliv Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms bli positiva av planerad gång- och cykelväg, eftersom fler fotgängare och cyklister kan nå ut på det finmaskiga vägnät som finns mellan Mörarp och Påarp. 22
8 Fortsatt arbete Efter länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan utarbetas en plan med status samrådshandling. Samråd hålls med Länsstyrelsen, Helsingborgs stad samt sakägare som berörs av vägplanen. Samrådsmöten med sakägare och allmänheten hålls i Mörarp under början av juni 2017. Därefter utarbetas en granskningshandling som ställs ut under hösten 2017, september - oktober. I nästa steg ber Trafikverket om Länsstyrelsen i Skånes yttrande, varefter vägplanen lämnas för fastställandeprövning i december 2017. För en mer utförlig beskrivning av processen, se projektets planläggningsbeskrivning som finns tillgänglig på http://www.trafikverket.se/morarp. Generella biotopskydd och övriga eventuella skydd hanteras i planläggningsprocessen genom samråd med Länsstyrelsen i Skåne. Eventuell anmälan om vattenverksamhet för åtgärder vid Hasslarpsån hanteras i samråd med Länsstyrelsen i Skåne i det vidare arbetet. Naturvärdesinventering i fält med detaljeringsgrad medel, kommer att utföras under april-maj månad, 2017, resultatet kommer att redovisas i samrådshandlingen. Vidare kommer arkeologiska utredningar steg 1 och steg 2 (AU1 och AU2) att utföras på aktuell sträcka under april 2017. 23
9 Referenser Publikationer Helgesson, Bertil & Trellid, Hampus (1997). Vägen - ett kulturarv: kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer på det statliga vägnätet i Skåne värda att bevara. Kristianstad: Region Skåne, Vägverket Helsingborgs stad (2010) ÖP 2010 - en strategisk översiktsplan för Helsingborgs utveckling Länsstyrelsen i Skåne län (2006). Det skånska landsbygdsprogrammet: ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv. Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län. Region Skåne och Trafikverket (2014) Cykelvägsplan för Skåne 2014 2025 Websidor Helsingborgs stad (2015), Cykelkarta http://www.helsingborg.se/wp-content/ uploads/2015/07/cykelkarta_2015_helsingborg.pdf Helsingborgs stad, gällande detaljplaner. http://www.helsingborg.se/startsida/ trafik-och-stadsplanering/planering-och-utveckling/detaljplanering/gallandedetaljplaner/ Länsstyrelsen i Skåne, Kulturmiljöprogram http://www.lansstyrelsen.se/skane/ Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/ Pages/kulturmiljoprogram.aspx Riksantikvarieämbetet, Fornsök http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/ search.html;jsessionid=b6ad2c86ec184484e10104aa7258c8a7?objektid=10 120101290001&tab=3 Skånetrafiken, www.skanetrafiken.se Regionbusslinjer 2016 Trafikverket, Vägtrafikflödeskartan: http://vtf.trafikverket.se/ SeTrafikinformation# VISS Vatteninformationssystem Sverige, Länsstyrelsens WebbGIS. http://viss. lansstyrelsen.se/mappage.aspx Övriga källor Länsstyrelserna, geodata http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/sv/pages/ default.aspx Naturcentrum AB (2016) Naturvärdesinventering (förstudie) för GC-väg Mörarp-Långeberga Transportstyrelsen. Uttag ur STRADA, informationssystem för olyckor och skador i trafiken 24
25
Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se TRAFIKVERKET. BESTÄLLNINGSNUMMER:XXXX. ISBN: (VID FLER ÄN 16 SID). UTGÅVA:X. JUNI 2010. PRODUKTION:XXX. TRYCKERI:XXX. FOTO: XXX. ILLUSTRATION:XXX.