Verksamhetsberättelse & verksamhetsplan Läsår 14/15- Magelungens grundskola Gävle

Verksamhetsberättelse & verksamhetsplan Läsår 14/15- Magelungens grundskola Gävle Rektor: Fred Hussein Skolenhetskod: 64745639 SKOLID: 1164745639

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Verksamhetsberättelse, Magelungens grundskola Gävle Inledning/vision samt förutsättningar & målgrupp 3-4 Två ingångar till Magelungens skola 5 Hitta till oss 6 Arbetssätt & förhållningssätt 7 Pedagogisk miljö 8 Personal inför läsår 14/15 9 Verksamhetsplan, Magelungens grundskola Gävle 10 Nationella Mål NORMER OCH VÄRDEN 10 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE - Delaktighet 13 KUNSKAPER 16 Lokala mål 20 LÄSUTVECKLING 20 NO-ÄMNEN 20 EN SKAPANDE SKOLA 21 Centrala Mål från huvudman 22 Utveckling av it som pedagogiskt verktyg 22 Utveckling av IT baserad kommunikation med föräldrar och elever 22 Rapporter av statistik. 22 Ansökningsförfarande 23 Sammanfattning 24 Bilagor 25-26 2

Inledning Magelungens grundskola i Gävle (fortsatt kallad skolan) är en fristående resursskola med behandling som ingår i företaget Magelungen Utveckling AB. Skolan ger en individuellt anpassad utbildning i små grupper med hög personaltäthet bestående av behöriga lärare och behandlare (vanligtvis socionomer eller likvärdig). Skolan tar emot elever/placeringar från kommunerna i främst Gävleborgs län men även omkringliggande län/kommuner med pendlingsavstånd. Vår skola vänder sig endast till elever i behov av omfattande stöd i åldrarna 12-17 år åk 6-9 (10) och har ett begränsat intag utifrån Skollagens 10 Kap. 35 och 39, mer information om detta under rubriken ansökningsförfarande på sidan 22. Vision för Magelungens skolor Vi har en vision om att våra elever ska finna glädje i att lära för livet. Vi vill skapa möjligheter för att eleverna skall vara väl förberedda för vidare studier och arbetsliv. Vi vill vara en skola där eleverna känner att de lyckas varje dag, med sina studier och i möten med andra människor. Vår vision är att ge eleverna hopp om en positiv framtid som självständiga individer med god självkänsla och social och känslomässig kompetens. Undervisningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande individer och samhällsmedborgare. Målet är att lyckas med sina studier och få goda erfarenheter med sig i mötet med andra människor trots tidigare eventuella motgångar och misslyckanden. All verksamhet i skolan ska bidra till elevernas utveckling mot målen. Vi strävar efter att våra elever ska få en god allmänbildning och kunskapskompetens som möjliggör fortsatta studier efter avklarad grundskola. Förutsättningar & målgrupp I Gävle bedriver vi två verksamheter - dagverksamhet med skola och behandling samt en fristående resursskola med förstärkt elevhälsa, dock har alla elever undervisning tillsammans oavsett placering. Våra skollokaler ligger på högt upp på söder i Gävle i ljusa fräscha lokaler, strategiskt placerade i närheten av centralstationen vilket gör att vi kan ta emot pendlande elever från grannkommuner. I samma byggnad huserar både en gymnasieskola och vuxenutbildning. Vi har slöjd, musik och idrottshall på promenadavstånd. Vi har ett väl utarbetat samarbete med andra skolor, aktörer och myndigheter i kommunen. På dagverksamheten är skolan en central och integrerad del i 3

behandlingsarbetet där ungdomarna blir placerade på uppdrag av socialtjänsten i respektive kommun som ett alternativ till annan placering, HVB, internat eller liknande. Socialtjänsten är således uppdragsgivare som en del av den totala insatsen. Till vår resursskola tas ofta första kontakten av föräldrar, socialtjänst eller hemskolans rektor. Läs mer om antagningen till våra skolor på hemsidan och på sista sidan i detta dokument. Skolan har ett löpande intag vilket innebär att vissa elever kan börja mitt i en termin. Många av eleverna saknar fullständiga betyg när de börjar och merparten av eleverna bär med sig olika typer av misslyckande och mindre goda erfarenheter från tidigare skolgång. Orsaken till skolproblemen ligger oftast utanför skolan, men problemen blir tydliga i hemskolan som inte alltid har resurser/och eller kunskaperna att möta dem. Många av våra elever har inte gått i skolan på lång tid och flera har haft skoluppehåll på över ett läsår. Vår utmaning blir att återskapa en tillit till skolan och vuxenvärlden, väcka nyfikenhet och lust att lära samt erbjuda möjligheten att ta igen kunskapsluckor från förlorade skolår. Skolarbetet utgår från de nationellt fastställda styrdokumenten. Inom skolverksamhet med elever i behov av särskilt stöd blir individualisering på elevens villkor en självklar förutsättning i arbetet med att uppnå kunskapskraven. Alla elever har individuella scheman och utvecklingsplaner utformade efter deras behov i samarbete med hemmet/familjehem. De flesta av våra elever har åtgärdsprogram och anpassad studiegång vilket betyder att de kan ha olika tider och aktiviteter under dagarna. Undervisningen sker både individuellt och i mindre grupper beroende på behov. Runt eleverna finns samordnare och personal från elevhälsan för att stötta eleven med skolarbete och exempelvis att ta sig till och från skolan i perioder. 4

Två ingångar till Magelungens skola Ungdomar med behandlingsuppdrag från socialtjänsten placeras på det vi kallar för dagverksamhet. På dagverksamheten har vi 12 platser med tillstånd från Socialstyrelsen. Ungdomar som kommer till oss kan ha psykosociala och/eller neuropsykiatriska diagnoser m.m. Vi erbjuder strukturerat stöd till ungdomens familj och nätverk har mycket tät kontakt med hemmet, ibland flera gånger om dagen. Kring ungdomen och dennes familj bildas ett arbetsteam som består, behandlingssamordnare, mentor och familjeterapeut. Lärarna och behandlarna ansvarar i samarbete med eleven/hemmet, för att göra dagarna meningsfulla, begripliga och hanterbara (KASAM 1 ), allt för ungdomen ska lyckas i skolan och nå de mål som är uppsatta. På dagverksamheten och skolan strävar vi efter att erbjuda en trygg, förutsägbar skolmiljö där vi prioriterar att ta till vara och stärka varje ungdoms resurser och positiva egenskaper. Ungdomarna arbetar mot konkreta mål i en vårdplan upprättad av ansvarig handläggare på socialtjänsten. Dessa följs upp flera gånger per termin vid uppföljningsmöten där föräldrar/elev/skola och socialtjänst närvarar. Ungdomarna har varje vecka, individuella så kallade mål- och medelsamtal med sin behandlare och mentor där man utvärderar och planerar arbetet mot de uppsatta målen. Föräldrarna/hemmet har även tillgång till en telefonberedskap dygnet runt, året om för rådgivande samtal etc. Dagverksamheten är öppen alla lov och klämdagar med möjlighet till lovskola. Under dessa lediga dagar sker färdighetsträning genom olika aktiviteter som samordnarna ansvarar för. Resursskolan har plats för 10-15 elever beroende på gruppsammansättning. Eleverna som är inskrivna på resurskolan har inte samma uttalade behov av behandling och arbetar således inte på uppdrag av Socialtjänst. Dock vill vi gärna samarbete med, exempelvis BUP, HAB eller socialtjänst ifall sådan kontakt finns upprättad och fungerar. På skolan arbetar vi utifrån elevernas förutsättningar och behov i mindre sammanhang med stor hänsyn till elevens kunskapsnivå, sociala behov och lärstil etc. På enheten finns en kurator som bildar ett team kring eleverna med lärarna och övrig elevhälsopersonal. Vår skola är endast sökbar för elever med omfattande behov av särskilt stöd i årskurs 6-9. Det är elevens hemkommun som avgör vad som räknas till omfattande behov. Alla elever oavsett placering har sin undervisning i resursskolans lokaler. 1 Aaron Antonovsky - Känsla av sammanhang 5

Hitta till oss: Magelungens grundskola Gävle Nedre Åkargatan 67c 1tr (skola) Nedre Åkargatan 67b 4tr (dagverksamhet) 802 51 Gävle Mer information finns på: klicka på Gävle 6

Arbetssätt & förhållningssätt Magelungens arbetssätt är systemiskt. Detta innebär att vi alla är en del av olika system (t.ex familj, skola, kompisar, arbete, fotbollslag) som vi både påverkar och påverkas av. Systemiskt tänkande innebär att man ser på sammanhang och helheter i arbetet med människor och deras relationer. Vi arbetar lösningsfokuserat och salutogent d.v.s. att vi utgår ifrån en tilltro till att varje människa besitter kompetens och kunskap som kan hjälpa personen att hitta lösningar. Vi arbetar mycket med positiv förstärkning och ser och uppmärksammar framstegen eleverna gör varje dag, stort som smått. Vår uppgift blir att hjälpa eleven och dennes föräldrar att hitta tilltro till den egna förmågan att nå de mål familjen, socialtjänsten och ungdomen vill uppnå. För att lyckas måste skolan skapa en harmonisk, trygg, lugn och strukturerad miljö som är förutsägbar med trygga vuxna som inger hopp och har höga realistiska förväntningar och krav. Att utgå från elevens styrkor och intressen samt konkretisera kursmålen i undervisningen är en utmaning som lärarna vid skolan ser som sina viktigaste uppgifter. Att fylla kunskapsluckorna för att nå godtagbara kunskapskrav är inget som sker med en handvändning utan är en process som behöver få ta tid för att eleverna ska kunna utvecklas efter bästa förmåga. En av förutsättningarna för ökad måluppfyllelse är att skapa en positiv och förtroendefull relation till personalen för att få igång en berikande lärande och utvecklingsprocess. Där är det dagliga personliga mötet otroligt viktigt. Vi tränar dagligen våra elever i olika sociala kontexter som frukost, morgonmöten, gemensamma luncher där man dukar fram och av, utflykter, studiebesök etc. Vi strävar efter att alla elever utifrån aktuell skollagstiftning, läroplan och individuella behov och mål erbjuds en undervisning anpassad utifrån sina förutsättningar. Vi tar stor hänsyn till elevens styrkor och intressen när vi lägger upp undervisningen för eleverna. Vi använder oss av undervisningsmaterial som eleven behärskar och känner sig trygga med och utmanar i lagom takt. Vi försöker finna kunskap utanför klassrummet, med det menas att vi använder oss av vad samhället har att erbjuda i form av museer, utställningar, förläsningar, studiebesök osv. vi kallar detta för fältförlagda studier med koppling till centralt innehåll i kursplaner. 7

Pedagogisk miljö Den pedagogiska miljön i skolan är väl genomtänkt för att minska stimuli och stress. Studiemiljön är varm och inbjudande och bidrar till att hjälpa eleverna att finna studiero och ett inre lugn. Våra skollokaler är förhållandevis små och överskådliga med få förflyttningar. Varje dag börjar med morgonmöte för personal och elever, syftet är att göra dagen så förutsägbar som möjligt och eliminera stress och andra faktorer som stör. Allt skrivs upp på en stor whiteboard som eleverna kan gå tillbaka och titta på under dagen. Vi arbetar uteslutande med små elevgrupper och vid behov enskild undervisning ledda av lärare med bred erfarenhet av elever i aktuell målgrupp. Alla elever har en egen arbetsplats i de klassrum de använder. Vi har tillgång till skärmväggar, egna studierum osv för att kunna skärma av eller gå undan vid behov. Vi erbjuder våra elever att komma in 30 minuter innan första lektionen startar för att äta frukost och social samvaro, syftet är varva ner och förbereda sig för skoldagen. Vi äter alltid gemensam pedagogisk lunch med eleverna. Ett par tillfällen per läsår äter vi ute på restaurang tillsammans vilket brukar vara väldigt uppskattat. Alla elever har individuella scheman och uppsatta mål som anpassas i samarbete med elev, föräldrar, samordnare och ev uppdragsgivare (socialtjänsten eller annan). Vi tror att om eleven själv får vara med och bestämma så är man mer angelägen om att avsluta uppgifter, kommat till skolan och gå på lektionerna etc. Inför läsåret kommer vi sakta implementera ett nytt arbetssätt/material som vi kallar för skoltrappan där elevernas skolutveckling synliggörs med hjälp av trappsteg. 8

Personal inför läsåret 2014/2015 Lärare och elevhälsa På skolan arbetar totalt 10 personal, samordnare och lärare + enhetschef och rektor på fn 14 inskrivna elever. Vi har tillgång till konstterapeut, skolpsykolog, skolsköterska och skolläkare. Vi lånar vid behov in personal från andra verksamheter inom företaget, såsom specialpedagoger, förstelärare och annan kompetens. Lärarlaget består av 5 lärare inkl rektor som till viss del undervisar. En av lärarna arbetar som konstterapeut med skolans profil skapande. Vi har även en musiklärare och en yrkes och studievägledare (SYV). Vi försöker alltid att använda oss av vikarier som är kända för våra elever. Behandlingssamordnare (socionom eller likvärdig) är 5 till antalet, varav en delvis arbetar som familjeterapeut och en som skolkurator. Behandlingspersonalen leds av enhetschefen. Inom behandlingsgruppen är 1 KBT inriktad och 2 utbildade i hemmarsittarprogrammet, se nedan. I samma lokaler sitter även personal från vår Evidensgrupp, två socionomer samt skolpsykolog. Denna grupp arbetar med familjehemsplacerade ungdomar i ett manualbaserat program MTFC samt med hemmarsittarprogrammet (HSP) som riktar sig mot hemmasittande ungdomar. Vi åtar oss uppdrag med denna målgrupp med skolor eller socialtjänst som uppdragsgivare. All personal har handledning varannan vecka tillsammans med rektor, enhetschef och elevhälsan. Alla lärare är naturligtvis behöriga med ett genuint intresse och erfarenhet av aktuell målgrupp. Vi handplockar all vår personal för att matcha vår elev och personalgrupp på bästa sätt. All personal arbetar salutogent och lösningsfokuserat och ses dagligen vid gemensamma träffar med behandlingspersonal där bla förhållningssätt och olika strategier för att möta eleverna i pedagogiska och sociala situationer diskuteras. Det är en ständigt levande diskussion som vi prioriterar högt i personalgruppen och där de olika yrkeskompetenserna möts och utvecklas. Inom företaget finns många olika yrkeskategorier och vi bjuder ofta in till kompetensutvecklande träffar och forum för fortbildning osv genom öppna seminarier och liknande. 9

Verksamhetsplan läsår 14/15 Vår verksamhetsplan utgår från de nationella styrdokumenten samt från delar av FN:s barnkonvention. I Gävle prioriteras följande målområden under läsåret. NORMER OCH VÄRDEN Mål Nationella mål NORMER OCH VÄRDEN ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE - Delaktighet KUNSKAPER Lokala mål Fokus på läsutveckling Fokus på att höja måluppfyllse i NO-ämnen En skapande skola Centrala mål Utveckling av it som pedagogiskt verktyg Utveckling av IT baserad kommunikation med föräldrar och elever Rapporter av statistik som visar antal inskrivna, närvaro, avbrott, betyg, nöjdhet etc. Alla som arbetar i skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (2.1 Lgr 11) Var är vi? Nulägesbeskrivning. Hur ser vår verksamhet ut idag? - Vi har en tilltro till varje ungdoms förmåga att lyckats, alla vill, alla har förmågor och kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. - Lösningsfokuserad personal med gemensam värdegrund och gemensamt förhållningssätt där fokus ligger på positiv förstärkning och bra bemötande. - Fokus på relation och alliansbyggande med uppmuntrande och bekräftande vuxna med gedigen kunskap kring aktuell målgrupp. - Tillit i personal och elevgrupp, alla drar åt gemensamma mål. Vart är vi på väg? Analysera och bedöma utvecklingsbehov - Eleverna hittar glädje, hopp och framtidstro arbeta med vår SYV i alla årskurser. - Eleverna är delaktiga i skapande av ordningsregler och likabehandlingsplan, känna att de äger utformningen av reglerna/strukturerna. - Revidera likabehandlingsplanen och göra den känd för alla. - Utse ett elevskyddsombud som arbetar med arbetsmiljön i samarbete med skyddsombudet. 10

Hur tar vi oss dit? planera och genomföra insatserna - Alla elever blir sedda varje dag! - Arbetsteamträff varje vecka för ständigt kolla av att vi är på rätt väg. - Goda relationer byggs upp med all personal. - Vid intagningsarbetet ska vi vara noggranna med att kommunicera våra regler kring trygghetsarbete och värdegrund. - Använda oss av valet i september för att synliggöra demokratiarbetet ner till klassrumsnivå. - Arbeta och uppmärksamma barnkonventionen inför FN-dagen 24 oktober. - Uppmärksamma positiva sociala framsteg, uppmuntra vardagliga ADL, heja, tacka etc. Analys Skolans likabehandlingsplan ska vara baserad på välprövade och utvärderade metoder. Vetenskapligt grundade arbetsformer mot mobbning och annan kränkande behandling ska användas. Nolltolerans råder. Personalen, tillsammans med elever och föräldrar, deltar aktivt i arbetet och är överens om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet. Vi-möten genomförs varje vecka, samma tid, samma dag, där personal och elever tillsammans diskuterar ordning, trivsel och annat som tillhör elevernas vardag i skolan. Verksamheten är planerad och uppstrukturerad för att minska stress och oförutsägbarhet för personal och elever. Varje dag startats upp med ett morgonmöte för personalen. Syftet med morgonmötet är att avrapportera ifall något hänt under föregående kväll/natt på beredskapstelefonen samt planera upp dagen med en riskanalys. Vi skriver upp på en stor whiteboard vad alla gör för att det ska vara så förutsägbart som möjligt för våra elever. Varje elev går igenom dagen med en personal när de kommer till skolan för att vara förberedd på dennes dag samt på eventuella besök, förändringar i schemat etc. När eleverna har slutat för dagen sitter personalen ner igen och gör en kort utvärdering av dagen som gått. Varje fredag samlar vi ihop veckan då vi skriver ner det som hänt under veckan för att enklare kunna göra en utvärdering i slutet av terminen som en del i det systematiska kvalitetsarbetet men också för att kunna göra helg utan att ta med sig jobbet hem. Personal är ständigt närvarande i alla delar av verksamheten och diskuterar normer och värden med ungdomarna på plats. Personalen äter pedagogisk lunch och finns med på raster och annan tid för att kunna fånga upp eleverna och deras tankar i stunden. På dagverksamheten har alla elever en samordnare knuten till sig och sin familj. De har så kallad samordnartid minst en gång i veckan där de kan åka ifrån skolan och ha samtal och aktiviteter som främjar utveckling och social kompetens. Fokus på samtalen ska ligga på skola och personlig 11

utveckling, samt vägen dit. Vid utflykter, exempelvis resor, studiebesök osv försöker vi alltid ha med familjerna ut då detta stärker vi känslan. Skolan har en likabehandlingsgrupp som personal från både lärar- och behandlingssidan arbetar med tillsammans med elever. Ordningsregler skapas i samråd med eleverna och vårdnadshavare och revideras varje läsår, fler vid behov. Det finns utformade handlingsplaner/rutiner som både personal och elever är väl förtrogna med, om det uppstår, våld, hot om våld eller misstankar om droganvändande. Trygghet och likabehandling är en stående punkt vid våra vi-möten (elevråd). På dagverksamheten ingår SEFT (Social Emotionell Färdighets Träning) som en del av det dagliga arbetet. Det är även schemalagt, i grupp och individform. I skolan förs liknande samtal med kurator/samordnare. Vi genomför trygghetsenkäter med elever och föräldrar varje termin som en del av kvalitetsarbete. Förbättring och utvecklingsområden läsår 14/15 Vi ska tydliggöra syftet med social och emotionell färdighetsträning SEFT, schemalagt i grupp och i det dagliga arbetet. Ansvar: Samordnare, all personal Mål och medel samtalen ska bli mer strukturerade och tydliga för eleverna, på fasta dagar och tider med tydligare fokus på skolframgång. Ansvar: Arbetsteam (mentor, samordnare, elev och familjeterapeut) Värdegrundsfrågor och likabehandlingsplanen ska levandgöras och integreras i det dagliga arbetet. Ansvar: All personal Likabehandlingsgruppens arbete ska tydliggöras och vara känd av elever och personal. Ansvar: Rektor och likabehandlingsgruppen. Elevskyddsombudets roll skall utvecklats. Ansvar: skyddsombud och rektor. 12

ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE - Delaktighet Mål Eleverna ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i enlighet med FN:s barnkonvention och LGR 11:2.3. Var är vi? Nulägesbeskrivning. Hur ser vår verksamhet ut idag? - Alla elever är delaktiga i sin individuella skolplanering. - Meningsfull och anpassad undervisning utifrån intressen hos eleven/gruppen. - Fångar upp signaler, intressen från eleverna som sedan konkretiseras i undervisning. - VI-möten varje vecka. - Arbetsteamträffar och mentorstid varje vecka. - Uppföljningsmöten med elev, familj och uppdragsgivare. - Morgonmöten där dagen individanpassas efter behov. - Personalen är nära ungdomarna varje dag och är lyhörda. Vart är vi på väg? Analysera och bedöma utvecklingsbehov - Eleven ska känna trygghet och en känsla av hopp inför framtiden. - Eleverna har möjlighet att påverka sin skoldag. - Eleverna är delaktiga och känner sig viktiga. - Eleverna deltar i Vi-möten och andra möten som rör dem. - Eleverna har inflytande och är medbestämande i planeringen av Temaarbetet. - Föräldrar och ungdom är ständigt informerade om skolsituationen. Hur tar vi oss dit? planera och genomföra insatserna Analys - Vi utvecklar skoltrappan för synliggöra var eleven befinner sig i sin skolutveckling samt vad nästa steg är. - Eleverna blir lyssnade på, finns alltid personal som fångar upp i stunden. - Vi skapar arbetsteam kring varje ungdom för att tydligare anpassa undervisningen efter dagsform/behov. - Eleverna deltar på vi-möten och andra möten som rör dem - Arbeta på gruppdynamik, göra gemensamma projekt, utflykter, fältförlagda studier etc. - Mera ansvar till eleverna efter mognad, synliggöra via skoltrappan. - Involvera eleven mer i framåtsyftande planeringen. Skolan ska ta initiativ till att öka elevers engagemang och inflytande över sitt eget lärande och den verksamhet de ingår i. Skolan ska utformas så att elevernas förutsättningar att växa, lära och utvecklas tillgodoses. 13

Skolstarten inleds med ett antal möten då elevens styrkor, behov och mål inventeras. Arbetet kring målen planeras alltid i samråd med eleven och familjen samt följs upp regelbundet för uppdatering av den fortsatta utvecklingsplanen. Mentorer och samordnare har individuella motiverande samtal där eleverna får möjlighet att påverka och engagera sig i frågor som rör deras skolgång. Vi är noga med att fråga om vilka förväntningar eleven och familjen har på oss och tvärtom. Skolans personal har mycket täta kontakter med vårdnadshavare, eftersom ett fungerande samarbete mellan skola och hem är en viktig del i teamarbetet runt eleven. Varje vecka, samma dag och tid genomförs Vi-möten där ungdomarna och personal deltar. Detta är ett forum där man pratar om vad ungdomarna och vuxna tycker fungerar bra och vad man gemensamt kan förbättra, det ges information om vad som händer framåt osv. och eleverna får möjlighet att ta upp frågor som berör dem. Detta är ett forum där ungdomarna har möjlighet att påverka delar av verksamheten och sin vardag på skolan. Samordnare, mentorer och kuratorer har tät kontakt med föräldrar och informerar om elevens resultat, närvaro/frånvaro och sociala framsteg. Varje termin genomförs enkäter där föräldrar och elever får tycka till om verksamheten. Föräldrar bjuds vid flera tillfällen in till aktiviteter och utflykter under terminen och är alltid välkomna att besöka skolan. För elever med behandlingsuppdrag har vi uppföljningsmöten var 6-8 vecka där uppdragsgivare, föräldrar, elev och skola mfl deltar. På dagverksamheten har föräldrar och familjehem familjesamtal med vår familjeterapeut som en del i behandlingsarbetet. Eleven och dess samordnare har möjlighet att delta på dessa träffar. Detta arbete utgår ifrån elevens och föräldrarnas resurser och kompetens. Enligt oss är det viktigt att fånga upp positiva tillgångar och stärka dessa för att på sikt arbeta med utvecklingsområden. Genom ständigt närvarande vuxna kan vi fånga upp signaler från våra elever direkt. På så vis finns hög grad av delaktig och känslan av personal gör allt för att dagarna på skolan ska bli så bra som möjligt för alla. Eleverna märker också att deras förslag/frågor tas på allvar och förändraringar planeras i god tid så alla får chans att förbereda sig. 14

Förbättring och utvecklingsområden läsår 14/15 Hemsidan, både på SchoolSoft och skall hållas uppdaterad för att öka delaktigheten för elever och föräldrar. Alla elever och föräldrar ska känna till Schoolsoft och dess fördelar samt tilldelas användarnamn och lösenord. Information ges på föräldramöten i september och vid andra lämpliga träffar. Elevernas inflytande och ansvarstagande i hela verksamheten ska öka i ännu större grad, t.ex. genom att i intagningsarbetet medvetandegöra eleverna på hur viktigt det är med deras delaktighet för att lyckas. All relevant information skall läggas ut på Schoolsoft. Ansvar: Gemensamt, information på Schoolsoft = rektor Vi ska diskutera, informera och arbeta kring FN:s barnkonvention, Tidpunkt? FN-dagen 24 oktober 2015 Vi ska öka föräldrars engagemang, delaktighet och möjlighet till att påverka deras barns skolgång. Hur? Genom tätare kontakter, inloggning till Schoolsoft, telefonsamtal etc. Ansvar: Samordnare, kurator och mentorer. Vid ska bjuda in föräldrarna att följa med på olika aktiviteter, oavsett om de sker i eller utanför skolan för att stärka relationer och vi-känslan. Ansvar; Samordnare och lärare. Vi ska varje terminsslut utvärdera föräldra- och elevenkäten och genomföra förbättringar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa ska även redovisas för föräldrar och elever, via träffar och Schoolsoft. Ansvar: Rektor & lärare Inför läsår 14/15 utveckla arbetet kring skoltrappan där respektive elev tydligt ser sin skolutveckling och utvecklingspotential. Utifrån den kan man också öka graden av ansvar och inflytande utifrån skolmognad och motivation. 15

Kunskaper Mål Skolans ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (2.2 Lgr 11) Var är vi? Nulägesbeskrivning. Hur ser vår verksamhet ut idag? - Alla elever ges möjlighet till egen tid med en lärare. - Utgår från intressen i all undervisning i den mån det är möjligt. - Formativ bedömning med direktrespons - Medveten kunskapsnivån fastställs, kartläggning där lärare/behandlare arbetar med helheten kring eleven vilket gör det lätt att följa upp och inga elever hamnar mellan stolarna. - Möjlighet att anpassa dagar/undervisning efter dagsform i samarbete med hemmet. - Tillit i arbetsgruppen och elevgruppen. - Vi jobbar för en stressfri miljö där eleverna får lyckas i små steg efter sina individuella förmågor och förutsättningar. - Upplevelsebaserad och flexibel undervisning. - Ämnesövergripande tematiskt arbetssätt - Matematiklyft för lärare. - Screening av eleverna, DLS, lärstilar, m.m. - Eleverna är medvetna om sina förutsättningar och behov i skolmiljön. Vart är vi på väg? Analysera och bedöma utvecklingsbehov - Utveckla trappan för alla elever där förutsättningar för skolarbete fastställs. - Enhällig dokumentation. - Tydlig och strukturerad anpassad undervisning upplagd efter elevens individuella behov. - Eleverna ska ha meningsfulla och begripliga dagar (KASAM). - Tydligare fokus på personlig utveckling i skolmiljö (trappan) och kunskapsutveckling. - Kontinuitet i grupperna, både personal och elevgrupper. - Nyheter och läsning varje dag för att öka läsförmågan och hos våra elever. - Fältförlagada studier kopplad till läroplaner. - Tematiskt och ämnesövergripande undervisning. - Öka måluppfyllelse i NO-ämnen. - Alla eleverna ska kartläggas i framförallt sv,ma,eng. - Alla elever har individuella planer upprättade i teamet. - Att eleverna stegvis tar mer och mer ansvar för sitt lärande - synliggöra i trappan. - Känna att skolan är meningsfull och lustfylld mer skolarbete ute på fältet. - Motivation i lärandet med egen önskan att lyckats arbeta i arbetsteam där ungdomen står i fokus. 16

Hur tar vi oss dit? planera och genomföra insatserna - Med hjälp av grundlig utredning och framåtsyftande planering kopplat till åtgärdsprogram. - Vi skapar arbetsteam kring eleverna, möten varje vecka där kunskapsutvecklingen ständigt checkats av. - Enklare dokumentation som hålls levande och används på rätt sätt. - Kartläggning av samtliga elever. - Lärarna är samlade i samma lokaler hela dagen. - Hemklassrum och egna arbetsplatser för alla elever. - NO-sal, skapande och bibliotek ligger samlat på ett plan. - Utse en biblioteksansvarig, göra biblioteksbesök. - Personalen får handledning varannan vecka. - Kreativ miljö för både personal och elev. - Personalutbildning, matematiklyft, KBT-utbildning, rektorsutbildning, intern specialpedagogisk utbildning. Analys Alla elever på skolan ska ges möjlighet att uppnå sina mål. Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger behörighet till gymnasiestudier på nationella program ska öka. Inför läsåret skall tematiskt och skapande undervisning ge högre måluppfyllelse genom ämnesövergripande undervisning. Vi ska fortsätta samarbetet med andra skolor i kommunen, där lärare träffas i ämnes lag och diskuterar likvärdig bedömning. Vi försöker kartlägga elevens kunskapsnivå innan eleven börjar genom att kontakta tidigare skolor för en pedagogisk överlämning, detta för att så snabbt som möjligt undervisa på rätt nivå. Elevernas kunskapsresultat följs upp och analyseras systematiskt vid studiedagar och andra avstämningar. Tillsammans utarbetas individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram som ska ge skolan verktyg att ge eleven förutsättningar att lyckas med att nå målen. Arbetet med de individuella studieplanerna och åtgärdsprogram är ett återkommande samtalsämne vid lärarträffarna, för att utveckla ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen. För att öka elevernas medvetenhet gällande skolarbete arbetar lärarlaget hårt för att finna metoder för att konkretisera kursplanemålen. Lärarna har återkommande pedagogiska diskussioner för att finna metoder när det gäller att tydliggöra målen. Inför terminen finns en ambition att arbeta tematiskt utifrån en eller ett par ämnen. Lärarna ser en mycket stor fördel med att arbeta ämnesövergripande, skapande och tematiskt. Skolans studie och yrkesvägledare är behjälplig vid val till gymnasiet, praktik, företagsbesök och annat som hör till under hela skoltiden. 17