2010-03-31 Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med ansvarstagande för de offentliga finanserna, utgör fortsatt viktiga delar i arbetet framåt. När vi nu stakar ut Sveriges väg ur krisen vill vi också att de som drabbats hårdare än andra ska få del av förbättringarna. Så vill vi hålla samman Sverige. I dag presenterar partiledarna i Alliansen en särskild satsning riktad till barn och unga. Satsningen består av tre delar: höjt flerbarnstillägg i barnbidraget om totalt 700 miljoner kronor, en särskild sommarjobbsatsning för skolungdomar på 100 miljoner kronor och en förstärkt satsning på sommarskolor med 20 miljoner kronor. Flerbarnstillägget höjs från och med den 1 juli 2010 med 50 kronor per månad för det andra barnet, med 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Satsningen på sommarjobben avser sommarjobb i kommuner, landsting och ideella föreningar. Det syftar till en kommunal heleller deltidsanställning som pågår i 2-8 veckor under juni-augusti. Kostnaden uppgår till 100 miljoner kronor och beräknas skapa ca 15 000 heltidsjobb. Vad gäller sommarskolor fördubblas 2009 års satsning till 60 miljoner kronor. Det betyder att ytterligare 20 miljoner kronor skjuts till utöver de 40 miljoner kronor som redan avsatts för 2010. Sommarskolor är en frivillig undervisning som främst söks av elever i årskurs 9 som ej nått behörighet till gymnasiet.
Höjt flerbarnstillägg för ökad trygghet för barnfamiljer Barnfamiljer lever ofta med små marginaler och en tung försörjningsbörda. Det gör att de löper hög risk att drabbas hårdare än andra vid svåra ekonomiska tider. Vi vill inte att denna grupp halkar efter i krisens spår. Därför gör vi en särskild förstärkning riktad till barnfamiljer. Det allmänna barnbidraget bidrar till förbättrade förutsättningar för en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Barnfamiljer, särskilt de med många barn, utgör en förhållandevis stor andel av de hushåll som har en låg ekonomisk standard. Ett ändamålsenligt sätt att förbättra dessa hushålls ekonomiska standard är att höja flerbarnstillägget inom barnbidraget. Alliansregeringen kommer därför att föreslå att flerbarnstillägget höjs från och med den 1 juli 2010. Detta med 50 kronor per månad för det andra barnet, med 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn därutöver. Det innebär att flerbarnstillägget efter höjningen därmed uppgår till 150 kronor för andra barnet, 454 kronor för tredje barnet, 1010 kronor för fjärde barnet och 1250 kronor för femte barnet och uppåt. Satsningen uppgår till 355 miljoner kronor på halvårsbasis för 2010 och 710 miljoner kronor på helårsbasis från och med 2011. Tabell 1: Utformning av höjt flerbarnstillägg Total höjning för familjer med 5 barn 50 100 150 200 500 Total höjning för familjer med 5 barn kr/ år 600 1 200 1 800 2 400 6 000 Tabell 2: Nya nivåer i flerbarnstillägget (per månad) Totalt 5 barn 150 454 1 010 1 250 2 864 Tabell 3: Nya nivåer i flerbarnstillägget (per år) Totalt 5 barn 1 800 5 448 12 120 15 000 34 368 Till de nya nivåerna i flerbarnstillägget enligt tabell 3 ska det allmänna barnbidraget läggas på 12 600 kronor per barn och år. 2
3 Förslaget om höjt flerbarnstillägg är fördelningspolitiskt träffsäkert. Detta då det gynnar hushåll med låg ekonomisk standard. Se figur 1 nedan. Figur 1: Förändring av ekonomisk standard 0,25 Förändring av ekonomisk standard Justerad disponibel inkomst (%) Per inkomstdecil 0,2 0,15 0,1 0,05 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Låg inkomst Hög inkomst Förslaget innebär också att andelen ensamstående hushåll med låg ekonomisk standard och tre barn eller fler beräknas minska med tre procentenheter. Det innebär att gruppen som helhet minskar med drygt sex procent. En särskild sommarjobbsatsning för skolungdomar Den ekonomiska krisen har försvårat situationen för ungdomar på arbetsmarknaden. Möjligheten för skolungdomar att finna en sysselsättning under sommaren riskerar att vara begränsad. Alliansregeringen vill förbättra unga människors möjlighet till tidig kontakt med arbetsmarknaden. Av denna anledning aviseras en tillfällig satsning på sommarjobb för skolungdomar. Satsningen på sommarjobben avser sommarjobb i kommuner, landsting och ideella föreningar. Den syftar till en kommunal hel- eller deltidsanställning som pågår i 2-8 veckor under juni-augusti. Satsningen uppgår till 100 miljoner kronor 2010 och beräknas kunna tillskapa ca 15 000 sommarjobb på heltid. Målgruppen för satsningen är de ungdomar som avslutar årskurs nio samt de som går ut gymnasiets första och andra årskurs. Arbetsplatser kan till exempel vara inom parkskötsel, fritidsverksamhet, äldre- och handikappomsorg samt uppgifter inom föreningslivet.
4 Sommarjobbsatsningen syftar till att erbjuda ungdomar praktisk arbetslivserfarenhet och ge möjlighet till referenser och nya kontakter. Förslaget ökar möjligheterna för skolungdomar att få en sysselsättning under sommaren 2010. Genom den särskilda sommarjobbsatsningen ökar utbudet av sommarjobb. Det ger i sin tur ökade möjligheter till sommarjobb även för de som annars skulle ha svårt att finna sommarjobb på egen hand, såsom t.ex. funktionshindrade, nyanlända invandrare eller ungdomar som av sociala skäl behöver sysselsättning. Satsningen gör det även möjligt för kommunerna om de så önskar att erbjuda sommarjobb varvat med sommarskola, vilket även kan öka intresset för elever att gå i sommarskola. Kommunen är ansvarig för att sommarjobben kommer till stånd med hjälp av den statliga finansieringen. Regeringens anslag till sommarjobb ska huvudsakligen gå till lönekostnader, men kan även till en mindre del täcka kommunernas administrationskostnader för att anskaffa nya sommarjobb. En förstärkt satsning på sommarskola Sommarskola är frivillig undervisning för elever under sommarlovet och vänder sig till elever i åldrarna 14-18 år som haft svårigheter att nå målen för utbildningen. För grundskolan ligger fokus ofta på ämnena svenska, matematik och engelska vilka ger behörighet till gymnasieskolans nationella program. Sommarskolan kan pågå någon vecka eller under flera veckors tid. Runt hälften av alla kommuner anordnade sommarskola 2008. Det vanligaste är att sommarskola erbjuds direkt efter skolavslutning i juni, så att de som vill söka till gymnasiet hinner få besked om ett eventuellt ändrat betyg. På nationell nivå är det 11 procent av niondeklassarna som ej når godkänt i svenska, matematik eller engelska. Av de niondeklassare som gick i sommarskola 2008 och saknade betyg i något av dessa ämnen, lyckades nästan hälften bli godkända och få behörighet till gymnasieskolans nationella program. Sommarskolor kan arrangeras för årskurserna 7-9 respektive gymnasiet. Alliansregeringen föreslår nu en förstärkt satsning på sommarskolor. Avsikten är att fördubbla 2009 års satsning till 60 miljoner kronor. Det betyder att ytterligare 20 miljoner kronor skjuts till utöver sedan tidigare avsatta 40 miljoner kronor. 2009 fick 12 000 ungdomar
sommarskoleplatser. En fördubblad satsning förväntas därför leda till ca 20 000 25 000 sommarskoleplatser 2010. En utvidgad satsning på sommarskolor ger fler ungdomar möjlighet att komplettera sina betyg och därmed förbättra förutsättningarna att få slutbetyg, något som erfarenheten visat förbättrar utsikterna på arbetsmarknaden. Utformning av satsningen till sommarskolor Bidraget per elev är högst 5 000 kronor. Alla grundskolor och gymnasieskolor som har elever mellan 14 och 18 år kan söka bidrag till sommarskola. Skolverket beslutar om medlen. I många fall (del)finansierar kommuner (huvudman) sommarskolor och/eller anordnar extraundervisning under andra lov eller i något fall på söndagar. Sommaren 2008 beviljades statligt bidrag för kommunala och fristående huvudmän att bedriva sommarskola för 10 200 elever. Den var en ökning jämfört med 2007 (drygt 7 000 elever) och startåret 2006 (drygt 4 000). Nytt för 2009 var att även gymnasieskolor kunde ansöka om bidrag. För 2009 fanns resurser till runt 12 000 platser. Drygt 22 000 platser söktes. Huvudmännen rapporterade sedan att det gick 16 760 elever i sommarskolan. Platserna utöver de 12 000 finansierades av huvudmännen. Med den nya satsningen utökas målgruppen till att även kunna omfatta 19-åringar. Därmed kommer elever som (i) ännu inte har avslutat gymnasieskolan (saknar slutbetyg) och som (ii) har, eller riskerar, att få IG i någon eller några kurser att kunna läsa upp dessa under sommaren. Sommarskolan ska kunna kombineras med arbete, t ex sommarjobbssatsningen. 5