2019 Befolkningsprognos 2019 2022 med utblick mot 2030
Stadskontorets utredningsenhet Juli 2019 Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se 036-10 57 30 www.jonkoping.se/statistik jonkoping.se
Sammanfattning Befolkningsprognosen för Jönköpings kommun innebär att folkmängden under prognosperioden 2019 2022 ökar med 6 430 personer från 139 222 år 2018 till 145 650 år 2022. I en utblick till 2030 antas folkmängden i kommunen uppgå till 157 910 invånare. Prognosen för perioden 2019 2022 innebär följande: Folkmängden ökar med 6 430 personer från 139 222 till 145 650. Antalet barn i åldern 0 5 år ökar med 310. Antalet barn i grundskoleåldern, 6 15 år, ökar med 1 280. Åldersgruppen 16 18 år, det vill säga ungdomar i gymnasieåldern, ökar i antal med 630. Invånarantalet i förvärvsarbetande åldrar, 19 64 år, ökar med 3 240. Antalet yngre pensionärer, 65 79 år, ökar med 440. De äldre pensionärerna, 80 år och äldre, ökar i antal med 530. Prognosen bygger på den faktiska folkmängden 2018-12-31, antaganden om fruktsamhet och dödsrisker samt det av kommunfullmäktige (2019-03-28 61) beslutade antagandet för flyttnettot (inflyttning minus utflyttning). 3
4
Innehåll Sid Sammanfattning 3 Kommunprognos 7 Yngre åldrar 8 Förvärvsarbetande 9 Äldre åldrar 10 Delområdesprognos 11 Förutsättningar 14 5
6
Kommunprognos Folkmängden i Jönköpings kommun beräknas öka med 6 430 personer till 2022. År 2018 var invånarantalet 139 222 och beräknas för år 2022 uppgå till 145 650 (samtliga uppgifter avser den 31 december respektive år). I en utblick mot år 2030 förväntas folkmängden uppgå till 157 910. Ökningen fram till 2030 beror både på att det förväntas födas fler än det dör och att inflyttningen till kommunen antas vara högre än utflyttningen från kommunen. Diagram A Faktisk folkmängd 1990 2018, prognos 2019 2022 och utblick mot 2030 Antal 170 000 160 000 Faktisk f olkmängd 1990 2018 Prognos 2019 2022 Utblick 2023 2030 150 000 140 000 130 000 120 000 110 000 100 0000 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen åren 2018 2022 för olika åldersgrupper. Utvecklingen visas även för prognosåren och med en utblick för åren 2023 2030 i diagram på kommande sidor under respektive rubrik. Tabell 1 Faktisk folkmängd 2018 och prognos 2019 2022 År Folkmängd efter åldersgrupper Summa 0 5 6 15 16 18 19 64 65 79 80+ 2018 10 029 16 545 4 442 81 848 18 998 7 360 139 222 2019 10 120 16 880 4 570 82 620 19 190 7 400 140 770 2020 10 200 17 200 4 800 83 330 19 330 7 530 142 370 2021 10 300 17 530 4 910 84 170 19 460 7 650 144 000 2022 10 340 17 820 5 070 85 090 19 440 7 890 145 650 Anmärkning: Avrundade siffror för prognosåren. 7
Yngre åldrar Åldersgrupperna 0 5, 6 15 och 16 18 år Under de närmaste fyra åren beräknas antalet barn i åldersgruppen 0 5 år att öka med cirka 310, från 10 029 barn år 2018 till 10 340 barn år 2022. I utblicken mot 2030 förväntas antalet 0 5-åringar öka ytterligare något till 10 660. Ökningen under perioden beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar ökar, vilket ger något fler födda barn. Vid senaste årsskiftet var antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) 16 545. Till år 2022 beräknas antalet öka och då uppgå till 17 820. År 2030 förväntas antalet barn i grundskoleåldern vara cirka 18 640. Åldersgruppen 16 18 år, det vill säga befolkningen i gymnasieåldern, beräknas öka under prognosperioden 2019 2022 med cirka 630 ungdomar, från 4 442 till 5 070. I utblicken mot 2030 förväntas antalet ungdomar i åldern 16 18 år fortsätta att öka och beräknas i slutet av perioden att vara 5 920. Diagram B Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 0 5, 6 15 och 16 18 år Antal 20 000 Faktisk f olkmängd 1990 2018 Prognos 2019 2022 Utblick 2023 2030 16 000 6 15 år 12 000 8 000 0 5 år 4 000 16 18 år 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 8
Förvärvsarbetande Åldersgruppen 19 64 år Antalet personer i förvärvsarbetande åldrar (19 64 år) beräknas öka från 81 848 år 2018 till 85 090 år 2022, en ökning med 3 240. I utblicken mot 2030 antas gruppen öka med ytterligare 7 600 personer. Andelen i förvärvsarbetande åldrar uppgick år 2018 till 58,8 procent av den totala folkmängden. Andelen förväntas minska något under prognosperioden och uppgå till 58,4 procent år 2022. Åldersgruppens andel i förhållande till den totala folkmängden minskar alltså trots att åldersgruppen ökar i antal. Detta beror på att ökningen av antalet personer i övriga åldrar är större än ökningen av antalet personer i förvärvsarbetande åldrar. I utblicken mot 2030 antas andelen sedan att öka till 58,7 procent. Antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar, det vill säga yngre än 19 år och äldre än 64 år, antas öka med 3 190 till år 2022 och därefter med ytterligare 4 660 till år 2030. Tillsammans utgör dessa åldersgrupper 41,2 procent av befolkningen 2018 och 41,6 procent år 2022. Till 2030 förväntas andelen att vara 41,3 procent. Ökningen av antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar beror på såväl fler barn som fler äldre. Att andelen personer i förvärvsarbetande åldrar minskar innebär att försörjningskvoten ökar något under prognosperioden men att vara åter på samma nivå som i dag till utblicken 2030. Med försörjningskvot avses befolkningen i åldersgrupperna 0 18 och 65+ år i förhållande till befolkningen i förvärvsarbetande åldrar (19 64 år). Det blir alltså fler att försörja för varje förvärvsarbetande. I dag är det 70 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar, år 2022 förväntas det vara 71 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar. Diagram C Faktisk utveckling, prognos och utblick för befolkning i förvärvsarbetande och icke-förvärvsarbetande åldrar Antal 100 000 Faktisk f olkmängd 1990 2018 Prognos 2019 2022 Utblick 2023 2030 90 000 58,4 % (2022) 58,7 % (2030) 80 000 70 000 60 000 57,8 % (1990) 19-64 år 58,8 % (2018) 41,6 % (2022) 41,3 % (2030) 50 000 40 000 42,2 % (1990) 0-18 år, 65+ år 41,2 % (2018) 30 000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 9
Äldre åldrar Åldersgrupperna 65 79 och 80 år och äldre Åldersgruppen 65 79 år, de yngre pensionärerna, minskade under hela 1990-talet och i inledningen av 2000-talet. Sedan 2003 har dock antalet ökat och förväntas fortsätta öka under de närmaste åren. I prognosen beräknas antalet yngre pensionärer öka med cirka 440 personer, från 18 998 år 2018 till cirka 19 440 år 2022. I utblicken till år 2030 kommer gruppen 65 79 år att öka marginellt och då uppgå till 19 480 personer. De äldre pensionärerna ökade kraftigt under 1990-talet och i början av 2000-talet. Under de senaste åren har antalet inte ökat i samma takt. År 1990 fanns 4 865 personer i kommunen som var 80 år och äldre och i slutet av 2018 var antalet 7 360, vilket är en ökning med över 50 procent. Antalet personer som är 80 år och äldre kommer att öka de närmaste åren. Fram till 2022 förväntas åldersgruppen att öka med cirka 530 personer, vilket innebär att det då finns cirka 7 890 personer i kommunen som är 80 år och äldre. I utblicken mot 2030 förväntas gruppen 80 år och äldre att öka till 10 510 personer, varav den stora ökningen sker bland 80 89-åringarna. Det innebär att antalet som är 80 år och äldre kommer att öka med 42 procent från 2018 till 2030. Diagram D Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 65 79 och 80 år eller äldre Antal 24 000 20 000 Faktisk f olkmängd 1990 2018 Prognos 2019 2022 Utblick 2023 2030 16 000 12 000 65-79 år 8 000 80+ år 4 000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 10
Delområdesprognos Befolkningsutvecklingen i olika delområden påverkas av det befintliga fastighetsbeståndets karaktär och av nyproduktionen av bostäder. I områden med nybyggnation görs antaganden om inflyttarnas antal och åldersfördelning beroende på bostädernas karaktär. Delområdesprognosen har som utgångspunkt den nybyggnation som redovisas i kommunens bostadsförsörjningsprogram. Osäkerhet inom byggbranschen medför dock svårigheter att förutse vilka projekt som verkligen påbörjas och i vilken takt utbyggnaden kommer att ske. Delområdesprognosen ska därför tolkas med stor försiktighet. Under 2018 påbörjades byggandet av 1 011 bostäder i Jönköpings kommun. Därutöver påbörjades även byggnationen av 53 bostäder med tillfälligt bygglov som även blev färdigställda under året. Av de påbörjade permanenta bostäderna var 52 procent hyresrätter, 34 procent bostadsrätter och 14 procent äganderätter. Antalet påbörjade bostäder är den högsta noteringen under 2000-talet. Antalet inflyttningsfärdiga permanenta bostäder under året uppgick till 905. Av dessa var 51 procent hyresrätter, 33 procent bostadsrätter och 16 procent äganderätter. Den 1 januari 2019 pågick byggandet av 1 411 bostäder 54 procent bostadsrätter, 37 procent hyresrätter och resterande 9 procent äganderätter. En majoritet av bostäderna som var i produktion vid årsskiftet förväntas bli färdigställda under 2019. I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet görs en bedömning att det finns förutsättningar för ett möjligt byggande av cirka 2 200 bostäder per år under perioden 2019 2022. Med stor sannolik kommer dock inte all byggnation att komma igång under perioden. Kommunens mål för bostadsbyggandet är att det i genomsnitt ska påbörjas 1 000 bostäder per år. Befolkningsutvecklingen för stadsdelar, andra tätorter och landsbygdsområden (statistikområden på tresiffernivå) för åren 2018 2022 redovisas på följande sidor. Inom några områden ökar folkmängden kraftigt beroende på en stor förväntad nyproduktion av bostäder. Det handlar framför allt om den nya stadsdelen Munksjöstaden där det beräknas bo 1 900 personer år 2022, en ökning med 1 060 personer från årsskiftet 2018/2019. Områden utanför stadskärnan som förväntas öka mycket under prognosperioden gör det främst beroende på en stor planerad nybyggnation av både småhus och flerbostadshus. Exempel på sådana områden är Samset-Åsen (+890 personer), Ekhagen (+610), Kortebo (+420) och Egna Hem-Fagerslätt (+410). Stadskontorets utredningsenhet kan hjälpa till med befolkningsprognoser på andra geografiska nivåer, till exempel församlingar, skolupptagningsområden samt äldreomsorgsområden. Kontaktuppgifter finns i inledningen av rapporten. 11
Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2018 och prognos för 2019 2022 Område Folkmängd Beräknad folkmängd 2018 2019 2020 2021 2022 111 Centrum Öster 3 540 3 630 3 680 3 670 3 700 112 Liljeholmen 3 328 3 350 3 360 3 360 3 380 113 A6-Ryhov 29 30 30 140 250 114 Rosenlund 2 984 2 990 2 980 2 960 2 930 115 Ekhagen 5 887 5 900 6 040 6 210 6 500 116 Österängen 3 740 3 800 3 830 3 850 3 840 117 Vättersnäs 1 706 1 700 1 690 1 670 1 640 118 Kålgården 2 487 2 560 2 920 2 890 2 840 121 Huskvarna Centrum 3 480 3 470 3 460 3 430 3 390 122 Norrängen 1 858 1 860 1 850 1 950 2 090 123 Brunstorp 429 430 430 430 420 124 Gråbo-Tormenås 3 647 3 660 3 660 3 640 3 600 125 Huskvarna Söder 2 553 2 580 2 590 2 600 2 590 126 Öxnehaga 5 548 5 580 5 680 5 860 6 030 127 Bråneryd 443 440 440 440 430 131 Egna Hem-Fagerslätt 1 933 1 960 2 170 2 260 2 340 132 Jutaholm 588 590 590 590 580 133 Stensholm-Jöransberg 2 954 2 960 2 960 2 940 2 910 134 Hakarps landsbygd 370 370 370 360 350 211 Centrum Väster 4 166 4 140 4 140 4 170 4 250 212 Jönköping Söder 5 904 5 910 5 920 5 900 5 830 213 Bäckalyckan 1 822 1 810 1 800 1 780 1 750 214 Torpa 3 029 3 050 3 070 3 070 3 050 215 Mariebo 1 827 1 830 1 830 1 820 1 800 216 Gräshagen 2 083 2 090 2 090 2 080 2 060 217 Tokarp 852 860 860 850 840 218 Munksjöstaden 839 1 230 1 420 1 630 1 900 221 Bymarken 6 965 6 930 6 900 6 950 6 940 222 Dalvik 1 778 1 790 1 910 1 900 1 890 223 Skänkeberg 985 980 990 970 960 224 Järstorp 968 970 970 960 940 225 Kortebo 1 543 1 560 1 570 1 810 1 960 226 Samset-Åsen 703 1 110 1 360 1 530 1 590 231 Attarp-Backamo 3 226 3 260 3 290 3 410 3 530 232 Nyarp-Torp 3 879 3 870 3 880 3 990 4 080 233 Trånghalla 1 285 1 280 1 270 1 260 1 240 234 Bankeryds landsbygd 876 880 870 870 860 312 Fridhem 6 10 10 70 320 313 Ljungarum kyrkby 2 072 2 140 2 130 2 110 2 080 315 Haga 541 550 550 550 550 Fortsättning nästa sida 12
Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2018 och prognos för 2019 2022, fortsättning från föregåendesida Område Folkmängd Beräknad folkmängd 2018 2019 2020 2021 2022 316 Gamla Råslätt 815 820 820 810 810 317 Kättilstorp 723 720 720 710 700 321 Råslätt 5 455 5 500 5 510 5 580 5 620 322 Grästorp 1 084 1 080 1 080 1 070 1 050 324 Lockebo 376 380 370 370 360 325 Hovslätt Norr 1 141 1 140 1 140 1 140 1 120 326 Hovslätt Söder 2 238 2 340 2 380 2 440 2 510 331 Barnarp-Odensjö 2 938 2 980 2 980 2 990 3 030 332 Barnarps landsbygd 702 710 710 700 690 341 Norrahammar Norr 2 130 2 130 2 130 2 140 2 130 342 Norrahammar Söder 1 790 1 800 1 840 1 830 1 810 343 Flahult 956 960 1 010 1 010 990 344 Norrahammars landsbygd 291 290 290 290 290 351 Taberg 3 251 3 260 3 280 3 390 3 600 352 Månsarp 1 241 1 250 1 270 1 330 1 400 353 Månsarps landsbygd 379 380 380 370 370 411 Bottnaryd 736 740 740 740 750 412 Bottnaryds landsbygd 502 500 500 490 480 421 Mulseryd 496 500 500 490 490 431 Angerdshestra 402 400 400 400 390 441 Norra Unnaryd 295 290 290 290 280 511 Tenhult 3 179 3 200 3 210 3 260 3 390 512 Tenhults landsbygd 1 552 1 560 1 560 1 550 1 530 521 Ödestugu 517 520 520 510 510 611 Lekeryd 780 780 770 810 840 612 Lekeryds landsbygd 988 990 980 980 960 621 Svarttorp 607 610 610 600 590 631 Järsnäs 644 640 640 640 630 711 Kaxholmen 1 673 1 680 1 670 1 660 1 640 712 Skärstad 1 949 1 990 2 030 2 040 2 040 811 Gränna 2 662 2 650 2 630 2 620 2 600 812 Gränna landsbygd 1 462 1 450 1 440 1 420 1 410 821 Visingsö 732 730 720 710 700 831 Ölmstad 1 541 1 550 1 550 1 570 1 560 Restförda samt övriga områden 142 140 140 140 140 Summa 139 222 140 770 142 370 144 000 145 650 13
Förutsättningar Prognosen tas fram med hjälp av antaganden om inflyttningens och utflyttningens storlek, fruktsamhetstal 1 och dödsrisker. Flyttnettot, det vill säga inflyttning minus utflyttning, antas vara positivt under såväl prognosperioden som i utblicken mot 2030. I prognosen uppgår överskottet till i medeltal 1 100 personer per år för prognosåren 2019 2022. Under åren 2023 2030 förväntas ett något lägre flyttnetto på i genomsnitt 1 060 personer per år. Både in- och utflyttningen har trendmässigt ökat sedan början av 1980-talet. Majoriteten av de som flyttar till och från Jönköping är i åldern 19 29 år. Av det totala antalet inflyttare under 2018 var 54,1 procent i denna åldersgrupp. Av inflyttarna 2018 var det 27 procent som var återflyttare, det vill säga att de tidigare någon gång har bott i Jönköpings kommun. Av utflyttarna 2018 var det 74 procent som tidigare hade flyttat till kommunen och nu valde att flytta vidare. Jönköping har under många år haft ett positivt flyttnetto mot länets kommuner, men den trenden bröts under 2018. Flyttnettot mot övriga kommuner i länet för 2018 var -50. Flyttnettot var negativt mot kommunerna Habo, Mullsjö, Sävsjö och Vaggeryd. Mot övriga kommuner i länet var flyttnettot positivt. Flyttnettot mot kommuner i övriga län i Sverige var positivt (+261 personer) under 2018, vilket är 37 personer färre än 2017. Nettoinvandringen under 2018 uppgick till +1 087, vilket är 195 personer färre än 2017. Invandringen har minskat med 204 personer jämfört med året innan, medan utvandringen har ökat med 50 personer jämfört med året innan. Av invandringen under 2018 var det 102 som var återflyttare, det vill säga att de är födda i Sverige men bott utomlands under en period. Födelsenettot beräknas med hjälp av riksgemensamma fruktsamhetstal (antal födda barn per kvinna) och dödsrisker för olika åldrar som är utarbetade av Statistiska centralbyrån (SCB). Dessa korrigeras sedan efter Jönköpings lokala förhållanden. Födelsenettot förväntas för 2019 2022 i genomsnitt vara 500 personer per år. I utblicken 2023 2030 är nettot något lägre på i genomsnitt 470 personer. Under 2018 föddes i genomsnitt i kommunen 1,78 barn per kvinna, vilket är en ökning från 2017. I riket föddes i genomsnitt 1,75 barn per kvinna 2018, vilket är en minskning från året innan. Medellivslängden i Jönköpings kommun är 84,8 år för kvinnor och 81,1 år för män. Det är högre än i riket som helhet både för kvinnorna och för männen. Medellivslängden har ökat under lång tid både i Jönköping och i riket, exempelvis var medlivslängden i genomsnitt närmare två år kortare för tio år sedan. På nästa sida finns en tabell över befolkningsförändringarna i Jönköpings kommun från kommunsammanslagningen 1971 till och med 2018. 1 Det summerade fruktsamhetstalet är ett mått för att mäta benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period. Summerad fruktsamhet är ett mått som anger det antal barn en fiktiv kvinna skulle få under hela sin reproduktiva period om benägenheten i olika åldrar att få barn förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs. (Källa: SCB) 14
Tabell 3 Folkmängdsförändringar 1971 2018 År Folkmängd Folkökning Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Födda Döda Födelsenetto 1971 107 743 45 3 512 4 062-550 1 666 992 674-1972 108 175 432 3 583 3 855-272 1 622 965 657 47 1973 108 063-112 3 688 4 303-615 1 526 1 030 496 7 1974 108 195 132 4 018 4 327-309 1 520 1 088 432 9 1975 108 500 305 4 301 4 457-156 1 453 996 457 4 1976 108 171-329 3 534 4 134-600 1 320 1 053 267 4 1977 108 568 397 3 386 3 336 50 1 357 1 017 340 7 1978 108 179-389 2 978 3 477-499 1 226 1 119 107 3 1979 107 652-527 2 888 3 544-656 1 271 1 137 134-5 1980 107 561-91 3 394 3 611-217 1 228 1 112 116 10 1981 107 413-148 2 949 3 123-174 1 165 1 136 29-3 1982 107 134-279 2 664 3 078-414 1 216 1 096 120 15 1983 106 899-235 2 599 2 923-324 1 214 1 108 106-17 1984 107 031 132 2 926 2 993-67 1 285 1 068 217-18 1985 107 362 331 3 177 3 038 139 1 306 1 145 161 31 1986 108 235 873 3 785 3 019 766 1 332 1 219 113-6 1987 108 962 727 3 400 2 819 581 1 317 1 179 138 8 1988 109 890 928 3 645 3 034 611 1 544 1 229 315 2 1989 110 860 970 3 918 3 328 590 1 486 1 100 386-6 1990 111 486 626 3 535 3 353 182 1 641 1 196 445-1 1991 112 277 791 3 579 3 313 266 1 712 1 186 526-1 1992 112 802 525 3 301 3 212 89 1 634 1 218 416 20 1993 113 557 755 3 682 3 341 341 1 655 1 248 407 7 1994 114 811 1 254 4 661 3 735 926 1 516 1 194 322 6 1995 115 429 618 4 169 3 782 387 1 440 1 210 230 1 1996 115 636 207 4 000 3 901 99 1 301 1 196 105 3 1997 115 510-126 4 201 4 359-158 1 205 1 182 23 9 1998 115 897 387 4 594 4 210 384 1 269 1 314-45 48 1999 116 344 447 4 884 4 380 504 1 196 1 244-48 -9 2000 117 095 751 5 198 4 452 746 1 233 1 219 14-9 2001 117 896 801 5 096 4 300 796 1 224 1 218 6-1 2002 118 581 685 4 979 4 358 621 1 297 1 229 68-4 2003 119 340 759 4 971 4 309 662 1 325 1 226 99-2 2004 119 927 587 5 021 4 602 419 1 423 1 247 176-8 2005 120 965 1 038 5 510 4 603 907 1 370 1 229 141-10 2006 122 194 1 229 5 975 4 962 1 013 1 468 1 250 218-2 2007 123 709 1 515 6 243 5 085 1 158 1 502 1 150 352 5 2008 125 154 1 445 6 052 5 019 1 033 1 573 1 159 414-2 2009 126 331 1 177 5 701 5 002 699 1 631 1 148 483-5 2010 127 382 1 051 5 996 5 408 588 1 677 1 220 457 6 2011 128 305 923 5 908 5 439 469 1 664 1 216 448 6 2012 129 478 1 173 6 163 5 456 707 1 657 1 199 458 8 2013 130 798 1 320 6 334 5 485 849 1 625 1 161 464 7 2014 132 140 1 342 6 614 5 782 832 1 677 1 169 508 2 2015 133 310 1 170 6 655 5 955 700 1 662 1 217 445 25 2016 135 297 1 987 7 103 5 741 1 362 1 715 1 101 614 11 2017 137 481 2 184 7 341 5 592 1 749 1 615 1 202 413 22 2018 139 222 1 741 7 299 6 001 1 298 1 688 1 253 435 8 Källa: SCB Just. 15