Nyhedsbrev #1, april 2009

Øresundsregionen som Kreativ Metapol Nyhedsbrev #1, april 2009 Indhold: Hvad sker der lige nu i grupperne? Af Søren Buhl Hornskov, sbh@herlevbibliotek.dk I leken er det lättare att hitta kreativa svar. Interview med Svenjohan Davidson (Malmö Södra Innerstad) Af Eva Grip Det teoretiske hjørne: Kulturbegreber i det mangfoldige Metapol-projekt projekt Af Inger Halleløv Kalenderen: Husk workshop den 27/5! 28/4 2009 Kultur og erhverv (Hässleholm) 30/4 2009 MasterClass: Byens landskaber (RUC) 5/5 2009 Koordinatormøde (Sverige) 5/5 2009 Byen som scene (Frederiksberg) 11/5 2009 Kultur og sundhed (Herlev) 18/5 2009 Kultur og børn/unge (Simrishamn) 27/5 2009 Metapol-workshop: kunstkompetence som redskab. Program følger snarest! Se hele kalenderen på www.kreativ-metapol.net Øresundsregionen som Kreativ Metapol www.kreativ-metapol.net Formandskab: Børne- og kulturdirektør Flemming Olsen, Herlev Kommune. Utredare Ola Jacobson, Kultur Skåne Redaktion: Projektleder Søren Buhl Hornskov, sbh@herlevbibliotek.dk, +4521164923 Side 1 af 6

Hvad sker der lige nu i grupperne? Af Søren Buhl Hornskov De fire grupper er nu godt i gang med arbejdet. Selvom de vælger forskellige tilgange, så er udfordringerne er i høj grad det samme: det handler lige nu om at finde balancen mellem partnernes interesser på kort sagt overfor de fælles interesser på lang sigt. Det udfordrer deltagernes opfattelser af, hvor konkrete gruppernes produkter skal være på dette stadie i forløbet. Her et overblik over hvad grupperne hver især har gang i lige nu: Kultur og børn/unge Gruppen har valgt at dele sig op i tre undergrupper, som arbejder med henholdsvis kortlægning, regionalt kulturpas og ungenetværk. Den samlede gruppe besluttede på et møde den 25. marts på Frederiksberg Ungdomsskole hvordan de tre undergrupper skal arbejde herunder hvilke præcise mål grupperne skal have for arbejdet. Èn af planerne er at gå i gang med at planlægge, hvordan man kan udvikle en model for kortlægning af børne- og ungdomskultur. Den 23. april afholder unge-gruppen det andet møde med deltagelse af unge fra regionen. Her deltager 5 unge fra hver af de deltagende kommuner med det formål at få udbygget netværket og komme i gang med at udvikle de kompetencer og løsninger, der skal til for at styrke de unges indbyrdes relationer i regionen. Byen som scene Gruppen har som de første i projektet taget hul på de kreative processer. Det skete med Malmö Högskolas kyndige lederskab på gruppens møde den 18. marts. Se omtalen andetsteds i dette nyhedsbrev det var en meget spændende dag, som bragte gruppen både fremad og tættere på hinanden. Gruppen står med den udfordring, at den skal have ny koordinator. Majken Rhod Larsen får den 1/5 nyt job og går desværre ud af projektet. Vi vil savne Majkens store faglighed på området. Heldigvis er Albertslund stadig med i projektet - og i gruppen. Kultur og sundhed Her er man i gang med en række aktiviteter, herunder udviklingen af en uddannelse for pleje-/vårdpersonale, en kortlægning af forskningen i forholdet mellem kultur og sundhed, og en generel netværksmodel for grænseoverskridende samarbejde på området. Projektet har vist, at Sverige er langt fremme på dette område. Der er vigtige indsigter at hente for de danske deltagere når det gælder evidensbaserede politikker for kultur og sundhed. Kultur och hälsa Gruppen har kastet sig over kortlægningen af kreative erhverv i henholdsvis Kristianstad og Hässleholm. Derfor afholdes 28. april første møde med Sven Nilsson, som sammen med Henrik Haubro og Henrik Sparre-Ulrich skal hjælpe gruppen med at udvikle proces og model for kortlægningen. Desværre er Køge Kommune trådt ud af projektet og derfor mangler gruppen en dansk deltager. Formandsskabet arbejder på sagen, men indtil da er Furesø eneste danske islæt. Furesø har dog samtidig stor interesse i kortlægning, så gruppen har alle forudsætninger for at komme fra land med deres projekt. Side 2 af 6

I leken er det lättare att hitta kreativa svar. Interview med Svenjohan Davidson de senaste femton åren, och skapa nya, berätter Svenjohan. Svenjohan Davidsson, Verksamhetsledaren för Garaget Södre Malmö Innerstad, och deltagare i Byen som scen (foto: Eva Grip) Öppna workshopar Ytterligare en verksamhet har avgörande betydelse för husets liv och utveckling. Det är en tjänst för Malmö stad som heter Dialoglabbet, med kompetens som redan har kommit Kreativ Metapol till gagn. Projektledaren heter Emilie Wieslander och är tillsammans med Svenjohan kontaktperson. Dialoglabbet började arbeta direkt när beslut var fattat 2007 om att Garaget skulle få rymma de efterfrågade behoven. - Innan vi renoverade och började planera för aktiviteter höll vi sju öppna workshopar som tillsammans engagerade 140 besökare, alltifrån tjänstemän i stadsdelsförvaltningarna till boende i området. Några kom bara en gång och andra var med vid varje tillfälle. Vi bjöd in genom affischer, direktutskick i brevlådan och genom mun till mun. af Eva Grip Garaget deltar i modellprojekt Byen som scene. Kontoret ligger på baksidan av en tegelbyggnad från tidigt nittonhundratal, som bland annat varit mekanisk verkstad och senare garage åt miljövänliga elektriskt uppladdade tåg. - När vi startade arbetet här hade vi lokalen, och det fanns behov i området. Fosie stadsdel som är granne med oss behövde ett nytt bibliotek, och Malmö högskola en plats där de kunde synliggöra och beforska intressanta urbana utvecklingsprojekt som skett i Södra Innerstaden Flexibel hemmakänsla På det sättet fick de en lång lista över önskemål om vad garaget skulle kunna vara. Förslagsställarna kan se att deras engagemang har resulterat i handling, att demokratin är på riktigt. I lokalerna är det högt i tak där gamla rör och ventilationsanordningar krälar som silvriga jätteormar, luftigt och ljust, lätta flyttbara väggar på hjul, en liten scen och retromöbler som skapar hemmakänsla. - Min stora insikt efter dessa workshopar var, att vi måste skapa ett fysikt rum som är flexibelt och lämpar sig för många olika användningsområden. Och en annan insikt var att platsen ska Side 3 af 6

ha rötter, det ska gå att se att här har varit en industri, berätter Svenjohan. Myller av aktiviteter Det var Malmö Högskola som på försommaren 2008 lockade Svenjohan att bli intresserad av att delta i Kreativ Metapol. Han såg möjligheter att göra Garaget till en attraktiv plats i Öresundsregionen. Vad han då inte visste var att medborgarnas delaktighet i uppbyggnadsfasen så snabbt skulle resultera i en mångfald av aktiviteter. Vid intervjutillfället i början av april 2009, är varje kväll och helg inbokade fram till juli. - Föreningar som lånar lokalen behöver inte betala något. De kommer hit och lånar en nyckel. Våra krav är att aktiviteten ska vara öppen för alla och att den hör samman med vår lista över önskade aktiviteter. Förutom bland annat konserter, föredrag, diskussionskvällar, filmvisningar, konstutställningar, språkkurser, teaterföreställningar, basketturnering, författaraftnar och dansundervisning kan besökarna surfa på nätet och läsa sin e-post, låna böcker, träffas, pyssla, sy och till och med laga cyklar. Och processen fortsätter med öppna möten en gång i månaden. Utökat nätverk Svenjohan tycker att deltagandet i Kreativ metapol ger hans arbete nya dimensioner. Framför allt förväntar han att utöka sitt nätverk. Han hoppas knyta kontakter i hela regionen som gör det enklare att utveckla den egna verksamheten. - Det är inte så vanligt att tänka i nätverk ännu i offentlig sektor, man håller mera på sitt eget. Jag vill bland annat dra nytta av mastersprogrammet i Roskilde Universitets byudviklingsprogram. Jag önskar att detta kan bli ett sätt att få in verkligheten systematiskt i olika högskoleutbildningar, att det ska bli naturligt att personer med erfarenheter från olika projekt i regionen kan hålla föreläsningar och undervisa på universiteten. Kanske kan Kreativ Metapol vara med och bygga strukturer som gynnar en sådan utveckling. Samarbetet med Malmö Högskola och Roskilde Universitet tror han på sikt visar sig vara en stor förmån. Han hoppas att danska studenter vill komma och engagera sig i deras forskning. Olikheter framtidens styrka När modellprojektet Byen som scene hade sitt första möte var det Garagets Dialoglabb som faciliterade. De gjorde en workshop vars frågeställning var Vad är byen som scene för oss? Konklusionen från den dagen var att deltagarna har mycket olika bilder och olika ingångar i projektet. Det är inte okomplicerat. För Svenjohan är det fortfarande otydligt vad några av deras partners förväntar sig eller vill åstadkomma och andra är väldigt konkreta med stora projekt. - När man träffas kommer man från olika funktioner i sina kommuner. Man ska nå varandra även om man kommer med olika fackkompetenser, min egen är pedagogens. Kulturplaneraren ska möta stadsbyggaren. Det är svårt i början. Det tar tid, innan vi har lärt känna varandra, även om det säkert blir en styrka framöver, säger Davidson. Kreativ workshop Andra modellgruppsmötet var på Malmö högskola. Frågeställningen var Vad gör en plats attraktiv? och det var rätt stort manfall. Några var med bara på förmiddagen och andra på eftermiddagen trots att det var en heldagsworkshop. Utvecklingen i ett projekt behöver ha Side 4 af 6

kontinuitet där det ena bygger på det andra tycker Svenjohan och ser att det kan bli en möjlig prövning för Kreativ metapol. Han grupparbetade med Astrid og Pia från Frederiksberg. - Det var roligt att samarbeta med dem i de kreativa övningarna. Att agera interaktivt gynnar att man lär känna varandra och gör att man närmar sig frågeställningarna från en mer generell nivå. Deltagarna förstår att de kan hitta gemensamma lösningar utan att ta upp sina platsspecifika förutsättningar. I leken är det lättare att hitta kreativa svar som sedan kan omsättas i den allvarliga verkligheten. Produktiv modell Först tog de en bild som skulle symbolisera det som gruppen menade var attraktivt. De kom fram till att vattnets kvalitet av föränderlighet var något de tror spelar in. Och i sin bild hade de en pållare med, för att visa att anknytningen till platsens historia är ett annat viktigt element. I andra övningen arbetade de med samma frågeställning, men bandade i stället ljud och skulle göra ett kollage som varade i tre minuter. Det blev vattenljud; spolning på kranar och av toaletter, liv genom myller av steg och kaffekoppars klirrande och en hiss som gnisslade. En arbetande grävmaskin skapade förändring, och mynt som ramlade ner på ett bord illustrerade finansiering. Svenjohan lärde sig av detta att det inte alltid handlar om att göra allting proffsigt, utan om att trigga igång de andra deltagarnas sinnen och fantasi. Få folk att tänka till, att utmana lyssnarna. - Vi tvingades samarbeta på ett ofarligt, omedvetet och opretentiöst sätt och kom fram till gemensamma och bra svar. Vi möttes i en modell. De kreativa övningarna gör att det är lättare att förstå nyttan med samarbete mellan olika kommuner och olika kompetenser Man lär sig släppa kontrollen, precis som vi gör i Garaget när vi lämnar ut nycklarna, slutar Svenjohan. Det teoretiske hjørne: Kulturbegreber i det mangfoldige projekt Af Inger Halleløv, CBS På flere af projektgruppemøderne har der været dialog omkring og en spørgen ind til, hvad kulturbegrebet egentlig er for en størrelse. Der er rigtig mange, der har givet udtryk for et behov for at komme tættere på kulturbegrebet. Det er et relevant behov jeg tænker, at spørgelysten vil udvikle sig til en fortsat dialog omkring det at begribe kulturen og det kreative. Som udgangspunkt er vi kulturbærende og vi skaber den kreative metapol i processer, der peger frem med dialog, handling og bevægelse. Der findes rigtig mange forskellige definitioner på kultur. I dag bliver det meningsdannende ofte fremhævet i et begreb om kultur som et system af delte meninger, shared meanings, som danner en fælles platform for forståelse og for en måde at se på sig selv og omverdenen på. Hvad er det livsopretholdende princip i kulturens verden? Side 5 af 6

På et af møderne talte vi om Svens Nilssons tænkning i forhold til at kortlægge kulturlivet. Sven Nilsson tematiserer og overvejer i Var finns kreativiteten? (2008) udfordringerne ved at overføre et økologisk perspektiv på kultur. Han fremhæver, at det bestemt ikke er uproblematisk at overføre begrebet økologi fra biologiens verden til kulturens verden. Men at det ender med at blive en lignelse, hvor kulturen betragtes, som om den var et spørgsmål om økologi. Styrken ved at anvende et økologisk perspektiv er understregningen af sammenhæng og af, at alle arter har deres eksistensberettigelse i den kulturelle biosfære, i det økologiske system og i biotoperne. Nilsson fremhæver, at det økologiske perspektiv kan bidrage til at give os nye forståelser af kulturens sammenhæng. Økologiens dogme er netop, at mangfoldigheder er til stede og at alle de forskellige arter har sin plads og sin rolle i den store sammenhæng. Sagt på anden måde: enkeltdele og helhed er gensidigt afhængige: man kan ikke forstå helheden uden delene, og delene kan ikke forstås uden helheden. Når man blot iagttager enkelt dele, kan man ende med at stå overfor et fragmenteret kaos. Ved at knytte enkeltdele sammen i helheder, opstår det meningsfulde. Hvis man tænker kultur ud fra et økologisk perspektiv bliver det afgørende spørgsmål: Hvad er det livsopretholdende princip i kulturens verden? Hvad er det, der holder det hele i gang? Nilssons svar er, at det er kreativiteten, altså det evigt nyskabende. Hvad er det, der skaber et kreativt miljø og hvad er det, som gør, at der opstår kreative klynger, hvor mennesker, miljøer og muligheder flettes sammen på en måde, som skaber ny energi og nye kreative udtryk? Nilsson peger på, at udviklingen ikke har nogen selvklar drivkraft eller logik. Det er frem for alt initiativ hos enkeltpersoner og grupper, der skaber både kultur og foretagsomheden i den kreative sektor! Side 6 af 6