KREATIV METAPOL. Øresundsregionen som

Transkript

1 Indhold Velkommen/välkomna til projektet Hvad er projekt Kreativ Metapol? Mød deltagere fra projektet De første erfaringer med kunstkompetence Øresundsregionen som KREATIV METAPOL

2 KOLOFON Redaktion Projektleder Søren Buhl Hornskov Projektkoordinator Jenny Kornmacher Journalist Eva Grip Kontakt Foto Forside og side 12 af Ewa Levau Side 17 af Susanne Johansson Grafisk tilrettelæggelse Karima Andersen Øresundsregionen som KREATIV METAPOL Øresundsregionen som KREATIV METAPOL 2

3 Velkommen/ Välkommen indhold Velkommen/ Välkommen 5 Hvad er Kreativ Metapol? 6 Möten från många håll 9 I legen findes kreative løsninger 10 Hvem står til daglig bag Kreativ Metapol? 13 Här finns förståelse när man vill skapa 14 Unga vidgar gränser 16 Kunstkompetence som redskab 18 Velkommen til den Kreative Metapol Der stilles i dag større og større krav til de offentlige virksomheders evne til at anvende kreativitet. De offentlige virksomheder skal både udvikle deres egen innovationsevne og samtidig formå at bidrage til udviklingen af hele samfundets kreative ressourcer. I dag forventes det, at offentlige forvaltninger skal være i stand til at skabe nye veje til vækst. Forvaltningerne har en vigtig rolle i den langsigtede indsats for at udvikle et samfund, der også i fremtiden er attraktivt overfor både borgere og omverden. I Øresundsregionen som Kreativ Metapol er det en vigtig målsætning at skubbe til udviklingen af Øresundsregionen som et sted, hvor vi får det optimale ud af en mangfoldig kultur. Her skal alle unge som ældre have mulighed for at udtrykke sig og deltage i udvikling af kulturen. I Øresundsregionen har vi unikke muligheder for at markere os som et sted, hvor kreativitet og nytænkning bruges til at skabe det gode liv. Det gælder ikke alene i virksomhederne, men for hele befolkningen. Børn, unge, voksne og ældre skal opleve at bo i en moderne, spændende og innovativ region. Det er dén vision for den kreative metapol, som projektet arbejder frem imod. Det er en ambitiøs vision. For at realisere den må offentlige medarbejdere og ledere blive bedre til at anvende kreativitet i deres daglige arbejde. Det betyder i mange tilfælde, at den eksisterende forvaltningskultur og kompetencer bliver udfordret. Det er krævende men samtidig det, der gør det så spændende at være med til at skabe Øresundsregionen som Kreativ Metapol. Välkommen till den kreativa Metapolen Idag ställs det större och större krav på den offentliga sektorn att använda sig av kreativitet. Det gäller såväl utvecklingen av verksamheternas egen effektivitet och innovationsförmåga som deras bidrag till samhällsutveckling. Det förväntas idag att offentliga förvaltningar ska kunna skapa nya vägar för tillväxt. Förvaltningarna har en viktig roll i den långsiktiga insatsen till att utveckla ett samhälle som även i framtiden är attraktiv för både medborgerna och omvärlden. I Öresundsregionen som Kreativ Metapol är det en viktig målsättning att driva på utvecklingen av Öresundsregionen som en plats där vi får ut det optimala av en mångefacetterad kultur. Här ska alla - unga som äldre har möjlighet att uttrycka sig och deltar i utvecklingen av kulturen. I Öresundsregionen har vi unika möjligheter att profilera oss som en gemensam region där kreativitet och nytänkande används till att skapa det goda livet. Det gäller inte bara den offentliga sektorn utan hela befolkningen. Barn, unga, vuxna och äldre ska uppleva att de bor i en modern, spännande och innovativ region. Den visionen av en Kreativ Metapol arbetar projektet fram emot. Det är en ambitiös vision. För att realisera den måste tjänstemän och deras ledning bli bättre på att använda kreativitet i deras dagliga arbete. Det betyder i många fall att den existerande förvaltningskulturen och kompetenserna blir utmanade. Det är krävande men samtidigt är det just det som gör det så spännande att vara med i att skapa Öresundsregionen som Kreativ Metapol. Flemming Olsen, Herlev Kommune og Ola Jacobson, Region Skåne, Formandskabet i Kreativ Metapol 4 5

4 Hvad er Kreativ Metapol? Øresundsregionen som Kreativ Metapol er et tre-årigt, EU-finansieret projekt, der har som mål at styrke kulturens rolle som drivkraft i en bæredygtig samfundsudvikling. Projektet løber fra oktober 2008 til oktober 2011 og har 17 deltagere: 7 svenske kommuner og 1 region: Hässleholm, Hörby, Höör, Kristianstad, Lund, Malmö, Simrishamn og Region Skåne. 6 danske kommuner: Albertslund, Ballerup, Frederiksberg, Furesø, Herlev, Hvidovre. 3 universiteter: Roskilde Universitetscenter, Malmö Högskola og Copenhagen Business School. Projektet finansieres gennem EU-programmet Interreg IVa Øresund, som fordeler 53 mio. Euro til projekter, der bidrager til at realisere programmets vision om at gøre regionen til et attraktivt og konkurrencedygtigt område kendetegnet af videnbaseret samarbejde og bæredygtig udvikling. deltagernes byer og at udvikle strategier for, hvordan kultur og erhverv for eksempel kan spille sammen i udviklingen af attraktive byer. Samarbejde og viden Projektet har som et vigtigt mål at udvikle innovative og blivende former for samarbejde i regionen. Derfor arbejder deltagerne med det kreative laboratorium som metode. Laboratoriet er en metode til at løse udfordringer gennem dialog og kreativ åbenhed. Det er Malmö Högkola, RUC og CBS, der tilsammen står for udviklingen af laboratorie-modellen. Projektet har et stærkt fokus på viden, fordi kortlægning, dokumentation og metode er afgørende når det gælder et område i udvikling, som tilmed er relativt nyt også indenfor forskningen. Derfor har projektet skabt Forum for kompetenceudvikling, som er et samarbejde mellem de tre deltagende universiteter (RUC, CBS og Malmö Högskola). Deltagerne arbejder i fire grupper Kultur og Børn/unge har fokus på børns og unges kultur. Gruppen arbejder på at danne et netværk af unge, der er interesserede i at arrangere deres egne kultur-events, en garanti for regionale kulturtilbud til skolebørn og en kortlægning af børns og unges kultur i regionen. Byen som scene arbejder på at udvikle kompetencer til at forene kultur, kunst og bevægelse i planlægningen af fleksible byrum. Kultur og sundhed arbejder med synergier mellem kultur og sundhed, for eksempel i virtuelle vandrer-guides til regionens natur og i ældre-plejens brug af kulturtilbud. Kultur og erhverv arbejder på at kortlægge kreative ressourcer i» Læs mere om projektet på Læs mere om EUs udviklingsmidler og Interreg IVa-programmet på Maria Ragnarson, Josefine Bellan, Torbjörn Nilsson og Camilla Persson, alle fra Hässleholm Kommune > 6 7

5 Möten från många håll Mitt emot järnvägsstationen i Hässleholm har kulturchefen Torbjörn Nilsson sin arbetsplats i Kulturhuset. - Jag bor i Lund, säger Torbjörn och det är rätt typiskt, att många som arbetar här bor på andra orter. Platsen som knutpunkt för människors möten från många olika håll och rörligheten som följer med den, profilerar staden. Här arbetar man förvaltningsövergripande, det finns en öppenhet för nya idéer och beslut kan fattas snabbt. Förvaltningar satsar gemensamt - Vi är ute efter att hitta vägar och former för utveckling. Jag ser möjligheter att samarbeta, att bredda kultur- och utvecklingsfrågor. Kulturen har en uppgift i utvecklingsfrågor. Vi är med i Kreativ Metapol för att det ska vara till nytta i den egna kommunen. Konkret handlar det om att arbeta med stadens attraktivitet och dess mötesplatser, människor ska vilja flytta till Hässleholm och trivas. Att arbeta med stadskärnan är viktigt liksom att öka livskvaliteten för olika grupper. I bostadsområdet Ljungdala bor människor med många olika ursprungsnationaliteter. Kommunens olika förvaltningar satsar gemensamt så att det både blir attraktivt att komma dit utifrån, och spännande att bo där. Vill synas i regionen - Kreativ Metapol-projektet ger ramar och verktyg, och det rymmer både möjligheter och svårigheter. Deltagarna ska själva fylla i med innehåll. Styrkan är att mycket ligger öppet, att de olika medspelarna kan vara med och förändra. Styrkan är också att det är ett Öresundsprojekt, vi vill kommunicera med och synas i regionen. I kommunområdet samspelar natur och kultur. Intressanta kulturmiljöer berikar varierade typer av friluftsområden med skog och sjöar. Turismen, Hovdala slott och Kulturhuset ser Torbjörn gärna samarbeta kring gemensamma evenemang och i utvecklingsfrågor. Förutom Torbjörn Nilsson som själv är ledare i den modellgruppen som heter Kulturoch näringsliv har kommunen representanter i Byen som scene och i Barn- och unga gruppen. Mycket att ge - Vi är också med i Kreativ Metapol för att vi har mycket att ge. Hässleholm är en ung kommun. Här finns entusiasm, aktiviteter och livskraft. Här finns exempel på att det går att skapa ett livaktigt kulturliv trots att vi inte har några stora mäktiga kulturinstitutioner. Kulturförvaltningen delar tak med bibliotek, utställningsrum, kafé och restaurang. Under 2008 slog publiksiffrorna rekord med 80 procent av besökarna utifrån när föremål från Pompeij ställdes ut. Och mer än fyrtio olika sorters föreningar ser till att det blir andra utställningar, musik, teater, hip-hopfestival, musikfestivalen siesta 2009, amatörteater och föreläsningar runt om i hela kommunen som förutom den större tätorten består av flera mindre. Af Eva Grip 8 9

6 I legen findes kreative løsninger Lokaler og behov Garaget, et kultur- og medborgerhus i Malmö, er med i modelprojektet Byen som scene. Kontoret ligger bagerst i en murstensbygning fra først i det 19. århundrede, som blandt andet har været værksted og senere garage for miljøvenlige elektriske tog. - Da vi begyndte her havde vi lokalerne, og vi vidste at der var behov i området. Fosie bydel, som er nabo til os, havde brug for et nyt bibliotek, og Malmö Högskola søgte et sted hvor de kunne synliggøre og forske i interessante urbane udviklingsprojekter, som dem der har fundet sted i Södra Innerstaden de sidste femten år, og skabe nye, beretter Svenjohan Davidson. Mylder af aktiviteter Det var Malmö Högskola, som i forsommeren 2008 lokkede Svenhohan til at blive interesseret i at deltage i Kreativ Metapol. Han så muligheder for at gøre Garaget til et attraktivt sted i Øresundsregionen. Hvad han ikke vidste på det tidspunkt var at medborgernes deltagelse i opbygningsfasen så hurtigt skulle resultere i en mangfoldighed af aktiviteter. - Foreninger som låner lokalerne behøver ikke betale noget. De kommer her og låner en nøgle. Vores krav er at aktiviteten skal være åben for alle, og at den hænger sammen med vores liste over ønskede aktiviteter. Foruden blandt andet koncerter, foredrag, diskussionsaftener, filmvisninger, kunstudstillinger, sprogkurser, teater, basket, forfatteraftener og danseundervisning kan besøgerne surfe på nettet og læse e-post, låne bøger, mødes, sy og tilmed reparere cykler. Og processen fortsætter med åbne møder en gang om måneden. Større netværk Svenjohan mener at deltagelse i Kreativ Metapol giver hans arbejde nye dimensioner. Fremfor alt forventer han at få et større netværk. Han håber at knytte kontakter i hele regionen som gør det lettere at udvikle Garaget. - Det er endnu ikke så almindeligt at tænke i netværk i den offentlige sektor. Man koncentrerer sig om sin egen forvaltning. Men jeg vil blandt andet bruge master-programmet i Roskilde Universitets byudviklingsprogram til at bygge netværk. Jeg ønsker at dette kan blive en måde at få virkeligheden ind på de forskellige højskoleuddannelser. Det skal blive naturligt, at personer med praktisk erfaring fra projekter i regionen holder forelæsninger og underviser på universiteterne. Måske kan Kreativ Metapol være med til at opbygge strukturer som gavner denne udvikling. Samarbejdet med Malmö Högskola og Roskilde Universitet kan ifølge Svenjohan på sigt vise sig at have stor værdi. Forskelle er fremtidens styrke Da modelprojektets Byen som scene havde sit første møde var det Garagets Dialoglab som faciliterede. De lavede en workshop over spørgsmålet Hvad er byen som scene for os? Konklusionen på dén dag var at deltagerne har meget forskellige opfattelser og indgange til projektet. Det er ikke ukompliceret. - Når man mødes kommer man fra forskellige funktioner i de forskellige kommuner. Man skal finde sammen selvom man har forskellige faglige kompetencer. Kulturplanlæggeren skal møde byplanlæggeren. Det er svært i begyndelsen. Det tager tid, inden vi har lært hinanden at kende, selvom det sikkert bliver en styrke fremover, siger Davidson. Kreativ workshop Det andet arbejdsgruppemøde i Byen som scene fandt sted på Malmö Högskola. Emnet var her spørgsmålet Hvad gør en plads attraktiv?. Desværre var der her stort mandefald, og fordi projektet har brug for kontinuitet ser Svenjohan dette som en udfordring for Kreativ metapol. Men workshoppen var spændende: - Det var sjovt at samarbejde i de kreative øvelser. Når man arbejder sammen kommer man til at lære hinanden at kende og så nærmer man sig udfordringerne i fællesskab. Deltagerne forstår at de kan finde fælles løsninger uden at være bundet til hver deres steds-specifikke forudsætninger. I legen er det lettere at finde kreative svar som siden kan omsættes i forvaltningernes virkelighed. Workshoppen lærte Svenjohan at det ikke altid handler om at gøre alting professionelt, men om at bruge alle sanser og trigge hele gruppens fantasi. - Vi blev tvunget til at samarbejde på en ufarlig, bevidst og ikke-pretentiøst måde og kom frem til fælles og gode svar. Vi mødtes i en model. De kreative øvelser gør at det er lettere at forstå, hvad udbyttet af samarbejdet er. Man lærer at slippe kontrollen, præcis som vi gør i Garajet når vi låner nøglerne ud, slutter Svenjohan. Tekst og foto Eva Grip, oversat af Søren Buhl Hornskov 10 11

7 Hvem står til daglig bag kreativ metapol? Flemming Olsen, Formand for styregruppen Vad är din bakgrund? Jag har folkskollärarutbildning och arbetade som folkskollärare i tio år. Sedan blev jag utvecklingskonsult på skolområdet, därefter kommunal, administrativ ledare inom barn-, kultur- och fritidsområdena under tjugo år i några olika danska kommuner, de sista nio som chef i Herlevs kommun. Jag har en master från RUC i Public Politics. Vilken roll spelar kultur i ditt liv? Kulturen spelar en väsentlig roll på två sätt, dels som ansvarsområde i mitt dagliga arbete och dels som fritidsintresse. Kultur binder samman folk, skapar samhörighet och förståelse. Kultur bidrar till att människor uppfattar samhället på ett nytt sätt. Kultur stödjer möjligheter, och utvecklar de olika intelligenserna som Gardner talar om. Som privatperson upplever jag gärna kultur lokalt i Herlev, regionalt och i Öresundsområdet, allra helst konst, särskilt måleri och film. Vilka drivkrafter ligger bakom ditt engagemang för Kreativ Metapol? När jag studerade på RUC fokuserade jag på forskning om kulturens roll som medspelare i samhällsutvecklingen, Cultural Governance. Jag ville pröva själv, och upptäcka vilken betydelse det hade att hitta partners att skapa innovationer med. Att samverka. Att se hur andra har löst liknande situationer. Att dela erfarenheter och att dela resurser. Ju mer jag arbetar med detta desto mer fascinerande blir det. Vilken vision vill du se förverkligad där Kreativ Metapol har varit första steget. Kreativ Metapol genererar kvalitet för den enskilda kommunen. Projektet stimulerar samarbetet och utvecklingen. Jag vill utveckla nya nivåer för kompetens, och metoder som kan kvalificera insatserna. Sören Buhl Hornskov, projektleder Vilka av dina tidigare erfarenheter har du mest nytta av i projektledarskapet för Kreativ Metapol? Kreativ Metapol kræver blik for forbindelser mellem forskellige fag- og forvaltningsområder. Det er en udfordring, som jeg har arbejdet meget med som forsker indenfor branding af steder. Forskellen er selvfølgelig, at i Kreativ Metapol er det ikke nok at være iagttager af processerne nu skal jeg selv være med til at drive dem. Vad har varit din största utmaning hittills i projektet? Der er mange store udfordringer. De største har indtil nu været at formidle mellem deltagerne, som er mere forskellige end man måske lige skulle tro. Og så har hele Interreg-systemet været omfattende at sætte sig ind i. Men det kommer. Vad är det bästa med att vara projektledare för Kreativ metapol? Det bedste er at arbejde sammen med dygtige, engagerede mennesker. Jeg har en afvekslende og udfordrende hverdag, som jeg er rigtig glad for. Vilken roll spelar kultur i ditt liv? Kultur er en vej til både refleksion og oplevelse. Jeg er storforbruger at især engelsk og amerikansk skønlitteratur, elsker fotokunst, og så har jeg to børn som spiller musik og dyrker idræt. Det smitter også lidt af på mig! Af Eva Grip 13

8 Här finns förståelse när man vill skapa - Jag är en riktig kulturkvinna, säger Ena Juhl med glada ögon och ett stort leende. Hon är chefskonsulent på Kultur- och Fritidsförvaltningen i Ballerups kommun och tar emot i Rådhuset. Det är en öppen rymlig byggnad där människor arbetar eller kommer med olika sorters ärenden för att bli vägledda och få hjälp. Ena är koordinator för modellprojekt Barn och Unge. - Jag tror att jag blev utsedd eftersom jag engagerar mig, och håller i ett upparbetat nätverk av aktiva för barnkultur från olika kommuner som ingick i det tidigare Köpenhamns Amt. Kanaler mellan stat och kommun är viktiga. Barn- och unga gruppen Ballerup är sedan tidigare medlem i nätverket Kreative Byer, och projektet Kreativ Metapol känns för henne som en naturlig uppföljare. - Det finns ett bra engagemang i Barn- och Unga - gruppen, kommunerna har sänt representanter som vill utforska om de kan se, tänka och arbeta på ett annat sätt. Barnkulturarbete kan annars vara ensamt. Att bidra till att göra Öresundregionen till internationellt barn- och ungdomskulturcentrum är det överordnade målet. Gruppen delade tidigt upp sig i tre undergrupper. Den ena arbetar praktiskt med ungdomskultur i Öresundsregionen. Målet är att de unga direkt ska vara med i planering och utformning av ett samarbetsprojekt som vänder sig till unga, den har kommit igång och helt konkret låtit ungdomar från Sverige och Danmark mötas redan. Andra undergruppen vill skapa ett gemensamt kulturpass som ska erbjudas regionens skolor och barntillsyn. - Kulturpassgruppen diskuterar mycket och började med kulturbegreppet och barnkulturbegreppet. Vad är det egentligen vi själva tycker är viktigt att barnen i regionen ska uppleva? Den tredje undergruppen arbetar med kulturkartläggning av barn- och ungdomskulturområdet. Målet är att skapa ett gemensamt kulturpolitiskt basredskap för regionen och dess kommuner, när de ska utforma kulturplaner. Ena vill att barnkulturen implementeras tvärfackligt genom alla områden som rör barnens hela liv. Vad får medborgarna? Ena Juhl tycker i nuvarande läge att deltagarna i Kreativ Metapol som helhet behöver göra något socialt för att lära känna varandra. Representanterna från de svenska kommunerna upplever hon som trofasta, och från de danska mera avvaktande. - Projekt har en tendens att drunkna i vardagen, särskilt ett som detta, där man måste ge av sig själv och där det inte finns facit att tillgå, inga på förhand givna svar. Ungdomshuset Vognporten Ena vill visa ungdomshuset Vognporten. Det ser inte ut som det brukar tydligen. På gården är ett stort festivaltält uppspänt och unga män håller på att banka, spika och borra där, och i gårdsbyggnaden sker också en förvandling av inredningen med hjälp av ungdomar och några vuxna. - Här blir mötesplatsen för teaterns folk och uppköparna. Här ska de umgås, äta och göra affärer. Sidsel Bech, en 24 årig kvinna, gör sig fri en liten stund för att visa Vognportens lokaler och funktioner. Det är en plats där unga människor kan mötas och umgås, där är ett internet- och datorrum och en kontorsplats, ett rum med soffor och fåtöljer och ett långsmalt för möten, med bord och stolar. På väggen hänger en stor kalender med markeringar för olika aktiviteter som är inplanerade. De viktigaste är mötena i Ungdomsrådet. Sjutton unga människor mellan 15 och 24 år träffas en gång i månaden, planlägger och beslutar om nya aktiviteter och projekt som rör ungdomar i kommunen. Vognporten förändras hela tiden och Miguel som er 28 år och har varit med sedan starten, nu Pedagog och ledare för Rollspelsföreningen, tycker det har varit spännande att vara delaktig i att bygga upp en verksamhet. I början upplevde sig ungdomarna stå i motsättning till kommunen men så är det inte längre. - Jag har bott i Amager ett tag men längtade tillbaka. Här finns förståelse när man vill skapa något. Tekst og foto af Eva Grip 14 15

9 Unga vidgar gränser - Hej, säger en dansk flicka utanför Mazettihuset i Malmö. om där är ett mönster ni kan följa. Det är Sidsel Bech från Ballerup som har fått med sig tre vänner, Sandra, Stine och Mette. De ska träffa unga människor och några vuxna från Frederiksberg, Furesö, Herlev, Hässleholm, Höör, Lund och Simrishamn. Alla samlas i vestibulen på bottenplanet tills processledaren Thorbjørn Kjaergaard, från musikhögskolan i Frederiksberg, fått veta exakt var dagens aktiviteter ska börja. Några har setts förut och pratar med varandra, men för de flesta är detta första gången man träffas. Hela sällskapet åker längst upp till en smal lokal där dörren ut mot takterassens vårsol står öppen. - Vi ska inte ut ännu, säger Thorbjørn och låter en representant från huset hälsa välkomna innan han presenterar dagens program, och innan alla får säga sina namn och varför de är här. Målet för dagen är att göra ett avtal, och att förhoppningsvis ha ett antal projektidéer att arbeta vidare med. Thorbjørn tycker att det är en jättesuccé att så många har kommit och att de allra flesta är ungdomar. Nitton unga och nio vuxna. Han poängterar vikten av att alla talar tydligt och långsamt, och det gör de flesta, men ändå kan ovana namn och ovana ljud vara ganska svåra att uppfatta. Lek på terassen Efter första passet går sällskapet ut. Några får små uppdrag av Thorbjørn, han själv ritar ett rutmönster på terassgolvet. Andra samtalar trevande och undrar vad det här är för en byggnad egentligen. En gammal chokladfabrik. Den nästan luktar fortfarande. - Nu, säger Thorbjørn, ska vi leka en lek. Alla kan inte vara med aktivt och ni som står utanför kommer att se deltagarna i de två lagen bete sig underligt. Och ni som är med ska samarbeta och försöka upptäcka De två lagen är sammansatta av både sådana som känner varandra och sådana som inte gör det. I tur och ordning flyttar sig spelarna ungefär som pjäser i ett schackspel. Varje lag har en ledare som i förväg fått veta hur den rätta vägen att gå ser ut. Ledarens uppgift är att bekräfta de korrekt tagna stegen och att säga nej, när deltagarna går fel. Nu börjar lagen samarbeta, hjälps åt att minnas hur de tidigare har gått. De unga är bra på att minnas. Och så småningom inser någon att när man har passerat mitten, så ska man använda sig av motståndarlagets bana. Då är det alltså dags att studera även deras rörelser. När det ena laget vunnit, går alla in igen i det svalare rummet. - Jag ska inte dra för långt gående slutsatser av vad man kan lära av denna leken, säger Thorbjørn, men den illustrerar några saker man kan tänka på. I ett projekt rör vi oss mot ett okänt mål. Projektledaren kan inte förklara målet, för deltagarnas erfarenheter ska in i det. Att dela erfarenheter tar tid och ska få ta tid. Idégrupper Thorbjørn är aktiv i den gruppen där han sitter. Men han vill veta vad det är de unga tänker på, vad de har erfarenhet av och vad det är de vill. Och vad kan där skapas för plattformar i regionen för unga människor, det ska väl handla om en intressegemenskap, inte att man träffas bara för att man är ung? Kim som kommer från Simrishamn har erfarenhet av att organisera. Olga från Höör spelar i ett eget band. Kanske man kunde spela på varandras ungdomsgårdar, kanske man kunde sätta igång och ha utbyte direkt? Och rappare, blir det problem med språket? Många kan rappa på engelska. I Herlev har de torsdagskafé, man fikar tillsammans och så kan man uppträda där. Louise som är vuxen drama- och teaterpedagog vill locka in sina kollegor från dans och musik i projektet. Och i nästa steg deras elever. Sandra från Ballerup vill arbeta med något som har med språk och kommunikation att göra. Både verbalt och ickeverbalt. - Detta är fantastiskt säger Sandra Brøndahl Nielsen i en paus. Vad viktigt det är att vi träffas, ser det gemensamma, två länder som ligger så nära, med en gemensam historia och språk som liknar varandra Af Eva Grip

10 Kunstkompetence som redskab Workshop i projekt Kreativ Metapol Flädie 27. maj 2009 Erfaringer fra kreativ metapols første store workshop Projektets første eksperiment med kunstneriske kompetencer fandt sted i Flädie ved Lund den 27. maj deltagere prøvede kræfter med maleri, skrift og bevægelse på en dag præget af nysgerrighed og et klart fokus på, hvordan kunstens kompetencer kan bringes i anvendelse i hverdagens målrettede aktiviteter. Nerv, som er en forening af danske og svenske kunstnere, journalister og entreprnører, stod for program og procesledelse. Eksperimenter med klare rammer Programmet var sat sammen, så øvelserne med kunstnerisk udfoldelse fandt sted indenfor en klar, begrebsmæssig ramme. Lene Bornemann leverede et oplæg om værdien af kreative processer inden deltagerne under ledelse af Stella Scott og Josefine Ernst gav sig i kast med at udforske først betydningen af gestik og kropslige udtryk, og derefter deres evner som malere. Dagen sluttede med en diskussion af udbyttet af de kreative processer. Det er helt centralt for projektet at holde fokus på koblingen mellem de kreative redskaber og daglige udfordringer i forvaltningerne. Mange var derfor opsatte på at vurdere, i hvilken grad dagens erfaringer kunne omsættes til praksis. Hvad er kunstkompetence? Selvom projektet i maj havde været i gang i godt et halvt år var det klart, at deltagerne langt fra er færdige med at diskutere ikke bare hvordan kreativitet og kunstkompetence kan anvendes, men også hvad disse ting overhovedet er. Kunstkompetence kan ses som et redskab, som kan bruges til at udvikle organisationer; skabe sammenhold og innovation. Samtidig ser deltagerne kunstens kompetencer som en måde at handle (og måske endda være) på, som kan være værdifuld ude i samfundet, og som en forvalter derfor gerne vil kunne håndtere. Men hvad skal vi koncentrere os om? At udvikle forvaltningerne eller at udvikle samfundet? Og hvordan hænger disse ting sammen? Diskussionen viste, at det er en stor og ambitiøs opgave overhovedet at definere kunstens kompetencer i en forvaltningsmæssig sammenhæng. Men det er en overvejelse, som er nødvendig for at bringe projektet kan komme videre. Efter workshoppen Workshoppen sluttede med konstateringen af, at Flädie blot var begyndelsen på en længere proces henimod bedre forståelse af kunstkompetencens muligheder. Vi skal lave flere eksperimenter, ikke mindst ude i grupperne, for at finde måder at anvende kunstkompetencen på. Evalueringen af dagen viste da også, at de fleste deltagere har stor lyst til fortsat at arbejde med at udforske mulighederne i kunstens kompetencer. En del deltagere udtrykte dog også forbehold overfor processen det koster nemlig meget hårdt arbejde og indimellem også frustration at kaste sig over dette udfordrende felt. På den måde kom projektet et skridt videre. Nødvendige erfaringer blev diskuteret, dokumenteret og fordøjet. Og deltagerne er klar til nye, udfordrende eksperimenter. Af Søren Buhl Hornskov 18 19

11 Øresundsregionen som KREATIV METAPOL 20