Budget 2016 Stadsdelsnämnder. SDN Örgryte-Härlanda

Budget 2016 Stadsdelsnämnder SDN Örgryte-Härlanda

Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattning... 5 Förutsättningar... 7 Vision och förhållningssätt... 7 Omvärldsanalys... 7 Befolkningsförändring... 10 Generellt stadsdelssektorn... 10 Lokalt perspektiv... 11 Villkor för en hållbar utveckling... 13 Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna... 17 Lokaler... 17 Personal... 19 Ledarskap och medarbetarskap... 19 Jämställda och konkurrenskraftiga löner... 19 Strategisk kompetensförsörjning... 20 Hälsa och arbetsmiljö... 20 Ekonomi... 21 Aktuell ekonomisk situation... 21 Eget kapital... 22 Strategiska områden... 23 Förvaltningsövergripande strategier... 23 Sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder... 25 Sektor kultur och fritid... 26 Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård... 27 Sektor utbildning... 27 Politiska mål och uppdrag... 29 Jämlikhet... 29 Jämställdhet... 30 Demokrati... 30 Funktionsnedsättning... 32 Förskola och skola... 33 Barn och ungdomsplanen... 34 Äldre... 34 Miljö och klimat... 35 Stadsutveckling och bostäder... 36 SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 2(52)

Arbetsmarknad och vuxenutbildning... 37 Kultur... 37 Personal... 38 Nämndens uppdrag... 39 Effektiv resursanvändning... 48 Utgångspunkter för en balanserad ekonomi... 48 Ekonomisk plan för kommande budgetår... 48 Bilagor Bilaga 1: Lokala budgetriktlinjer Bilaga 2: Nämndbidrag per sektor Bilaga 3: Mål - och inriktningsdokument Bilaga 4: Förvaltningsövergripande ledningssystem Bilaga 5: Styrning och metoder för kvalitetssäkring Bilaga 6: Folkhälsoplan Bilaga 7: Barn- och ungdomsplan Bilaga 8: Intern kontrollplan SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 3(52)

Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 4(52)

Sammanfattning De vi är till för I uppdraget för SDN har nämnden ett starkt inflytande vad gäller stadsplaneringsfrågor och ett utökat ansvar att arbeta med demokratiutveckling. Under 2016 kommer förvaltningen att fortsätta och fördjupa arbetet med medborgardialoger för att öka helhetssynen och öka fokus på medborgarnas behov och synpunkter. Förskolan bidrar till en viktig grund för det livslånga lärandet. Örgryte-Härlanda har full behovstäckning och god beredskap för att möta fortsatt efterfrågan på förskoleplatser. Barn och föräldrar är i huvudsak nöjda med förskolan. En handlingsplans ska tas fram angående möjligheter och konsekvenser med färre barn i barngrupperna. Antalet skolbarn i alla åldrar fortsätter att öka. Tillsammans med att fler föräldrar väljer stadsdelens egna skolor innebär det fler skolklasser i stadsdelen. Lokalbristen i stadsdelens skolor är allvarlig. De äldre fortsätter att bli färre i stadsdelen, det innebär mindre resurser till äldreomsorgen och krav på fortsatt anpassning av verksamheten. Nämnden gör satsningar på ökad bemanning på äldreboendena och implementeringen av attraktiv hemtjänst pågår för fullt. En svårighet för äldreomsorgen är att det blir märkbart fler personer över 95 år i stadsdelen, detta har inte förutsetts i befolkningsprognoserna och ställer ökade krav på verksamheten. Kraven på hälso- och sjukvården är fortsatt stora. Många patienter har omfattande behov och kräver mycket insatser. Detta ställer också krav på ett utökat samarbete med både primärvården och slutenvården inom Västra Götalandsregionen. Antalet personer med behov av försörjningsstöd minskar något, men kostnaderna ökar. Det beror på ensamkommande flyktingbarn, men också på att de enskilda behoven blir större. Det för stadsdelen stora antalet ensamkommande flyktingbarn innebär stora ansträngningar både vad gäller handläggning och ekonomi, behovet av boendeplatser för dessa barn är akut och innebär stora extrakostnader. Stadsdelen gör satsningar inom IFO, bland annat för att komma tillrätta med den stora personalomsättningen inom enheten barn- och unga myndighet, men också för att behoven ökar inom flera olika grupper. Inom daglig verksamhet kommer utvecklingsarbetet att fortsätta för att allt bättre stämma överens med brukarnas intresse och förmåga. Behoven inom funktionshinderområdet har fortsatt att öka under 2015, många av dessa behov är långvariga och kommer att ställa krav på insatser även under 2016. Kulturskolan är mycket populär bland stadsdelens barn- och unga. Det innebär kö till kulturskolan trots att antalet platser utökas. Nämnden fortsätter satsningen på kulturskolan och El Sistema. Stadsdelen arbetar också för att möta stadens mobiliseringsfråga "Staden där vi läser för våra barn", detta sker genom viss satsning på skolbibliotek och för att bibehålla möjligheten till klassbesök på Kulturhuset Kåken. Verksamhetens processer Barns- och ungdomars uppväxtvillkor är viktiga och av strategisk betydelse. Under 2015 har arbetet med barn- och ungdomsplanen fortsatt att utvecklas. Satsningen på främjande och förebyggande insatser fortsätter och förstärks under 2016, detta görs också med stöd av folkhälsoplanen. Arbetet ska som tidigare ske sektorsövergripande i bred samverkan. Arbetet kopplat till barn och ungdomsplanen och folkhälsoplanen är stadsdelens främsta bidrag till arbetet med "Jämlikt Göteborg - hela staden socialt hållbar". Inom stadsdelen pågår just nu ett arbete med att revidera barn- och ungdomsplanen och folkhälsoplanen. Funktionshinderområdet förändras med större behov och fler målgrupper det kräver en beredskap i stadsdelen. Vi får fler nya ärenden inom funktionshinderområdet. Bristen på bostäder med stöd och service är fortfarande stor och stadsdelen tvingas att betala särskilda avgifter på grund av beslut som inte har kunnat verkställas. Individ - och Familjeomsorgen har befunnit sig under stor press hela 2015. Ökade behov, stor personalomsättning och många ensamkommande flyktingbarn har påverkat verksamheten starkt. Inför 2016 görs stora insatser för att vända utvecklingen, men det är osäkert om det som är SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 5(52)

planerat är tillräckligt. Äldreomsorgen och hälso- och sjukvården fortsätter att genomföra det stadengemensamma arbetet med välfärdens processer, det bidrar till kvalitet i verksamheten. Under 2016 kommer verksamheten att fokusera på tidigt förebyggande insatser och utvecklat anhörigstöd, fortsätta utveckla vård- och omsorgskedjan utifrån ett utökat samarbete med primärvården och ett mer verksamhetsnära ledarskap. Den äldre befolkningen i stadsdelen fortsätter att minska ännu några år men minskningen planar ut för att vända framåt 2017-2018. Hemtjänsttimmarna minskar sakta samtidigt som efterfrågan på äldreboendeplatser har ökat. Att det blir fler äldre över 95 år påverkar stadsdelen både när det gäller kostnader och omsättning på platser inom äldreboenden. Kultur och Fritid fortsätter sitt arbete med att öka barn- och ungdomars inflytande och delaktighet i stadsdelen. Under 2016 tas ytterligare steg genom att bland annat utöka kulturskolans El Sistema-verksamhet. Förvaltningen har ökat andelen ekologiska livsmedel men det är fortsatt en utmaning i att klara uppdraget att öka andelen miljömåltider och ekologiska livsmedel inom mandatperioden. Medarbetarna En struktur avseende ansvar och roller har tagits fram i förvaltningen och förtydligas kontinuerligt. Stadsdelen går nu in i steg två av den omfattande satsning på ledarutveckling som inleddes 2014, konsultinsatserna har i stort sett upphört och avsikten är nu att driva programmet vidare med egna resurser. Programmet har fortsatt fokus på det personliga ledarskapet och syftar till att i praktiken bygga en lärande organisation. Örgryte-Härlanda har för närvarande fyra yrkeskategorier som är marknadsutsatta. Det är legitimerade förskollärare och lärare, kvalificerade sjuksköterskor och kvalificerade socialsekreterare inom IFO:s myndighetsdel. Inom dessa yrkesgrupper kvarstår svårigheter att rekrytera och i kombination med marknadsläget medför detta höjda ingångslöner. Rekryteringsfrågorna blir allt mer centrala för förvaltningen, vi ser rekryteringssvårigheter kring fler grupper exempelvis vissa enhetschefer och vård- och omsorgspersonal. Förvaltningen arbetar med att ta tillvara och utveckla kompetens, främja arbetsmiljön och ta tillvara de anställdas engagemang. Regelbundna arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal är viktiga delar för att stimulera detta. Att erbjuda heltidsanställning och trygga anställningsvillkor samt att ge chefer förutsättningar att vara chef är en viktig fråga för att vara en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. Förvaltningen har under 2015 förstärkt och förändrat bemanningsorganisationen bland annat med resurser för att arbeta med de strategiska bemanningsfrågorna, denna satsning förväntas få genomslag under 2016. Ekonomi Nämndens ekonomiska läge är i balans i augusti 2015 med ett prognostiserat överskott på 10 mkr. Detta innebär att nämndens förväntade egna kapital vid kommande årsskifte uppgår till drygt 43 mkr vilket är inom det rekommenderade intervall som gäller för stadsdelen. Budgeten innehåller ett flertal satsningar såsom satsning inom skola och fritidshem med 12,3 mkr varav 7,3 miljoner är den statliga satsningen på lågstadiet. Vidare förstärks budgeten för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Det blir även fler korttidsplatser. Den relativt stora ökningen av antalet elever i skolan ställer krav på verksamheten och ekonomin. Viss förstärkning sker även av sektorn Individ- och familjeomsorg/funktionshinder. Sektorn har bl. a fått en ökad belastning genom ensamkommande flyktingbarn och ökad vårdtyngd inom funktionshinderområdet. Budgeten innehåller en utvidgning av Barn- och ungdomsplanen. Vi gör även en satsning på våra kök under 2016. För att få en budget i balans har ett sparbeting fördelas på 7,4 mkr. De största riskerna för 2016 bedöms vara inom Individ- och familjeomsorgen med ensamkommande flyktingbarn och den osäkra utvecklingen av försörjningsstödet. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 6(52)

Förutsättningar Vision och förhållningssätt Tillsammans skapar vi möjligheter i Örgryte-Härlanda I stadsdelen skapar vi möjligheter till ett självständigt liv och förutsättningar för ett hållbart samhälle. Vi är engagerade, öppna och en del av omvärlden. Människors resurser och egen kraft är utgångspunkten i vårt arbete och delaktighet skapar ömsesidigt förtroende och trygghet. Vi arbetar utifrån de fyra förhållningssätten: Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för. Vi tänker nytt. Vi samarbetar. Vi bryr oss. För att fördjupa arbetet med visionen har stadsdelen sedan 2014 arbetat med ett ledarutvecklingsprogram med namnet "Visionen i praktiken - VIP". Alla chefer och specialister deltar i denna satsning som nu fokuserar på kollegialt lärande. Omvärldsanalys I Göteborg finns det betydande skillnader vad gäller livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar brist på tillit till välfärdssystemet vilket leder till att den sociala oron blir allt tydligare i samhället. Under året har vi sett ett flertal tecken på social oro i staden. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan med civilsamhället som präglas av tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Förra året upplevde Göteborg sin största folkökning på 50 år. Orsakerna är flera, bland annat den ökande urbaniseringen som leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, men också konflikter i omvärlden som gör att människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Här står vi inför en stor utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till allt fler människor. Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur och den befolkningsutveckling som vi tror kommer att ske framåt innebär också utmaningar när det gäller att bygga en fungerande infrastruktur som gör det möjligt för oss att resa snabbt och miljövänligt till exempel till arbetsplatser och skolor. Sammantaget innebär det att staden måste kunna finansiera både en fungerande välfärd för allt fler människor SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 7(52)

och investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafiklösningar, lokaler med mera. Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Den växande segregationen är en stor utmaning för Göteborg. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet som i sin tur stärker förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. Rapporten visar på de stora skillnaderna i Göteborg inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslösheten. Faktorer som är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. Våren 2013 var skillnaden, vad gäller behörighet till gymnasiet, mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (99 %) och mellanområdet Bergsjön (61 %) 38 procentenheter. Rapporten visar också att kopplingen mellan vuxnas utbildningsnivå och ungas behörighet till gymnasiet är tydlig då utbildningsgapet mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (51 %) och mellanområdet Norra Angered (12 %) är 39 procentenheters skillnad. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna så är skillnaderna stora. I primärområdet Björlanda är andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll 2 procent. I primärområdet Östra Bergsjön är motsvarande siffra 60 procent. Medelinkomsten i primärområdet med högst inkomster har ökat med 314 000 kronor mellan 1992 och 2011. I primärområdet med lägst inkomster har medelinkomsten däremot minskat med 10 000 kronor under samma period. Vid jämförelse över tid syns även att skillnaderna i medianinkomst mellan stadens primärområden ökar. Dagens kunskapsunderlag visar också att ju längre arbetslöshet, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan. I Göteborg är långtidsarbetslösheten nästan 14 gånger högre i mellanområdet Bergsjön än i Södra Skärgården. Den grupp som ökar mest är kvinnor med barn, utländsk bakgrund, låg utbildningsnivå och som inte har en funktionell svenska. Dessa kvinnor och framförallt deras barn är en grupp som stadens kompensatoriska uppdrag måste uppmärksamma. Kraftig folkökning jämfört med tidigare prognoser Den nya kommunprognosen visar att befolkningstillväxten blir större än vad som tidigare antagits. Fram till 2025 förväntas kommunens folkmängd öka med 83 000 till 624 000, vilket är 12 000 fler än i den förra befolkningsprognosen. Den nya prognosen innebär att befolkningen ökar snabbare i alla åldersgrupper, särskilt märkbart för den kommunala serviceproduktionen blir det i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Förra årets prognos underskattade befolkningstillväxten med knappt 1100 personer. Det var framför allt invandringen som blev större än vad som antagits. Barn i grundskoleåldern och befolkning i de förvärvsarbetande åldrarna var de grupper som främst påverkades av underskattningen i prognosen. 2014 utgjorde ett rekordår vad gäller befolkningstillväxten, inoch utflyttningen, födelseöverskottet och invandringen. Samtidigt var antalet döda det lägsta som uppmätts. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen, men i en lägre takt än de senaste åren. Befolkningsprognosen visar på 4000 fler 1-5 åringar fram till 2025. Grundskoleåldrarna tillhör de som påverkas mest av den ökade invandringen i årets prognos. Den redan tidigare stora ökningen förstärks. Fram till och med 2020 växer antalet personer med 9 600. Omräknat till skolklasser med 25 elever i varje klass betyder det 380 nya klasser De stora årskullarna födda runt 1990, som ibland kallas babyboomsbarnen, kommer att öka trycket på både bostads- och arbetsmarknaden. Befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna ökar med drygt 40 000 fram till och med 2025. Tack vare den stora inflyttningen i åldrarna mellan 20 och 30 år växer både den yngre och den äldre delen av arbetskraften. Trots den till antalet stora folkökningen i gruppen så är den procentuella tillväxten lägre än för befolkningen som helhet. Detta innebär att fler ska försörjas SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 8(52)

av färre. Den stora fyrtiotalistgruppen kommer att nå åldrarna 75-84 år, som därmed kommer att öka med 50 procent fram till 2025. Den stora ökningen sker från 2017 och framåt och kommer ställa krav på stadens hälso- och sjukvård och kräva fler äldreboendeplatser. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det ökade trycket ställer höga krav på planeringen av vår verksamhet. Bostadsbristen fortsatt hög Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta. Nettokostnaderna för bistånd till boende ökade med 14,8 procent mellan 2013-2014 vilket motsvarar 79 miljoner kronor. Bristen på bostäder för personer med funktionsnedsättningar är fortsatt ett problem i staden. Nya boendeformer samt boendestödet behöver utvecklas. En fortsatt ökning av antalet nyanlända Invandringen var rekordhög 2014, både till Sverige i stort och till Göteborg. Det är framförallt krisen i Syrien som ligger bakom, men även oroligheter i ett flertal andra länder har bidragit. Enligt Migrationsverkets prognos från februari 2015 förväntas invandringen fortsätta att öka kraftigt till följd av stora flyktingströmmar. Fram till år 2017 antas antalet flyktingar som beviljas asyl och tas emot av kommunerna mer än fördubblas jämfört med 2014. Mot bakgrund av detta har prognosen vad gäller förväntad inflyttning till Göteborg höjts för samtliga år i den senaste kommunprognosen. Fram till år 2019 ligger den årliga höjningen på 1 000 till 1 500 per år och därefter på 500 årligen. Det finns en stor osäkerhet kring invandringens storlek, framförallt på några års sikt. Osäkerhet finns både när det gäller hur stor flyktingströmmen blir till Sverige och hur stor andel av flyktingarna som kommer att bosätta sig i Göteborg. Om Migrationsverkets prognos om flyktinginvandringen för 2016 och framåt slår in och Göteborgs andel av flyktingmottagningen blir lika stor som 2014 så blir befolkningstillväxten betydligt större än vad som antagits i årets kommunprognos. Det höjda mottagandet innebär, förutom problem att hitta bra bostäder, också utmaningar för stadens skolor. Det blir fler barn och unga som är i behov av extra stödinsatser i ett inledningsskede. Tillgången till lokaler för skola och förskola måste också hålla jämna steg med behoven och redan idag har ett antal stadsdelar betydande svårigheter att få planeringen att fungera på ett bra sätt. Socialtjänsten behöver bemannas och resursmässigt förstärkas långsiktigt för att möta de behov som ett ökat mottagande kommer att innebära, både i form av utredningskapacitet men också köp av olika insatser. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på att i högre grad anpassa samhällets etableringsinsatser till individens behov. Svårt att rekrytera rätt kompetens Demografiska förändringar kommer leda till förändrade krav på välfärden framöver. År 2025 har vi många äldre, en förväntad babyboom samt en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor. Sammantaget kommer utvecklingen ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det är inte bara demografin som sätter ökad press på kommunernas ekonomi, utan även medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen. Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningarna på hög kvalitet. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 9(52)

Samtidigt som vi är inne i ett stort generationsskifte på arbetsmarknaden är det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal och inom vissa verksamheter personal med erfarenhet. Det gäller framförallt fritidspedagoger, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor samt rektorer och chefer generellt. Nationella föreskrifter och satsningar gällande de olika verksamheterna inom stadsdelarnas ansvarsområde kan innebära kraftigt ökade rekryteringsbehov. Exempelvis kommer satsningar på kvalitet inom grundskola och förskola samt ökande antal barn i skolåldern att medföra ökade rekryteringsbehov av förskollärare och lärare. Inom socialtjänsten är utmaningen framför allt den höga omsättningen och att det ofta saknas erfarna handläggare som står för stabilitet och som kan introducera nyanställda, ofta nyexaminerade socialsekreterare. En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2015 och 2016 för att därefter dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2015 och 2016. Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna. Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför ökade kostnader. Trots en god skattetillväxt förväntas kostnadsutvecklingen för staden bli ännu högre. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en accepterad modell för sociala investeringar som möjliggör detta. Befolkningsförändring Generellt stadsdelssektorn I slutet av 2014 uppgick stadens folkmängd till 541 115 personer. Under den kommande femårsperioden förväntas befolkningen öka med 39 000. Det är en högre folkökning än vad som tidigare antagits. Att befolkningstillväxten förväntas bli snabbare beror på Migrationsverkets antaganden om att flyktinginvandringen kommer att öka. Den nya prognosen visar på att folkmängden stiger till 624 000 år 2025. Befolkningsprognos, förändring 2014-2019 och 2014-2025 efter ålder Källa: Stadsledningskontoret Folkökningen 2015 ligger på en hög nivå om än något lägre än år 2014. Såväl födda som döda ligger på samma nivåer som de senaste åren. Att antalet födda inte ökar trots stadens SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 10(52)

befolkningstillväxt tyder på att fruktsamheten (genomsnittligt antal barn per kvinna) fortsätter att minska. Det är flyttningarna som är den stora osäkerhetsfaktorn för hur stor befolkningstillväxten blir. Osäkerheten om flyktinginvandringen är mycket stor då det är svårt att bedöma hur många som kommer till Sverige och till Göteborg. De flyktingar som bosätter sig i Göteborg i avvaktan på att få sina asylansökningar prövade ingår inte i befolkningsstatistiken eller i prognosen. I prognosen ingår endast de flyktingar som beviljats uppehållstillstånd och som därmed blir folkbokförda. Migrationsverkets handläggningstider kommer därmed också att spela en roll för hur snabbt flyktingarna kommer in i folkmängden. Veckovis befolkningsutveckling 2012-2015 Källa: Stadsledningskontoret Lokalt perspektiv Befolkningen i Örgryte-Härlanda förväntas öka med cirka 4300 personer från år 2014 till år 2019. Det innebär en ökning på cirka 850 personer per år och en befolkning på cirka 62 600 år 2019. Det är en något snabbare ökning jämfört med de tidigare fem åren. Det planerade bostadsbyggandet är större än under de senaste åren och bidrar till en väsentlig del av den förväntade befolkningstillväxten. Av stadsdelsnämndens tolv primärområden kommer samtliga att öka sin folkmängd fram till år 2019. Störst blir folkökningarna i Kärralund och Kålltorp som båda ökar med cirka 1200 invånare. Det är bostadsbyggandet som bidrar till huvuddelen av befolkningstillväxten. Det finns planer på omfattande byggnation i Kallebäck, om den blir verklighet kommer det att påverka befolkningsutvecklingen på sikt. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 11(52)

Figur: Befolkningsprognos för alla åldrar i Örgryte - Härlanda Barn i förskoleåldern ökar med totalt 127 personer fram till 2019, till och med 2017 är antalet ganska stabilt, hela ökningen kommer i slutet på prognosperioden Figur: Befolkningsprognos barn i förskoleålder (1-5 år) Figur: Befolkningsprognos barn i skolåldern 6-15 år Figur: Befolkningsprognos barn i gymnasieåldern 16-18 år Ungdomar i gymnasieåldern kommer enligt prognosen att fortsätta att öka med 700 från 2014-2019. Antalet barn i åldern 6-15 år ökar varje år och kommer att vara cirka 600 fler 2019. Likaså kommer äldre, i åldern 75 år och uppåt att minska med cirka 160 stycken fram till 2018 för att sedan öka med cirka 100 stycken 2019. Minskningen av de äldsta fortsätter, de beräknas bli mellan 30-40 personer färre varje år fram till 2019, Den utveckling som är i stadsdelen visar att denna minskning i huvudsak rör personer upp till 95 år. Personerna över 95 är just nu fler än prognostiserat, detta verkar vara en trend. De yngsta pensionärerna ökar dock i antal vilket på längre sikt innebär att antalet äldre pensionärer kommer att öka. Osäkerheten i prognosen är större för den yngre befolkningen då de är mer känsliga för förändringar i flyttmönster och födelsetal. Prognosen för äldre är däremot säkrare då de flyttar i mindre utsträckning och då förändringar i dödligheten är mycket långsamma. En svårighet i prognosen när det gäller de allra äldsta (över 95 år) är att flera personer uppnår en högre ålder än vad som förutsätts i prognoserna. Eventuellt är detta en trend som påverkar stadsdelens ekonomi eftersom detta är en grupp med stora behov av insatser från äldreomsorgen. Figur Befolkningsprognos personer 75 år och äldre. Figur: Befolkningsprognos personer 90 år och äldre. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 12(52)

Villkor för en hållbar utveckling Stadsdelen Örgryte-Härlanda har drygt 58 000 invånare och är därmed den tredje största stadsdelen i staden sett till invånarantal. Stadsdelen är indelad i 12 primärområden som är olika både vad gäller storlek, befolkningsmängd och karaktär. Flest invånare har primärområdet Lunden med knappt 11 300 invånare, medan Härlanda har minst, drygt 1 600 invånare. Stadsdelen präglas av närheten till Göteborgs centrum såväl som till stora grön- och friluftsområden i stadsdelens sydöstra del. Inom stadsdelen finns Skatås, Härlanda tjärn och Delsjöarna, grönområden som är uppskattade inte bara av stadsdelens befolkning utan av hela staden. Invånarna i Örgryte-Härlanda är de, som i jämförelse med invånare i andra stadsdelar, är mest nöjda med tillgången till parker och naturområden. Samtidigt kan tillgängligheten till stadsdelens grönområden bli bättre. Det finns goda möjligheter till ett aktivt friluftsliv och stadsdelen har också ett rikt föreningsliv. Örgryte-Härlanda har en upplevd småstadskaraktär med flera mindre torg och affärscentrum, varav Olskrokstorget är det största. Flera av de mindre torgen upplevs dock vara i behov av upprustning. Stadsdelens befolkningssammansättning följer i stort hela stadens struktur, men skiljer sig i att ha en stor andel unga vuxna (20-35 år) och äldre seniorer, och en mindre andel barnfamiljer. Av stadsdelens invånare är cirka 14 procent födda i utlandet vilket är en låg siffra vid jämförelse med hela staden. Vanligaste bakgrundsland är Iran, Finland och Polen. Områdena Kallebäck, Olskroken och Björkekärr är de med högst andel utlandsfödda. Folkhälsa Befolkningens uppväxtvillkor, livsmiljö och levnadsvanor är förhållandevis goda i Örgryte- Härlanda. Dock finns det skillnader inom och mellan grupper samt mellan områden i stadsdelen. Dessa skillnader följer tydligt den ekonomiska fördelningen, det vill säga inkomstnivå, utbildningsnivå och hushållens ekonomiska standard. Det följer av att de flesta indikatorerna inom folkhälsoområdet har ett starkt samband med socioekonomi, det vill säga att hög inkomstnivå och utbildningsnivå också ger ett bättre hälsoutfall medan låg inkomstnivå och kort utbildning ger ett sämre hälsoutfall. Örgryte-Härlanda placerar sig oftast bland de tre stadsdelar med de bästa värdena när olika indikatorer inom folkhälsoområdet studeras. Exempel på faktorer som däremot sticker ut negativt i stadsdelen är alkohol-, narkotika- och tobakskonsumtion. Utifrån socioekonomisk status har stadsdelen delats in i tre mellanområden. Ett mellanområde består av en sammanslagning av flera primärområden med likvärdig socioekonomisk status. Skillnaderna mellan de olika mellanområdena är i mer eller mindre utsträckning genomgående för alla indikatorer som beskriver folkhälsan. Det vill säga att mellanområdet med högst socioekonomisk status (Stora Sigfridsplan) också har det högsta hälsoutfallet och tvärtom. Under perioden 2006-2013 angav 70 procent av befolkningen (16-84 år) i mellanområdet Stora Delsjökroken att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Samma siffra i mellanområdet Stora Bagaren är 77 procent och i Stora Sigfridsplan 81 procent. Under samma period uppgav 21, 20 och 16 procent i respektive mellanområde att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 13(52)

Ytterligare exempel är att 15 procent av invånarna i Stora Delsjökroken har riskabla alkoholvanor, medan samma siffra i Stora Bagaren är 19 procent och i Stora Sigfridsplan 15 procent. Bildtext: Stadsdelens tre mellanområden: Stora Delsjökroken, Stora Bagaren och Stora Sigfridsplan Utbildning I Örgryte-Härlanda är utbildningsnivån relativt hög i förhållande till staden och övriga stadsdelar. Av invånarna 25-64 år har 62 procent en eftergymnasial utbildning och 42 procent har en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. Det är högre än för hela staden där samma siffra är 34 procent. Statistik visar också att en hög andel av de i befolkningen som är födda utomlands, har en eftergymnasial utbildning. Det finns dock skillnader i utbildningsnivå inom stadsdelen. Störst andel med eftergymnasial utbildning återfinns i primärområdena Skår och Överås, medan Torpa och Olskroken har en lägre andel med eftergymnasial utbildning. De primärområden som har en stor andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ofta även en hög andel elever med gymnasiebehörighet. Tabell: Utbildningsnivå i Örgryte-Härlandas primärområden i åldersintervallet 25-64 år 2014. Arbete I stadsdelen är den totala förvärvsfrekvensen för personer 25-64 år 82 procent, vilket är en högre andel än för hela staden där samma siffra ligger på 76 procent. För unga personer 18-24 år är förvärvsfrekvensen 56 procent, vilket är sju procentenheter högre än för hela staden. Högts andel arbetslösa återfinns i Olskroken och Torpa medan lägst arbetslöshet återfinns i Skår, Kärralund och Överås. Stadsdelen har generellt en lägre andel öppet arbetslösa än genomsnittet SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 14(52)

för staden. Den genomsnittliga inkomstnivån i stadsdelen för åldrarna 20-64 år är cirka 291 000 kr, vilket är högre än medelinkomsten för hela staden (cirka 270 000 kr). Inom stadsdelen finns skillnader mellan de olika primärområdenas medelinkomster. Högst medelinkomst är det i Skår och lägst i Kallebäck, det gäller både kvinnor och män. Tabell: Inkomstfördelning i Örgryte-Härlanda för åldersintervallet 20-64 år, 2013. Nollinkomsttagare ingår. I stadsdelen erhöll knappt tre procent av familjerna försörjningsstöd år 2013. Stadsdelen ligger betydligt lägre än hela Göteborgs Stad, där motsvarande siffra är 7 procent. Boendesituation I stadsdelen finns det cirka 32 900 bostäder varav de flesta i flerfamiljhus. Av stadsdelens bostäder är 59 procent hyresrätter, 29,3 procent bostadsrätter och 11,7 procent äganderätter (småhus). Stadsdelen har många privata hyresvärdar och andelen kommunala hyresvärdar är endast 15 procent, vilket är en låg andel i jämförelse med staden i övrigt. Två rum och kök är den vanligaste storleken på bostad. Boendeformerna är relativt ojämnt fördelade i stadsdelen då småhusbebyggelse är koncentrerad till främst Skår, Överås och Härlanda medan Olskroken och Redbergslid i princip enbart har flerfamiljhus. Majoriteten av stadsdelens bostäder, ca 60 procent, är byggda före 1950. Det innebär att många bostäder saknar hiss, vilket är problematiskt ur tillgänglighetssynpunkt för äldre, rörelseförhindrade och barnfamiljer. Den stora andelen små lägenheter bidrar till en hög in- och utflyttning i stadsdelen. Det är framförallt ungdomar och unga vuxna som flyttar, men även utflyttningen av barnfamiljer med barn i förskoleåldrarna är en karakteristisk flyttström. År 2010-2014 färdigställdes 684 nya bostäder i stadsdelen varav större delen var i flerbostadshus. Antagna detaljplaner och pågående planprogram ger möjlighet att bygga ca 1450 nya bostäder i olika områden av Örgryte - Härlanda. Tillgänglighet Stadsdelen har goda kommunikationsmöjligheter med övriga staden, både med kollektivtrafik och bil. Flera buss- och spårvagnslinjer samt Flexlinjen går i stadsdelen. Dock är kollektivtrafikförsörjning mellan vissa områden inom stadsdelen bristfällig. Några områden har även ett behov av tätare kollektivtrafik. Särskilt viktigt är detta för äldre och rörelsehindrade som bor i backiga områden. Stadsdelen avskärmas i viss mån från närliggande stadsdelar av kringgående motorleder och även inom stadsdelen finns flera vältrafikerade vägar som utgör barriärer. Trafiksituationen vid flera av stadsdelens skolor och förskolor utgör en viktig säkerhetsfråga. Trygghetsfrågor Örgryte-Härlanda upplevs av befolkningen som en relativt trygg stadsdel. Samtidigt uppger 26 SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 15(52)

procent av invånarna mellan 16-84 år i Stora Delsjökroken, 21 procent i Stora Bagaren och 19 procent i Stora Sigfridsplan att de upplever otrygghet. Det är vanligare att kvinnor upplever otrygghet samtidigt som det statistiskt sett är fler män som utsätts för till exempel fysiskt våld utanför hemmet. När det gäller befolkningens känsla av trygghet i parker och naturområden är den högst i staden vid jämförelse med övriga stadsdelar. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 16(52)

Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Prognostiserad volymförändring enligt befolkningsansvar Delverksamhet/tjänst 2016 2017 2018 Förskolebarn 20 45 60 Elever 130 180 140 Barn i skolbarnsomsorg 40 10 5 Hemtjänsttimmar 10 000 4 000 2 000 Äldreboendeplatser 10 5 5 Boendeplatser Funktionshinder 10 10 10 Daglig verksamhet 5 5 5 Ensamkommande flyktingbarn 160 I ovanstående sammanställning har en bedömning gjorts över kommande förändringar av behov enligt främst befolkningsprognoser. Antalet förskolebarn förväntas minska något 2016 för att sedan öka de kommande åren. Prognosen för antal elever i våra skolor är en kraftig ökning. De kommande åren kommer antalet elever att öka med nära 500 elever och kommer att ställa krav på skolorganisationen. Antalet äldre i stadsdelen har de senaste åren minskat kraftigt. För 2016 ser vi en fortsatt minskning i antal över 75 år. De riktigt gamla över 95 år ökar dock. Från 2018 är prognosen att antalet äldre över 75 år kommer att öka. Bedömningen för 2016 är att antalet hemtjänsttimmar kommer att minska. Dels pga. befolkningsförändringarna och dels genom ändrat arbetssätt med omfattande hemtjänstärenden. Med tanke på att de riktigt gamla ökar är bedömningen att behovet av äldreboendeplatser ökar något. Behovet av antal funktionshinderboende och platser för daglig verksamhet kommer att öka de kommande åren. Prognosen för ensamkommande flyktingbarn är svår att göra. Bedömningen är att det kommer lika många barn 2016 som 2015. Lokaler Verksamhet 2015 2016 2017 IFO-FH IFO-FH IFO-FH IFO-FH ÄO ÄO ÄO Nya lokaler till daglig verksamhet "Rundturen" Nytt BMSS på Kaggeledsgatan Inhyrning av nya lokaler på Lillkullegatan och Torpavallsgatan till hemtjänsten Anpassningar i hemtjänstlokalen på Dicksons Hus Anpassning av våningskök på Kaggeleds ÄB Nytt BMSS i samband med nybyggnation på Torpagatan Nytt BMSS i samband med nybyggnation på Örgryte Torp SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 17(52)

Verksamhet 2015 2016 2017 ÄO Kultur och fritid Kultur och fritid Kultur och fritid/utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Utbildning Tillgänglighetsanpassningar i Kålltorps fritidsgård Anpassningar av lokaler, före detta "Stacken, på Lundenskolan för utbildning och kulturskola Anpassning av lokaler i Lundenskolan för särskolans verksamhet. Inhyrning av lokal för familjecentral. LS uppdrag. Åtgärder i lägenheter på Dicksons Hus utifrån Arbetsmiljöverkets synpunkter. Nya lokaler för öppna fritidsgårdsverksamheten - LS uppdrag Ny- och ombyggnad av Rosendalsskolan med anledning av prognostiserat ökat elevantal. Åtgärder i Kålltorpsskolans idrottshall -LS uppdrag Anpassningar i Bagaregårdsskolan utifrån funktion, elevkapacitet, arbetsmiljö, tillgänglighet - LS uppdrag. Ny skola i Östra Kålltorp (Parkskolan) utifrån prognostiserat ökat elevantal samt anpassningar av nuvarande Parkskolans lokaler till förskola LSuppdrag. Prel. klart 2019. Åtgärder i Torpaskolan utifrån funktion, arbetsmiljö, tillgänglighet och elevkapacitet LSuppdrag Ny förskola på Torpagatan 50. Ny förskola i Örgryte Torp. Ny idrottshall vid Lundenskolan. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 18(52)

Personal Ledarskap och medarbetarskap Stadens förhållningssätt är ett viktigt redskap för att nå ett mer aktivt medarbetarskap. Därför är det viktigt att arbeta med att tydliggöra medarbetarskapet, som är en viktig utgångspunkt i arbetet med likabehandling inom staden och syftar till att skapa förutsättningar för en jämställd och likvärdig service. Förhållningssätten ska integreras i det dagliga arbetet vilket förutsätter ett aktivt medarbetarskap och väl fungerade arbetsplatsträffar. Det är viktigt att ta tillvara medarbetarnas kompetens, motivation och engagemang för att utveckla både verksamhet och medarbetare. Rekrytering och bemanning innebär omfattande arbetsinsatser för förvaltningens chefer. Därför har arbetet med bemanningsplanering och rekryteringsstöd setts över och koncentrerats så att det tydligt bidrar till att minska chefernas administrativa börda. En optimal bemanningsplanering är en väsentlig del för att få en välfungerande produktion. Översynen har resulterat i en ny organisation där det skapats ett område bemanning, med två enheter som kommer att ligga direkt under HR-chefen. Den ena enheten är den nuvarande bemanningsenheten och den andra enheten som är ny, ansvarar för bemanningsområdets strategiska frågor och samordnar rekryteringsprocessen. Detta är även en del i arbetet med att avlasta cheferna och att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. Den nya enheten startar under hösten 2015. Ledarskapet har betydelse för både kvalitet och effektivitet i verksamheterna. Chefer behöver förutsättningar för att kunna utöva ett bra ledarskap och skapa engagemang och motivation hos medarbetarna. Därför är det av strategisk betydelse att utveckla ledarskapet och skapa tydlighet i ansvar och roller. En struktur avseende ansvar och roller har tagits fram i förvaltningen och förtydligas kontinuerligt. Stadsdelen fortsätter genomförandet av det ledarutvecklingsprogram som även omfattar samtliga specialister och som startade för ett år sedan. Syftet med programmet är att utveckla ledarskapet utifrån förvaltningens vision och att få en samsyn avseende ledning och ledningsstöd och i praktiken bygga en lärande organisation. Huvudprogrammet är nu avslutat med de utbildningsinsatser som genomfördes under hösten 2014 och våren 2015. För att hålla liv i insatsen, "fånga upp" nya chefer och specialister och behålla den vi - känsla som programmet gett, har förvaltningen utsett ett antal ledarutvecklare bland chefer och specialister som har genomgått programmet. Ledarutvecklarna kommer fortsättningsvis att på vissa ordinarie ledarforum leda grupper av chefer och specialister i kollegialt lärande. Detta kommer att pågå under minst tre terminer. Jämställda och konkurrenskraftiga löner Förvaltningen arbetar med lönebildningen för att skapa jämställda och konkurrenskraftiga löner. En handlingsplan för att motverka osakliga löneskillnader har tagits fram utifrån den årligen genomförda lönekartläggningen. Handlingsplanen har sin utgångspunkt i de arbetsvärderingar som har gjorts av alla befattningar i förvaltningen. Förvaltningens lönebild har relateras till Göteborgs stads lönepolitiska målbild. Målbilden är ett verktyg för stadens fortsatta åtgärder för att erbjuda jämställda löner och utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män, samt för att uppnå konkurrenskraftiga löner på sikt. Inom förvaltningen finns inga osakliga löneskillnader på grund av kön. Däremot anser förvaltningen att det finns osakliga löneskillnader beroende på kön i förhållande till fackförvaltningar och bolag i staden. Det är därför viktigt att stadsdelsförvaltningarna även i fortsättningen prioriteras med riktade satsningar för att på sikt komma till rätta med detta. Förvaltningen arbetar för att nå stadens lönepolitiska målbild genom prioriterade satsningar för dessa grupper. Kartläggning och analys pågår nu inför löneöversyn 2016 och behov finns av fortsatta satsningar på flera befattningsgrupper både av jämställdhetsskäl och av marknadsmässiga orsaker. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 19(52)

Strategisk kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsprocessen är en integrerad del av planerings-, budget- och uppföljningsprocesserna där det är viktigt att verksamheterna följer utvecklingen kontinuerligt och bedömer behovet av och skapar förutsättningar för kompetensförsörjning genom att identifiera kompetenskritiska utvecklingsfrågor i verksamheterna. Detta sker bland annat genom att vid ersättningsrekrytering inventera vilken kompetens som behövs men även genom utvecklingsinsatser och validering. På individnivå tas kompetensutvecklingsplaner fram i samband med utvecklingssamtalet. Stadens kompetensförsörjningsplaner som är framtagna per sektor är utgångspunkten vid framtagandet av lokala kompetensförsörjningsplaner. Örgryte-Härlanda har för närvarande fyra yrkeskategorier som är marknadsutsatta. Det är kvalificerade sjuksköterskor och kvalificerade socialsekreterare inom IFO:s myndighetsdel och legitimerade lärare och förskollärare. Inom dessa yrkesgrupper kvarstår svårigheter att rekrytera och i kombination med marknadsläget medför detta höjda ingångslöner. En grupp där förvaltningen ser att det börjar bli problem att rekrytera är utbildad vård- och omsorgspersonal. Praktik och ferieplatser är en viktig del i kompetensförsörjningen och är ett område som förvaltningen behöver fokusera mer på. Den nystartade enheten för strategisk bemanning och samordnad rekrytering kommer att utveckla stödet till cheferna när det gäller rekrytering. Hälsa och arbetsmiljö Förvaltningen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare bland annat genom att ta tillvara och utveckla kompetens, främja arbetsmiljön och ta tillvara de anställdas engagemang samt se till förutsättningar för chefer. Regelbundna arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal är viktiga delar för att stimulera detta. Föregående år genomfördes en arbetsmiljöutbildning för alla chefer och skyddsombud, baserad på ett underlag som tagits fram centralt i staden. Liknande utbildningar riktade till nya chefer och skyddsombud planeras även fortsättningsvis. För övriga chefer och skyddsombud genomförs kontinuerliga utbildningar utifrån behov. Ytterligare insatser för att förbättra och underlätta användandet av IT-stödet gällande arbetsskador (LISA) har genomförts under 2015. Analysen av arbetsskadorna är ett viktigt instrument för att förbättra arbetsmiljön och förebygga att nya skador inträffar. Arbetet med att införa en optimal bemanningsplanering har nu övergått från projekt till ordinarie verksamhet som ett led i att erbjuda alla heltidsanställning och minska andelen timavlönade. Att erbjuda heltidsanställning och trygga anställningsvillkor för förvaltningens medarbetare samt att ge chefer goda förutsättningar i sitt ledarskap är betydelsefulla delar i att vara en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. Förvaltningen ser en ökande sjukfrånvaro som ett stort bekymmer som måste analyseras närmare. Inom förskolan kommer en enhet att vara pilot i arbetet med att analysera samverkande faktorer kring sjukfrånvaro. Problemet med en ökande sjukfrånvaro är inte förvaltningsunikt och därför har stadsdelsförvaltningarnas HR-chefer tagit fram en gemensam uppdragsbeskrivning som grund för ett fördjupat arbete med att försöka förstå sjukfrånvarons orsaker utifrån en rad aspekter och därmed försöka komma fram till åtgärder för att minska den. SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 20(52)

Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr 2015 2016 Befolkningsansvar 1 836,5 1 939,4 Förändring i mkr 102,9 Förändring i procent 5,60 Resursnämndsuppgifter 19,7 26,2 Sjukhusundervisningen 2 300 2 400 Planering och samordning funktionshinder 0 5 100 Äldreboendeplanering 5 000 6 100 Kulturhuset Kåken 12 400 12 600 Budgeten innehåller ett antal inriktningar, prioriterade mål och uppdrag för nämndernas arbete samt ekonomiska ramar. Stadsdelarna tilldelas medel som är baserade på antalet invånare och deras ålder samt efter befolkningens sociala struktur. Detta resulterar i en ekonomisk ram som nämnden har att fördela till sektorerna. För Örgryte Härlandas del är kommunbidraget 1 939,4 mkr för 2016. Detta är en ökning med 102,9 mkr i förhållande till 2015 och motsvarar en ökning med 5,6 procent. I ökningen ingår bl. a uppdatering av befolkningsförändringar där åldersgruppen 75 94 år fortsätter att minska medan de äldre över 95 år istället ökar. Antalet skolbarn försätter att öka i alla åldersgrupper medan antalet förskolebarn minskar något. Budgeten innehåller även en rad satsningar riktade till bl. a skola och äldreomsorg. En mer detaljerad beskrivning av satsningarna finns under avsnittet Effektiv resursanvändning, samt i bilaga Nämndbidrag per sektor. Nämnden har för 2016 ansvar för fyra resursnämnduppgifter. Dessa är Sjukhusundervisningen, Kulturhuset Kåken, Äldreboendesamordning och den senast tillkomna Planering och samordning funktionshinder. Ökningen av kommunbidraget till resursnämndsverksamheterna beror i huvudsak på den nya uppgiften men även helårseffekt för Äldreboendeplaneringen. Aktuell ekonomisk situation Den ekonomiska situationen är efter augusti månads redovisning stabil. Resultatet var för nämnden som helhet ett överskott mot budget med 12,7 mkr. Prognosen höjs till ett förväntat överskott på 8,0 mkr utöver det budgeterade återställandet av det egna kapitalet med 2,0 mkr. Alltså ett sammanlagt överskott på 10 mkr. En starkt bidragande orsak till det förbättrade resultatet är det beslut kommunstyrelsen fattade i juni om tilläggsbudget främst riktat mot äldreomsorg och skola. Samtliga sektorer utom Individ och familjeomsorgen/funktionshinder, visar överskott. Orsaken till underskottet är bl. a ökad vårdtyngd inom befintliga bostäder med särskild service och ökade kostnader för institutionsvård vuxna missbrukare och ensamkommande flyktingbarn. Riskanalys Det finns några områden inom organisationen där det finns ekonomiska risker. Utvecklingen i omvärlden påverkar vår ekonomi. Den enskilt största risken är kostnadsutvecklingen för ensamkommande flyktingbarn och de kostnader som inte täcks av statsbidraget. Socialtjänsten saknar bra boendealternativ och är ofta tvingade att köpa dyra boenden. Ytterligare en osäkerhet är att Migrationsverket ligger efter med utbetalningarna av statsbidraget. Efter september har förvaltningen en fordran på 33 mkr och ibland ger Migrationsverket avslag på begärd ersättning. Kostnaderna för försörjningsstödet ligger på en konstant nivå, vilket inte ekonomin tillåter. I SDN Örgryte-Härlanda, Budget 2016 Stadsdelsnämnder 21(52)