Intervjustudie unga med ofullständig gymnasieutbildning

Relevanta dokument
På tröskeln till framtiden. Lisbeth Lundahl, Umeå universitet

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola

Ambitionsnivåer hos kommunerna

Delaktighet i vardagen -för vuxna som har grav intellektuell funktionsnedsättning

Att intervjua unga utan fullständig gymnasieutbildning utmaningar och strategier

Bilaga 1, kartläggning av målgruppen

#Reflektionsmaterial #pluggavidare

Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden

Läsa in gymnasiet på folkhögskola

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet

Plugga klart. - tillsammans minskar vi studieavbrotten. Att minska studieavbrotten är en av de allra viktigaste uppgifterna för skolan idag

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen

Gymnasiebehörighet 2018

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Gymnasiebehörighet 2017

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Handlingsplan för ökad Skolnärvaro gymnasiet HÄRJEDALENS KOMMUN HERJEDAELIEN TJIELTE

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

I vilken utsträckning anser du att den svenska skolan lyckas med följande? Ge eleverna goda ämneskunskaper

PLUGGA KLART ESF-projekt i Dalarna

APRIL När föräldrarna själva får välja. Attityder och åsikter om barnens gymnasieval

Elever som zappar skolan

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Lättare för unga att få jobb

Sammanfattning på lättläst svenska

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

Inget går liksom ihop i dag. Blir bollad mellan och det saknas personal överallt

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola

Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer

Nyckeltal 2009 arbetsmarknadsundersökning registrering

Närvaroteamet, Sundsvall

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan

Pinnhagens förskolas arbetsplan

Livets skola, eller livet efter skolan?

Intresse för naturvetenskap och teknik kvinnor berättar. Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet

Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

Verksamhet ska bedrivas i samverkan, bilaga 3

Sysselsättning utbildning och utanförskap

Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1

Inkluderande folkhögskola för unga vuxna med högfungerande autism Joel Hedegaard & Martin Hugo

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen

1 Sammanfattning. 1.1 Skolproblem i grundskolan

Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen

Gammal kärlek rostar aldrig

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Hur tycker du skolan fungerar?

Insatser för unga arbetslösa i Sverige - Vad vet vi om effekterna? Caroline Hall Unga utanför, oktober 2012

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Hitta vägen! Ung idag Hitta vägen! Ung idag i korthet. Om ungas väg genom skolan mot etablering i arbetslivet

Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige och andra länder, höstterminen 2012.

Arbetsmarknaden kräver gymnasiekompetens

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Förslag den 25 september Engelska

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

GYMNASIEVAL. Intagning

Kommun- och landstingsdatabasen

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Sammanfattning 2015:3

Ungdomarna och jobben - vad kan vi göra mer?

Yttrande över remiss avseende uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå.

Så bra är ditt gymnasieval

Allt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

Gymnasieskolan och småföretagen

Kartläggning av målgruppen

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?

MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET - KARTLÄGGNING OCH ANALYS STEFFEN OVDAHL

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

Fritidshem. Handlingsplan. för fritidshemmen vid. Björklinge & Skuttunge skola

Bilaga D: Ledarguiden

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

I denna bilaga presteras en mer utförlig beskrivning och diskussion kring metoderna för enkätundersökningen och intervjustudien med romer.

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

Birkaskolan Elever åk 5 - Våren svar, 100%

Transkript:

Inst. för tillämpad utbildningsvetenskap, Lena Lidström lena.lidstrom@edusci.umu.se Intervjustudie unga med ofullständig gymnasieutbildning Olika perspektiv på utanförskap, marginalisering och drop out Vasa 21 november 2011

Bakgrund Avhandling 2009: En resa med osäkra mål: Unga vuxnas övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv Unga utan fullständig gymnasieutbildning - en utsatt grupp Andelen elever som når slutbetyg i svensk gymnasieskola - ca 69 procent efter 3 år (ca 75 procent efter 4 år) Forskningsprojektet Osäkra övergångar Unga utan fullständig gymnasieutbildning: vägarna och åtgärderna i longitudinellt perspektiv (2010-2013) - Projektledare: Professor Lisbeth Lundahl - Fyra delstudier

Intervjustudie Övergripande frågor Hur beskriver och förstår intervjupersonerna sin skoltid och förloppet därefter? Hur beskriver de sina möten med olika åtgärder för att främja ungas möjligheter att fullfölja gymnasieutbildning och etablering på arbetsmarknaden? Urval mina intervjuer 27 unga (varav 12 kvinnor) med ofullständig gymnasieutbildning i sex kommuner. I fyra av orterna: unga med olika typer av funktionsnedsättningar Flertalet födda 1988-1990

Uppväxt och skolerfarenheter Många har vuxit upp i utsatta situationer/familjer. De allra flesta (alla?) beskriver föräldrar, syskon och andra släktingar som mycket viktiga stödpersoner och förebilder Två huvudsakliga mönster i skolproblemen: (i) Inlärningssvårigheter från första skolåren (ii) Skolproblem som uppkom i 13-14-årsåldern Flertalet har hängt kvar gymnasietiden ut, men lämnar skolan utan slutbetyg och en känsla av misslyckande. Om skolans särskilda stöd: - Generellt sett: Frånvarande eller otillräckligt - Somliga har någon erfarenhet av att få bra hjälp (viss lärare/enhet)

Efter skolan Alla har erfarenhet av arbetslöshet och beskriver att de mött stora svårigheter på arbetsmarknaden Somliga beskriver förnyade försök att studera (och vanligtvis fortsatta studiesvårigheter och misslyckanden) Framtidsplaner vid intervjutillfället De flesta siktar i första hand på att söka jobb, vilket som helst. Många av dem kan tänka sig att börja plugga senare för att öka chanserna till varaktiga jobb (1. kortare yrkeskurser, 2. komplettera för gymnasiekompetens) Övriga pluggar redan eller prioriterar att snart börja studera med sikte på slutbetyg från gymnasiet (och kanske ytterligare studier).

Artikelidé: Hur unga med ofullständig gymnasieutbildning förklarar och själv tar på sig motivationsbrist, studiemisslyckande och arbetslöshet

Ett exempel fallet Lisa, 21 år, storstad Om grundskolan Obs! Citaten avlägsnade om dessa teman (pga. preliminära resultat) En positiv skolerfarenhet Om gymnasieskolan Om komvux Om jobbsökandet Om familjen

Artikelidé: Att intervjua unga med funktionsnedsättningar utmaningar och möjligheter Preliminärt syfte Att ge ökade kunskaper om hur unga med olika funktionsnedsättningar upplever sitt forskningsdeltagande, deras motiv till att intervjuas och förslag på forskarstrategier för att fler unga accepterar att medverka. Avslutningsvis diskuteras etiska och metodologiska utmaningar som forskaren ansvarar för att möta. Metod och material - Intervjupersoners utsagor om forskningsdeltagandet - Intervjuarnas iakttagelser och erfarenheter (om tillträde till intervjupersoner och om genomförandet av intervjuer/livslinjemetod)

Unga om sitt forskningsdeltagande Tankar inför intervjun (i) Inget särskilt, (ii) Funderat lite, (iii) Grubblat/känt oro Motiv till forskningsdeltagandet Att ungas röster lyfts fram. Bidra till att förändra samhället och förbättra (utsatta) ungas villkor i skola och arbetsliv Att uppmärksammas och få tillfälle att säga sin åsikt Personliga egenskaper eller förhållanden Trygghet eller utveckling Tidsfördriv ( inget annat för mig ) Plikt ( nåt man bör göra ) Biobiljetten

Unga om sitt forskningsdeltagande Sådant de uppskattat och/eller tycker kan utvecklas Om forskarens kontakter och information inför intervjun Tydlig och begriplig information (både muntligt och skriftligt) Respektfullt bemötande Förslag på vad som kan motivera unga att tacka ja till intervju Om intervjun Att verkligen bli lyssnad på Respektfullt och tillåtande klimat Livslinjemetoden ( Vägen genom livet ) Lokal/plats Förslag på andra sätt att komma i kontakt med unga och på andra forskningsmetoder än intervjuer.

TACK för Er uppmärksamhet!