Verksamhet ska bedrivas i samverkan, bilaga 3

Transkript

1 UTREDNING 1 (9) Samhällsutvecklingskontoret Verksamhet ska bedrivas i samverkan, bilaga 3 En beskrivning av hur samverkan inom överenskommelsen organiseras utifrån de behov som identifierats. Inklusive de resurser respektive aktör bidrar med. KOMMUNLEDNINGSKONTORET C:\Users\bka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\WXL5X4FP\Bilaga 3 vers 1.0.docx POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

2 UTREDNING 2 (9) Skolan, första steget mot arbetsmarknaden Tonårstiden ska vara en tid av kraft, stora förhoppningar om framtiden och en ivrig väntan på att starta ett självständigt liv. För de allra flesta ungdomar är det så. De klarar skolan och är beredda att ta nästa steg in i vuxenlivet. Men för en grupp unga är bilden en annan. Cirka 10 % av eleverna i Varbergs kommun lämnar grundskolan med ofullständiga betyg och kommer inte in på ett nationellt gymnasieprogram gick 26 % ut gymnasiet med inga eller ofullständiga betyg. Det är 159 ungdomar. Den största riskgruppen för långvarig arbetslöshet och utanförskap finns bland de ungdomar som aldrig påbörjar sina gymnasiestudier eller avbryter dem i förtid. Stort fokus bör läggas på anpassade insatser för dessa ungdomar. Det är även av största vikt att arbeta förebyggande under hela skoltiden. Det är rimligt att anta att i den grupp unga som inte hittar vägar till stabil etablering på arbetsmarknaden och i samhället återfinns bland dem vars skolgång av olika orsaker inte har fungerat. Samlad skolforskning pekar på vilka viktiga funktioner som gör elevfokuserade insatser effektiva och därmed ge högre måluppfyllelse och motverkar avhopp: Tillhandahållande av omfattande supporttjänster för att möta individuella, akademiska, sociala, emotionella, ekonomiska och kurativa behov. Elever har en initial kontakt med en case manager som de kan bygga en förtroendefull relation med. Insatser och stöd levereras av en erfaren case manager med vilken elever har en förtroendefull relation. Kontinuitet i personalsituation vad gäller hjälp och stöd. Vi vet att skolprestationer och psykisk hälsa hos barn och unga påverkar varandra ömsesidigt. Forskning visar tydligt att den viktigaste faktorn vi kan påverka för att stötta ungdomars väg in i vuxenlivet är att hjälpa dem att lyckas med sina studier. Förebyggande åtgärder En stark indikator på att studiesituationen inte fungerar är frånvaro. Tidigare studier har visat hög att frånvaro ofta resulterar i avhopp från skolan. Det finns stort behov av ett systematiskt arbete med frånvaro med en tydlig handlingsplan för att minska risken för avbrott på gymnasieskolan. Det gäller att tidigt fånga upp eleven samt identifiera de bakomliggande orsakerna till frånvaron för att kunna sätta in rätt insats. Arbetet med frånvaron ska ha ett helhetsperspektiv och möta de behov som sträcker sig utanför de akademiska eftersom orsaken till frånvaron ofta är mer komplex än det först verkar.

3 UTREDNING 3 (9) När en elev återupptar studier efter frånvaro ska ett utökat stöd och anpassningar kunna erbjudas för att det ska finnas en reell möjlighet att lyckas med skolprestationerna. Vikten av rätt bemötande och stöd är avgörande då många elever med hög frånvaro lider av psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De elever som hoppar av studierna på ett nationellt program har få möjligheter att hitta alternativa utbildningsvägar. Det finns behov av ett bredare utbud av studieformer t ex specialutformat program med löpande intag där man kan läsa gymnasiekurser i anpassad takt. Det finns anledning att göra en översyn om det samarbete mellan Steget vidare och Peder Skrivares skola och den kommunala vuxenutbildningen gällande anpassade studier som startats i projektets regi kan utvecklas och implementeras. Det har gett möjlighet till alternativa studievägar till åldersgruppen år. Om en elev inte uppnår 2500 poäng under sina tre år på Peder Skrivares skola och har 400 poäng eller mindre kvar, bör möjlighet beredas att komplettera inom gymnasieskolans ramar för att nå gymnasieexamen genom en termins förlängning. För de unga med funktionsnedsättningar finns tankar kring en utvecklad verksamhet inom Introduktionsprogrammet och som nationellt gymnasieprogram, som specifikt riktar sig till och möter ungdomar med behov och diagnoser inom NPF (Neuropsykiatriska funktionshinder). En del av dessa ungdomar får idag resa till skolor utanför kommunen eller i regionen för att få en skolgång med anpassningar för ökad struktur och stöd utifrån sina behov. Det finns många fördelar med att kunna erbjuda detta inom kommunen. Samverkan skolan och Arbetsförmedlingen I övergången till arbetslivet har speciellt unga med funktionsnedsättningar större svårigheter än andra. Enligt Arbetsförmedlingens statistik är arbetslösheten bland dessa ungdomar dubbelt så stor jämfört med befolkningen i övrigt. Förutom att de har haft svårt att fullfölja sin gymnasieutbildning så har de även svårt att tillägna sig de insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder. Föra att underlätta överbryggningen mellan skolan och arbetslivet finns anledning att utveckla ett närmare samarbete mellan skolan och Arbetsförmedlingen. Detta genom att redan under skoltiden informera om vilka extra resurser t ex Arbetsförmedlingen har för unga med funktionsnedsättningar (Unga F) och fånga upp dem innan de riskerar att hamna i utanförskap efter gymnasietiden för att de inte kan hantera alla de delar som de första stegen in i vuxenlivet innebär. Gemensamma insatser för att minska ungdomsarbetslösheten

4 UTREDNING 4 (9) Arbetsförmedlingen i Varberg och Varbergs kommun upprättar nu ett fördjupat samarbete som innebär en tätare samverkan kring målgruppen avseende de insatser som redan görs samt de som nu planeras tillsammans. Det huvudsakliga syftet med samverkan är att öka chanserna för målgruppen att nå en plats i yrkeslivet, dels genom att nå gymnasieexamen dels genom att ungdomarna får tillgång till kontakter med arbetsmarknaden. Det nya samarbetet innebär bl.a. samlokalisering, gemensamma utgångspunkter avseende arbetssätt och bemötande, samt att verksamheten planeras, följs upp och utvärderas på ett nytt gemensamt sätt. Samordning av insatser kommer dessutom att ske med nystartade eller kommande arbetsmarknadsprojekt som huvudsakligen berör målgruppen. Ungdomsperspektivet Vid intervjuer med ungdomarna inom Steget vidare framkommer med tydlighet att de upplever att de inte passar in samhällets mallar och system. De ser sig som misslyckade i skolan och de kan inte heller leva upp till de krav som samhället och myndigheter ställer på dem. De känner sig i underläge nästan oavsett vilken myndighet eller samhällsaktör de möter vilket gör att en del aldrig tar de kontakter som kanske skulle hjälpa dem vidare. Samma upplevelse förmedlar ungdomar som har stöd från Individsamverkansteamet (IST). Tjänstemän i olika verksamheter möter alltså en grupp unga med mycket låg självkänsla och tilltro till den egna förmågan men även låg tilltro till vuxna, handläggare och myndigheter. Gruppen är heterogen och stödbehoven varierande både vad gäller omfattning och art. Vissa behöver långsiktigt och omfattande helhetsstöd medan andra endast punktinsatser men med möjlighet att återkomma vid behov. Det finns dock några nyckelfaktorer som har visat sig vara avgörande för att nå framgång i arbetet med unga i den här målgruppen. Samtliga unga uppger att de två viktigaste är tid och bemötande. Genom att låta processen ta tid när så behövs känner sig den unge sedd och viktig. Men den tid man lägger ger också mycket kunskap om behoven och sannolikheten ökar att rätt individanpassade insatser erbjuds och därmed möjligheten att nå gemensamt uppsatta mål. Så tid som läggs på den unge kan i slutändan vara en tidsbesparing. Vad gäller bemötande så är det en fråga om att kunna inge hopp om framtiden. Ungdomarna har ofta en syn på sig själva som losers eller hopplösa fall så ett icke dömande förhållningssätt och en hög tilltro till individens inneboende potential är avgörande för att nå framgång. Ungdomarna uttrycker att det är svårt att veta vem man ska vända sig till samhället när man behöver hjälp. Man måste ringa en mängd samtal innan man

5 UTREDNING 5 (9) hittar rätt. Många känner stort obehag av att prata i telefon i allmänhet och med okända myndighetspersoner i synnerhet. En av framgångsfaktorerna med Steget vidare är att projektet inte uppfattats som en myndighet och det är lätt att få kontakt. Vägledarna finns där som en länk till andra aktörer i samhället och avdramatiserar nya kontakter som behöver tas. När de unga endast behöver möta ett fåtal personer som de kan bygga en relation till och som de uppfattar står på deras sida blir de mer mottagliga att ta emot hjälp och även ta större egenansvar. Några säger att det är bra att lokalen som Steget vidare inte upplevs som en myndighet. För andra är det mindre viktigt så länge de möter en lyhörd vuxen. De unga som har ett långvarigt utanförskap utvecklar inte sällan en slags social fobi. Man blir helt enkelt rädd för att finnas i sociala sammanhang med okända människor och behöver långsamt lotsas in i det i en stödjande miljö. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och/eller psykisk ohälsa är stor i gruppen som inte lyckas ta sig igenom skolsystemet eller etablera sig på arbetsmarknaden. Ungdomarna själva, och deras familjer, säger att det under hela skoltiden varit svårt att få stöd i den omfattning som det hade behövts. Det gäller såväl grundskolan som gymnasiet. Organisation och målperspektivet - Organisation Med utgångspunkt från ungdomsperspektivet utvidgar nu Arbetsförmedlingen i Varberg och Varbergs kommun sin samverkan. Enheter med särskilt ansvar för förverkligande av detta samarbete är Arbetsförmedlingen, Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen. Samarbetet med Individsamverkansteamet IST behöver utvecklas under perioden. Även ett fördjupat samarbete med Region Halland behöver utvecklas med denna överenskommelse som grund.

6 UTREDNING 6 (9) En styrgrupp föreslås utses bestående av ansvariga för samverkan kring ungdomsarbetslösheten på övergripande nivå från Arbetsförmedlingen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen och Centrum för Livslångt Lärande (CLL). Därtill tillsätts ett samverkansteam bestående av personer från respektive organisation. Teamet föreslås bestå av en samordnare och personal från AF, Socialförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen och CLL. Under förutsättning av att medel beviljas tillsätts teamet. Erfarenheter från Steget vidare och IST utgör inriktningen för det arbetssätt som ska bedrivas av samverkansteamet. En framgångsfaktor som ofta lyfts fram för att lyckas med den aktuella målgruppen är ett bra bemötande av ett sammansvetsat multikompetent team med en gemensam kultur där samlokalisering är en del av lösningen. Det är av vikt att det finns en kontinuitet i personalsammansättningen i teamet då tillit och relationsbyggande är centrala dimensioner i arbetet med målgruppen. Minskade ledtider ökar resurseffektiviteten och en fördjupad kunskap hos teamet om enskilda individer ökar kvaliteten i arbetet med ungdomen. Insatser och aktiviteter inom ramen för samarbetet planeras och genomförs löpande och samordnas genom ovan beskriven organisation och verksamhet. Samarbetet ska ses som övergripande och sammanhållande, där överenskomna framgångsfaktorer, målsättningar och förväntade resultat sätts i fokus.

7 UTREDNING 7 (9) Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen i Varberg får i uppdrag att detaljutforma verksamheten med ovanstående inriktning. Mål - Kvalitativa effektmål Ungdomar som deltar i insatser inom ramen för samverkan upplever: Att stödet finns geografiskt samlat och är till nytta utifrån de unges situation och förutsättningar Ett individanpassat bemötande från arbetsförmedlare, handläggare och annan personal Att erbjuda flexibla utbildningsvägar och anpassningar vid risk för avhopp Att de får ett utökat nätverk av kontakter på arbetsmarknaden Att utveckla samverkan mellan gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen för att motverka avhopp och underlätta övergången mellan skola och arbetsliv Medarbetare och chefer inom Arbetsförmedlingen och kommunen upplever: Att organisationerna samverkar i högre grad Att samverkan kring målgruppen ökar individens möjligheter att komma vidare till arbete eller studier Att samverkan planeras, följs upp och utvärderas Kvantitativa effektmål Ungdomsarbetslösheten i Varbergs kommun minskar. Andelen elever med gymnasieexamen ökar Andelen arbetssökande som riskerar lång tid utan arbete/utbildning minskar Utbildningskontrakt. Målet är att tillhandahålla årsstudieplatser enlig följande: Komvux: 20 årsstudieplatseplatser Komvux: 20 årsstudie- Komvux: 20 årsstudieplatser

8 UTREDNING 8 (9) Traineejobb. Målet är att tillhandahålla årsstudieplatser enlig följande: årsstudieplatser 20 årsstudieplatser 25 årsstudieplatser Feriearbete. Målet är att tillhandahålla feriearbete enlig följande platser 160 platser 160 platser Framgångsfaktorer De framgångsfaktorer Arbetsförmedlingen och Varbergs kommun gemensamt har identifierat och riktar in samarbetet mot är: Multiprofessionellt team Samlokalisering Bemötande som framgångsfaktor/metod Fortsatt och fördjupat samarbete för att minska gymnasieavhopp och skapa möjligheter för unga att på flexibla sätt fullfölja gymnasieutbildning och närma sig arbetsmarknaden Utökad samverkan mellan skola och Arbetsförmedling Avstamp i andra lyckade projekt Feriearbete för tidig kontakt med arbetslivet Förväntat resultat av samverkan Samordningen av insatser ökar Arbetslösa ungdomar lotsas effektivare till studier och/eller arbete Avhopp från gymnasiet motverkas så att fler tar examen Möjligheterna ökar för ungdomar att på flexibla sätt fullfölja gymnasieutbildning och därefter etablera sig på arbetsmarknaden. Exempelvis genom utbildningskontrakt och traineejobb Resurser frigörs för att också stödja de ungdomar som har en längre väg till arbete/utbildning Budget

9 UTREDNING 9 (9) För planerad samverkan i denna överenskommelse finns kostnader för; Personal Gemensam utbildning av team ex. gemensamt arbetssätt, bemötande, metodstöd mm Lokal för samlokalisering Vissa administrativa kostnader Finansiering av kostnaderna för teamet föreslås delas av DUA, Arbetsförmedlingen, Varbergs kommun och Samordningsförbundet. Lön- och personalomkostnader för traineeplatserna täcks till 85 % av statsbidrag. För utbildningskontrakten beräknas inga kostnader men är beroende av hur platserna utformas. Andra projekterade kommunala insatser för målgruppen Steget före De elever i de högre årskurserna på grundskolan som har sådana svårigheter att de påverkar deras studieresultat behöver fångas upp redan innan grundskolan avslutas. Genom extra insatser med helhetsperspektiv kan man sannolikt bana väg för en stabilare start på Introduktionsprogrammet eller på ett nationellt program om behörighet hinner uppnås. För att nå ungdomar under de senare åren av grundskolan har medel beviljats för 2016 till projektet Steget före från PSYNK. Målgruppen är de ungdomar som har så stora svårigheter att de inte klarar ordinarie skolgång och som är eller riskerar att bli hemmasittare. Syftet är att öka antalet behöriga till gymnasieskolan samt att minska antalet institutionsplaceringar. Erfarenheter och arbetsmetoder från Steget vidare som arbetar med åldersgruppen ska tas tillvara. Vuxensteget Under 2015 har ett utkast till projekt Vuxensteget påbörjats. Det är tänkt att vara en fortsättning till Steget vidare och gälla unga vuxna år. De ungdomar som inte nått grundskole- eller gymnasiebehörighet före 20 års ålder får avsevärt mindre stöd när det kommunala aktivitetsansvaret upphör. Det behov av helhetsstöd denna grupp har saknas i tillräcklig utsträckning idag. Projektidén bygger på det identifierade behovet av extra samverkan kring denna målgrupp och är i linje med innehållet i denna överenskommelse. Finansiering saknas idag.