Yttrande S Kommunstyrelsen 2018-11-28 Ärende 2.2.8 Yttrande över stadsdelsnämndernas resultat- och kostnadsutveckling 2012-2018 samt ekonomiska Stadsledningskontorets PM visar att en kraftigt ökad personalomsättning på både chefs- och medarbetarnivå inom individ- och familjeomsorgen lett till brister i ledning och styrning. För att stadsdelsnämnderna ekonomiskt ska klara situationen 2019 är det nödvändigt att det finns en god samverkan mellan stadsdelarna och stadens samlade placerings- och inköpsfunktion (spink). Genom att snabbt ge rekommendationer på lämpliga leverantörer kan funktionen bidra till bättre avtal och ett mer effektivt användande av medarbetarnas arbetstid. Spink är en relativt ny organisation i staden. För att den ska bli framgångsrik behöver den vara lättillgänglig och fungerande former för samverkan behöver byggas upp mellan spink och stadsdelarna. Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgen kan det finnas behov av att närmare följa upp spink-funktionen för att öka andelen placeringar och inköp som görs genom spink.
Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-11-13 Diarienummer 1640/18 Handläggare Peter Westlund Telefon:031-368 03 00 E-post: peter.westlund@stadshuset.goteborg.se Stadsdelsnämndernas resultat- och kostnadsutveckling 2012-2018 samt ekonomiska Förslag till beslut I kommunstyrelsen Information i PM om stadsdelsnämndernas resultat- och kostnadsutveckling 2012-2018 samt ekonomiska antecknas. Sammanfattning Med anledning av den ansträngda ekonomiska situation som flera stadsdelsnämnder upplever ser stadsledningskontoret det som värdefullt att ge kommunstyrelsen en fördjupad beskrivning av utvecklingen 2012-2018 samt de ekonomiska förutsättningarna 2019. De ekonomiska förutsättningarna för 2019 utgår från budgetbeslutet i juni och kan naturligtvis komma att påverkas av vilket budgetbeslut det nyvalda kommunfullmäktige fattar. De viktigaste orsakerna till en mer ansträngd ekonomisk situation är: att nettokostnaden för individ och familjeomsorg de senaste åren har ökat betydligt mer än vad som kan förklaras med löne-, pris- och befolkningsutveckling konsekvenserna av justeringen av kommunbidragsramarna med anledning av överföringen av förskolan och skolan till nya nämnder För att klara situationen 2019 kommer stadsdelsnämnderna att behöva prioritera hårdare än tidigare år och intensifiera effektiviseringsarbetet. Det kan leda till striktare biståndsbedömning och även nedläggning av verksamhet. Ekonomiska konsekvenser Ärendet i sig har inga ekonomiska konsekvenser men är ett underlag för prioritering i en eventuellt reviderad budget 2019 och budgetberedningen för 2020. Barnperspektivet Stadsdelsnämndernas verksamhet inom individ- och familjeomsorg och kultur och fritid riktar sig i hög grad till barn. Nämndernas ekonomiska förutsättningar påverkar omfattning och kvalitet på de insatser som kan ges till barn. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (4)
Jämställdhetsperspektivet Stadsdelsnämndernas verksamhet inom äldreomsorgen omfattar i högre grad kvinnor än män. Nämndernas ekonomiska förutsättningar påverkar omfattning och kvalitet på de insatser som kan ges till äldre. Mångfaldsperspektivet och miljöperspektivet Stadsdelsnämndernas utvecklingsarbete inom mångfaldsområdet och miljöområdet kan komma att påverkas av nämndernas ekonomiska förutsättningar. Omvärldsperspektivet Stadsdelsnämndernas kostnadsutveckling inom individ- och familjeomsorgen kan inte direkt jämföras med andra kommuner beroende på att den inte omfattar all verksamhet inom staden. En jämförelse tyder ändå på att utvecklingen varit likartad för hela kommunsektorn. Bilaga 1. PM Stadsdelsnämndernas resultat- och kostnadsutveckling 2012-2018 samt ekonomiska. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (4)
Ärendet De hemställan från SDN om att få ianspråkta eget kapital utöver den nivå som nämnderna själva har rätt att besluta om som inkommit under hösten, samt SDN Lundbys hemställan om utökat kommunbidrag, tyder på är att flera stadsdelsnämnder upplever en ansträngd ekonomisk situation. Stadsledningskontoret ser det därför som värdefullt att ge kommunstyrelsen en fördjupad beskrivning av samtliga stadsdelsnämnders ekonomiska situation 2018 och. Beskrivning av ärendet I bifogat PM redogörs för stadsdelsnämndernas resultat- och kostnadsutveckling 2012 2018 samt ekonomiska. De ekonomiska förutsättningarna för 2019 utgår från budgetbeslutet i juni och kan naturligtvis komma att påverkas av vilket budgetbeslut det nyvalda kommunfullmäktige fattar. Detta är tänkt som en information för att förstå de beslut som stadsdelsnämnderna har behov av att fatta för att anpassa sin verksamhet till de ekonomiska ramarna för 2019. Det är också ett underlag för prioriteringar i en eventuellt reviderad budget 2019 och budgetberedning för 2020. De viktigaste slutsatserna i PM:et kan sammanfattas enligt nedan: Stadsdelsnämnderna har i år en mer ansträngd ekonomisk situation än på många år. De viktigaste orsakerna är: att nettokostnaden för individ och familjeomsorg de senaste åren har ökat betydligt mer än vad som kan förklaras med löne-, pris- och befolkningsutveckling konsekvenserna av justeringen av nämndernas kommunbidragsramar med anledning av överföringen av förskolan och skolan till nya nämnder Orsakerna till den kraftiga nettokostnadsökningen inom individ- och familjeomsorgen är flera som samverkar, men vi bedömer att de indirekta effekterna av flyktingsituationen är den utlösande faktorn. Den ledde till en stor efterfrågan på socionomer som i sin tur ledde till en kraftigt ökad personalomsättning på både chefs- och medarbetarnivå. Resultatet blev brister i ledning och styrning vilket inte gav de många nya oerfarna socialsekreterare som anställdes rätt förutsättningar. Överföringen av förskola och skola till nya nämnder har ställt stora krav på anpassning av stadsdelsförvaltningarnas lednings-, stöd- och utvecklingsresurser till den minskade verksamheten. Ramjusteringen innebar också att de resurser som i kommunfullmäktiges budget 2017 satsades på skolan, men som nämnderna använde för att möta kostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgen, överfördes till grundskolenämnden. För att klara situationen 2019 kommer stadsdelsnämnderna att behöva prioritera hårdare än tidigare år och intensifiera effektiviseringsarbetet. Det kan leda till striktare biståndsbedömning och även nedläggning av verksamhet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (4)
Peter Westlund Chefekonom Anders Johansson Ekonomidirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (4)
Stadsledningskontoret PM Stadsdelsnämndernas resultat- och kostnadsutveckling 2012-2018 samt ekonomiska [Underrubrik] 2018-11-13
Innehåll 1 Sammanfattning och slutsatser... 3 2 Resultatutveckling 2012 2018... 3 3 Nettokostnadsutveckling och tilldelning 2012 2018 per verksamhetsområde... 4 3.1 Nettokostnadsutveckling individ- och familjeomsorgen... 6 4 Ekonomiska konsekvenser av överföring förskola och skola till nya nämnder... 9 5 Den ekonomiska situationen för SDN hösten 2018... 10 6 Ekonomiska för SDN, förskolenämnden och grundskolenämnden... 11 2 (15)
1 Sammanfattning och slutsatser Stadsdelsnämnderna har i år en mer ansträngd ekonomisk situation än på många år. De viktigaste orsakerna är: att nettokostnaden för individ och familjeomsorg de senaste åren har ökat betydligt mer än vad som kan förklaras med löne-, pris- och befolkningsutveckling konsekvenserna av justeringen av nämndernas kommunbidragsramar med anledning av överföringen av förskolan och skolan till nya nämnder Orsakerna till den kraftiga nettokostnadsökningen inom individ- och familjeomsorgen är flera som samverkar, men vi bedömer att de indirekta effekterna av flyktingsituationen är den utlösande faktorn. Den ledde till en stor efterfrågan på socionomer som i sin tur ledde till en kraftigt ökad personalomsättning på både chefs- och medarbetarnivå. Resultatet blev brister i ledning och styrning vilket inte gav de många nya oerfarna socialsekreterare som anställdes rätt förutsättningar. Överföringen av förskola och skola till nya nämnder har ställt stora krav på anpassning av stadsdelsförvaltningarnas lednings-, stöd- och utvecklingsresurser till den minskade verksamheten. Ramjusteringen innebar också att de resurser som i kommunfullmäktiges budget 2017 satsades på skolan, men som nämnderna använde för att möta kostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgen, överfördes till grundskolenämnden. För att klara situationen 2019 kommer stadsdelsnämnderna att behöva prioritera hårdare än tidigare år och intensifiera effektiviseringsarbetet. Det kan leda till striktare biståndsbedömning och även nedläggning av verksamhet. 2 Resultatutveckling 2012 2018 Resultatet för stadsdelsnämndernas befolkningsram har under 2012 till 2017 varierat mellan -73 mnkr och 56 mnkr. I förhållande till nämndernas kommunbidrag utgör det en avvikelse på som mest +/- 0,4 procent. Totalt sett för perioden 2012-2017 är resultatet i stort sett noll. För 2018 har nämnderna lämnat en prognos på -110 mnkr, vilket motsvarar -0,6 procent av kommunbidraget. 3 (15)
Miljoner kronor Relativt sett är avvikelsen större per nämnd än vad den är för helheten. I grafen nedan visas resultatet per nämnd 2012 2017 och det prognostiserade resultatet för 2018 1. 40 Resultat SDN utfall 2012-2017 samt prognos 2018 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 2012 2013 2014 2015 2016 2017 p2018 Som diagrammet visar är det en ganska spretig bild där ingen tydlig struktur framgår. Ingen nämnd har haft ett positivt resultat samtliga år, ingen har heller haft ett negativt resultat samtliga år. Störst har variationen varit för Östra Göteborg och för Askim-Frölunda-Högsbo. Ackumulerat för åren 2012 2017 har Angered, Centrum och Västra Hisingen ett positivt resultat på cirka 25 mnkr vardera. Örgryte-Härlanda och Norra Hisingen har ett ackumulerat negativt resultat på cirka 40 mnkr vardera. Det är svårt att utifrån utvecklingen se att någon eller några nämnder är strukturellt gynnade eller missgynnade. Storleken på resultatet motsvarar de flesta åren, för de flesta av nämnderna, +/- 0,5 procent av kommunbidraget. 3 Nettokostnadsutveckling och tilldelning 2012 2018 per verksamhetsområde Nettokostnaderna har för de flesta av de stora verksamhetsområdena inom SDN ökat med mellan 5 procent och 8 procent per invånare från 2012 till 2017 räknat i fast penningvärde. Undantaget från detta är individ- och familjeomsorgen där försörjningsstödet i stället har minskat med nästan 30 procent per invånare i fast penningvärde och övrig individ- och familjeomsorg som har ökat med över 20 procent. Med "per invånare" menas här den åldersgrupp som verksamheten i första hand vänder sig till. För omräkning till fast penningvärde har använts 1 Se även tabell under Tabell och sifferbilaga 4 (15)
Index Index Sveriges kommuners och landstings prisindex för kommunal verksamhet som är ett vägt index för personalkostnader och övriga kostnader. 130 Real nettokostnad per invånare 2012-prognos 2018. Index 2012=100 120 110 100 90 80 70 60 2012 2013 2014 2015 2016 2017 p 2018 IFO exkl försörjningsstöd Förskola Skola Funktionshinder Äldreomsorg Försörjningsstöd Nettokostnadernas utveckling kan jämföras med förändringen i tilldelning, enligt resursfördelningsmodellen, som skett till nämndernas kommunbidragsramar i form av indexuppräkning, befolkningsutveckling, satsningar, justeringar för förändrat uppdrag med mera. 120 Resursfördelning till SDN per invånare 2012-prognos 2018. Index 2012=100 110 100 90 80 70 60 2012 2013 2014 2015 2016 2017 p 2018 IFO exkl försörjningsstöd Förskola Skola Funktionshinder Äldreomsorg Försörjningsstöd Den största skillnaden mellan tilldelningens och nettokostnadernas utveckling är för övrig individ- och familjeomsorg, där nettokostnaderna har ökat betydligt mer än tilldelningen och för skolan där den ökade tilldelningen inte fått fullt genomslag i ökade kostnader. Jämförs den totala tilldelningen per verksamhetsområde beräknat enligt resursfördelningsmodellen till stadsdelarna, med de totala nettokostnaderna per 5 (15)
mnkr verksamhetsområde enligt utfall 2012 2017 och prognos 2018, blir det tydligt att det har uppstått en stor obalans vad gäller individ- och familjeomsorgen. Från att det totalt för stadsdelsnämnderna har varit en god överensstämmelse mellan resursfördelning och nettokostnader för individ- och familjeomsorgen, uppgick skillnaden 2017 till cirka 500 mnkr exklusive försörjningsstödet. Orsaken är att nettokostnaden har ökat betydligt mer än vad som kan förklaras av pris- och löneökningar samt en större befolkning, samtidigt som tilldelningen har ökat marginellt mer än pris-, löne- och befolkningsutvecklingen. 600 Skillnad mellan nettokostnad och tilldelning SDN per större verksamhetsområde 2012-p 2018 (mnkr) 400 200 0-200 -400-600 Förskola Skola ÄO/HSV IFO exkl förs stöd Försörjningsstöd Funktionshinder 2012 2013 2014 2015 2016 2017 p2018 För skolan har utvecklingen varit att nämnderna tidigare år har satsat mer än vad tilldelningen till området varit enligt resursfördelningsmodellen, men för 2017 var förhållandet det motsatta. Nettokostnaderna 2017 var drygt 200 mnkr lägre än tilldelningen. Ungefär hälften av det kan förklaras av en överskattad befolkning i 2016 års befolkningsprognos, som var den som låg till grund för 2017 års tilldelning. Den återstående skillnaden beror på att nämnderna inte har kunnat satsa tillskjutande resurser enligt budgetens intentioner på skolan på grund av de kraftigt ökade kostnaderna inom individ- och familjeomsorgen. Det samma gäller för äldreomsorgen där skillnaden mellan tilldelning och nettokostnaderna stadigt har ökat under perioden. 3.1 Nettokostnadsutveckling individ- och familjeomsorgen Den höga nettokostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgen 2014 till 2017 har som redovisats ovan fått till konsekvens att stadsdelsnämnderna inte fullt ut har kunnat genomföra de satsningar som kommunfullmäktige har gjort på utbildningsområdet och äldreomsorgen. Den har även fått till konsekvens att flera nämnder prognostiserar ett negativt resultat 2018 och går in i 2019 med besvärliga ekonomiska förutsättningar. I första hand är det 6 (15)
kostnaderna för barn och ungdomsvård samt för socialt boende som har ökat kraftigt. 25,0% Nettokostnadsutveckling IFO exkl försörjningsstöd, totalt, barn o unga, boende vuxna samt övrigt 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Barn o unga, 1,5 mdkr Boende vuxna, 0,7 mdkr Övrigt 0,5 mdkr Totalt Under våren fick sektorcheferna för IFO/FH i uppdrag av stadsdelsdirektörerna att beskriva och analysera orsakerna till kostnadsutvecklingen samt lämna förslag till åtgärder för att bryta utvecklingen. Enligt sektorcheferna var de viktigaste orsakerna till kostnadsökningen följande: Avsaknad av bostäder Strukturellt hemlösa Prisökningar inom vård/omsorg Personalomsättning Ensamkommande barn, flykting Stadsledningskontorets bedömning är att dessa orsaker måste ses tillsammans som en orsakskedja för att kunna förstå det trendbrott i kostnadsutvecklingen som skedde 2014. Till exempel har bostadsbristen under längre tid varit ett problem och något som förklarar Göteborgs höga kostnadsnivå och till del även kostnadsökningen mellan åren. Men, det är svårt att se att den ökat på ett sådant sätt att den förklarar den kraftigt ökade kostnadsutvecklingen från 2014. Den enskilt viktigaste förklaringen till den stora kostnadsökningen är troligtvis de indirekta effekterna av flyktingsituationen. Det stora flyktingmottagandet medförde ett ökat antal ärenden samtidigt som det också medförde en ökad efterfrågan på socionomer från migrationsverket, SIS-institutioner med flera. Detta ledde till en kraftigt ökad personalomsättning, mätt som externa avgångar, samtidigt som det också skedde en kraftig utökning av antal socialsekreterare. Personalomsättningen har varit allra störst på vuxenenheterna, medan utökningen av antal socialsekreterare varit störst på barn och ungdomsenheterna. 7 (15)
Procent I nedanstående diagram visas andel socialsekreterare under 30 år 2012 och 2017. Även om inte alla under 30 år är oerfarna är det ändå en tydlig indikation på att det har skett en stor ökning av antal oerfarna socialsekreterare som ett resultat av den ökade personalomsättningen och ökningen av antal socialsekreterare. 30,0 Andel socialsekreterare under 30 år 2012 och 2017 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Barn och unga 2012 2017 Vuxna Det har gjorts viktiga insatser för att ge nya socialsekreterare en god introduktion, men den stora ökningen i kombination med en hög rörlighet för områdes- och enhetschefer samt förste socialsekreterare har sannolikt fått konsekvenser. Den höga rörligheten har lett till vakanser och bristande kontinuitet i ledning och styrning. När detta sammanfallit med många nya oerfarna socialsekreterare är det högst troligt att det har medfört fler och dyrare placeringar. Det stora flyktingmottagandet pressade också upp priserna på institutionsplaceringar och medförde en ytterligare efterfrågan på boende. Även om staden till stor del ersatts av staten för de direkta kostnaderna för flyktingmottagandet, har det med stor sannolikhet även indirekt påverkat kostnaderna. Under denna period har även antal aktualiseringar 2 för barn och unga mer än fördubblats. Även om mottagandet av ensamkommande barn förklarar en stor del av ökningen förklarar den långt ifrån hela. Andra orsaker till ökningen kan vara skärpt lagstiftning från 2014, ökad uppmärksamhet kring barn som utsatts för våld samt förbättrat samarbete mellan socialtjänsten, skola och polis. 2 Aktualiseringar består till största delen av anmälningar men kan även vara ansökningar och annan information 8 (15)
4 Ekonomiska konsekvenser av överföring förskola och skola till nya nämnder Överföringen av förskole- och skolverksamheten till nya nämnder medför ekonomiska konsekvenser för SDN framför allt på grund av: Det ekonomiska kravet på anpassning till en mindre verksamhet Skillnad mellan de resurser (kommunbidrag) och den kostnadsmassa som lämnats över Vid överföringen av förskole- och skolverksamheten fördes kommunbidrag över till de nya nämnderna motsvarande 2016 års nettokostnader uppräknat till 2018 års nivå enligt förutsättningarna i 2017 och 2018 års budgetar. I nettokostnaden ingick förutom de direkta verksamhetskostnaderna även verksamheternas andel av stadsdelsnämndernas förvaltningsoverhead. Förvaltningsoverheaden fördelas i det så kallade SDN-bokslutet till de olika verksamheterna utifrån bruttokostnadernas andel av den totala bruttokostnaden. Förvaltningsoverheaden uppgick 2016 till cirka 5 procent av nettokostnaden för förskola och skola, vilket motsvarade knappt 200 mnkr för förskolan respektive drygt 300 mnkr för skolan. De största kostnadsposterna som fördelades schablonmässigt som förvaltningsoverhead var personalkostnader för lednings-, stöd- och utvecklingsresurser samt IT-kostnader. Detta innebär att stadsdelsnämndernas lednings-, stöd och utvecklingsresurser har behövt näst intill halveras för att anpassas till den minskade verksamheten. Vissa av resurserna är det svårt att minska proportionellt mot verksamhetens storlek på kort sikt, då de har stordriftsfördelar. Det medför att stadsdelsnämnderna har behövt och fortsatt behöver, minska ambitionerna för att inte konsekvensen ska bli mindre direkta resurser till de kvarvarande verksamheterna. På motsvarande sätt bör förskolenämnden och framför allt inte grundskolenämnden, på grund av sin storlek och ett mer avgränsat uppdrag, behöva resurser för ledning, stöd och utveckling på samma nivå som de resurser som har överförts från stadsdelsnämnderna. Det innebär för deras del att resurser frigörs för den direkta verksamheten. För IT-kostnaderna kan nu konstateras att andelen av de resurser som fördes över till förskole- och grundskolenämnden är något högre än de nya nämndernas andel av IT-kostnaderna 2018. Detta innebär ett ytterligare anpassningskrav för SDN och ett utökat utrymme för framför allt förskolenämnden. Hur detta utvecklas från 2019 och framåt i förhållande till de resurser som fördes över behöver följas och eventuellt tas hänsyn till i kommande budgetberedningar. Som beskrivits ovan var skillnaden mellan det kommunbidrag som fördes över till grundskolenämnden och den kostnad som fördes över cirka 200 mnkr 2017. 9 (15)
Ungefär hälften av det förklaras av en överskattad befolkningsprognos 2016 och resten av att stadsdelsnämnderna inte har kunnat satsa tillskjutande resurser enligt budgetens intentioner på skolan på grund av de kraftigt ökade kostnaderna inom individ- och familjeomsorgen. Konsekvenserna av det har blivit att skolan nu har fått de resurser som var tänkt i 2017 års budget, men också att motsvarande ofinansierad kostnadsökning inom individ- och familjeomsorgen 2017 blivit en realitet för stadsdelsnämnderna. Trots att kostnadsökningen inom individ- och familjeomsorgen har varit låg 2018 har stadsdelsnämnderna nu ett problem med den del av kostnadsökningen som 2017 klarades genom att dels inte befolkningen i skolåldrarna ökade som förutsatts i budgeten, dels att tänkta satsningar på skolan inte genomfördes. Förutom det som har beskrivits ovan har stadsdelsnämnderna i sina rapporter och även stadsledningskontoret i sin rapportering till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, fört fram bristande budgetdisciplin för sektor utbildning i några nämnder månaderna före överföringen. Det samlade resultatet för utbildningssektorerna försämrades från runt noll i mars (Uppföljningsrapport 1) till minus 85 mnkr i augusti (uppföljningsrapport 2). Det innebär de facto en brist på följsamhet till sektorns budget. Däremot beror det enbart till del av en ökad nettokostnadsutveckling april till juni. Detta har konsekvenser för 2018 och det kan finnas anledning att värdera det i 2018 års bokslutsberedning. Däremot har det inte några konsekvenser för 2019 och framåt. Något som även förts fram är att sektor utbildning skulle ha gjort stora inköp inför överföringen. Även om det kan ha varit fallet på enstaka förskolor och skolor eller totalt för någon nämnd, är det inte något som styrks när man ser på nämnderna totalt. Kostnaderna för "förbrukningsmaterial" ökade marginellt under april till juni 2018 jämfört med 2017. 5 Den ekonomiska situationen för SDN hösten 2018 För 2018 prognostiserar stadsdelsnämnderna i uppföljningsrapport 2 per augusti ett resultat på minus 110 mnkr. Av det var minus 24 mnkr budgeterat från årets början. Under året har nämnderna reviderat sitt budgeterade resultat så att det i uppföljningsrapport 2 uppgick till minus 51 mnkr. Till största delen beror revideringarna på att nämnderna har valt att till del möta underskott med användande av eget kapital. Nedan följer en redovisning per stadsdelsnämnd av prognostiserat resultat för helåret i förhållande till budgeterat resultat. 10 (15)
Prognos Helår Budgetjustering Prognos Budget Avvikelse Urspr budg Just Angered -2 700-2 700 0 0-2 700 Östra Göteborg 20 000 0 20 000 0 0 Örgryte-Härlanda -15 000 0-15 000 0 0 Centrum -9 000-9 000 0 0-9 000 Majorna-Linné -19 700-4 700-15 000 0-4 700 Askim-Frölunda-Högsbo 0 0 0 0 0 Västra Göteborg -13 000-13 000 0-13 000 0 Västra Hisingen -14 000-14 000 0-11 300-2 700 Lundby -16 300-6 300-10 000 0-6 300 Norra Hisingen -40 000-1 000-39 000 0-1 000 Resursnämndsuppgifter 319 0 319 0 0 SDN totalt -109 381-50 700-58 681-24 300-26 400 Efter rapporteringen av uppföljningsrapport 2 har SDN Majorna-Linné och SDN Norra Hisingen fattat beslut om att använda ytterligare 6,7 mnkr respektive 11 mnkr av nämndens egna kapital. Beslutad användning av eget kapital uppgår därmed till totalt 68,4 mnkr för stadsdelsnämnderna. SDN Västra Göteborg, SDN Majorna-Linné och SDN Norra Hisingen har förutom detta hemställt till kommunstyrelsen att få använda eget kapital utöver den nivå som nämnderna själva har rätt att besluta. Framställningarna uppgår för SDN Majorna-Linné till 8,3 mnkr, SDN Västra Göteborg 25 mnkr och SDN Norra Hisingen 15,7 mnkr. Det har även inkommit en framställan från SDN Lundby om utökat kommunbidrag med 30 mnkr för 2018 och framåt. Framställan motiveras med att utökade resurser krävs för att uppfylla kommunfullmäktiges mål och lagstiftningens krav på verksamheten. Tillsammans vittnar detta om ett mer ansträngt ekonomiskt läge för stadsdelsnämnderna än vad som har varit fallet de senaste åren. De viktigaste orsakerna till detta är, som beskrivits ovan, de ökade kostnaderna för individoch familjeomsorgen samt effekterna av överföringen av förskole- och skolverksamheterna till nya nämnder. 6 Ekonomiska förutsättningar 2019 för SDN, förskolenämnden och grundskolenämnden Kommunernas ekonomiska förutsättningar har under flera år varit goda tack vare att högkonjunkturen har inneburit både ökade skatteintäkter och ökade statsbidrag. När konjunkturen nu planar ut ökar finansieringen inte längre i samma takt vilket påverkar utrymmet för nettokostnadsökning för kommunen. 11 (15)
Det har medfört en stramare budgettilldelning till nämnderna 2019, jämfört med förhållandena de senaste åren. Detta gäller, med något undantag, i högre eller lägre utsträckning för samtliga partiers budgetförslag för 2019. I diagrammet nedan jämförs stadsdelsnämndernas utrymme för nettokostnadsökning 2019 enligt den i juni beslutade budgeten, med nettokostnadsökningen 2012 2017 och den prognostiserade nettokostnadsökningen 2018. Nettokostnadsutveckling 2010-2018 samt budgeterat utrymme 2019. Befolkningsram SDN justerad för vissa större org förändringar. 8% 7% 6% 5% 4% 3% Exp medel BmSS 2% 1% 0% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 p2018 Bu 2019 Jämförelsen visar den nominella förändringen mellan åren. 2019 och till del 2018 är inte helt jämförbara med tidigare år på grund av överföring av förskola och skola till nya nämnder. Den viktigaste skillnaden är att del av nettokostnadsökningen tidigare år beror på befolkningsökning i förskole- och skolåldrarna. I nedanstående diagram har ett försök gjorts att även visa det reala utrymmet 2019 efter att index och det ökade utrymme som beror på befolkningsökning har exkluderats. I beräkningen har det även tagits hänsyn till att del av kommunbidraget till stadsdelsnämnderna 2018 är avsett att täcka engångskostnader 2018 3. 3 Avser i första hand de medel som nämnderna erhöll för omställningskostnader med anledning av överförandet av förskola och skola till förskole- och grundskolenämnderna. 12 (15)
8,0% Utrymme för nettokostnadsutveckling 2019 jämfört med 2018 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% SDN Befolkningsram Förskolenämnden Grundskolenämnden Nominellt Realt inkl befolkn förändr Att det reala utrymmet för stadsdelsnämnderna är negativt, motsvarande drygt 150 mnkr, beror till största delen på att nämnderna prognostiserar ett negativt resultat för 2018 på drygt 100 mnkr. Till det kommer riktade effektiviseringskrav för administrativa processer, inköp och IT. Om det möts av minskade kostnader för inköp och IT förbättras situationen något. För att klara situationen 2019 kommer stadsdelsnämnderna att behöva prioritera hårdare än tidigare år och intensifiera effektiviseringsarbetet. Det kan leda till striktare biståndsbedömning och även nedläggning av verksamhet. För grundskolenämnden förklaras det ökade reala utrymmet på drygt 150 mnkr 2019 i huvudsak av prognostiserat överskott 2018 och satsning på fritidshemmen i den i juni beslutade budgeten för 2019. Blir överskottet 2018 större, vilket inte är osannolikt utifrån nämndens utfall de första månaderna, ökar utrymmet för nettokostnadsökning ytterligare 2019 i förhållande till 2018. Förskolenämndens reala förändring förklaras av effektiviseringskraven för administrativa processer, inköp och IT. Förskolenämnden har prognostiserat ett nollresultat för 2018. Skulle resultatet bli positivt, i likhet med utfallet hittills under året, ökar utrymmet. 13 (15)
Tabell och sifferbilaga 2 Resultatutveckling 2012 2018 Resultat befolkningsramen (mnkr) 2012 2013 2014 2015 2016 2017 p2018 Angered 12 11-7 2 5 2-3 Östra Göteborg -14 6 1-24 34-9 20 Örgryte-Härlanda -2-7 -10 7-22 -3-15 Centrum -10-16 20 30 5-7 -9 Majorna-Linné -17 5 7-3 12 4-20 Askim-Frölunda-Högsbo -11-37 -10 25 1 26 0 Västra Göteborg -11 34-7 -6 13-12 -13 Västra Hisingen -4 9 10 5 3 2-14 Lundby -3 0-6 -2 0 0-16 Norra Hisingen -15-7 7-22 4-12 -40 Totalt SDN befolkningsram -73-1 6 11 56-10 -110 3 Nettokostnadsutveckling och tilldelning 2012 2018 per verksamhetsområde Nettokostnader och resurstilldelning per större verksamhetsområden SDN (mnkr) 2012 2013 2014 2015 2016 2017 p2018 Förskola Tilldelning 3 203 3 351 3 560 3 729 3 873 4 015 4 227 Nettokostnad 3 087 3 292 3 494 3 632 3 789 3 953 4 168 Skillnad -116-58 -65-97 -84-62 -59 Skola Tilldelning 4 551 4 829 5 144 5 695 6 382 7 000 7 320 Nettokostnad 4 700 5 020 5 284 5 762 6 341 6 782 7 192 Skillnad 149 191 140 67-41 -218-128 Äldreomsorg/HSV Tilldelning 4 192 4 314 4 429 4 711 5 005 5 174 5 388 Nettokostnad 3 991 4 051 4 184 4 429 4 668 4 812 4 960 Skillnad -201-263 -245-282 -336-362 -428 IFO exkl försörjnngsstöd Tilldelning 1 907 1 978 2 101 2 209 2 257 2 362 2 443 Nettokostnad 1 913 1 950 2 157 2 337 2 636 2 861 2 979 Skillnad 6-28 56 128 379 499 537 Försörjningsstöd Tilldelning 1 100 1 150 1 143 1 097 1 071 1 006 990 Nettokostnad 1 122 1 132 1 126 1 085 1 024 970 956 Skillnad 22-18 -17-13 -48-36 -34 Funktionshinder Tilldelning 2 573 2 742 2 887 3 040 3 161 3 319 3 413 Nettokostnad 2 769 2 901 3 016 3 215 3 376 3 527 3 664 Skillnad 196 159 129 176 215 208 250 14 (15)
3.1 Nettokostnadsutveckling individ- och familjeomsorgen Personalomsättning (%) socialsekreterare räknat som externa avgångar 2012 2017 Delverksamhet/År 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Vuxna 7,4 7,5 11,3 10,8 23,6 20,9 Barn- och ungdomsvård 6,9 8,0 6,4 12,8 18,7 12,4 Antal tillsvidareanställda socialsekreterare 2012 2017 Delverksamhet/År 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Vuxna 135 186 159 185 199 234 Barn- och ungdomsvård 407 427 440 478 593 723 15 (15)