Välkomna! Claes Klasander Föreståndare, CETIS

Relevanta dokument
LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

Hur svårt kan det vara

I Linköpings inriktningsdokument för IKT-utveckling i grundskola anges följande mål för pedagogerna: 3

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Tack för a0 vi få0 komma 4ll Kalmar och samarbeta med. Hälsningar från CETIS!

Avdelningens verksamhetsplan Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

Det handlar om teknik också!

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

Bildningsstaden Borås

Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:

Nordiska språk i svenskundervisningen

Programmering och digital kompetens

Beslut för fristående grundskola

Alistair McIntosh NSMO NCM

Reviderad Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Pedagogisk planering i systemet

Inplaceringar av utbildning i svenska för invandrare och andra utbildningar i NQF

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Rapport skolutveckling och digitalisering

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Skaparkultur i skolan

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Remiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

I övrigt hänvisar vi till respektive vfu-handbok, Växjö universitet, Högskolan i Halmstad och övriga Lärarutbildningar.

Tre förslag för stärkt grundskola

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Information om statsbidraget för Lärarlönelyftet

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

Kvalitetsrapport Så här går det

Underlag för utformning av lokal digital plan

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Learning study ett utvecklingsprojekt

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan

IVA: PROGRAMMERING I GRUNDSKOLAN. Programmering på schemat IVA AKTUELLT

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Grundsärskolan. Särskolans rikskonferens Kristina Dahlberg, Anna Löfström Undervisningsråd För- och grundskoleenheten

Beslut för grundsärskola

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Användningsområde för digitalt verktyg

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se. Barn och ungdomsnämnden

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

INFORMATION OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET HT15

RAPPORT skolverksamheten på KomTek till

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

SKL:s arbete med skolan

Statistik om lärare oktober 2015

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Kvalitetsgranskning av Vivallaskolan i Örebro kommun

Beslut för gymnasiesärskola

Mål, nyckeltal och aktiviteter i Dals-Edsmodellen

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner

Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet matematik

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Underlag till bildspelsmanus Skoljuridik för lärare

Utbildning och kunskap

OBS! Endast denna vecka!

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund Elev Ali:

Transkript:

Välkomna! Claes Klasander Föreståndare, CETIS

1. revisionen av kursplan och kunskapskrav 2. den stadieindelade Cmplanen 3. den naconella IT- strategin för skolväsendet 4. resurscentrumens hemställan 5. frågan om lärarutbildning för ak bli tekniklärare

1. revisionen av kursplan och kunskapskrav Den nya betygsskalan ska utvärderas Skolverket har fåk i uppdrag ak utvärdera den nya betygsskalan. Hur den fungerar och om kunskapskraven är Cllräckliga för betygssäkningen. Även kursplanerna ska ses över. Delredovisning i april 2016, slutredovisning dec 2016. Teknikämnet kan påverkas. Vad är speciellt när det gäller vårt ämne?

2. den stadieindelade :mplanen

2. den stadieindelade :mplanen Skolverket föreslår även följande - en specifik reglering av garanterad undervisnings2d i ämnet teknik för samtliga stadier. Skolverket har Cdigare föreslagit en sådan reglering Cll regeringen och såväl synpunkter i arbetet med deka uppdrag som stacsck, samt SkolinspekConens kvalitetsgranskning i ämnet styrker behovet av a: synliggöra teknikämnet i grundskolan. YKerligare utredning krävs dock innan ek förslag kan presenteras på hur en stadieindelad Cmplan för årskurserna 1-3 respekcve 4-6 i ämnet skulle utormas. Fler :mmar, mer undervisning, fler kollegor!

3. den na:onella IT- strategin för skolväsendet Mycket i uppdraget handlar om ak stärka IKT som stöd för lärare, rektorer, föräldrar, elever, administratörer etc. Även resonemang om lärande kring digital teknik och programmering. För eleverna: Educa:onal Technology eller Technology Educa:on? (Den IKT vi använder) (Det som är vårt uppdrag) Hur flödar dessa mellan varandra? Olika progressioner från förskola Cll gymnasium?

3. den na:onella IT- strategin för skolväsendet Som Digitaliseringskommissionen framför kan programmering som ek tydligt inslag i grundskolan ge eleverna grundläggande kunskaper för ak kunna hantera sin digitala vardag och sina digitala verktyg, träna logiskt tänkande samt :digt väcka både pojkars och inte minst flickors intresse och lust för tekniska frågor för ak med Cden få fler ak söka sig Cll tekniska utbildningar. Mot bakgrund av dessa skäl bör kunskaper och förmågor kopplade Cll programmering i läroplanerna och kursplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer förstärkas och tydliggöras. Även i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och i skolväsendet för vuxna är det vikcgt ak stärka den digitala kompetensen för alla elever, såväl kvinnor som män. (Ur regeringens instrukcon Cll Skolverket)

3. den na:onella IT- strategin för skolväsendet Från teknikämnets sy^e: Eleverna ska kunna utveckla sik tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så ak de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld, kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. utvecklar Clltro Cll sin förmåga ak bedöma tekniska lösningar och relatera dessa Cll frågor som rör esteck, eck, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. bäkre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Digital kompetens och Programmering

3. den na:onella IT- strategin för skolväsendet AK få saker ak hända Manuellt Mekaniskt Elektriskt Digitalt (binärt) EK klassiskt mönster i teknisk förändring! Men idag finns kopplingar mellan alla dessa fyra steg!

Min kompis Claes. Egen film på en tändkulemotor. Mekanisk styrning och reglering. Återkopplingsprincip.

Egen film på en liten ljussökande robot. En byggsats. Liten läskig krabat som följer mobiltelefonens lampa, blinkar med röda ögon och akackerar när den kommer allt närmare ljuskällan.

Scratch Här finns vikcga principer. Styrning Precision OpCmering AutomaCon Återkoppling EK exempel på där den digitala världen INTE DIREKT kopplar Cll manuell, mekanisk eller elektrisk eller elektrisk styrning. Digital/digital. Men samcdigt ek steg i en möjlig progression för ak utveckla barns digitala kompetens och så småningom förstå digital/elektrisk, digi/mek

Digitaliseringens effekter? Två egna filmer från texclfabriker utanför Dhaka, Bangladesh. Människan och tekniken. AutomaCseringen.

4. resurscentrumens hemställan Likalydande instrukconer Samma målgrupper UnderläKa samverkan Vi har önskat deka. Förhoppningsvis kommer svar i forskningsproposiconen i höst.

5. frågan om lärarutbildning för tekniklärare En bristvara i decennier! Pensionsavgångar Utan bra tekniklärare blir det inga nya tekniklärare. Inte heller några förståndiga tekniskt medvetna medborgare. Och inga nya ingenjörer.

Svårartad datakvalité.

LÅG MELLAN HÖG Skolverkets SIRIS: Andelen behöriga lärare

Stora naconella utmaningar framöver! Kra^tag krävs! Men också spännande Cder för ev. förändring. Och ni är ju här!