Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3 grupperna. Vi fick också 2 nya scanners så under ht hade vi 1 scanner i varje grupp. Under detta första läsår i projektet har vi inte haft ståplatser vid datorerna, men i maj 2006 beviljades vi pengar till nya fina datorbord som vi kan starta ht 2006 med. I början av vårterminen 2006 kraschade 1 dator, den enda lite modernare som fanns i grupp 2, nämligen XP:n. På den datorn fanns också allt material till hemsidan och material till projekthemsidan, så det blev problematiskt i några veckor. Den scanner grupp 2 hade gick inte att återinstallera på XP:n när vi väl fick tillbaka den. Efter sportlovet fick vi dock 4 nya datorer, så våra gamla kunde vi slutligen göra oss av med. Utvärdering av målen. Övergripande mål: Samtliga elever ska utveckla sitt skrivande. Eleverna har utvecklats mycket under året. Denna grupp har arbetat med skrivandet på dator, där man även kan se att deras lärande inom andra områden kommit till uttryck i projektarbetet. I denna grupp har samtliga elever utvecklat sitt skrivande. Detta gäller såväl formellt som innehållsmässigt. I och med friheten från tvånget att använda penna, kunde eleverna koncentrera sig mer på innehållet, mer på att analysera texternas kvaliteter. Vid all skrivning har textflödet ökat markant. En del elever har utvecklat sitt skrivande medan andra ligger på samma nivå som i höstas. Under vårterminen har gruppen ägnat sig mer åt geografi (Sveriges landskap) och matematik. Samtliga elever ska utveckla sitt ordförråd och sin verbala uttrycksförmåga. Datorskrivandet har stimulerat nyfikenheten på ord. Det har hänt en hel del under året när det gäller ordförrådet. Ett nyvaknat
intresse för konstiga ord är påtaglig. Det har blivit roligt att leka med ord. Ord som man inte förstår har blivit intressanta att experimentera med. Ordlistan har blivit intressant att slå i både när det gäller ordens betydelser och ordens stavning. I den här gruppen elever har jag inte tidigare märkt av en sådan nyfikenhet. Inte heller har jag märkt att ordlistan blivit ett redskap för eleverna. Den har mest varit ett tråkigt MÅSTE. Det har medfört att jag uppdaterat vårt bestånd av ordlistor (SAOL:s senaste och Norstedts första ordbok) Enskilda elever har utvecklat sitt ordförråd, men det är svårt att säga om det har med datorskrivandet att göra. Nyfikenheten på ord har väckts i läsningen. Samtliga elever i år 2-6 ska bli bättre läsare. Intresset finns hos alla elever. 3 elever är intresserade, men kan ännu inte läsa. 2 elever har knäckt läskoden och 2 elever läser enkla böcker (åldersadekvat). Samtliga elever i gruppen har gått framåt när det gäller läsningen. Utvecklingen enligt LUS-schemat stödjer detta. Men det märks också på att nu ger inte eleverna upp inför en mer komplicerad text än de varit vana vid. De anstränger sig mer och tror mer på att de ska klara av att läsa även sådant som verkar kryptiskt vid första påseende. En svårighet tidigare har varit att många elever inte trott sig om att klara av texter och därför har de också gett upp innan de ens försökt. Grupp3: Hälften av eleverna i grupp 3 har blivit bättre läsare. Elever som låg på LUS 7 ligger nu på 11-12. De elever som låg på LUS 13 har stannat kvar där. Samtliga elever i år 2-6 ska utveckla sina kommunikativa förmågor. Vi har inte kommit så långt att man tydligt kan se det. Eleverna har ännu inte börjat arbeta parvis vid datorn, men några kan maila. De flesta i gruppen har sina största svårigheter när det gäller kommunikation med omvärlden. Det som sker här är kanske inte alltid så dramatiskt men väl märkbart. Parskrivandet har gjort att kommunikationen mellan eleverna har blivit större i arbetssituationen. För vissa är detta svårare än för andra. För två elever, som båda har utpräglat svårt att samarbeta med andra vad det än handlar om, har strategin blivit att de kan skriva på samma projekt men vid var sin dator. De har delat upp arbetet strikt mellan sig och skriver olika kapitel var för sig. Sedan har de arbetat på att få detta samman till ett gemensamt projekt. Detta projekt blev dock oavslutat, sedan en elev uteblivit från skolan de senaste
veckorna och den andra eleven nu fortsätter till högstadiet. Kommunikation via e-post är något som alla i gruppen behärskar. De kan öppna, svara, skriva nytt, bifoga bilagor och hantera adressboken. De använder sig av e-posten på olika sätt, de skickar meddelanden till varandra och de skickar in sina alster till projektsidan. En del elever har utvecklat sina kommunikativa förmågor. Att göra eleverna till producenter inte konsumenter. Grupp1: Eleverna använder enbart eget bildmaterial och egna texter vid datorskrivandet. Grupp2: Ingen elev använder sig numera av clip-art. I början var det inte alls populärt att jag förbjöd eleverna att använda clip-artbilder. Men efter en tid var det ingen som ifrågasatte detta. Samtliga producerar egna bilder, antingen för hand eller med hjälp av digitalkamerna till sina texter och är nöjda och stolta med det. Alla elever är nu producenter och inte konsumenter! Förut gick det åt enormt med tid till att leta bilder i Clip-art. Den tiden kan nu läggas på annat, t.ex motorisk träning. Konkreta delmål: Samtliga elever i år 2-6 ska lära sig behärska tangentbordet och få möjlighet till att arbeta med tangentträningsprogram. Alla elever hittar på tangentbordet med varierande skicklighet. En elev använder inte båda händerna, men övriga gör det. Vi har inlett arbetet med fingersättningen. Tangentträningsprogrammet Tangenta har använts vid olika tillfällen under läsåret. I den här gruppen elever var datorvanan och vanan att använda ordbehandlingsprogrammet störst. Alla elever hittar bra på tangentbordet och alla använder båda händerna, dock med varierande fingersättning. I början introducerade jag Tangenta för eleverna, men det var bara intressant till en början, sedan tyckte de att de inte hade tid med det. De måste ju hinna skriva också! Linjen som ritats upp på tangentbordet med hjälp av Tipp-X har fungerat bra för samtliga. Grupp3: Alla har arbetat med Tangenta och använder båda händerna vid skrivning. Några provar på att lära sig fingersättning. Samtliga ska bli trygga med ordbehandlingsprogrammet Word. Grupp1:
Eleverna har lärt sig vissa funktioner som Spara, Skriv ut och Delete och de börjar lära sig att använda mellanslag. Vissa kan använda riktningspilarna. Samtliga elever har utvecklat sina färdigheter när det gäller Word. De har lärt sig klippa och klistra. De kan använda hopp-pilarna (vi kallar riktningspilarna så), skriva ut dokument och spara sina dokument. De kan också använda sök-funktionen för att hitta sina dokument. De kan infoga bilder. De kan skapa mappar och ordna sina dokument med hjälp av detta. Alla känner till kortkommandon som Ctrl A (markera allt), Ctrl C (kopiera), Ctrl X (klipp ut) och Ctrl V (klistra in). Några föredrar också att använda dessa. Alla känner också till att man kan ersätta dubbel-klick med enter och några gör det också (de som har haft svårt med dubbelklicket!). Alla elever är trygga med ordbehandlingsprogrammet Word. En del kan också följande kortkommandon: Ctrl A, Ctrl C och Ctrl V. Samtliga ska kunna hantera scanner och digitalkamera. Eleverna har ännu inte kommit så långt i sitt datoranvändande. Vi har hittills lagt in scannade elevbilder till text åt eleverna. Samtliga elever har provat på att arbeta med scanner och bildprogram. 1 elev kan självständigt hantera scannern och bearbeta sina bilder i Photoshop. För de övriga behöver jag mest bara stå bredvid som stöd. Samtliga elever har också använt sig av digitalkameran och 1 elev kan självständigt överföra bilder till datorn samt bearbeta dessa. De övriga behöver mycket lite hjälp. En del elever har arbetat med scanner och digitalkamera men mer träning inom det här området behövs. Eleverna ska successivt tränas till att arbeta parvis. Detta kan vara en svårighet för vissa av våra elever, men ett av våra mål är ändå att de ska kunna göra det, på grund av de möjligheter detta ger till den alternativa språkutvecklingen. Vi har ännu inte börjat med detta. I höst kan vi komma dit. Vi har börjat försiktigt. Först har jag använt samarbetsövningar, mycket enkla, som de parvis skulle genomföra. I detta skede bestämde jag som lärare vilka de skulle arbeta tillsammans med. Sedan började vi med att de
skulle skriva kortare texter tillsammans och inledningsvis bestämde jag även här vilka som skulle arbeta med varandra. Efter detta har jag växlat mellan att göra skrivövningar där jag bestämt vilka som skulle arbeta ihop och att de själva fick välja vem de skulle arbeta med kring en text eller en bok. Det har varit och är svårigheter i detta, främst beroende på att flera i gruppen just har svårighet med kommunikationen. Men jag märker att det går lättare, igångsättningsfasen blir allt kortare och eleverna börjar bli bättre på att använda sig av varandras färdigheter. Fortfarande är pararbetet svårt. Enstaka gånger har eleverna själva önskat att få arbeta i par. Men vi har än så länge sett det mer som en social träning än en utveckling av skrivandet. Elevernas arbeten ska publiceras på en särskild projekthemsida, som föräldrar och pedagoger i Sigtuna kommun kommer att ha tillgång till. Detta för att föräldrar ska ha full insyn i det pedagogiska arbetet och för att pedagoger i Sigtuna kommun ska ha möjlighet att följa projektet och förhoppningsvis få inspiration av det vi gör. Vi har börjat med detta. I synnerhet mot slutet av vårterminen. Det krävs att en lärare är någorlunda bekväm med att hantera Frontpage för att detta ska fungera. Det har fungerat ganska bra så här långt. Vissa problem har uppstått beroende på tekniken. I kommunen har vi ju ett nätverk. Men det har varit och är vissa svårigheter att arbeta med hemsidan inom nätverket, så jag hade fram till januari arbetat från en vanlig XP, som låg vid sidan om (fet klient). I januari kraschade den datorn. Det ställde till en del trassel och därefter har jag börjat arbeta inom nätverket, från tunna klienter, vilket varit lite trassligt ibland, men nu har jag lärt mig att hantera svårigheterna så nu går det bra. Jag har haft mycket hjälp från Sanna Takanen när det kört ihop sig. En del föräldrar är intresserade och går in på projektsidan och tittar. En del uppmärksamhet utifrån har vi också fått. Vi lägger ut elevers arbeten. Men under våren har mycket skrivande varit personligt och därför har vi valt att inte publicera det på projektsidan. Inför nästa läsår: Vi behöver bli bättre på att lägga in lärarmöten kring projektet. Detta har sviktat under vårt första projektår och vi inser att behovet är stort av pedagogiska diskussioner för att kunna föra arbetet framåt i hela gruppen. Vi behöver t.ex. diskutera sådant som hur vi ser på rättning av stavning och grammatik, hur vi ska göra för att utveckla parskrivandet, hur vi ska utveckla arbetet kring projekthemsidan m.m. Vi behöver också använda oss mer av Sanna Takanen för att fortbilda oss själva när det gäller datoranvändandet. Under nästa läsår kommer vi att återinföra verkstadsarbetet. Då kommer det också att finnas en verkstad som sysslar med data. Det innebär att alla elever kommer att få utbildning när det gäller bildhantering.