Verksamhetsplan för Bibliotek & läranderesurser

Relevanta dokument
Verksamhetsplan för Biblioteket

Verksamhetsplan för Biblioteket

Verksamhetsplan för Biblioteket

Umeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kulturvetenskaper

HÖGSKOLAN I BORÅS Bibliotek & läranderesurser Svante Kristensson Yvonne Ohlsson Dnr

Förslag till Lokal handlingsplan för Hållbar utveckling på Bibliotek & läranderesurser 2014

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Plattform för Strategi 2020

Verksamhetsplan för Studentcentrum

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

Kompetensförsörjningsplan UB/LRC

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för

Verksamhetsplan för Grants and innovation office

Verksamhetsplan för Biblioteket

Verksamhetsplan för Grants and innovation office (förslag)

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2017

Strategisk plan

Tydliggöra BLR:s informationsresurser om hållbar utveckling i databaser, litteratur, länksamlingar etc. till studenter på alla nivåer på HB.

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Malmö högskola Utvecklingssamtal

Institutionen för svenska språket

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Verksamhetsplan

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

Psykologiska institutionen

Arbetsmiljöplan

AKADEMISKT SPRÅK: SPRÅKHANDLEDNING SOM EN RESURS FÖR INKLUDERANDE STUDIER ANN-MARIE ERIKSSON ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK GÖTEBORGS UNIVERSITET

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM:

Institutionen för kulturvetenskaper

IT-STRATEGI VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Så stärker vi forskningen

BILAGA RISKANALYS 2019 FORSKNING SOM PÅVERKAR

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

Bedömning av arbetsprestationer

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015

Personalpolitiskt program

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

Företagsekonomiska institutionen

Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015

Vallentuna kommuns värdegrund:

Verksamhetsplan för personalavdelningen

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier

Linköpings personalpolitiska program

Vision & mål

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service

Vision och strategi Universitetsbiblioteket

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

Psykologiska institutionen

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Verksamhetsplan 2012 Skolutveckling och ledarskap

Personalpolitiskt program

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för Huvudmålet år 2000 var

Verksamhetsplan Verksamheten i förhållande till högskolans övergripande mål och fokusområden

Personalpolitiskt program

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2018 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015

Verksamhetsplan Stockholms universitetsbibliotek

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet

Institutionen för språk och litteraturer

Doktorandernas mål

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016

Verksamhetsplan för avdelningen för utbildningsstöd 2014

Handlingsplan för särskilda insatser för att främja god arbetsmiljö inom VS dnr

Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16. Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: BESLUTAD AV: Birgit Karlsson

Handlingsplan för internationalisering

Verksamhetsplan för

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Måldokument för IT-verksamheten vid Mittuniversitetet

Institutionen för språk och litteraturer

Internationaliseringsstrategi vid Röda Korsets Högskola

Örebro universitets vision och strategiska mål

Forskande och undervisande personal, vägledning för bedömning av arbetsprestationer

Handlingsplan för Samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks- och informationsförsörjning 2017

Strategiska förutsättningar

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2019 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Strategisk plan för Språk- och litteraturcentrum

UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV. Uppdrag. Mål

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola

Transkript:

HÖGSKOLAN I BORÅS Bibliotek & läranderesurser Svante Kristensson Yvonne Ohlsson Dnr 491-13 Verksamhetsplan för Bibliotek & läranderesurser 2014-2016 1. Inledning Utveckling, samverkan, delaktighet och samarbete kommer även fortsättningsvis vara ett signum för Bibliotek & läranderesurser (BLR). Högskolans gemensamma utveckling står ständigt i fokus för verksamheten. Vi ser därför fram emot den ökade tydlighet om arbetsprocesser och samverkan som organisationsutvecklingen förväntas ge. BLR:s verksamhet innehåller både tjänster som ingår i kärnverksamhet, d v s utbildning och forskning, och tjänster som rubriceras som verksamhetsstöd. BLR:s medarbetare har därför sedan lång tid vana av att arbeta gränsöverskridande när det gäller organisationsgränser och att i nära samverkan med både kärnverksamheten och övrigt verksamhetsstöd utforma högskolans verksamhet. Det är vår absoluta övertygelse att det breda uppdrag som BLR har, genom att ett stort antal verksamheter förts samman inom en organisation, skapar dynamik, vitalitet, effektivitet och mervärde för användare och personal. Bildning och livslångt lärande är viktiga hörnstenar i verksamheten. Minskad budgetram för 2013 har hanterats genom effektivisering av stödet på så sätt att arbetsuppgifter omfördelats inom BLR och samarbetet med andra enheter inom högskolan har påbörjats eller fördjupats. Några av BLR:s medarbetare har också lånats ut för arbete inom andra enheter. Detta arbetssätt kan komma att fortsätta under nuvarande planperiod då preliminär budgetram för 2014 är ytterligare 200 000 kronor lägre än innevarande år. Andra exempel på hur minskade ekonomiska resurser möts är interna omfördelningar mellan funktionerna och vakantsättning vid vikariat. Stopp för nyanställningar vid föräldraledigheter, entledigande och pensionsavgångar är andra exempel på sätt att hantera de minskade resurserna. Allmän återhållsamhet måste också råda när det gäller inköp, kompetensutveckling och investeringar. 2. Arbetsmiljö, hållbarhet och lika villkor Vår strävan är att BLR ska vara en hållbar, modern, attraktiv arbetsplats där det råder en kombination av hög tillgänglighet av professionella insatser för studenter och personal och en flexibilitet för medarbetaren. Vi menar dock att denna arbetsplatskultur inte bör byggas upp isolerat inom enheten BLR utan i gemensam utveckling inom HB. I det gemensamma arbetet vill vi ta betydande aktiv del med våra idéer om hur en sådan arbetsplats bör vara utformad.

Utifrån de resultat som framkommit i högskolans Personalbarometer och den genomgripande ergonomigenomgång som utförts av Previa har en handlingsplan utarbetats för att förbättra arbetsmiljön. Under 2014-2016 krävs stora arbetsinsatser och betydande ekonomiska resurser utöver tilldelad budget för att komma tillrätta med den fysiska arbetsmiljön. Allt sedan inflyttningen 2004 har vi haft avsevärda problem med värme, kyla, ljud, ljus och luftkvalitet, vilket också dokumenterats under samtliga skyddsronder som genomförts. Isolerade och kortsiktiga insatser har gjorts för att råda bot på problemen, men påpekanden från både användare och medarbetare kvarstår ännu efter nio år. I samband med åtgärder enligt handlingsplanen behöver för och nackdelar med arbete i stora, gemensamma arbetsrum diskuteras. De försvårar möjligheten att finna individuella lösningar. I frågor rörande just värme, kyla, ljud, ljus och luftkvalitet ligger nöjdheten för BLR:s medarbetare betydligt lägre än för övriga högskolan enligt Personalbarometern 2012, något som måste ses som en indikation på att samordnade och genomarbetade åtgärder måste inledas under den kommande perioden för att garantera medarbetare och användare en god arbetsmiljö. I en verksamhetsperiod som karaktäriseras av organisationsutveckling, effektivisering och minskande resurser, är det av stor vikt att ha beredskap för de eventuella oönskade effekter detta kan ge på medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Därför har BLR avsatt resurser för förebyggande insatser och eventuell utökning av insatser från företagshälsovården. Inom hållbarhets- och lika villkorsarbetet uppmärksammar vi speciellt den sociala hållbarheten under planperioden. De sociala aspekterna av hållbarhetsbegreppet är viktiga att tidigt väga in vid kärnverksamhetens planering av utbildning och där kan Studenthälsan fungera som en övergripande resurs för hela högskolan. För en mer komplett presentation av BLR:s arbete inom de rubricerade områdena se bifogade handlingsplaner. 3. Prioriterade verksamhetsområden Den övergripande verksamhetsplanen för HB 2014-2016 innehåller åtta punkter som beskriver de prioriterade verksamhetsområden som ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det betyder att arbetsinsatser ska fokusera på dessa områden under de kommande åren. Kapitel tre innehåller de prioriterade punkterna med tillhörande citat från verksamhetsplanen samt en presentation över hur BLR kommer att arbeta med punkterna. 3.1 Verksamhetsförlagda eller professionsanknutna moment i samtliga utbildningar. För att ytterligare förstärka Högskolan i Borås utveckling ska programutbildningarna präglas av ett nära samarbete med professionerna. Enhetens personal deltar i arbetet med att förbereda studenterna för sin framtida profession genom att bidra med sin professionskompetens där så är lämpligt. Exempelvis föreläser bibliotekarier i bibliotekarieprogrammet och kan även vara mentorer för de

bibliotekariestudenter som ingår i mentorsprogram. BLR:s lokaler upplåts regelbundet för fältstudier och observationer. Den handledarutbildning som regelbundet ges inom BLR utvecklas så att kontakter mellan utbildning och profession lyfts fram. I den högskolepedagogiska grundutbildningen diskuteras och problematiseras professionsanknytning vid flera tillfällen. BLR kommer också att fortsätta utforma verksamhetsstödet så att det blir tillgängligt på flera olika sätt också när man inte befinner sig på campus. 3.1.1 Uppföljning I de årliga verksamhetsberättelserna anges hur vi arbetat med frågan genom att uppge antalet undervisningstillfällen som BLR:s personal genomfört inom ramen för programutbildningarna, hur många som deltagit i handledarutbildning och högskolepedagogisk grundutbildning, antalet skapade digitala lärobjekt, antalet digitala möten mm. 3.2 Fortsatt utveckla pedagogik/didaktik Det är centralt att Högskolan i Borås använder en pedagogik/didaktik som stödjer Vetenskap för profession och sätter studentens lärande i centrum. BLR arbetar aktivt och strategiskt med att utifrån olika perspektiv höja kvalitén på högskolans undervisning. Under hösten 2013 utvärderas den så kallade Boråsmodellen, dvs högskolans strukturerade modell för arbetet med att utveckla studenternas informationskompetens. Under planperioden kommer det därför troligtvis att bli aktuellt med åtgärder föranledda av denna utvärdering. I sammanhanget är det vår strävan att vidareutveckla modellen och integrera moment om akademiskt skrivande och presentationsteknik för både studenter på grund- och avancerad nivå och för forskarstuderande. Det arbete med akademiskt skrivande, som etablerats under föregående verksamhetsperiod, kommer att vidareutvecklas under den kommande perioden. Dels kommer representanter från BLR:s olika funktioner att lägga ytterligare vikt vid att utveckla metoder för att förbättra kvaliteten i studenternas självständiga arbeten, dels kommer BLR, efter önskemål från institutioner, att genomföra undervisning inom skriftlig och muntlig framställning och presentationsteknik för nya programstudenter inom ett introduktionsprogram. Detta kombineras som tidigare med insatser längre in i utbildningen då det bedöms lämpligt i förhållande till kursplaner. Ett introduktionsprogram erbjuds av Studentservice i samarbete med Studentcentrum till samtliga nya studenter i generella färdigheter inom studiesituationen för att ge studenterna goda förutsättningar för sina studier. BLR kommer även fortsättningsvis att leda arbetet med högskolans prioritering att fokusera på utökad handledarkompetens för en höjd kvalitet i studenternas självständiga arbeten.

BLR kommer att fortsätta erbjuda högskolepedagogiska grundutbildningar för högskolans medarbetare och kommer också att sträva efter att etablera en högskolepedagogisk påbyggnadsutbildning. Kurserna kommer att anpassas så att de passar både hel- och deltidsanställda medarbetare. BLR kommer regelbundet att erbjuda så kallade PUHBaktiviteter i form av föreläsningar, workshops och seminarier där pedagogisk utveckling på Högskolan i Borås står i fokus. Aktiviteterna syftar till att de pedagogiska och didaktiska frågorna får en naturlig plats i högskolans utvecklingsarbete. BLR ska arbeta för etablerandet av excellenta, pedagogiska miljöer där lärare som på olika sätt visat prov på skicklighet i undervisningssituationen och bidragit till studenternas lärande kan uppmuntras att ytterligare utveckla sin undervisningsskicklighet. Högskolan i Borås kommer även fortsättningsvis att erbjuda olika distans- och påbyggnadsutbildningar som syftar till livslångt och flexibelt lärande. Servicen för denna distansbaserade grupp studenter måste därför utvecklas, både inom biblioteks- och det studiesociala stödet samt genom högskolepedagogiska insatser, exempelvis genom behovsstyrd vidareutveckling av lärplattformar, appar och tekniska lösningar samt digitalt baserade kontakter, lärobjekt/oer och undervisningsformer. Det är naturligtvis även önskvärt att utveckla dessa flexibla moment i campusundervisningen, varför samtliga lärare måste erbjudas utbildning och konsultationer. 3.2.1 Uppföljning I de årliga verksamhetsberättelserna anges hur vi arbetat med frågan genom att beskriva utfallen av de olika områdena, genom till exempel antal som genomgått utbildningar och synpunkter från kundpaneler och kursutvärderingar. Eventuellt kan ytterligare studentenkäter och Studentbarometrar vara lämpliga kanaler för att fånga upp hur man uppfattar våra insatser från student- och medarbetarhåll. 3.3 Utveckla samarbetet med privata och offentliga aktörer För att öka Högskolan i Borås forskningsverksamhet och möta samhällets framtida utmaningar är det viktigt med ett väl utvecklat kontinuerligt samarbete med privata och offentliga aktörer. Ett väl utvecklat samarbete bidrar även till en positiv utveckling av Science Park i Borås. Som ett led i utvecklingen av Vetenskap för profession ska Högskolan i Borås fortsätta utveckla uppdragsutbildningen. BLR har i dagsläget inget omfattande, eget samarbete med privata och offentliga aktörer, medan samarbetet med övriga lärosäten och medialeverantörer är väl etablerat. Däremot anlitas BLR:s olika experter stundtals i olika uppdragsutbildningar som institutionerna ger, varför vår kompetens på detta sätt tydliggörs för andra aktörer. Viktiga expertfunktioner inom enheten utgörs av studie- och karriärvägledningen, som på olika sätt medverkar till att utöka samarbetet mellan studenter och omgivningen.

3.3.1 Uppföljning I de årliga verksamhetsberättelserna anges hur vi arbetat med frågan genom att exempelvis beskriva utfallen av de olika områdena. 3.4 Ökad volym externt finansierad forskning För att nå sina mål måste Högskolan i Borås öka andelen externt finansierad forskning. Särskilt bör större projekt finansierade av exempelvis EU genom Horizon 2020, Vetenskapsrådet, Vinnova, Mistra, Energimyndigheten och KK-stiftelsen etc. prioriteras. BLR:s breda organisation, med ett stort antal olika professioner, kan på många olika sätt stödja och underlätta för högskolans forskarkollektiv. Exempelvis har bibliotekarier stor erfarenhet och vana av att hantera, bearbeta och strukturera data i databaser, och speciella forskningsdatabaser är viktiga att bygga upp för att heltäckande kunna hantera en ökande mängd forskningsinformation. BLR avser att höja den bibliometriska kompetensen inom enheten för att i högre grad kunna bistå med statistiska analyser av publikationer. Med hjälp av analyser blir högskolans forskning överblickbar och jämförelser med resten av världen kan göras. Dessa kompetenser gör det viktigt att BLR:s medarbetare finns med och är delaktiga vid etableringen av stödfunktioner för framtida forskningsmiljöer vid HB, samt i ansökningsprocesser. Sedan 2012 finns en speciell arbetsgrupp vid BLR som på olika sätt arbetar med forsknings- och forskarstöd. Denna grupp kommer självfallet att bevaka utvecklingen mot en ökad forskningsvolym och den rapport som gruppen publicerar under hösten 2013 kommer att utgöra utgångspunkt för vidare utveckling. 3.4.1 Uppföljning I de årliga verksamhetsberättelserna anges hur vi arbetat med frågan genom att exempelvis beskriva utfallen av de olika områdena. 3.5 Öka internationella samarbeten inom Högskolans prioriterade områden I syfte att ytterligare stärka kvaliteten inom Högskolan i Borås utbildning och forskning är det viktigt att utöka de internationella samarbetena. Detta är även en viktig och bidragande faktor för att öka forskningsverksamheten. Den nära samverkan mellan BLR:s och Gemensamma förvaltningens (GF) internationella koordinatorer som redan påbörjats kommer att fortsätta, så att stödet till ut- och inresande studenter integreras i allt högre utsträckning. En fortsatt hög servicenivå för mottagning av internationella studenter stärker arbetet med att rekrytera internationella studenter i allmänhet och studieavgiftsskyldiga studenter i synnerhet. Samverkan leder till ett tydligare arbete kring internationalisering på hemmaplan med interkulturella möten som en viktig faktor. Under planperioden kommer inslag om internationalisering att läggas in i högskolepedagogiska utbildningar och möjligheten att ge kurser på engelska att utredas. I linje med högskolans lednings strategier med att skapa internationella strategiska allianser uppmuntras BLR:s medarbetare att delta i internationella projekt, nätverk och personalutbyten för att utveckla verksamheten.

3.5.1 Uppföljning I de årliga verksamhetsberättelserna anges hur vi arbetat med frågan genom exempelvis resultat från studentenkäter om nöjdhet angående service från ansökning till ankomst. Antalet medarbetare som deltagit i internationellt utbyte under året anges i verksamhetsberättelsen. 3.6 Kompetensförsörjning En grundläggande förutsättning för att Högskolan i Borås ska kunna öka forskningsverksamheten och bedriva utbildning av mycket hög kvalitet är förmågan att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens. Detta är även viktigt för att stärka Högskolan i Borås som ett attraktivt lärosäte. Bibliotek & läranderesursers medarbetare är delaktiga i en mängd olika kompetensutvecklingsinsatser för såväl högskolans pedagogiska som administrativa personal. BLR strävar efter att skapa ett brett och attraktivt utbildningsutbud baserat på denna samlade kompetens. Exempel på insatser för högskolans medarbetare är skapandet av ett högskoleövergripande system för pedagogisk meritering, grund- och påbyggnadskurser för arbetet med lärplattformen PING PONG samt kurser i referenshantering och användandet av modern, mobil teknik i undervisningen. Genom det under våren 2013 skapade PUHB-nätverket, ett forum och en referensgrupp kring högskoleövergripande, pedagogisk utveckling, kan BLR:s medarbetare fånga upp kompetensutvecklingsbehov så att utbudet av PUHB-aktiviteter är aktuellt. Under 2014 kommer BLR fortsatt att arbeta med att utveckla metoder och innehåll i medarbetar- och lönesamtal till en mera omfattande mål- och resultatdialog som även innefattar det lönesättande samtalet. I samtalen vävs arbetet med att utforma individuella utvecklingsplaner in. I planerna skall finnas en tydlig koppling mellan högskolans verksamhetsidé och personalidé. BLR strävar efter att behålla det goda arbetsklimat som finns idag och att fortsatt utveckla det inom de högskoleövergripande riktlinjerna. BLR anser att ett sådant arbete måste ske utifrån en balans mellan verksamhetens krav och medarbetarens behov av självständighet och flexibilitet i arbetssituationen. Genom arbete med värdegrund och delaktighet, i fortsatt god och regelbunden samverkan med lokala fackliga parter, strävar vi efter ökad tydlighet i dessa frågor. BLR kommer under perioden att fortsätta utveckla vad som under den tidigare planperioden benämnts Den attraktiva arbetsplatsen. För att kunna rekrytera, utveckla och behålla medarbetare är det viktigt att det finns tillgång till exempelvis adekvat teknik och utrustning men dessutom måste på arbetsplatsen föras diskussioner om, och tas initiativ till, riktlinjer för frågor som distansarbete, tillgänglighet, flextid och arbete under restid. Sådana riktlinjer, kopplade till våra olika arbetstidsavtal, bör utarbetas tillsammans med övriga HB.

Under 2014 kommer BLR genom olika utbildningssatsningar arbeta för en aktiv framförhållning när det gäller kompetensförsörjning för framtida ledare och funktionsansvariga inom organisationen. Nätverksinsatser för nuvarande chefer med syfte att skapa förutsättningar för hållbart ledarskap och därmed ett hållbart medarbetarskap kommer att göras. 3.6.1 Uppföljning I de årliga verksamhetsberättelserna anges hur vi arbetat med frågan genom resultat från Personalbarometer och andra typer av medarbetarenkäter där medarbetarnas synpunkter och förbättringsförslag i detta utvecklingsarbete efterfrågas. I berättelsen anges kvantitet på genomförda medarbetarsamtal, antalet interna och externa deltagare i arrangerade utbildningssatsningar och antalet meriterade pedagoger. 3.7 Skapa bättre förutsättningar för den forskande läraren För att säkerställa och utveckla kvaliteten i utbildning och forskning är det viktigt att Högskolan i Borås uppmuntrar den forskande läraren och utvecklar arbetsformer som möjliggör en positiv utveckling inom såväl utbildning som forskning. BLR vill arbeta utifrån institutionernas behov och fånga upp vägar att skapa förutsättningar för ett forskningsstöd som möter forskande lärares behov. BLR kommer att erbjuda workshops/seminarier för att möjliggöra/stödja den aktionsforskande läraren. De medarbetare vid BLR som önskar ingå i forskningsprojekt ska stödjas, oavsett vilken personalkategori de tillhör. 3.7.1 Uppföljning I de årliga verksamhetsberättelserna anges hur vi arbetat med frågan genom att beskriva utfallen av de olika områdena. 3.8 Fortsatt utveckling mot gemensamma processer och arbetssätt En förutsättning för fortsatt hög kvalitet i utbildning och forskning är välutvecklade och effektiva gemensamma processer och arbetssätt inom all högskolans verksamhet. BLR ser fram emot ett utökat samarbete över institutions- och enhetsgränser. Redan under föregående planperiod har BLR arbetat konstruktivt tillsammans med andra enheter genom bland annat delade tjänster. Frågor som skulle kunna vara föremål för ett utökat gemensamt arbete är värdegrundsarbete, tolkning och tillämpning av arbetstidsavtal, lönesättande samtal och lönekriterier. Det under 2013 inledda arbetet med att skapa innehåll i och gemensam tolkning av begreppet Studenten i centrum är i sig en viktig gemensam process. Detta gemensamma arbete bör vara styrande för verksamhetens utformning. BLR kommer att arbeta aktivt för att allt studentstöd skall bli tydligt och likvärdigt för studenterna oavsett vilken utbildning de studerar. Det innebär att vi tar stor del i utvecklingen av Studentcentrum och gärna ser att HB inrättar en studentavdelning som samordnar allt studentstöd oavsett var stödet utförs. Det är också viktigt att skapa enhetliga

och institutionsövergripande riktlinjer för stödet till studenter med funktionsnedsättning. Detta arbete bör drivas inom Lika villkorsområdet. Vi vill också arbeta för att ytterligare öka samarbetet mellan utbildningsverksamheten och studentstödfunktionerna så att studenterna får bästa möjliga studiemiljö och därmed ges möjlighet att fokusera på utbildningen under studietiden. Beskrivningen av kärnverksamhetens behov av verksamhetsstöd för studenterna och informationsflödet från verksamhetsstödet till kärnverksamheten behöver göras tydligare. Det handlar till exempel om den kunskap och de synpunkter angående studiesituationen som studenterna uttrycker i möten med medarbetare inom verksamhetsstödet. Tydliga strukturer för sådan informationsväxling behöver skapas. Vi föreslår att ett Studiesocialt råd inrättas vid HB. Eventuella exempel på frågor för detta råd är bostäder, arbetsmiljö, hälsofrågor, introduktion, samt den inre och yttre studiemiljön. Inom området studie- och karriärvägledning samordnar BLR redan idag utvecklingsarbete och samverkan oavsett var på högskolan arbetet utförs. Det har betytt att övergripande riktlinjer för verksamheterna nu finns, att medarbetare täcker upp för varandra vid frånvaro och att en gemensam besöksingång skapats genom den drop-in verksamhet som startade höstterminen 2012. Denna samordning har lagt en grund för att fler av högskolans studievägledare ska kunna/kan komma att ge insatser inom karriärvägledning under 2014. Beslut om organisation för de medarbetare som arbetar inom området förväntas som en följd av organisationsutvecklingen. Beroende av resultatet av det beslutet kommer fortsatt gemensam verksamhetsutveckling, ökad tillgänglighet och samverkan ske. Trycket på BLR:s mediaproducent är hårt. Högskolans nya webb, med möjligheter att publicera strömmande film, gör att behovet av filmproduktions- och redigeringskompetens ökar. Institutionernas önskan att filma föreläsningar och publicera dessa på lärplattformen, samt behovet av att handleda högskolans medarbetare i konsten att göra dessa filmer pedagogiskt genomtänkta och därmed tillföra en extra lärandedimension är omfattande. I dagsläget kan en ensam medarbetare inte utföra alla dessa arbetsuppgifter. Vi behöver därför söka samordningsvinster och utvecklingsvägar tillsammans med institutioner och avdelningar, exempelvis genom utökade kommunikationsteam bestående av både mediaproducenter, kommunikatörer och så kallade multijournalister med utökad kompetens. 3.8.1 Uppföljning I verksamhetsberättelse beskrivs hur förändrade gemensamma processer och arbetssätt kopplas till utfallet för användargrupper.

4. Pågående prioriterade satsningar Under den tidigare planperioden har ett antal större strategiska satsningar påbörjats. Behovet föreligger att fullfölja dessa satsningar även om de inte anses prioriterade i högskolans övergripande verksamhetsplan för 2014-2016. 4.1 Bibliotekets infrastruktur Andelen elektroniskt material i bibliotekets samlingar ökar stadigt och redan idag består bibliotekets samlingar till största delen av elektroniskt material. Denna snabba utveckling gör också att infrastrukturen för informationsförsörjningen måste utvecklas. För att ett bibliotek skall kunna erbjuda tillgång till stora mängder av e-resurser krävs en stabil, effektiv och hanterlig infrastruktur för att kunna länka till det önskade innehållet. Det ökande förvärvet av e-resurser leder till att bibliotekens samlingar i allt större utsträckning behöver hanteras och tillgängliggöras via länkserver i motsats till hantering av tryckt material. De bibliotekssystem som hittills använts är ursprungligen konstruerade för tryckt material varför andelen kompletterande system för hantering av elektroniskt material växer lavinartat och ökar arbetsmängden för bibliotekspersonalen. I arbetet med dagens informationsresurser krävs kraftfulla länkservrar och en gemensam databrunn för både tryckta och elektroniska resurser (Central Knowledge Base - CKB) för att administrera den ständigt växande informationsmassan. Därför har BLR under 2013 tagit ett första steg i arbetet med att skapa en uppdaterad infrastruktur genom inköp av en CKB med länkserver, för att möjliggöra en förenklad och förbättrad e-resursadministration och ge en bättre överblick och kontroll över det totala beståndet. Under verksamhetsperioden 2014-2016 måste BLR fortsätta sitt upphandlingsarbete för att infrastrukturen för både tryckta och elektroniska informationsresurser samt för lånerutiner ska kunna säkerställas och fungera tillfredsställande i framtiden. Ett internationellt utvecklingsarbete pågår för att skapa en helt ny typ av plattform för bibliotekstjänster där målet är att samtliga resurser och tjänster hanteras på ett och samma ställe. Dessa plattformar, den nya generationens bibliotekssystem, har nyligen lanserats på marknaden. BLR:s nuvarande bibliotekssystem, Voyager, är föråldrat och under verksamhetsperioden kommer det att bli aktuellt med upphandling av ett nytt system, alternativt en större uppgradering av Voyager. Dessutom går avtalstiden för våra nuvarande system ut den 31 december 2015, varför nya avtal måste skrivas. BLR använder sig av ett open-source system (DSpace) för arbetet med högskolans publikationsdatabas BADA. För att exporten av poster från BADA till SwePub den nationella tjänsten för vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten - ska fungera tillfredsställande krävs omfattande internt systemutvecklingsarbete. Under perioden bör BLR överväga att lämna DSpace-samarbetet för att i stället ingå i det betydligt större Diva-samarbetet och på så sätt omprioritera resurser för forskningsstödet. En övergång till Diva kan innebära ökade kostnader initialt.

4.2 Lokaler Redan idag är BLR:s ljusa och attraktiva lokaler välanvända av högskolans studenter. De över 800 sittplatserna är eftertraktade och det centrala läget på campusområdet gör att genomströmningen av besökare är hög. I samband med Textilhögskolans flytt till Simonsland under 2013 blir det viktigt att skapa en mer sammanhållen och attraktiv campusmiljö för studenter utifrån nya beteendemönster och strukturer. Det samarbete som BLR redan påbörjat tillsammans med andra enheter angående den optimala användningen av datorsalar, studiemiljöer, grupprum mm skall fortsätta under den kommande verksamhetsperioden. Den redan påbörjade lokalöversynen kommer att fortsätta. Den tysta läsesalen utnyttjas inte i den utsträckning som tänkt, och alternativ användning för den planeras. Samtidigt föreligger det behov av att skapa tysta lärandemiljöer varför en annan typ av läsesal också måste planeras. Detta gör att de övriga våningsplanen i byggnaden måste ses över utifrån de behov som uppstår med studentens behov i centrum. Vissa delar innebär små justeringar för att få ett bättre och mer effektivt lokalutnyttjande, andra delar innebär mer genomgripande förändringar. I förlängningen av detta arbete ser vi dels att BLR:s totala yta skulle kunna minskas utan att studie- och kringmiljön försämras, dels aktualiseras behovet att studera lokalfrågorna ur ett högskoleövergripande perspektiv för att få rätt dimensionering och placering av datorsalar, datorarbetsplatser, grupprum och studentstödsverksamheter såsom handledning och vägledning. Under verksamhetsperioden kommer huvuddelen av verksamheten inom funktionen Studentservice att lokalmässigt flytta till Studentcentrums lokaler i Balder. Detta medför att det finns möjligheter att funktionen CLU lokalmässigt placeras i biblioteksbyggnaden. 5. Verksamhet inom de givna ekonomiska ramarna De ekonomiska ramarna för BLR blir under den kommande verksamhetsperioden lägre än de varit för innevarande period. Detta, i kombination med att lönekostnader kommer att öka, gör att det krävs nedskärningar under 2014. BLR har redan under 2012 påbörjat arbetet med att komma i ekonomisk balans genom att inte tillsätta vakanta tjänster och ersätta pensionsavgångar och vissa tjänstledigheter. Även bibliotekets mediainköp behöver kontinuerligt ses över utifrån minskande ramar, men naturligtvis med hänsyn tagen till högskolans utbildnings- och forskningsbehov. I detta sammanhang är det viktigt att upprepa BLR:s ambition att aldrig sänka kvaliteten i det enskilda mötet samt att i möjligaste mån öka användningen och utvecklandet av olika former av webbaserat stöd. Samtidigt är det viktigt att påvisa de konsekvenser som en återhållsamhet och förtätning orsakar. I en specialiserad organisation som BLR, där det ofta enbart finns en person inom en viss profession eller specialkompetens, kan inte alla utföra alla de förekommande arbetsuppgifterna. Konsekvensen av de besparingar som beskrivs skulle kunna bli att vissa tjänster fortsättningsvis inte kan erbjudas studenterna, lärare eller forskare.

6. Strategiska satsningar om ytterligare resurser tilldelas Med minskande ekonomiska ramar kan ett antal prioriterade arbetsuppgifter och nysatsningar inte genomföras. I den händelse ytterligare resurser skulle tilldelas BLR är det i huvudsak följande aktiviteter som bör prioriteras. Aktiviteterna presenteras här i prioriteringsordning: 1. Genomförande av Studentbarometer och Alumnenkät. Kostnad: 420 tkr 2. Förstärkning av mediabudget för att möta ökade kostnader vid inköp av elektroniska resurser. Kostnad 500 tkr 3. Inrättande av en projekttjänst (100%) för att genomföra projektet Mobil pedagogik med studenten i centrum. 4. Utökad resurs (100%) för att kunna erbjuda undervisning till samtliga program i akademiskt skrivande och presentationsteknik. 5. Inköp av bibliotekssystem. 6. Utökad resurs (100%) för behovsstyrd utveckling, utbildning och administration för lärplattformen PING PONG. 7. Utökad resurs (100%) för forskarstöd inom publicering och bibliometriska analyser. 8. Beroende av ny organisation för studie- och karriärvägledningen vid HB kan en mindre utökning av resurserna bli aktuell. För en tydligare redovisning av BLR:s arbete med de av högskolans ledning prioriterade områdena Hållbar utveckling, Lika villkor och Arbetsmiljö återfinns BLR:s lokala handlingsplaner för dessa områden som bilagor till verksamhetsplanen. Budget 2014 Utfall 2012 Budget 2013 Utfall 201311 Prognos 3, 2013 Budget 2014 Summa -1 497-778 -1 121-895 -720 intäkter Summa -52 020-49 900-45 897-49 980-49 345 pålägg Summa 24 048 22 886 19 547 21 430 22 401 personalkostnader Summa 17 396 16 660 15 358 16 690 16 213 lokalkostnader Summa övriga 10 910 9 540 9 380 11 053 10 113 kostnader F01 Avskrivningar 1 616 1 592 1 625 1 702 1 338 Summa 1 950 778 13 895 720 kostnader Årets kapitalförändring 453 0-1 108 0 0

I finansieringen ingår: Ordinarie finansiering -48 800 Studentbarometer, alumn -400 Ersättning avskrivningar -80 Stimulansåtgärd -65 Summa -49 345 7. Bilagor: Lokal handlingsplan för Hållbar utveckling Lokal handlingsplan för Lika villkor Lokal handlingsplan för Arbetsmiljö Konsekvensbeskrivning Borås 2013-12-27 Svante Kristensson Yvonne Ohlsson Bibliotek & läranderesurser