Anmälan enligt miljöbalken avseende etablering av vindkraftverk

Anmälan enligt miljöbalken avseende etablering av vindkraftverk Fastighet Medevi 4:1 i Motala kommun

Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 1.3 Vindkraft och miljö... 3 1.4 Sökanden... 4 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Närliggande vindkraftverk... 5 2.3 Anläggningen... 5 2.4 Vägar och uppställningsplatser... 5 2.5 Fundament... 6 2.6 Elanslutning... 6 2.7 Transporter... 6 2.8 Avveckling... 6 3 MILJÖKONSEKVENSER... 6 3.1 Hälsa och säkerhet... 6 3.1.1 Ljud... 6 3.1.2 Skuggor... 7 3.1.3 Säkerhet... 7 3.1.4 Kemikalier... 8 3.2 Landskapsbild... 8 3.3 Naturmiljö... 9 3.3.1 Skyddsvärda områden... 9 3.3.2 Riksintresse för naturvård och Natura 2000... 9 3.3.3 Naturreservat och övriga skyddade områden... 10 3.4 Fåglar... 10 3.4.1 Orre... 11 3.4.2 Fiskgjuse... 12 3.4.3 Övriga fåglar... 13 3.4.4 Fåglar Medevi Säteri... 13 3.5 Däggdjur... 13 3.6 Kulturmiljö... 13 3.7 Friluftsliv... 14 3.8 Övriga riksintressen... 14 4 SAMRÅD... 14 5 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER... 14 6 EGENKONTROLL... 17 7 FÖRSLAG TILL VILLKOR... 18 2

1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Syfte Scanergy West AB, sökanden, anmäler härmed enligt 9 kap. miljöbalken samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) sin avsikt att uppföra och driva tre vindkraftverk med max 150 meters totalhöjd på fastigheten Medevi 4:1 i Motala kommun, Östergötlands län. Verksamhetskoden enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) är C e 85/337-2 40.100. Ansökan om bygglov inkommer parallellt med denna anmälan. 1.2 Bakgrund Flera bygglovsansökningar för vindkraftverk på fastigheten Medevi 4:1 har tidigare lämnats in. Dessa tidigare bygglovsansökningar ersätts av den bygglovsansökan som nu lämnas in parallellt med denna miljöanmälan. Denna bygglovsansökan är utarbetad efter en samordningsprocess med det närliggande vindkraftsprojektet på fastigheten Lilla Kettstaka 1:1 i Askersunds kommun. I samordningsprocessen har ett vindkraftverk strukits av de fyra verken som bygglov tidigare sökts för. I det fall bygglov beviljas skall det tas i anspråk inom den tid som anges i beslutet. Innan byggstart skall också bygganmälan lämnas in. Den planerade vindkraftsetableringen är inte av den omfattning att upprättande av miljökonsekvensbeskrivning erfordras enligt miljöbalkens regler. I en ansökan om att få bygga och bedriva miljöfarlig verksamhet skall en beskrivning av förutsättningarna och en bedömning av påverkan göras. I den mån skyddsåtgärder behövs skall dessa beskrivas. I bedömningen ingår om det finns en konflikt mellan den planerade verksamheten och de aspekter som olika intressen avser att skydda. I fråga om riksintressen och områden med annat skydd kan en etablering vara aktuell om den bedöms att kunna komma till stånd utan att påtagligt skada det avsedda intresset. Denna formulering används i de sammanhang som prövning enligt miljöbalken sker. För samtliga av de beskrivna intressena kring sökt vindkraftsetablering gör sökanden bedömningen att etableringen kan komma till stånd utan att påtaglig skada riskeras. 1.3 Vindkraft och miljö Vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Därmed kommer anläggningen att bidra till en långsiktigt hållbar energiproduktion. Efter ungefär sju månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. 1 Ett vindkraftverk med 2 MW generatoreffekt beräknas producera ca 5 GWh per år, vilket motsvarar förbrukning av hushållsel för ca 800 hushåll. 2 1 Nätverket för vindbruk, http://www.natverketforvindbruk.se/aktuellt/faq/, 2011-01-28 2 Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se, 2011-02-07 3

Den miljöpåverkan som vindkraftverk orsakar är lokal och innefattar skugga och ljud från vindkraftverk i drift, en förändring av landskapsbilden samt påverkan av mark där vägar och fundament anläggs. Ett vindkraftverk har en teknisk och kommersiell livslängd på 20-25 år. När vindkraftverket tjänat ut kan det nedmonteras och merparten av delarna kan återvinnas. Efter nedmontering återstår enbart fundament under marken samt väg i anslutning till etableringsplatsen. År 2010 producerades i Sverige omkring 3,5 TWh el från vindkraft, vilket motsvarar 2,4 procent av den svenska elanvändningen. 3 I Danmark står vindkraftproducerad el för 20 procent av den danska elanvändningen, och Danmarks nya planeringsmål är öka denna andel till 50 procent till år 2025. 4 Den svenska riksdagen har satt en planeringsram på 30 TWh vindkraftsproducerad el till år 2020. För att nå detta mål krävs en kraftig utbyggnad från dagens ca 900 vindkraftverk till 3000-5000 stycken beroende på effekt och lokalisering. 5 1.4 Sökanden Sökanden Scanergy West AB är ett dotterbolag till det norska holdingbolaget Scanergy AS. Scanergy AS är verksamt inom vattenkraft, vindkraft samt teknologi för framställning av förnybar energi. Sökanden har erforderliga arrendeavtal med markägaren för berörd fastighet, Medevi 4:1, gällande uppförande och drift av vindkraftverk. Kontaktuppgifter: Scanergy West AB Organisationsnummer 556710-7403 Vita Gavelns Väg 10 426 71 Västra Frölunda Kontaktperson: Cecilia Eckerdal Tel 031-769 10 52 Faktureringsadress: Scanergy West AB c/o Strömstad Redovisning och Revision Box 16 452 21 Strömstad 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING 2.1 Lokalisering Etableringen avser tre (3) vindkraftverk på fastigheten Medevi 4:1 i Motala kommun, ett kuperat skogsområde med höjder som sträcker sig upp till ca 200 m ö h. Vindförhållandena är goda med årsmedelvinden 6,5 7,5 m/s på 103 meter över nollplanet enligt Uppsala Universitets vindkartering (MIUU). Den förhärskande vindriktningen är väst-sydväst. 3 Regeringskansliet, http://www.sweden.gov.se/sb/d/12245, 2011-02-07 4 GWEC, Global Wind 2009 Report 5 Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se, 2011-02-07 4

Lokaliseringen är vald utifrån goda vindförhållanden, närhet till infrastruktur såsom vägar och elnät, få motstående intressen samt erforderligt respektavstånd till bostäder. Närmast belägna bostadshus ligger på ett avstånd av 670 meter sydväst om etableringsområdet. Närmaste mindre ort (<200 invånare) är Västanvik som ligger ca 4 kilometer sydväst om etableringsområdet. Närmaste tätorter (>200 invånare) är Nykyrka på 8,5 kilometers avstånd och Godegård på 9,5 kilometers avstånd. Etableringsområdet omfattas inte av särskilda områdesbestämmelser eller detaljplan. Koordinater för vindkraftverken i RT 90 2,5 gon V: X Y Z Verk 1 6 508 817 1 454 542 150,6 Verk 2 6 509 202 1 454 994 181,7 Verk 3 6 508 860 1 455 465 150,0 2.2 Närliggande vindkraftverk Norr om planerad etablering, på fastigheten Lilla Kettstaka 1:1 i Askersunds kommun, har bygglov erhållits för två vindkraftverk. Placeringen av vindkraftverk på fastigheten Medevi 4:1 har anpassats efter placeringen av verk på Lilla Kettstaka 1:1. Nordväst om planerad etablering, på fastigheten Hulta 1:3 i Askersunds kommun, finns ett befintligt vindkraftverk med generatoreffekt 1 MW och 102 meters totalhöjd. Det befintliga vindkraftverket på Hulta 1:3, de två verken som erhållit bygglov på Lilla Kettstaka 1:1 samt de planerade tre verken på Medevi 4:1 som denna miljöanmälan avser, utgör tillsammans en grupp av sex vindkraftverk. Denna miljöanmälan behandlar även kumulativa effekter och miljökonsekvenser som dessa sex vindkraftverk tillsammans kan anses ha. Förutom det befintliga verket på Hulta 1:3 finns idag inga uppförda vindkraftverk eller beviljade bygglov för vindkraftverk inom en radie av tre kilometer från planerad etablering. 2.3 Anläggningen Den planerade vindkraftsanläggningen består av tre (3) vindkraftverk på fastigheten Medevi 4:1 i Motala kommun. Varje verk kommer att ha en tornhöjd på ca 105 meter, totalhöjd på max 150 meter och rotordiameter max 101 meter. Generatoreffekt kommer att vara max 3,0 MW, och den totala installerade effekten för anläggningen blir därmed max 9,0 MW. Utifrån vindförhållandena på platsen har den årliga elproduktionen för anläggningen beräknats till ca 14 GWh för en anläggning bestående av tre stycken 2 MW verk. Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål, betong eller en kombination av dessa. Rotorn kommer att vara trebladig. Verken kommer att vara färgsatta med den gråvita färg som är praxis för att minska visuell påverkan. 2.4 Vägar och uppställningsplatser Befintliga vägar i området kommer att nyttjas och i den mån det behövs förstärkas, breddas och rätas ut. Nya vägar kommer att behöva anläggas fram till varje verk. För att klara transporter under byggnation behöver vägarna vara ca 4-5 meter breda. Vägdragning och 5

kabeldragning kommer att utformas på ett sådant sätt att påverkan på natur- och kulturmiljö blir så liten som möjligt. En markförstärkt uppställningsplats om ca 35x40 meter kommer att behöva anläggas vid varje verk under etableringsfasen. På uppställningsplatsen sker uppställning av kran och hjälpkran samt montering av verkets rotor. 2.5 Fundament Rådande markförhållanden på etableringsplatsen avgör om gravitationsfundament eller bergförankrat fundament kommer att användas. Fundamentens ovansida kommer att ligga i nivå med, eller under, omgivande markyta. 2.6 Elanslutning Vattenfall innehar nätkoncessionen i området. Diskussion med Vattenfall har påbörjats och möjlighet till elanslutning anses vara goda. Ingen exakt redovisning av nätanslutning eller kabeldragning inom etableringsområdet kan göras i nuläget. 2.7 Transporter Under byggfasen sker tunga transporter i området då anläggningsmaterial och vindkraftverk skall fraktas till platsen. Vindkraftverken transporteras i sektioner, och reses med hjälp av mobilkranar. Under driftstiden sker mestadels lätta transporter vid normal service och underhåll. Ett vanligt serviceintervall är sex månader. 2.8 Avveckling Ett vindkraftsverks livslängd beräknas till ca 20-25 år. Efter detta kan antingen ett nytt vindkraftverk uppföras på samma plats, eller en avveckling ske och området återställas. Vid avveckling monteras verken ned och delarna återvinns enligt rådande praxis och så långt det är ekonomiskt möjligt. De delar av fundamenten som är synliga ovan mark tas antingen bort eller lämnas kvar och fundamentet täcks därefter över med jord. Markförlagda elkablar försluts i ändarna och lämnas kvar i marken. Luftledningar tas bort. Vägarna tas bort i den omfattning som markägaren finner lämplig. 3 MILJÖKONSEKVENSER 3.1 Hälsa och säkerhet 3.1.1 Ljud Ljud från vindkraftverk är av två typer; mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem på dagens moderna verk. Det aerodynamiska ljudet upplevs som ett svischande ljud och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. 6 6 Naturvårdsverkets rapport 6241, Ljud från vindkraftverk 2001 6

Ljudberäkningar har gjorts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i programmet WindPRO, vilket är det vanligast förekommande programmet vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk i Sverige. 7 I beräkningen tas ingen hänsyn till dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. I verkligheten blir alltså ljudnivån lägre än den beräknade. Ljudberäkningarna inkluderar de tre intilliggande vindkraftverken norr om etableringsområdet, vilka beskrivs under avsnitt Närliggande vindkraftverk ovan. Riktvärdet när det gäller ljud som alstras från vindkraftverk är max 40 db(a) utomhus vid bostad. 8 Ljudberäkningarna som gjorts, se bilaga 3, visar att riktvärdet på 40 db(a) kan hållas för alla närliggande bostäder. Då det gäller ljudpåverkan på Fläde mossar visar maxljudsberäkningen att norra delen av mossen ligger inom 35 db(a)-området. Den förhärskande vindriktningen är väst-sydväst vilket innebär att ljudutbredningen från vindkraftverken drar sig nordost om mossen. Det är därför rimligt att anta att ljudutbredningen över Fläde mossar i verkligheten är markant lägre än beräknat maxljud. Fläde mossar är ej utpekat som opåverkat område eller tyst område i översiktsplanen, och har därmed inget specifikt skyddsintresse då det gäller ljud. Mossen är dessutom troligen redan ljudpåverkad då riksväg 50 ligger knappt tre kilometer väster om mossen, i förhärskande vindriktning. Den eventuella ljudpåverkan föreslagen vindkraftsetablering skulle bidra med bedöms som marginell. Miljöfördelarna med etableringen bedöms väga tyngre än en eventuell och marginell ljudpåverkan på Fläde mossar. 3.1.2 Skuggor Vindkraftverk ger upphov till rörliga skuggor vilka kan upplevas störande. Beroende på årstid, antal soltimmar, tidpunkt på dagen och verkens placering i förhållande till bostäder kan rörliga skuggor vara störande för närliggande bostäder. Gällande praxis är att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter per dag. Detta motsvarar att den teoretiska skuggtiden (en s.k. värsta-fallsberäkning) inte bör överstiga 30 timmar per år. Skuggberäkningarna inkluderar de tre intilliggande vindkraftverken norr om etableringsområdet, vilka beskrivs under avsnitt Närliggande vindkraftverk ovan. Skuggberäkningarna som gjorts, se bilaga 4, visar att skuggningstiden för närliggande bostäder överskrider riktvärdet för en fastighet, Råtorp. Skuggningstiden för övriga närliggande fastigheter håller sig väl inom riktvärdena. Som skyddsåtgärd för att reglera skuggningstiden kan skuggsensor installeras på aktuellt vindkraftverk som skuggar fastigheten Råtorp. Skuggsensorn stänger automatiskt av verket då det finns risk att fastigheten skuggas, och skuggningstiden kan därmed minskas så att riktvärdena hålls. Denna typ av skuggautomatik är en etablerad teknik som ofta används på moderna vindkraftverk. 3.1.3 Säkerhet Då det gäller säkerhet kring vindkraftverk bedöms nedisning och risk för iskast vara den mest påtagliga säkerhetsrisken. Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder, men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden såsom dimma/hög 7 Naturvårdsverket 2010 8 Vindkraftshandboken, Boverket 2009 7

luftfuktighet följt av frost samt underkylt regn. 9 Risken för iskast minimeras dock då moderna vindkraftverk har kontrollsystem som hindrar verket från att rotera om instabilitet uppstår på rotorbladen på grund av nedisning. Anläggningens lokalisering i södra Sverige tillsammans med tillräckliga avstånd till bostäder och väg, samt att få människor rör sig i etableringsområdet gör att risken för att någon skulle skadas av iskast bedöms som obetydlig. Service av vindkraftverken kommer att ske enligt tillverkarens föreskrifter. Vindkraftverken kommer att utrustas med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter. För verk med totalhöjd upp till 150 meter innebär detta för närvarande rött, blinkande medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. 3.1.4 Kemikalier I vindkraftverket finns under drift, beroende på typ av verk, olika stora mängder hydraulolja och växellådsolja. Om ett läckage skulle uppstå rinner oljan ner i tornet, vars botten är utformat som ett stort kar där oljan samlas upp. Någon läckande olja kan därför inte komma ut och förorena omgivningen. 3.2 Landskapsbild Vid bedömning av påverkan på landskapsbild har även det befintliga verket på fastigheten Hulta, samt de två verk med beviljat bygglov på fastigheten Lilla Kettstaka inkluderats. Dessa tre verk tillsammans med de tre verken på fastigheten Medevi utgör en grupp av sex verk som står i en samlad grupp enligt riktlinjerna i Motala kommuns förslag till vindkraftsplan. Omgivningarna kring etableringsområdet utgörs till största del av barrskog med få öppna landskapsrum. Eftersom det finns få öppna landskapsrum där längre fria siktlinjer kan uppstå kommer verken från lite längre avstånd mestadels vara skymda av skogen och landskapets kuperade topografi. Detta gäller exempelvis största delen av den sträckan av riksväg 50 som löper väster om etableringsområdet. Vätterns kust ligger som närmast på ett avstånd av ca 5 kilometer från etableringsområdet. Vid fria siktlinjer härifrån skulle verken kunna synas marginellt vid horisonten. Området av riksintresse för rörligt friluftsliv kring Vättern börjar ca 1,5 kilometer väster om etableringsområdet. Verken kan troligen komma att synas något från de mer öppna landskapsrummen i området, exempelvis från Kvarnsjön ca 2 kilometer sydväst från etableringsområdet. I det direkta närområdet kring etableringen finns öppna landskapsrum inom 1-2 kilometers avstånd bl.a. väster och sydväst om etableringen. Här kommer verken troligen att utgöra ett mer påtagligt inslag i landskapsbilden. För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage gjorts vilka redovisas i bilaga 5. Fotomontage 1 visar de tidigare planerade fyra verken på Medevi. Efter önskemål från Motala Biologiska Förening har ett fotomontage lagts till från Fläde mossar, fotomontage 2. Detta fotomontage visar hela gruppen av sex vindkraftverk, dvs tre verk på Medevi, ett verk på Hulta och två verk på Lilla Kettstaka. 9 Vindkraftshandboken, Boverket 2009 8

Fotomontage från Svartebäcken drygt en kilometer nordost om etableringen, samt från en punkt knappt två kilometer rakt söder om etableringen visar att verken här mestadels kommer att skymmas av skog. Från fastigheten Hulta på ca 1,3 kilometers avstånd, samt från Medevi Säteri på ca 2,9 kilometers avstånd kommer verken troligen att utgöra ett mer påtagligt inslag i landskapsbilden eftersom landskapet här är öppet med fria siktlinjer. Fotomontage från Fläde mosse på 1,1 kilometers avstånd visar dels enbart de tre verken på Hulta och Lilla Kettstaka, och dels alla sex verk för att åskådliggöra skillnaden då de tre verken på Medevi tillkommer. Etableringen av tre verk på Medevi som ingående i en samlad grupp av sex verk går i linje med Motala kommuns förslag till vindkraftsplan. Enligt vindkraftsplanen skall samlade grupper av verk eftersträvas för att undvika sporadiska placeringar i landskapet. Det befintliga verket på Hulta samt de två verken med beviljat bygglov på Lilla Kettstaka kommer tillsammans att utgöra ett påtagligt inslag i landskapsbilden i närområdet. På lite längre avstånd kommer påverkan däremot att vara liten på grund av landskapets karaktär av kuperat skogslandskap som till viss del skymmer verken. Den ytterligare påverkan på landskapsbild som tillkommer från de tre verken på Medevi bedöms som liten då landskapsbilden redan kommer att vara påverkad av övriga verk. 3.3 Naturmiljö 3.3.1 Skyddsvärda områden Beträffande närheten till skyddade områden, såsom Natura 2000, naturreservat och andra utpekade områden med skyddsvärd natur hänvisas till Energimyndighetens kriterier för områden av riksintresse, utdrag ur rapport ER 16:2003. Av denna framgår att till och med skyddade områden av riksintresse inte automatiskt utestänger etablering av vindkraftverk. Beroende på varje områdes unika värden kan man inte hävda att området alltid är oförenligt med vindkraft. Det som avgör om vindkraftsetablering är möjlig är hur en etablering påverkar det specifika värdet som skall skyddas. 10 3.3.2 Riksintresse för naturvård och Natura 2000 Närmast liggande område där riksintresse för naturvård föreligger är Dansby-Flädemo vars norra del ligger ca 1 kilometer söder om etableringsområdet. Området Dansby-Flädemo är av riksintresse på grund av geologiska naturvärden. Dessa värden bedöms inte påverkas av planerad etablering. Vättern utgör både ett område av riksintresse för naturvård samt ett Natura 2000-område. Vätterns kust ligger som närmast ca 5 kilometer från planerad etablering, och påverkan på ovan nämnda riksintressen bedöms därmed bli liten. 10 Vindkraft fördelning av nationellt planeringsmål och kriterier för områden av riksintresse, Statens Energimyndighet, ER 16:2003 9

3.3.3 Naturreservat och övriga skyddade områden Närmast liggande naturreservat är Råå uddar vid Vätterns kust, ca 4 kilometer nordväst om planerad etablering. Råå uddar har en rik biologisk mångfald knuten till Vätternnära skog. Naturreservatet Hargemarken ligger ca 6 kilometer nordväst om planerad etablering och består av hällmarkstallskog på en klippig kuststräcka. Värdena i dessa naturreservat bedöms inte påverkas av planerad etablering på grund av relativt stort avstånd till etableringsområdet. I direkt anslutning till Medevi Säteri finns flera naturvärden listade i kommunens naturvårdsprogram. Då avståndet till planerad etablering är ca 2 kilometer bedöms påverkan på dessa naturvärden bli marginell. I den sydvästra delen av etableringsområdet finns ett mindre område på 2,9 ha utpekat av Skogsstyrelsen som naturvärde i form av sumpskog, dock påverkat av avverkning. Denna sumpskog berörs inte av någon vägdragning eller annat anläggningsarbete i samband med etableringen och kommer därmed inte att påverkas. I övrigt finns inga naturvärden registrerade inom etableringsområdet. Söder om etableringsområdet ligger Fläde mossar som är ett naturområde av regionalt intresse. Området täcker en yta av ca 170 ha och utgörs av ett stort myrområde. Skogsstyrelsen har pekat ut naturvärden i form av sumpskogar inom området. Inga nyckelbiotoper eller biotopskydd är dock utpekade. Flera ytor inom Fläde mossar är påverkade av skogsbruk och dikning vilket enligt kommunens naturvårdsprogram drar ned det samlade värdet. En kraftledning genomkorsar området i nordsydlig riktning. Markerna kring tjärnen Storgölen i nordöstra delen är påverkade av modernt skogsbruk. Det regionala intresset beror enligt kommunens naturvårdsplan på den centralt belägna, öppna platåmossen samt tallrismossen i västra delen. I beskrivningen av Fläde mossar i kommunens naturvårdsprogram nämns framförallt skyddsvärd flora. För bibehållande av de värden som skyddas uppges att dikningsföretag som påverkar hydrologin bör motverkas, avverkning på fastmarksholmarna i området inte bör tillåtas samt att täktverksamhet inte bör tillåtas i närområdet. 11 Då anläggning av vägar sker som närmast några hundra meter norr om det skyddade området kommer det skyddade områdets hydrologi och flora inte att påverkas. Enligt uppgift från markägaren är Fläde mossar endast sparsamt besökt, och då eventuellt av bärplockare. Den norra delen av Fläde mossar kommer i viss utsträckning att påverkas av ljud från vindkraftverken, se avsnitt Ljud. Verken kommer tillsammans med verket på Hulta samt de två verken på Lilla Kettstaka att vara synliga från de delar av Fläde mossar som består av större öppna ytor med fri sikt norrut, se avsnitt Landskapsbild. För beskrivning av fågelliv och en etablerings påverkan på denna se avsnitt Fåglar nedan. 3.4 Fåglar Flera studier har visat att fåglar ser vindkraftverk väl och därför kan undvika dem genom att förändra sin flygriktning på långt håll. Kollisionsrisken är därför generellt sett låg. Tyngre rovfåglar och hönsfåglar har dock en förhöjd kollisionsrisk när det gäller vindkraftverk precis som med trafik, kraftledningar och övrig byggnation som är möjlig att kollidera med. Andelen 11 Motala Naturvårdsprogram, antaget 2001-09-24 10

fåglar som kolliderar med vindkraftverk är dock försumbar jämfört med mängden fåglar som varje år kolliderar med framförallt trafik och kraftledningar i Sverige. Annan möjlig negativ påverkan av en etablering kan vara störning och /eller habitatförlust. Studier har dock visat att de flesta arter inte undviker vindkraftverk vid häckning, många arter häckar tvärtom väldigt nära vindkraftverk. I de fall arter undviker verken vid häckning är det i regel inom några hundra meter. 12 Enligt Martin Green vid Lunds Universitet, ansvarig för Naturvårdsverkets syntespanel gällande vindkraftens påverkan på fåglar, är främsta redskapet för att minimera negativa effekter på fåglar att undvika etablering i områden med stora koncentrationer av fåglar, och då framförallt rovfåglar. 13 I området Fläde mossar söder om etableringsområdet förekommer enligt uppgift från Motala Biologiska Förening ett flertal fågelarter, däribland orre och fiskgjuse. 14 3.4.1 Orre Då det gäller orre häckar enligt uppgift från Motala Biologiska Förening minst ett par på mossen, och orrspel förekommer i de större öppna delarna i centrala delen av mossen, se bilaga 2. Enligt artportalen har spelande orre dock inte rapporterats på Fläde mossar sedan 2007. Enligt uppgift från markägaren har inte orre noterats de senaste fyra åren inom den del av mossen som ligger på fastigheten Medevi 4:1. Markägaren har med aktiva naturvårdsinsatser utan framgång försökt få tillbaka orre till området. I samråd med Motala Biologiska Förening har de två södra vindkraftverken flyttats norrut så att avståndet till den möjliga spelplatsen på mossen nu är 1 respektive 1,3 kilometer. Det finns i Sverige inget rekommenderat skyddsavstånd mellan vindkraftverk och spelplats för orre. Martin Green, projektledare för Naturvårdsverkets projekt Fåglar och vindkraft i skogsmiljö konstaterar att det hittills inte finns något som tyder på att orre skulle undvika att vistas i närheten av vindkraftverk. Det verkar inte heller som om spellust eller häckningsframgång skulle påverkas i någon större utsträckning. På grund av orrens dåliga förmåga att snabbmanövrera i luften finns en viss kollisionsrisk, men enligt Martin Green har detta sannolikt endast en mycket lokal påverkan, om någon alls, på antalet orrar sett i ett lite vidare perspektiv. 15 Enligt EU:s fågeldirektiv och den svenska artskyddsförordningen får jakt på orre bedrivas i Sverige, men det skall även finnas särskilda skyddsområden där arten får häcka. 16 Kravet på att det skall finnas särskilda skyddsområden där arten får häcka gäller för 67 av de ca 350 fågelarter som finns i Sverige, dvs för en femtedel av Sveriges fågelarter. Ca 20 km nordost om Fläde mossar ligger naturreservatet Kärnskogsmosse, ett 848 ha stort myrområde som är klassat som riksintresse för naturvården och Natura 2000. Här finns ett rikt fågelliv och Östergötlands största orrspel. Orre är här listad som skyddsintresse. Bredsjömossen, 209 ha, ligger ca 15 km nordost om Fläde mossar och är klassat som riksintresse för naturvården och Natura 2000. Orre är här listad som skyddsintresse. 12 Fåglar och Vindkraft, Martin Green, Lunds Universitet, Föreläsning Vindkraftsforskning i fokus 2010 13 Fåglar och Vindkraft, Martin Green, Lunds Universitet, Föreläsning Vindkraftsforskning i fokus 2010 14 Gunnar Myrhede, vice ordförande Motala Biologiska Förening, samrådsmöte 2011-01-21 15 E-post från Martin Green, 2011-01-20 16 Artskyddsförordning 2007:845 11

Naturreservatet Fågelmossen, 44 ha, ligger ca 12 km öster om Fläde mossar och är klassat som Natura 2000. Här finns ett rikt fågelliv med bland annat orre. Orre är listad som skyddsintresse. Två ytterligare naturreservat, Hästtumla och Bromossen, bildades 2009 och ett uttalat skyddsintresse gäller bland annat orre. Hästtumla och Bromossen ligger ca 10 km öster om Fläde mossar. Inom ett avstånd av ca 20 km från Fläde mossar finns alltså totalt fem skyddsområden för orre varav tre Natura 2000 områden. Tillsammans täcker dessa skyddsområden en yta av ca 1200 hektar. Fläde mossar har under de senare åren inventerats av länsstyrelsen för möjlig uppgradering till riksintresseområde, men bedömts ha för låga naturvärden för detta. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att - det råder osäkerhet kring om det för närvarande finns någon population av orre på Fläde mossar - det regionala skyddsintresset på Fläde mossar gäller i första hand värdefull flora - inventering har gjorts för eventuell uppgradering av Fläde mossar till riksintresse men området bedömdes ha för låga naturvärden för detta - i närområdet finns ett flertal skyddsområden med population av orre, varav tre Natura 2000 områden med orre listad som skyddsintresse - det regionala skyddet för orre enligt artskyddsförordningen kan anses vara väl uppfyllt med anledning av ovan angivna skyddsområden - det finns hittills inte något som tyder på att orre skulle undvika att vistas i närheten av vindkraftverk eller att spellust eller häckningsframgång skulle påverkas i någon större utsträckning - den möjliga spelplatsen för orre ligger 1 kilometer från närmaste verk vilket minimerar eventuell kollisionsrisk Baserat på ovan bedöms eventuell negativ påverkan på orre på grund av planerad etablering bli liten. 3.4.2 Fiskgjuse Fiskgjuse häckar enligt uppgift från Motala Biologiska Förening åtminstone vissa år i mosskanten i östra delen av Fläde mossar. Senaste noteringen på Artportalen var 2007. En möjlig häckningsplats skulle också kunna vara på en fastmarksholme i östra delen av mossen, här har dock ingen notering gjorts. I de fall flygvägar mellan häckningsplats för fiskgjuse och dess fiskesjöar går rakt igenom ett område med vindkraft kan en kollisionsrisk uppstå. Då det gäller föreslagen etablering är Kvarnsjön och Vättern troliga fiskesjöar för fiskgjuse med häckningsplats i Fläde mossar. Dessa sjöar ligger rakt västerut från möjliga häckningsplatser och eventuella flygvägar skulle då passera en knapp kilometer söder om närmaste verk. Detta bedöms vara tillräcklig marginal för att minimera kollisionsrisken. Etableringen bedöms därmed inte påverka fiskgjuse. 12

3.4.3 Övriga fåglar Baserat på den kunskap som i nuläget finns om fåglar och vindkraft bedöms övriga fåglar som förekommer i området inte bli påverkade av etableringen. 17 Då det gäller flyttande fåglar går inga flyttfågelstreck igenom närområdet utan ligger längre västerut utmed Vätterns strandlinje. Etableringen bedöms därmed inte påverka några flyttande fåglar. 3.4.4 Fåglar Medevi Säteri Markägaren till Medevi 4:1 deltar i projektet Fågelskådare och Lantbrukare i samarbete för ökad biologisk mångfald, ett projekt startat av Sveriges Ornitologiska Förening och Hushållningssällskapet. Medevi Säteri har inventerats med avseende på fåglar och åtgärder gjorts för att gynna fågellivet i lantbruket. Säteriet driver ett ekologiskt lantbruk sedan 1998. Två våtmarker har anlagts vilket gynnar bland annat änder och vadarfåglar, och planer finns på att anlägga ytterligare två våtmarker. Breda skyddszoner, buskage samt viltåkrar har anlagts vilket gynnar de flesta fågelarter, bland annat fälthöns. I den senaste fågelinventeringen inom projektet konstaterades att Medevi Säteri efter utförda åtgärder hade många goda fågelmiljöer på gården. En ny fågelinventering kommer att göras om tre år igen. 3.5 Däggdjur Inga hotade eller sällsynta arter finns inom etableringsområdet eller i dess närhet. Under etableringsskedet kommer av naturliga skäl en viss störning ske av ökad mänsklig aktivitet och buller från maskiner, men under normal drift har studier visat att många arter verkar vara ostörda av vindkraftverken. 18 3.6 Kulturmiljö I kommunens förslag till vindkraftsplan står Medevi Säteri uppsatt som ett kulturhistoriskt landmärke där ett respektavstånd på 1 kilometer skall hållas till vindkraftsetablering. Den planerade vindkraftsetableringen är belägen ca 2 kilometer från Medevi Säteri, varvid respektavståndet hålls. Närmaste riksintresse för kulturmiljövård är Medevi Brunn, ca 4 kilometer från etableringsområdet. Avståndet mellan riksintresseområdet och planerad etablering bedöms vara så långt att påverkan inte föreligger. Inom etableringsområdet finns inga fasta fornlämningar registrerade enligt Skogsstyrelsens Skogens Pärlor. 19 Tre kulturhistoriska lämningar som alla tre är registrerade som övrig kulturhistorisk lämning finns registrerade i området. Beteckningen övrig kulturhistorisk lämning innebär att lämningen ej utgör en fast fornlämning med skydd enligt Kulturminneslagen, men ändå har ett antikvariskt värde. 20 En vanlig hänsynsåtgärd då det gäller etablering av vindkraft och övrig kulturhistorisk lämning är att hålla ett hänsynsavstånd på minst 10 meter till lämningen vid etablering. Placeringen av de tre planerade vindkraftverken har gjorts så att detta hänsynsavstånd hålls, och de tre kulturhistoriska 17 Fåglar och Vindkraft, Martin Green, Lunds Universitet, Föreläsning Vindkraftsforskning i fokus 2010 18 Vindkraftshandboken, Boverket 2009 19 Skogsstyrelsens Skogens Pärlor, minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ 20 Riksantivarieämbetet Fornsök, www.fmis.raa.se 13

lämningarna påverkas därmed inte av etableringen. I de fall nya kulturhistoriska lämningar hittas under anläggningsarbetet kommer detta att hanteras enligt gällande lagstiftning. 3.7 Friluftsliv Området av riksintresse för rörligt friluftsliv kring Vättern börjar ca 1,5 kilometer väster om etableringsområdet. Den möjliga påverkan etableringen skulle kunna ha är en påverkan på landskapsbilden. Denna påverkan bedöms dock som liten eftersom landskapet präglas av omfattande barrskogväxt med ett begränsat antal öppna ytor med fria siktlinjer. Verken kommer därmed inte synas från den största delen av riksintresseområdet. De kan troligen komma att synas något från de mer öppna landskapsrummen i området, exempelvis från Kvarnsjön ca 2 kilometer sydväst från etableringsområdet. 3.8 Övriga riksintressen Området av riksintresse för obruten kust sträcker sig från Västanvik och söderut, som närmast ca 3 kilometer från etableringsområdet. Vindkraftverken kommer troligtvis inte att vara synliga från riksintresseområdet och eventuell påverkan bedöms därför som marginell. 4 SAMRÅD Skriftligt samråd där berörda fastighetsägare informerats enligt Plan och Bygglagen (PBL) har hållits av Motala kommun i samband med tidigare inlämnad bygglovsansökan. Ytterligare samråd kommer att skötas av kommunen med anledning av den bygglovsansökan som nu lämnas in parallellt med denna miljöanmälan. Sökanden har samrått med Kettstaka Vind AB för att anpassa etableringen på fastigheten Medevi 4:1 till de två verken som erhållit bygglov på fastigheten Lilla Kettstaka 1:1 i Askersunds kommun. I samråd med Motala Biologiska Förening har sökanden flyttat de två södra vindkraftverken norrut för att öka avståndet till Fläde mossar. De två verken har flyttats så långt norrut det är möjligt med erforderligt skyddsavstånd till väg och kraftledning. Efter att verken flyttats är avstånden 1 respektive 1,3 kilometer till de öppna ytorna på mossen där möjlig orrspelsplats finns. 5 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER Kontroll och efterlevnad av hänsynsreglerna i 2 kap. Miljöbalken redovisas nedan. 1 Bevisbörderegeln När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. 14

De uppgifter som redovisas i denna miljöanmälan, visar att uppförande och drift av den vindkraftsanläggning som ansökan avser är både miljömässigt och riskmässigt godtagbar. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Scanergy West AB, sökanden, har mångårig erfarenhet av miljöarbete i samband med projektering för vindkraftverk. 3 Försiktighetsprincipen Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Paragrafens krav uppfylls genom att de vindkraftverk som uppförs är kvalitets- och säkerhetsgodkända i ett EU-land, samt att de placeras på ett betryggande avstånd från bebyggelse. Deras ljud- och skugginverkan på bostäder kommer att hållas inom gällande riktlinjer, och vindkraftverken använder modern teknik. Upphandlingen av anläggningen kan ske som nyckelfärdig av etablerad projektör (leverantör), eller ett antal delupphandlingar av de olika momenten. Erforderliga skyddsåtgärder kommer att tillämpas vid uppförande och drift av vindkraftparken. 4 Produktvalsprincipen Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. De tillverkare som vindkraftverken kommer att köpas in från är miljöcertificerade. Några ämnen som är skadliga för människors hälsa eller miljö används normalt inte vid varken uppförande eller drift av vindkraftverk. En viss mängd oljor och fetter förekommer i verken för smörjning och hydraulik. 15

5 Hushållnings- och kretsloppsprincipen Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Vindkraftverkens metalldelar kan återanvändas eller återvinnas. Vingarna kan malas ner och materialet utnyttjas som fyllnadsmaterial till andra produkter. Under sin livslängd kommer varje vindkraftverk att producera 50-100 gånger sin egen tillverkningsenergi. Vindkraftsenergi i sig är en förnyelsebar energiform och vindkraftverken köps in från miljöcertificerade tillverkare. Etableringen innebär en hushållning av energi, eftersom en förnyelsebar energikälla utnyttjas. Dessutom minskas behovet av att utvinna kol och olja. 6 Lokaliseringsprincipen För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Etableringsplatsen är vald med hänsyn till att avsett ändamål kan uppnås utan påtagligt intrång och olägenhet för hälsa och miljö. 7 Skälighetsregeln Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller om en åtgärd behövs för totalförsvaret, skall även detta förhållande beaktas vid avvägningen. Avvägningen enligt första stycket får inte medföra att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. åsidosätts. Alla hänsynsregler skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade, utan att vara ekonomiskt orimliga. Ägaren av anläggningen kommer att vara medveten om paragrafens innebörd och ha ekonomiska möjligheter att åtgärda eller anpassa verksamheten. 8 Skadeansvaret Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Byggentreprenören och ägaren av anläggningen ansvarar för att teckna försäkringar som täcker kostnader för att avhjälpa en eventuell skada. 16

9 Stoppregeln Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. Vad som sägs i första och andra stycket gäller inte, om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. 1, 3 eller 4. Etableringen av vindkraftverken kommer att uppfylla miljöbalkens krav, och kommer inte att medföra någon påtaglig skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. 6 EGENKONTROLL Bestämmelserna i förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll kommer att uppfyllas genom att verksamheten bedrivs med iakttagande av de bestämmelser som gäller enligt miljöbalken, föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken samt eventuella domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande. Verksamhetsutövaren kommer att dokumentera de rutiner som fortlöpande används för kontroll av att utrustningen hålls i gott skick, och att olägenheter för människors hälsa och miljön förebyggs. Vidare kommer verksamhetsutövaren fortlöpande och systematiskt att undersöka och bedöma vilka risker verksamheten kan medföra ur hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av dessa undersökningar och bedömningar dokumenteras. I händelse av en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön, förbinder sig verksamhetsutövaren att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Verksamhetsutövaren upprättar en förteckning över de kemiska produkter som hanteras inom verksamheten, om dessa kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt. En sådan förteckning kommer att omfatta produktens namn, i vilken omfattning produkten används, information om produktens miljöskadlighet samt dess klassificering med avseende på hälsoeller miljöfarlighet. För att förhindra att onödiga störningar uppkommer övervakas verken både av en lokal driftsansvarig samt via datakommunikation av tillverkarna. Automatiserad tillsyn sker kontinuerligt, i form av att vindkraftverkets dator övervakar driften och slår larm vid eventuellt driftstopp. Schemalagd manuell tillsyn av servicepersonal sker regelbundet i enlighet med de intervaller tillverkaren rekommenderar. I händelse av att ett haveri inträffar och olja skulle läcka ut, uppmärksammas detta omedelbart eftersom verkets dator då automatiskt stänger av driften och larmar om vad som inträffat. 17