Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström

Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som bland annat innebär en snabb befolkningsökning. Visionen innebär stora krav inom flertalet samhällsområden bland annat fler bostäder. Om tillväxten sker i den takt som krävs kommer vi att vara 2 600 fler hushåll i kommunen om 10 år. Under senare år har befolkningen i kommunen i allt högre grad koncentrerats till Skelleftedalen och Skellefteå tätort. Om inget oförutsett inträffar eller kraftfulla insatser görs för att förhindra utvecklingen tyder det mesta på att denna koncentration kommer att fortsätta. Ett fullföljande av visionen om 80 000 invånare medför att det successivt under perioden kommer att behövas ca 3 000 nya bostäder, varav 1 000 i småhus och 2 000 i lägenheter. På kort sikt kommer 1990-talisternas etablering på bostadsmarknaden att medföra ökad efterfrågan på mindre lägenheter. Kommande årskullar är dock avsevärt mindre och det är inte rimligt att snabbt starta stora byggprojekt med små lägenheter enbart för att tillgodose 1990-talisternas behov, de måste tillgodoses på annat sätt. Efterfrågan på lägenheter i centrala lägen för barnfamiljer och yngre äldre bedöms vara påtaglig under hela perioden. Trots att många av 1940-talisterna så småningom lämnar sina villor och flyttar till lägenhetsboende kommer det att behövas en kompletterande nyproduktion av villor i attraktiva lägen nära staden när 1990-talisterna bildar familj. På sikt kommer det att behövas avsevärt fler platser i särskilt boende för äldre. En viss andel av de bostäder som byggs i ett område ska uppfylla godtagbar standard i fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska planera för nya bostäder men det är inte tillräckligt. Bostäder byggs inte för att de planerats utan för att det finns en efterfrågan. Kommunens bostadsplanering måste både kunna tillgodose befolkningens grundläggande bostadsbehov och den mer mångfasetterade efterfrågan. 2 Bakgrund Skellefteå kommun har antagit visionen Skellefteå En framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Ett mål i visionen är att år 2030 ska kommunen ha 80 000 invånare, dvs drygt 8 000 fler än idag. Detta motsvarar en ökning med mellan 350 och 400 invånare per år. Om kommunen ska växa så snabbt behövs det fler bostäder än idag. Visionen sätter upp ett högt mål och förutsätter en hög ambitionsnivå. För att visionen ska nås krävs kraftfulla åtgärder inom många olika områden. Näringslivet måste utvecklas och växa, infrastrukturen förbättras och byggas ut, kultur- och fritidsaktiviteter utvecklas,

bostäder byggas och så vidare. Visionen måste omfattas och bejakas av alla i samhället om den en dag ska kunna bli verklighet. Det finns ett nationellt regelverk, bostadsförsörjningslagen, som ställer krav på att kommunen ska planera för bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan bo bra. Huvudsyftet med planen är att bidra till en beredskap för det ökade byggbehov som befolkningsmålet medför. Planen är ett översiktligt dokument som pekar på behoven. Planen ska även utgöra ett underlag för diskussioner och planering. De mer konkreta åtgärderna för att nå målen och planeringen för uppföljning sker sedan i andra dokument och planeringsprocesser. 3 Behovet av bostäder 3.1 Många faktorer påverkar behovet Det är många faktorer som påverkar behovet av bostäder. Till att börja med måste hänsyn tas till dagens bostadsbestånd. Råder det brist på bostäder, eller finns ett överskott? Har bostadsbeståndet rätt struktur? En annan viktig frågeställning är befolkningsutvecklingen och därmed förändringen av antalet hushåll. Ökar eller minskar befolkningen? Hur ser flyttströmmarna ut? Näringslivets utveckling, sysselsättningsutvecklingen, service och kommunikationer, skolor, barnomsorg etc är andra faktorer som kan påverka behovet av bostäder. Det är många faktorer inverkar men till syvende och sist är det människorna eller hushållen som behöver någonstans att bo. Det är befolkningsutvecklingen som är den enskilt viktigaste faktorn som styr behovet. Planen inleds därför med en analys av dagens befolkningsstruktur, skillnaderna mellan kommunens delar och en prognos av utvecklingen under de kommande åren. 3.2 Utveckling de senaste tio åren Skellefteå kommun hade vid det årsskiftet 2008/09 71 862 invånare. Även om befolkningen ökade 2004-07 har den sammantaget minskat med drygt 1 600 personer motsvarande 2 procent under de senaste 10 åren. Kommunens delar utvecklas på ett mycket olikartat sätt. Invånarna väljer i allt större utsträckning att bosätta sig i älvdalen i och kring Skellefteå och ner mot havet (Skelleftedalen). Övriga orter och omland förlorar, med något enstaka, undantag, invånare för varje år som går. Centralorten Skellefteå tillsammans med tätortsområdet Skelleftehamn och Stackgrönnan har ökat befolkningen med sammanlagt drygt 1 000 personer samtidigt som Jörns samhälle har minskat med 258 personer motsvarande nästan en fjärdedel av befolkningen på 10 år.

Befolkning i kommunen 1999-2008 Summa Procent Befolkning Område 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 10 år 10 år 2008 Skellefteå C 172-45 31 19 254 242 164 117-32 54 976 3% 35 536 Boliden -82-24 -46-36 0-13 -19 46 23 29-122 -7% 1 622 Bureå -32-55 -16-9 31 7-7 17 22-32 -74-3% 2 393 Burträsk -42-8 -15-8 9-41 -5-16 33-15 -108-6% 1 646 Bygdsiljum -4-2 -1 2-2 -15 11 0-1 0-12 -3% 384 Byske -30-12 -17-14 -11 1 34-4 -2-9 -64-4% 1 728 Drängsmark -10-13 7-4 2-4 10-8 5-16 -31-7% 425 Ersmark -20-5 -30 6 0-6 11 11 10 8-15 -2% 897 Jörn -9-48 -36-40 -37-34 14 11-11 -68-258 -24% 808 Klutmark -1 4-9 -7-18 12-5 6-4 -2-24 -6% 354 Kusmark -7-21 -10-9 -8-18 -9-7 14-15 -90-20% 360 Kåge -3 7 1-2 -47-44 32 11 24 2-19 -1% 2 259 Lövånger -29 14-24 6-16 -12 1 18-14 -9-65 -8% 724 Medle -10-13 1-11 11-14 18-12 5 6-19 -3% 628 Ostvik 4-6 -5 0-7 -1 0 7-4 -2-14 -3% 421 Skelleftehamn -78-40 7 29-40 48 17 24 25 23 15 0% 3 195 Stackgrönnan -3 3-9 3 10 1-2 -4 9 5 13 3% 391 Ursviken -66-42 6 20 7-20 8-28 -3 3-115 -3% 4 032 Örviken -2-8 -13-5 -7-13 3 20 6-13 -32-7% 431 Summa Tätorter -252-314 -178-60 131 76 276 209 105-51 -58 0% 58 234 Omland -247-210 -263-162 -172-62 -152-153 19-177 -1 579-10% 13 628 Hela kommunen -499-524 -441-222 -41 14 124 56 124-228 -1 637-2% 71 862

3.3 Befolkningsstruktur idag Medelåldern i Skellefteå kommun är 42,7 år (Riket 41,0 Länet 41,1). Medelåldern i kommunen har under de senaste 10 åren ökat med 1,7 år. Jämfört med i länet och i riket finns det relativt många under 20 år och över 45 år i kommunen. Detta medför att kommunen har relativt få invånare i åldrarna där emellan (20-44 år). Åldersstruktur i kommunen jämfört med länet och riket 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 0-14 15-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-79 80-w Riket Länet Kommunen Åldersfördelningen i kommunens delar skiljer sig åt. De kommundelar som jämfört med övriga kommunen har relativt sett många unga (0-19 år) är Skelleftehamn/Ursviken och Kågedalen (medelålder 40 år). Relativt många äldre (65- år) bor det i Jörn (medelålder 49 år). Även Lövånger och Burträsk har en befolkningsprofil med många äldre. 3.4 Prognos för de kommande åren Vi har konstaterat att Skellefteå kommun har knappt 72 000 invånare. Detta motsvarar cirka 35 500 hushåll. Om kommunen fortsätter att växa i den takt som den har gjort de senaste åren kommer antalet hushåll att öka med knappt 1 000 till år 2020. Om kommunen i stället utvecklas i enlighet med visionen kommer antalet hushåll att öka med drygt 2 600 fram till år 2020. Den relativt snabba ökningen av antalet hushåll fram till 2020 förklaras till viss del av visionens befolkningsmål om 80 000 invånare 2030, dvs en snabb befolkningsökning. En annan viktig förklaring är att under de närmaste åren kommer många ungdomar som idag bor hemma hos sina föräldrar att bilda egna hushåll. En tredje förklaring är den åldrande befolkningen där stigande ålder medför att allt fler kommer att leva i enpersonshushåll. Efter 2020 bedöms antalet hushåll fortsätta öka men i långsammare takt.

Förändring av antalet hushåll i Skellefteå kommun till och med 2020, åldersklasser 2 000 1 500 1 000 500 0-500 -1 000 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-69 70-74 75-79 80-w Trend Vision I början av 1990-talet föddes de största barnkullarna på många år (drygt 1000 barn/år) Sedan mitten av 1990-talet ligger födelsetalen på ca 700 barn/år. De stora barnkullarna från tidigt 1990-tal går nu ut gymnasiet och de som väljer att bo kvar i Skellefteå ska etablera sig på bostadsmarknaden. På kort sikt kan det därför komma att uppstå ett behov av mindre relativt billiga lägenheter i centrala lägen. När de tidiga 1990-talskullarna bildar familj kommer antalet hushåll i åldern 25-34 att växa kraftigt (se figuren). Detta medför att det kommer att efterfrågas fler småhus och även större lägenheter under de kommande åren. Efter 1990-talskullarna fyller det dock på med betydligt färre unga underifrån och de bör till stor del kunna fylla på i det bostadsbestånd som 1990-talisterna lämnar när de bildar familj. Behovet av att bygga många och små lägenheter för unga människor är därför begränsat. Antalet hushåll i åldrarna 35-65 beräknas minska, och inte påverka behovet av nya bostäder särskilt påtagligt. Man kan dock tänka sig en viss omflyttning från villor till lägenheter med hög standard i stadsnära eller centrala attraktiva lägen. Antalet hushåll i åldrar över 65 år kommer att öka i takt med att de stora årskullar som föddes på 1940-talet fyller 65 år. Detta kommer att medföra ett ökat utbud av villor och samtidigt en efterfrågan på lägenheter med centrala lägen. Man kan även tänka sig en efterfrågan på lägenheter med ett kompletterande serviceutbud. Även antalet hushåll över 80 år ökar. Detta medför ett ökat behov av bostäder i särskilt boende. På kort sikt kommer 1990-talisternas etablering på bostadsmarknaden att medföra ökad efterfrågan på mindre lägenheter. Kommande årskullar är dock avsevärt mindre och det är inte rimligt att snabbt starta stora byggprojekt med små lägenheter enbart för att tillgodose 1990-talisternas behov, de måste tillgodoses på annat sätt.

Efterfrågan på lägenheter i centrala lägen för barnfamiljer och yngre äldre bedöms fortsätta vara påtaglig under hela planperioden. Trots att många av 1940-talisterna så småningom lämnar sina villor och flyttar till lägenhetsboende kommer det att behövas en kompletterande nyproduktion av villor i attraktiva lägen nära staden när 1990-talisterna bildar familj. På sikt kommer det att behövas avsevärt fler platser i särskilt boende för äldre. 3.5 Långsiktigt behov av fler bostäder Behovet av nyproduktion av bostäder styrs av flera olika faktorer: Utgångsläget Är bostadsmarknaden i balans? (se nedan) Hur förändras antalet hushåll i framtiden Både antalet och åldersfördelningen (se ovan) Kommer några fastigheter att rivas? (inga omfattande rivningar planeras i Skellefteå) I vilken omfattning ombildas fritidshus till permanent bostäder? (ombildning förekommer men sparsamt) Behövs en reserv med lediga bostäder, och i så fall hur stor? En analys av dessa faktorer ger sammantaget en bild av byggbehovet. Under senare år har bostadsmarknaden i Skellefteå inte varit i balans. Under åren med utflyttning och minskande befolkning fanns ett visst överskott på lägenheter och fastighetspriserna var låga. De senaste årens strukturförändringar tillsammans med en mer positiv befolkningsutvecklingen har medfört en viss bostadsbrist och ökande fastighetspriser. I den lågkonjunktur som råder kan vi åter se en osäkerhet på bostadsmarknaden. Skillnaderna är stora mellan centrala Skellefteå och övriga kommunen. Det är bara i Skellefteå som en mer påtaglig bostadsbrist har uppstått. Det är viktigt att skilja på behov och efterfrågan. Alla hushåll har behov av en bostad. Däremot kan hushållet efterfråga en ny bostad även om man redan har en fungerande bostad. Efterfrågan på en ny bostad kan exempelvis bero på förändrade familjeförhållanden eller nytt arbete på annan ort men lika gärna på att man vill bo i ett geografiskt läge som man upplever som mer attraktivt. Ett hushåll kan även efterfråga mer än en bostad. Kommunens bostadspolitik måste bidra både till att tillgodose medborgarnas behov och efterfrågan på bostäder. Alla har rätt att få sitt behov av en bostad tillgodosett. Efterfrågan är däremot ett mer komplicerat begrepp. Bostäder i attraktiva lägen blir ofta relativt dyra, och alla har inte råd att bo där. Kommunen vill växa och många invånare vill bo i attraktiva lägen och kan betala för det. Kommunen måste därför planera för att tillgodose både behov och efterfrågan.

Om kommunen växer i enlighet med visionen kommer det att finnas behov av nya bostäder. Men även om vi inte skulle bli fler finns ett behov av nya bostäder. Behovet av typ av bostad förändras med åldern. Med en tämligen statisk befolkningsutveckling kommer befolkningens åldrande att påverka behoven påtagligt, Det kommer att behövas fler tillgängliga lägenheter för personer med olika former av funktionsnedsättning och fler platser i särskilt boende. Samtidigt som det finns en risk för vakanser i andra delar av bostadsbeståndet när få yngre fyller på. Oavsett om kommunen växer i takt med visionen eller inte kommer antalet äldre att öka. Under en lång tid har bostadsbyggandet varit mycket lågt. Det behövs nu en modernisering av bostadsbeståndet. Baserat på nuvarande struktur och efterfrågan och visionen om 80 000 invånare bedöms 1 000 bostäder krävas i småhus och 2 000 bostäder i flerfamiljshus. Kommunen har sedan tidigare en relativt stor planberedskap med många färdiga tomter för nybyggnad. En stor del av detta utbud är lokaliserat till platser med lägre efterfrågan och med relativt stort avstånd till service. Kommunen måste därför planera för nybyggnad i andra mer attraktiva områden. 3.6 Planer och marknad Kommunen kan och ska planera för nyproduktion av bostäder. Kommunen kan dock inte tvinga fram det slutliga byggandet av husen. Det måste finnas en efterfrågan. Det är blivande villaägare, bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster som ytterst avgör vad som ska byggas och vart. Om ingen efterfrågar det kommunen planerar kommer ingen att bygga där. Det som byggs måste både upplevas som attraktivt och få ett pris som köparna kan betala. Med de hyresnivåer som finns idag i Skellefteå har det varit svårt att finansiera nyproduktion av hyresrätter. Byggherrarna och hyresvärdarna kan helt enkelt inte skapa lönsamma projekt, och hyresgästerna är inte beredda att betala de högre hyror som skulle krävas. För produktion av egnahem och bostadsrätter har de senaste årens ökade fastighetspriser medfört att man kan räkna hem även en viss nyproduktion. Kommunens ambition är att skapa balans på bostadsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att bostäder produceras på en marknad. Man måste ha klart för sig vem som ska vilja bygga respektive bo och varför. Enbart kommunala planer ger inte bostadsbyggande. Det är viktigt att samtidigt hitta attraktiva lägen, bygga attraktiva och funktionella hus och pressa byggkostnaderna. 4 Bostäder för människor med särskilda behov Socialnämnden har beslutat om en boendeplan för nämndens verksamheter. Planen omfattar perioden fram till och med 2019. 4.1 Äldreomsorgen Under perioden ökar antalet 80 år och äldre med 550 personer i kommunen. I prognosen ses en ökning i alla kommundelar utom i Jörn och i Lövånger. Flest äldre finns i centrala

Skellefteå. Där förväntas en ökning på drygt 400 personer för gruppen 80 år och äldre. Det är den allra äldsta åldersgruppen, 90 år och äldre som ökar mest. För äldreomsorgen innebär planen att antalet äldreboendeplatser ökar med drygt 160 platser fram till 2019. Utbyggnaden sker i Skellefteå C och Byske där socialnämnden bedömer att behoven av nya äldreboendeplatser finns. Ett nytt boende med 60 platser på Moröbacke togs i drift under hösten 2009. Ytterligare ett boende med 60 platser på Moröbacke beräknas bli klart under 2012. Därefter planeras för ett nytt boende i Skellefteå C om 60-90 platser som ska bli klart 2014. Samtidigt planerar socialnämnden för att anpassa eller avveckla vissa lokaler som ej bedöms lämpade för verksamheten. Trenden går även mot en avveckling av de minsta enheterna till förmån för större enheter där resurserna kan användas effektivare. 4.2 Handikappomsorgen Framtida behov för handikappomsorgens verksamhet bedöms utifrån de personer som lämnar skolans LSS-verksamhet, samt de kända inom målgruppen som inte ännu har insatser. Under perioden 2010-2014 tillkommer, som nu är känt, drygt 40 personer med stora hjälpbehov. Samtidigt ökar medelåldern för boende i service- och gruppbostäderna. Allt fler äldre finns i verksamheterna. Under planeringsperioden fördubblas antalet personer över 65 år. Under 2009-2010 byggs tre gruppbostäder med vardera sex platser. Två gruppbostäder byggs på Moröbacke och en på Anderstorp. Samtidigt planeras för ytterligare två gruppbostäder i Skelleftehamn och ett serviceboende med 15 lägenheter på Sörböle. De kommer att byggas under 2010. År 2011 2013 planerar socialnämnden för tre gruppbostäder alternativt servicebostäder respektive år. Lokalisering av dessa är ännu inte klar. Socialnämnden anser att det är svårt att bedöma behovet av platser efter 2014. Nämnden tror dock att det är rimligt med en ytterligare utbyggnad. 5 Fördelning över ytan Befolkningsökningen har under senare år skett framför allt i centralorten Skellefteå. Det sker även en omflyttning från kommunens perifera delar in mot serviceorter och in mot Skellefteå. Cirka 13 500 motsvarande knappt en femtedel av kommunens befolkning bor inte i en tätort. Om trenden in mot samhällen och stad inte vänder kan man fråga sig hur många som på sikt kommer att bo i kommunens glesare delar. Om man vill motverka trenden in mot samhällen och stad krävs kraftfulla utvecklingsåtgärder. Under planperioden kommer den absolut största andelen av all nyproduktion av bostäder att ske i Skelleftedalen, särskilt inom Skellefteå tätort. Skellefteå stads expansion har tidigare skapat många nya stadsdelar. Det har främst skapat en struktur med utdragen bebyggelse längs dalgången och älven. Den långsmala strukturen medför stora behov av infrastruktur och transporter där beroendet av bil är påtagligt.

För att nå en hållbar utveckling finns det relativt goda möjligheter att göra förtätningar i stadsområdet. Därmed kan man bättre utnyttja gjorda investeringar och minska transportarbetet. Det innebär fördelar genom lägre energiåtgång och minskad miljöpåverkan. Bra bostäder tillsammans med god bostadsmiljö, nära grönstruktur och service är betydelsefullt för att öka en orts attraktivitet. Den attraktivitet som söks finns på flera platser i centrala lägen, invid vattendragen och på höjder med utsikt. 6 Riktlinjer för planering En stor andel av kommunens befintliga utbud av tomter är lokaliserat till platser med låg efterfrågan och med relativt stort avstånd till service. Kommunen måste därför planera för nybyggnad i andra mer attraktiva områden. Baserat på nuvarande struktur och efterfrågan samt visionen om 80 000 invånare bedöms ca 1 000 bostäder krävas i småhus och ca 2 000 bostäder i flerfamiljshus. För att nå en hållbar utveckling krävs förtätningar i stadsområdet. Därmed kan gjorda investeringar nyttjas bättre och transportarbetet kan minska. Detta medför fördelar i form av lägre energiåtgång och minskad miljöpåverkan. Bra bostäder tillsammans med god bostadsmiljö, nära grönstruktur och service är betydelsefullt för att öka en orts attraktivitet. I planeringen av nya bostäder är ambitionen att människor ska ha en valfrihet. Kommunen ska sträva efter att blanda såväl huskategorier som upplåtelseformer. Detta innebär att områden bör innehålla både småhus och flerfamiljshus men även en kombination av äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Kommunens mål är att antalet studenter på campus ska öka till 3 000, dvs nästan en fördubbling jämfört med idag. Målet medför ett krav på att anordna ändamålsenliga och prisvärda bostäder för studenterna på eller i närheten av campus. Antalet och andelen äldre kommer att öka i kommunen. I takt med den stigande åldern kommer många troligen att vilja flytta till lättskötta bostäder med närhet till viss service. Det kommer därför att finnas ett behov av seniorboenden/trygghetsboenden på ett antal platser i kommunen. Behovet av så kallade särskilda boenden behandlas i kapitel 4.1 De bostäder som byggs ska vara tillgängliga och användbara för människor med någon form av funktionsnedsättning. Nya bostäder ska byggas så att de boende i normalfallet kan bo kvar även om de får en sämre fysisk förmåga. Det ska dessutom vara enkelt att anpassa bostaden om någon boende behöver en mer omfattande tillgänglighetsinsats. Bostäder ska byggas så att behoven av anpassning i efterhand minimeras. Det blir oftast dyrare att anpassa i efterhand än att bygga tillgängligt från början, och i vissa fall kan det vara omöjligt att anpassa en från början olämpligt utformad bostad. Kommunen ska vara tydlig i vilka krav som ställs på tillgänglighet, särskilt när byggnation sker på av kommunen anvisad mark. Vid planeringen av nya områden för bostäder ska hänsyn även tas till behovet av service. Både behovet av kommersiell och offentlig service ska tillgodoses på ett rimligt avstånd för de boende.