The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility



Relevanta dokument
MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

Man måste vila emellanåt

Central venkateter CVK

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Demenssjukdomar och ärftlighet

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Slutredovisning av förbättringsprojekt

Apotekets råd om. Huvudvärk

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Information till närstående

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

Organisation av MS-vården

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

Smärta och smärtskattning

En ny behandlingsform inom RA

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Information till forskningsperson

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..

Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

3. Läkemedelsgenomgång

Depression hos äldre i Primärvården

Radiofrekvensablation (hjärtarytmi)

Sveus konferens 25 november Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Karotisstenoser 30/1-13

Remeron , Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Förberedande frågor inför ett läkarbesök

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

MabThera (rituximab) patientinformation

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Commotio - AKUTEN

Underlag för psykiatrisk bedömning

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten)

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Stroke longitudinell studie

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Övertagande av patient från annan enhet

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Information till studenterna utanför dörren OSCE II vt

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Apotekets råd om. Mensbesvär

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Dessa riktlinjer är avsedda att komplettera de specifika instruktioner du får av din sjukvårdspersonal.

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

God palliativ vård state of the art

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Transkript:

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers sjukdom(ad) och för identifiering av läkemedelseffekter i kliniska studier rörande AD. Trots detta undviks ofta ett CSF prov, pga. oro för komplikationer vid lumbal punktur(lp) och då speciellt Post LP-huvudvärk. Post LP-huvudvärk är strikt ålders relaterat och är därför ovanligt hos individer över 60år. Flertalet prospekt studier på Post LP-huvudvärk hos patienter intagna för utvärdering av kognitiva symtom har funnit en låg incidens, under 2 % av vilka de flesta fallen bara varit av en mildare art. Då dessa studier har varit relativt små, så finns det ett behov av en större studie för incidensen av Post LP-huvudvärk samt andra potentiella komplikationer efter LP. MÅL Målet med studien är att fastställa incidensen av Post LP-huvudvärk och andra komplikationer hos patienter intagna för kognitiva störningar. Studien kommer att utformas så att undersökning av faktorer som påverkar komplikationerna efter LP möjliggörs. Detta inkluderar faktorer relaterade till både patienten(t.ex. ålder, kognitiv status och andra psykologiska faktorer) och utförandet (t.ex. nål typ och storlek). Studien kommer även att ge data för acceptansnivån för LP. STUDIE DESIGN Detta är en prospektiv studie, där patienter intagna för klinisk undersökning av kognitiva rubbningar och där en LP redan är planerad som en del av det diagnostiska arbetet, kommer att tillfrågas att delta. Inga patienter behöver där av rekryteras speciellt för denna studie. Före LPn skall patienterna informeras angående ingreppet och studien. Patienten skall även svar på frågor från delarna Patient data och Patient LP Erfarenheter av studie protokollet. Även frågor besvarade av patienter som inte godtycker till provtagningen skall redovisas. Efter LPn, skall information från LP proceduren redovisas i protokollet. Patienten skall aktivt frågas rörande tecken som kan betraktas som komplikationer efter LPn (t.ex. huvudvärk, rygg smärta). Detta skall göras samma dag som ingreppet samt vid ett senare tillfälle inom en vecka efter LPn, per telefon eller vid ett besök. Varje deltagande center bör undersöka huruvida de behöver ett godkännande från den lokala Etiska kommittén, eller om informations inhämtning till denna studie kan betraktas som en del av redan existerande etiska godkännanden.

Specifikationer för studie protokollet A) CENTER OCH LÄKAR DATA 1) Center ID nr# Ange det center ID nr# som er avdelning blivit tilldelat när ni gick med i studien. För att under lätt ifyllandet av protokollet finns en ruta för Ja, har redan fyllt i center och läkare data för detta center ID 2) Typ av center/klinik Ange vilken typ av center eller klinik: - Universitet/ forsknings center (eller liknande) - Specialiserad minnesmottagning - Sjukhus - Primärvårds avdelning 3) Specialist kompetens hos läkare Ange specialist kompetensen hos läkare som utför LP: - Neurolog - Geriatriker - Psykiater - Annan typ av specialist (specificera) - ST läkare - Underläkare före ST/AT läkare - Medicin student 4) Erefarenhet Ange erfarenheten av LP hos läkare: - Liten erfarenhet: Har utfört färre än 10 LP senast året. - Erfaren: Har utfört mellan 10- och 100 LP senast året. - Stor erfarenhet: Har utfört fler än 100 LP senast året. B) PATIENT DATA 1) Patient ID nr# Ange det patient ID nr# som ert center givit patienten. Notera att detta ID nr# skall vara det samma i uppföljningsdelen av denna studie. 2) Anledning för LP Ange anledning för utförande av LP: - Klinisk forsknings studie - Kliniska försök - Rutin diagnos 3) Diagnos

Ange den klinisk diagnos för patient, som uppfyller uppsatta kriterier. - AD (sannolik eller möjlig AD i enlighet med NINCDS-ADRDA kriterierna) - Mild kognitiv svikt (MCI i enlighet med Petersen kriterierna) - Normal (normalt åldrande; t.ex. individer som deltar som friska försökspersoner vid forsknings centras) - Anan demens (t.ex. Frontallobsdemens (FTD), vaskulärdemens (VAD) Lewykroppsdemens (LBD), i enlighet med gällande kriterier) - Psykisk sjukdom (t.ex. depression; specificera) - Neurologiska störningar (t.ex. Parkinsons sjukdom; specificera) 4) Grundläggande patient data Ange grundläggande patient data. - Ålder (i antal år) - Kön (Man/Kvinna) - Mini Mental Test (MMT) poäng 5) Etniskt ursprung Ange etnisk tillhörighet i protokollet. 6) Sjukdomshistoria huvudvärk Ange patientens sjukdomshistoria gällande huvudvärk (t.ex. spännings huvud värk eller migrän) - Ingen eller sällan (ingen huvudvärk eller ej mer regelbundet än den allmänna befolkningen) - Mild (Mild huvudvärk men som kräver medicinering och/eller vila) - Kronisk (kronisk eller alvarlig huvudvärk) 7) Sjukdomshistoria kronisk smärta Ange om patienten har sjukdomshistoria gällande kronisk smärta (t.ex. fibromyalgi). Sjukdomstillstånd så som reumatoid artrit eller höft/knä artrit registreras inte. - Ingen eller sällan (ingen smärta eller ej mer regelbundet än den allmänna befolkningen) - Mild (mild smärta men som kräver medicinering och/eller vila) - Kronisk (medicinsk historia av kronisk smärt) C) PATIENTENS TIDIGARE LPs 1) Tidigare LP:s Ange om patienten genomgått tidigare LP, och om så är fallet specificera hur många. - Nej (inga LP i vuxen ålder) - Ja (har genom gått LP i vuxen ålder specificera hur många LP) 2) Om ja tidigare LP:s Om patienten tidigare gjort LP ange då även om komplikationer förekommit. - Nej (inga tidigare komplikationer efter LP) - Ja(tidigare komplikationer har förekommit, specifisera typ av komplikationer t.ex. post LP huvudvärk)

3) Kunskap om LP Fråga patienten om hon/han vet vad LP betyder. Ange om patientens förkunskaper angående LP är: - Inga eller begränsade - Har kännedom om ingreppet. 4) Om ja kunskap om LP Om patienten har kännedom om ingreppet ange om patienten anser att LP är: - Rutinmässigt ingrepp - Invasivt, skrämmande ingrepp 5) Rädsla för komplikationer Ange om patienten känner rädsla inför provtagningen: - Nej (inte orolig) - Något orolig - Väldigt orolig för huvudvärk, smärta eller andra komplikationer. 6) Attityd till LP Ange patientens attityd till att genomföra LP: - Lugn inga problem - Motvillig men genomför LP - Misstycker och genomför ej LP (Fyll i protokollet hit, för att utvärdera acceptans nivån för LP) D) LUMBAL PUNKTURENS UTFÖRANDE 1) Tid på dygnet Ange vilken tid Lp utfördes. - Förmiddag (före 12:00) - Eftermiddag (efter 12:00) 2) Medicinering Ange om patienten får medicinering, inkluderande: - Förebyggande medicinering, t.ex. diazepam som i vissa fall ge till oroliga patienter - Lokalbedövning 3) Position Ange positionen av patienten vid provtagningen: - Liggande - Sittande 4) Nål typ Ange vilken typ av nål som användes vid provtagningen: - Quincke (eller liknande nål av skärande typ)

- Sprotte (eller liknande nål av stickande typ) - Annan specificera: 5) Diameter av nål Ange vilken diameter det var på använd nål: - 21G (0.8 mm) - 22G (0.7 mm) - 23G (0.6 mm) - 24G (0.5 mm) - Annan specificera diameter: 6) Metod för CSF prov Ange vilken metod som använts för att ta CSF prov: - Fritt rinnande/droppande genom en kateter eller direkt till röret - Under negativttryck via en kanyl. 7) LP blödning Ange om det var någon blödning vid LP: - Nej (klar CSF) - Ja liten(något blodig CSF initialt av LP) - Ja mycket (markant blodig CSF under LP) 8) LP utförande Ange om det var svårt att genomföra LP (komma in i subaraknoidala utrymmet och ta CSF), och om det krävdes fler än ett försök: - Utan problem, 1 försök. - Något besvärligt, 2-4 försök - Besvärligt, fler än 5 försök Om LP utförandet var besvärligt, specificera anledningen till detta, t.ex. patientens omfång, närvaro artros/spondylit, skolios etc. 9) Tappad volym Ange total volymen av CSF som togs under LP: - <5ml - 5-12ml - >12ml 10) Vila efter LP Ange hur länge patienten tilläts vila, i liggande ställning efter provtagningen: - <1tim - 1-2tim - >2tim E) KOMPLIKATIONER EFTER LP (Uppföljning) Center ID och Patient ID skall fyllas i och skall vara det samma för båda formulären. För att under lätt ifyllandet av protokollet finns en ruta för inga komplikationer och inga ytterligare rutor behöver fyllas i om den rutan fylls i.

1) Lokal rygg smärta Ange om patienten hade smärta vid området för ingreppet, vilket kan härledas till provtagningen. - Nej - Mild obehags känsla (någon smärta eller obehag vid området för provtagningen) - Måttlig/markant (påtaglig smärta, i dagar i området för provtagningen) 2) Huvudvärk Ange om patienten har huvudvärk som kan härledas till LP: - Nej (Ingen huvudvärk) - Ja (typisk post-lp huvudvärk, i enlighet med The International Headache Society s kriterier). Kriterierna utarbetade av The Headache Classification Committee of the International Headache Society inkluderar huvudvärk som: 1) Utvecklas inom 7 dagar efter LP. 2) Startar eller förvärras inom 15min efter intagande av upprätt ställning och avtar eller försvinner inom 30min efter man åter tagit tillbakalutad ställning. 3) Försvinner inom 14dagar efter LP. - Ja- ospecifik (patienten har huvudvärk som är icke typisk post-lp huvudvärk efter ingreppet) 3) Huvudvärk påslag Om patienten har huvudvärk efter LP, ange start tid för huvudvärk. - < 2 timmar efter-lp - 2-24 timmar efter -LP - 1-2 dagar efter -LP - > 2 dagar efter-lp 4) Huvudvärk svårighetsgrad Om patienten har huvudvärk efter LP, ange svårighetsgrad: - Mild huvudvärk (patienten har mild huvudvärk utan funktions nedsättning, som inte behöver behandlas eller behandlas med svaga smärtstillare så som paracetamol) - Måttlig huvudvärk (patienten har måttlig huvudvärk svår nog att förhindra patienten att fungera normalt och tvingar patient till periodvis vila/sängläge under dagen, full eller delvis smärtlindring kan åstadkommas med smärtstillande tabletter) - Svår huvudvärk (patienten har så svår huvudvärk att hon/han kräver sjukhus vård) 5) Huvudvärk varaktighet Om patienten har huvudvärk efter LP, ange varaktighet för huvudvärken. - <1 dag - 1-2 dagar - 2-4 dagar - 4-7 dagar

6) Huvudvärk behandling Om patienten har måttlig till svår huvudvärk efter LP, ange typ av smärtlindrande behandling som gavs: - Smärtstillande medel (oralt)- specificera vilket läkemedel, dos och varaktighet av behandlingen - Koffein (specificera i vilken form) - Blood patch (notera att lokala avvikelser kan finnas då behandling med blood patch av tradition ges vid olika svårighetsgrader av post- LP huvudvärk) 7) Andra milda komplikationer Ange om patienten har andra typer av milda komplikationer som kan härledas till provtagningen: - Inga - Illamående - Yrsel - Vasovagal respons (bradykardi, blodtrycks fall, medvetslöshet) - Annat specificera: 8) Andra svåra komplikationer Ange om patienten har svåra komplikationer (t.ex. cerebral blödning, infektioner) som kan härledas till provtagningen. Var god och skriv en mer detaljerad beskrivning av typen av komplikation och hur den kan härledas till LP.