TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2019

Relevanta dokument
TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015

91MA11/7, 92MA11/7 Matematik 1 - Delkurs: Algebra, 7,5 hp Kurs-PM vt 2015

TATA79 Inledande matematisk analys (6hp)

TATA68 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2018

TATA79 Inledande matematisk analys (6hp)

TATM79: Matematisk grundkurs

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår

Kursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp

Matematik och statistik NV1, 10 poäng

Studiehandledning M0038M Matematik I Differentialkalkyl Lp 1, 2016

Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2012.

Kursinformation och studiehandledning, M0038M Matematik I Differentialkalkyl, Lp I 2013.

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

Kursinformation och lektionsplanering BML402

Matematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Kursinformation och lektionsplanering BML402

Matematisk grundkurs. Programkurs 6 hp Foundation Course in Mathematics TATA68 Gäller från: 2018 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

Kursinformation och studiehandledning, M0043M Matematik II Integralkalkyl och linjär algebra, Lp II 2016.

Kursinformation och studiehandledning, Matematik III - Differentialekvationer, komplexa tal och transformteori, Lp III 2016.

SF1624 Algebra och geometri

5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006.

Linjär algebra och geometri 1

Linjär algebra och geometri I

Linjär algebra och geometri I

Linjär algebra och geometri 1

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C, D OCH N HT 2014, DELKURS A1, 5 HP

Några saker att tänka på inför dugga 2

Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik

SF1658 Trigonometri och funktioner, 7.5 högskolepoäng, ht Kurs-PM SF1658

Andelar och procent Fractions and Percentage

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C OCH D HT 2016, DELKURS B1, 8 HP

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C, D OCH BI HT 2015, DELKURS B1, 8 HP

SF1624 ALGEBRA OCH GEOMETRI FÖR CINTE OCH CMIEL KURS-PM HT09

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, hp, 30 högskolepoäng

Kursprogram till kursen Linjär algebra II, 5B1109, för F1, ht00.

Studiehandledning till. MMA121 Matematisk grundkurs. Version

Kursbeskrivning för Statistisk teori med tillämpningar, Moment 1, 7,5 hp

SF1513 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering. för Bio3, 9 hp (högskolepoäng)

Kursplan. Matematik A, 30 högskolepoäng Mathematics, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

TEN2, ( 3 hp), betygsskala A/B/C/D/E/Fx/F. TEN2 omfattar Laplace-, Fourier- och z-transformer samt Fourierserier

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C OCH D HT 2018, DELKURS B1, 8 HP

Övningsuppgifter. 9 Linjer i planet och rummet Plan i rummet : 32, 33 Övningar4(sida 142) exempel

Examination: En skriftlig tentamen den XX mars samt möjlighet till en omtentamen. Tider och lokaler meddelas senare.

Analys i en variabel. Fristående och programkurs 6 hp Calculus, one variable NMAA06 Gäller från: 2019 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

ENVARIABELANALYS, ht 2003 (version 17 nov) Kursansvarig: tel ,

Kursstart. Kursen startar tisdagen den 10 oktober kl i sal MA236 i MIT-huset. Schemat kan erhållas från matematiska institutionens hemsida.

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C, D OCH BME HT 2013, DELKURS A2, 5 HP

Matematik 2 för media, hösten 2001

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2009/2010

En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter

Studenters förhållningssätt till lärande i en nätbaserad överbryggande matematikkurs

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Matematiska institutionen Ulf Janfalk 18 september 2014

Planering för matematik 2a OBS: Provdatumen är endast förslag, kontakta läraren innan du kommer och vill ha prov

LUNDS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Magnus Aspenberg ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR I OCH L HT 2012, DELKURS B1, 8 HP

TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2011

MA2047 Algebra och diskret matematik

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Matematiska institutionen Ulf Janfalk 29 augusti 2018

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Kursens namn: Statistik B, moment 1, Matematik för statistiker. Antal registrerade studenter:

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

TNA003 Analys I, 6 hp för ED, KTS, MT Kursinformation VT Kursansvarig: Sixten Nilsson,

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Uppdaterad ITN DT2/ELE2/BI3. Kursinformation. TNIU03 Industriella styrsystem, 6 hp VT1 2010

Analys 2 M0024M, Lp

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBKF15 (9hp)

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

MAA107 Preparandkurs i matematik augusti 2015 Studiehandledning 9 juli Allmänt om kursen

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

SF1620 Matematik och modeller, 6 högskolepoäng, ht 2007

Studieanvisning till Matematik 3000 kurs C/Komvux

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

ENVARIABELANALYS FÖR F OCH Q HT 2012, 10 HP

Introduktion till kursen och MATLAB

5B B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2006 Kurs-PM

TNA005: Tillämpad matematik i teknik och naturvetenskap. Kursinformation VT 2015

Kursinformation. Statistik och geometri, 7 hp. inom kursen 973G10, 15 hp för Lärare i årskurs 4-6

KURSPROGRAM TILL KURSEN DIFFERENTIAL- OCH INTEGRALKALKYL II: 5B1106, DEL 1, FÖR F, HT 2001

TNA004 Analys II, 6 hp för ED, KTS och MT Kursinformation VT Sixten Nilsson,

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Statistik och testmetodik

Välkommen till MVE340 Matematik B för Sjöingenjörer. Kursinnehåll i stora drag. Kurslitteratur MVE Carl-Henrik Fant MV, Chalmers 1

SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2008.

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

PM Matematik M1/TD1, et 2000/2001

Studiehandledning S0001M Matematisk statistik Läsperiod 2, HT 2017

Examination: En skriftlig tentamen den 15 mars samt möjlighet till en omtentamen. Tider och lokaler meddelas senare.

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

KURSPROGRAM HT-10 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR CDI, FMS 012

Modul 1 Mål och Sammanfattning

Kursinformation. Kurslitteratur: H. Anton och C. Rorres: Elementary Linear Algebra, 10:e upplagan. Wiley 2011 (betecknas A nedan).

5B B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2005 Kurs-PM

GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare. Karlstads universitet april

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSM150

Matematik i Gy Susanne Gennow

Planering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.

LINJÄR ALGEBRA OCH DIFFERENTIALEKVATIONER, M0031M VT-16

Förord. Stockholm i juni Luciano Triguero

Kursprogram kursen ETE325 Linjär Algebra, 8 hp, vt 2016.

Transkript:

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2019 Fredrik Andersson Mikael Langer Johan Thim All kursinformation finns också på courses.mai.liu.se/gu/tatm79 Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa tal.............................. 2 1.2 Funktioner..................................... 2 2 Litteratur 2 3 Undervisning och hemarbete 3 3.1 Föreläsningar.................................... 3 3.2 Lektioner...................................... 3 3.3 Handledning..................................... 3 3.4 Program för schemalagd undervisning...................... 3 4 Examination 5 4.1 Skrivningar duggor och/eller tentamen.................... 5 4.2 Inlämningsuppgifter................................ 6 1

2 TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp 1 Kursinnehåll Kursen är inte en repetitionskurs av gymnasiets matematik, den har högre mål. Ordet högskolemässighet kanske låter högtravande, men avsikten med kursen är att den skall öva kalkylfärdighet och lösningskontroll träna logiskt tänkande öva att skriva matematik, d.v.s. att formulera lösningar av matematiska problem så att tankegången går att följa utan att läsaren behöver fylla i med en mängd ej uppenbara detaljer ge en stabil grund för de fortsatta studierna. Utvalda övningsuppgifter ger träning i att hantera de grundläggande begrepp och räknelagar som tas upp i kursen. De i kursen ingående momenten är uppdelade i två avsnitt. 1.1 Reella och komplexa tal Här behandlas räkning med reella tal, utveckling och förenkling av algebraiska uttryck, några principer för lösning av ekvationer och ekvationssystem med en eller flera reella obekanta, lösning av olikheter med reella tal och räkning med absolutbelopp av reella tal. Vidare behandlas koordinatsystem i planet, polära koordinater, ekvationer för räta linjer och cirklar m.m. samt det komplexa talplanet, inklusive räkning med komplexa tal (addition, subtraktion, multiplikation och division, absolutbelopp och konjugering). Dessutom studeras några typer av ändliga summor (aritmetiska och geometriska summor samt binomialutveckling). De moment som handlar om reella tal är väsentliga i alla matematiska kurser och i tillämpningar. Koordinatsystem i planet samt ekvationer för räta linjer o.s.v. är naturligtvis viktiga i linjär algebra (där en del böcker behandlar just dessa moment mycket kortfattat) men de behövs också i analys (framför allt i flera variabler). Summabeteckningen och de nämnda summorna används i många matematikkurser och tillämpningsämnen. 1.2 Funktioner Här behandlas först det allmänna begreppet funktion och invers funktion (avbildning) och sedan grundläggande egenskaper (räkneregler och funktionskurvornas utseende) hos logaritm-, exponential- och potensfunktioner (utgående från den naturliga logaritmfunktionen) samt trigonometriska funktioner, komplexa tal i polär form och den komplexa exponentialfunktionen samt arcusfunktioner. Det allmänna funktionsbegreppet är väsentligt i alla matematikkurser och i många andra kurser. Säkerhet i användning av räkneregler och dylikt för elementära funktioner (inklusive den komplexa exponentialfunktionen) är central i matematik och de flesta kurserna i fysik och teknik. Komplexa tal är viktiga i de flesta matematikkurserna och i många andra kurser, t.ex. kretsteori och reglerteori. Det komplexa talplanet och komplexa tal i polär form är viktiga bl.a. för diskreta och kontinuerliga transformer. 2 Litteratur Kurslitteraturen är de två första kapitlen ur boken Matematisk analys, en variabel av Göran Forsling och Mats Neymark, Liber 2011 (eller senare). Boken kompletteras med övningsmaterialet Problem för envar, Linköping 2019. Såväl boken som övningsmaterialet används i kommande kurser (Envariabelanalys 1 och Envariabelanalys 2).

Kurs-PM ht 2019 3 3 Undervisning och hemarbete Undervisningen består av föreläsningar (20 timmar), lektioner (26 timmar) och handledd övningsräkning (28 timmar). Kursen omfattar 6 högskolepoäng, dvs 160 arbetstimmar. Av denna tid är alltså 20+26+28 = 74 timmar schemalagda, och du förväntas därmed arbeta ännu fler timmar (86) hemma. Utrymme för inlämningsuppgifter är beaktat i hemarbetstiden. Repetition inför duggor är beräknad till ungefär 22 timmar. Varje föreläsning bör sammantaget innebära minst 6 timmars arbete med förberedelse, själva föreläsningen samt efterarbete. Varje lektionspass bör kräva minst 6 timmars sammanlagd arbetstid, inklusive själva lektionstiden, handledning och hemarbete. 3.1 Föreläsningar Föreläsningarna utgör ett komplement till litteraturen. Där tas delar av teorin upp, illustrerad med exempel. Föreläsningarna är dock inte heltäckande, så du får räkna med att läsa in delar på egen hand. 3.2 Lektioner Dessa är inte föreläsningar, så du ska inte räkna med att lektionsledaren ska ha genomgångar eller räkna tal på tavlan. Avsikten är istället att du ska ha någon att fråga och diskutera med när du fastnat på en uppgift. Erfarenheten visar att det bästa sättet att lära sig är att kämpa med uppgifterna och inte vara rädd att köra fast ibland. Som du säkert förstår kan du utnyttja lektioner mer effektivt om du har förberett dig genom att arbeta med en del uppgifter i förväg. 3.3 Handledning Samma grundtanke som med lektionerna. Handledaren är en erfaren student som, liksom lektionsledaren, är tillgänglig för frågor och diskussioner. Handledaren är dessutom ansvarig för hanteringen och rättningen av inlämningsuppgifterna. Dessa ska du dock inte arbeta med under lektions-/handledningstid eftersom lektionsledaren/handledaren inte får hjälpa till vid examination. 3.4 Program för schemalagd undervisning Lös i första hand uppgifterna markerade utan parenteser. Dessa är ett absolut minimum av vad som krävs för att klara kursen. Om du vill pröva på lite svårare uppgifter eller har ambitionen att få högre betyg än tre, löser du även uppgifter inom parenteser. Uppgifter markerade med B är hämtade ur boken, Matematisk analys en variabel, medan uppgifter markerade med P finns i Problem för envar.

4 TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Del 1 (innehållet finns med både på Dugga 1 och Dugga 2) Fö 1 Algebraiska uttryck, ekvationer, polynom, cirklar och linjer 1.1 1.4 Ha 1 P 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 1.6, 1.8, B 1.17, 1.19, 1.54a, 1.56, 1.16, 1.18 Le 1 B 1.4, 1.5, P 1.10b, 1.19, 1.20, B 1.10, 1.20ac, 1.31, 1.51, 1.54b, 1.57, 1.58, (P 1.7, 1.9, 1.14b, 1.21, B 1.15, 1.22b, 1.36b) Ha 2 Fö 2 Olikheter, absolutbelopp och summor 1.5 1.6 Le 2 P 1.23, 1.24, 1.25ab, 1.26, 1.28abd, 1.29, 1.30, 1.33cdef, 1.36, 1.37, B 1.68, (P 1.25c, 1.35) Ha 3 Le 3 P 1.13, 1.38abcf, 1.39acd, 1.44ab, 1.45, 1.46ab, 1.47, B 1.32, 1.33, 1.36a, 1.69, 1.70a, 1.67, 1.109, (P 1.40, 1.46d) Ha 4 Le 4 P 1.51, 1.52ab, 1.53, 1.54ab, 1.55, B 1.74, 1.83, 1.84, 1.114, 1.115, 1.116, P 1.57a, (P 1.49b, 1.50, B 1.86) Fö 3 Komplexa tal och andragradsekvationer 1.7 Le 5 P 1.66, 1.67, 1.68, 1.70, 1.73, 1.74, 1.79a, 1.78, 1.79b, B 1.93, 1.99, 1.102a, 1.118, 1.119c, 1.120acd, ( P 1.76, 1.77) Ha 5 Fö 4 Komplexa tal, polynomekvationer och binomialsatsen 1.7, 1.6 Ha 6 Le 6 P 1.58, 1.61, 1.62, 1.64ab, B 1.81, 1.87, 1.88, P 1.82, 1.83, 1.84, 1.85, (P 1.65, B 1.85) Ha 7 Del 2 (innehållet finns bara med på Dugga 2) Fö 5 Funktionsbegreppet, inverser, monotonitet och logaritmen 2.1 2.3 Le 7 P 2.4a, 2.6, B 2.6, 2.7, 2.11a, 2.12, P 2.2, 2.12, 2.13, B 2.5, (B 2.11b, P 2.4b) Fö 6 Logaritmen, exponentialfunktionen och potenser 2.3 Ha 8 P 2.7, 2.8, 2.9, 2.11, 2.16, 2.19, 2.24, 2.25, 2.32, 2.33, 2.29, B 2.22 Le 8 P 2.15, 2.18, 2.20, 2.21, B 2.21, 2.23, P 2.21, 2.23(välj 2st), 2.26, 2.27a, 2.30 2.31, 2.35, (P 2.28) Fö 7 Trigonometri 2.4 Ha 9 P 2.43, 2.44, 2.45, 2.50, 2.55, 2.51 Le 9 P 2.46, 2.47, 2.48, 2.52, 2.54, B 2.33 Le 10 B 2.34, 2.35, 2.36, 2.37, P 2.57, 2.59, (B 2.40, 2.42) Fö 8 Hjälpvinkelomskrivning och arcusfunktioner 2.4, 2.5 Le 11 P 2.58, 2.71, 2.72, 2.73, 2.74, 2.77, 2.79, (P 2.83, 2.84, B 2.51) Fö 9 Komplexa exp-funktionen, polär form och binomiska ekvationer 2.6 Ha 10 P 2.62, 2.63 Le 12 B 2.47, 2.48, (P 2.61, 2.75), B 2.64, 2.63, 2.76, P 2.64, 2.65, 2.67, (P 2.68, 2.70) Ha 11 Ha 12 Fö 10 Blandat/rester Ha 13 Ha 14 Le 13 B 2.65, P 2.81, 2.57a, 2.83, 2.84, P 2.69, (2.66, 2.67, P 2.70, 2.85, 2.87, B 2.82)

Kurs-PM ht 2019 5 4 Examination Kursen examineras genom två duggor (1,5 resp. 3 hp) och obligatoriska inlämningsuppgifter (1,5 hp). Dugga 1 omfattar kapitel 1, dugga 2 omfattar hela kapitel 1 och 2. Du ska anmäla dig till dugga 1 och 2 och (om du ska skriva den) omdugga 2. Det gör du via Portalen. Om du behöver skriva omdugga 1 så ska du däremot inte anmäla dig till den. För den som inte klarar båda duggorna ges också en tentamen, där resultat på duggor tillgodoräknas enligt regler som beskrivs nedan. Vill du skriva tentamen, så måste du anmäla dig via Portalen. Denna tentamen är öppen även för den som vill försöka höja betyget. Man behöver inte gå upp på tentamen om man klarat båda duggorna. Slutbetyg för hela kursen erhålls först när alla moment i kursen är avklarade. Vi avvaktar (den för många frivilliga) tentamen i januari innan vi rapporterar in slutbetyget. 4.1 Skrivningar duggor och/eller tentamen Skrivning KOD Tillfälle 1 Tillfälle 2 Uppgifter, poäng Godkänt Kapitel Dugga 1 TEN5 Må 9/9 Lö 21/9 5 st, 15p 7p 1 Dugga 2 TEN6 Må 30/9 To 31/10 7 st, 21p 9p 1 och 2 Tentamen TEN7 To 9/1 Augusti 7 st, 21p 9p 1 och 2 Har man klarat en viss dugga får man inte gå upp på den vid något senare tillfälle. Vill man försöka höja sitt betyg får man istället delta i tentamen. Godkända duggor räknas i all framtid. Man får försöka hur många gånger som helst på en dugga man inte klarat, alltså även kommande läsår. Har man blivit godkänd på tentamen får man däremot inte gå upp på någon mer dugga. Slutbetyget avgörs av poängsumman från de två duggorna förutsatt att båda är godkända eller av poängen på tentamen, vad som nu är bäst. Betyg 3 4 5 Duggapoäng 16p 21p 26p Tentamenspoäng 9p 12p 15p Om man går upp på tentamen kan duggaresultaten ge bonuspoäng. Har man mindre än 9p på själva tentamensuppgifterna så kan bonusen användas för att få sammanlagt maximalt 9p på tentamen. Har man 9p eller mer på tentamensuppgifterna så gäller bonusen ej. Bonusen räknas alltså bara för att få betyget 3 och gäller ej för betygen 4 respektive 5. Resultat Bonus Godkänd dugga 1 2p (för betyg 3) Godkänd dugga 2 4p (för betyg 3) Praktiska råd inför skrivningarna Inga hjälpmedel är tillåtna, varken räknare eller formelsamling. Lösningarna skall vara ordentligt skrivna, välmotiverade och avslutade med ett svar. Kontrollera lösningar och svar, även om inte kontrollen behöver redovisas. Väl genomförda inlämningsuppgifter är till stor hjälp för att klara duggorna.

6 TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp 4.2 Inlämningsuppgifter Uppgifterna belyser ett flertal viktiga moment i kursen som du måste behärska. Förutom att du skall lära dig dessa moment är syftet också att du via rättningen skall lära dig att presentera lösningar på matematiska problem på ett logiskt hållbart och ändå lättläst sätt. Just detta att presentera lösningar kan i början uppfattas som svårt. En vanlig fråga från studenter är Vad skall jag skriva?. Försök skriva så att du själv (och dina kurskamrater!) kan förstå vid en ny genomläsning efter några dagar. Skriv heller aldrig något som du själv inte förstår. I kursboken finns också många övningsuppgiftslika exempel med färdiga lösningar som du kan studera vid behov. Tänk också på att alltid kontrollera lösningarna innan du lämnar in dem. Är svaren rimliga? Är alla resultat på vägen riktiga? Dels skaffar du dig en god vana som du kommer ha stor nytta av senare (inte minst i analyskurserna), dels kan du också undvika onödiga returer. Till de flesta uppgifterna skall du dessutom redovisa kontrollerna. Vi rättar inte uppgifter där begärda kontroller saknas. Även om all examination är individuell får (och bör) man samarbeta med andra vid lösning av inlämningsuppgifterna. Avskrivning är dock inte tillåten. Det som tas upp är självklart inte heltäckande utan det finns moment man förväntas behärska som ej tas upp i inlämningsuppgifterna. Inlämningsomgångarna är konstruerade för att passa ihop med närmast förestående dugga. Se därför till att lämna in lösningarna i god tid så att du hinner få tillbaka dem rättade före duggan, det kommer att vara till stor hjälp. Omg Inlämning senast Återlämning senast Returer till Godkänd senast 1a Må 26/8 On 28/8 1b Må 2/9 On 4/9 2a Må 16/9 On 18/9 2b Ti 24/9 To 26/9 Handledaren Fr 20/9 2019 Handledaren Fr 18/10 2019 Lämna alltid in eventuella returer så fort som möjligt, och allra senast två dagar före Godkänd senast -datumet. Den som inte fått en viss omgång godkänd inom utsatt tid får göra om samma omgång nästa läsår. Vi rättar inga för sent inlämnade returer. Praktiska råd om inlämningsuppgifterna På alla inlämnade papper skall du skriva namn, lektionsgrupp och den fyrbokstavskod som står i övre högra hörnet på uppgiftslappen. Lämna inte in lösningar till uppgifter som redan är godkända. Redovisa alltid efterfrågade kontroller. Lösningar utan dessa kontroller rättas ej. Endast handskrivna lösningar accepteras.