Datum 2019-09-17 Sida 1 Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott, ordinarie ledamöter Kommundirektören Miljö- och byggchefen Plan- och byggchefen Näringslivschefen Utredare, kommunkansliet Kallelse/föredragningslista Styrelse: Plats: Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott Stadshusets sammanträdesrum v1 Tid: Tisdag 1 oktober 2019 klockan 10:00 Val av justerare samt plats och tid för justering Gunilla Berglund (C) med Johan Thomasson (M) som ersättare Kommunkansliet onsdag 2 oktober klockan 13:15 Information Aktuella planärenden Håkan Eck, förvaltningschef, Peter Granqvist, planingenjör/ Stina Björnholm, plan- och byggchef/ Ulf Lademyr, stadsingenjör/markchef Information och dialog med Maria Saxe, länsstyrelsen, kring regionala transportfrågor. Horndals utveckling Plan- och näringslivsutskotts- ärenden Begäran om att Sveriges geologiska undersökningar (SGU) ska åta sig rollen som huvudman för saneringen av Gotthard aluminium på Avesta Månsbo 2:1 och 2:2
Sida 2 Delgivningar Plan- och näringslivsutskottets protokoll finns att läsa på: https://www.avesta.se/kommun-demokrati/handlingar-protokoll/protokoll/ Lars Isacsson ordförande Britt-Marie Färje Sekreterare
PM HORNDALS UTVECKLING
PM ~ Förutsättningar och utveckling av Horndal Bakgrund Avesta har en lång historia som en viktig ort i Sveriges basindustri. Avestas industrihistoria tillsammans med det geografiska läget, utmärkt infrastruktur och den höga kompetens som finns i regionen, har varit viktiga ingredienser i Avestas presentationer som en ort för Google. Hösten 2017 bekräftades att Google har köpt 109 hektar mark i Horndal av Avesta kommun. Kommunens vision och mål inriktas mot tillväxt. Ett mycket stort antal personer kommer att vara direkt engagerade i bygget av serverhallar de kommande åren efter ett eventuellt investeringsbeslut. Efter det, eller kanske till och med vart efter, kommer anställd personal att börja arbeta i området. Detta kommer att skapa efterfrågan på mark för bostäder, såväl tillfälliga som permanenta, och för olika verksamheter som hotell, handel och restauranger. Dessutom kommer befintliga transportinfrastrukturer att få en ökad belastning. Det arbete som nu inleds med att förbereda Horndal för detta är ett viktigt steg och ökar möjligheterna till ett investeringsbeslut i Horndal. Detta PM belyser och ger förslag på hur Horndal kan utvecklas för ökad attraktivitet och livskraft i ett långsiktigt hållbart perspektiv, bl.a. utifrån kommunens målsättning om ökad tillväxt. Sammanfattning Ortens trafikinfrastruktur stärks och resecentrum, tillsammans med busshållplatser utvecklas för förbättrad arbetspendling och för att skapa förutsättningar för ett balanserat trafiksystem med prioritering av cykel och kollektivtrafik. Utbudet av handelslokaler och bostäder kan utökas genom förtätning inom och i anslutning till befintlig bebyggelse i enlighet med gällande detaljplaner, och genom framtagande av nya detaljplaner. Ny bebyggelse ska lokaliseras så att den inte försvårar en fortsatt framtida utveckling. Under byggtiden för eventuella serverhallar finns möjligheter att etablera tillfälliga bostäder, t.ex. i form av baracker eller husvagnar vid campingen eller på åkermarken söder om markområdet för exploatering. Detta är då kommunal mark med närhet till exploatering området. Därutöver finns privat mark som skulle kunna nyttjas, t.ex. vid gamla sågverksområdet. Det finns god tillgång på parkeringsplatser i Horndal, något som är en av förutsättningarna för att handeln ska utvecklas positivt. Idag finns några tomma handelslokaler i centrum och utmed Stora vägen. Dessa är i privat ägo och förutsätter fastighetsägarens intresse för att kunna nyttjas. I anslutning till dessa finns även mark som skulle kunna utvecklas för ytterligare handel och olika centrumändamål. Detta kräver då också fastighetsägarnas intresse. En utökning av handel och annan service kommer att ge behov av nya effektiva, parkeringslösningar. Attraktiva offentliga miljöer skapas genom upprustning av befintliga gator, torg och naturmark. Kommunen, bedömer att gång och cykeltrafik kan ske blandat med fordonstrafiken på alla gator utom väg 68. Frågan kommer även att hanteras fortlöpande, t.ex. vid eventuellt kommande arbeten med att ta fram nya detaljplaner för bostäder. I detta PM lyfts också fram möjlig mark för verksamheter, t.ex. olika former av industri, som beredskap för när sådan eventuellt efterfrågas. Denna mark finns då i och runt Horndal, men mark finns även i övriga delar av kommunen, t.ex. vid Nordanö i Avesta. Utveckling av ny mark för verksamheter behöver sannolikt utredas genom detaljplaneläggning. Även utveckling av befintlig mark för verksamheter kan behöva utredas på detta sätt. 1
Tillfälliga bostäder Bakgrund och iakttagelser Vid en eventuell exploatering inom det större, planlagda, området vid ställverket i norra Horndal, Krångede, kan ett stort antal personer komma att arbeta i området under samtidigt. Detta kommer i så fall medföra ett behov av flera platser för olika former av tillfälligt boende i anslutning till platsen för exploatering, och då både i Horndal och i dess övriga närområde. I Horndal finns idag bara campingplatsen som har, och kan inrymma, tillfälligt boende. Det har längre tillbaks funnits ett vandrarhem men detta finns inte kvar längre. Områdesförklaringar (A) Befintlig campingplats samt grusad parkeringsyta intill järnväg (B) Större markområden intill site för eventuell exploatering (C) Öppen mark inom privatägt industriområde (D) Befintliga byggnader och öppen tomtmark intill (E) Mark planlagd för bostäder där tillfälliga bostäder av lite högre byggnadsteknisk kvalitet kan vara ett första steg mot permanenta bostäder Förslag Mark som kan nyttjas för uppställning av tillfälliga boenden finns på olika ställen i närheten av Horndal, se karta och tabell. Att ianspråkta denna mark kan oftast hanteras direkt genom ansökan om bygglov. En viss del av den utpekade marken är i privat ägo och kräver då så klart markägarens intresse för att vara möjlig att nyttja. De områden som pekas ut beskrivs lite mer i en tabell i kartans övre vänstra hörn. 2
Bostäder Iakttagelser Den största delen av bostadsbebyggelsen i Horndal är koncentrerad till centralorten, men en viss andel finns också ute på landsbygden. Enligt Översiktsplanen från 2007, finns i området cirka 400 lägenheter i flerbostadshus och cirka 370 småhus. I Horndal har det tidigare rivits flerbostadshus för att minska antalet tomma lägenheter. Efterfrågan på mark för nya bostäder har varit låg i många år, så även nu. De flesta bostäderna utgörs av enbostadshus i en till två våningar. De flerbostadshus som finns ligger främst utmed Åsvägen och vid Hällvägen Sollidenvägen. I den norra delen av centrum finns också Tallbacken som är ett av kommunens gruppboenden för äldre. I centrala delarna av Horndal finns idag en hel del planlagd, kommunal, mark för bostäder, både en och flerbostadshus, som inte är bebyggd. Detta läge är mycket lämpligt för ny bostadsbebyggelse. 3
Förslag i de centrala delarna Tillkommande nya bostäder kan i första hand förläggas till de planlagda områden som finns centralt I Horndal. Nya byggnader bör då placeras och utformas med hänsyn till omgivande bebyggelse. För läget bakom befintliga flerbostadshus vid Hällvägen föreslås att ny även ny bebyggelse bör vara flerbostadshus, i upp till fem våningar, vilket är möjligt genom en ändring av gällande detaljplan. I västra delen av Horndals centrum, utmed västra och norra sidan av Fäbodvägen och Folketshusvägen finns områden som kan vara möjliga för ytterligare enbostadshus. Dessa områden är inte är planlagda idag. Öster om Åsvägen finns ett område mellan befintliga flerbostadshus som skulle kunna bli lämpligt för ytterligare flerbostadshus. För detta krävs en ändring av gällande detaljplan. Uppskattningsvis kan Horndal idag rymma förtätning med ca 150 nya bostäder, till viss del efter vissa planändringar, och ytterligare ca 80 bostäder efter ny planläggning. 4
Förslag lite utanför de centrala delarna Lägen för planläggning av nya, attraktiva, bostadsområden kan t.ex. finnas intill sjöarna Rossen och Lumsen, där då närhet till vatten och natur bidrar till attraktiviteten. I kartan till höger redovisas ett antal olika platser som förslag på områden för lite mer attraktiva bostäder (gula ytor). Förutsättningarna för dessa har inte utretts närmare i detta läge och senare utredningar av t.ex. höga naturvärden, risker med transporter av farligt gods, buller mm kan komma att visa att dess inte är så väl lämpade för bostäder. Även det område söder om Rossen, som i kommunens översiktsplan utpekats som s.k. LIS område (se karta nedan), kan vara möjligt för attraktiva bostäder. Det förutsätter då att markens ägare är intresserade av detta. HORNDAL 5
Verksamheter, industri mm Iakttagelser De verksamhets och industriområden som finns i Horndal idag, norra och södra industriområdet, är till största delen bebyggda. Det finns dock vissa byggnader, och mindre delområden, som kan användas eller bebyggas för nya verksamheter. Om efterfrågan på mark för verksamheter av olika slag ökar, t.ex. som en följd av en eventuell exploatering inom det planlagda området norr Krångede, behöver ny mark planläggas för detta. Förslag Ytterligare mark i Horndal som kan utvecklas för verksamhets och industriändamål finns främst intill det större markområde som kommunen sålt till Google för eventuell exploatering, se de två nedre kartbilderna till höger. 6
Handel, service och vistelseytor Iakttagelser Det sociala livet i ett samhälle har stor betydelse för människors trivsel och välbefinnande. Det påverkar också bilden av en ort och dess attraktivitet. Horndal har idag en relativt väl utbyggd kommersiell och offentlig service. I Horndal finns t.ex. låg, mellan och högstadieskola med badhus och teater, daghem, fritidshem, posttjänst och basstation för äldreomsorgen. Det finns även livsmedelsbutiker, apotek, klädesaffär, matservering m.m. Handeln är idag huvudsakligen etablerad på ömse sidor av Stora vägen. Entréerna nås företrädesvis från Stora vägen men också från några av tvärgatorna. Torg, mötesplatser, grönområden och olika kulturmiljöer bidrar också till ortens identitet och genererar olika rörelser bland invånarna. I Horndal finns ett antal centrala platser som kan användas för olika former av spontana möten, rekreation och friluftsliv. 7
Förslag För en långsiktigt hållbar utveckling är det viktigt att det finns arbetstillfällen och tillgång till kommersiell och annan service i Horndal. I detta PM föreslås några platser för nya etableringar av sådana verksamheter, vilka behöver utredas mer noggrant i ett kommande detaljplanearbete. Det är viktigt att den kommersiella service som idag finns i centralorten ges möjlighet att utvecklas positivt. Det är också viktigt att nya företag och olika former av service lokaliseras där de bäst gagnar en långsiktigt hållbar utveckling och Horndals attraktivitet. Det bästa läget för detta är då i centrum, där ett starkare kluster kan bildas samtidigt som handel och service är lättillgänglig för de flesta boende på orten. Det är också av stort betydelse att centrum är lättillgängligt med bil och i det ingår även att parkeringsmöjligheterna är goda. Ortens olika vistelseytor kan behöva ses över och utvecklas för att bli mer attraktiva att använda. Parker, grönstråk, naturområden mm kan även påverka en orts täthet, och ibland kan de öka avstånd på ett negativt sätt. Därför är det t.ex. viktigt att offentliga platser även är tillgängliga för människor med olika funktionhinder. 8
Infrastruktur Biltrafik Iakttagelser En viktig aspekt av olika stadstyper är gatunätets fysiska organisation och trafikarbetets intensitet. Sambandet mellan gatustrukturer påverkar gaturummets utformning. Området genomkorsas av väg 68 (Stora vägen), vilken är rekommenderad färdväg för transport av farligt gods. Vägen har högt flöde av trafik med stora mängder bilar, lastbilar och bussar, men även cyklister och gående. Vägen är relativ högt belastat under större delen av dygnet, vilket ger en ökad risk för trafikolyckor. Korsningen Villborgs väg/stora vägen och Lundins Väg/Stora vägen är särskilda riskområden med bl.a. skymd sikt. Den nationellt ökande biltrafiken medför inte bara mera utsläpp, buller, fler olyckor och ökad trängsel, utan är också ett potentiellt folkhälsoproblem om fler väljer bilen istället för att gå eller cykla. Gratis parkering finns bl.a. i anslutning till apoteket, öster om torget och bussplatsen. 9
Förslag Att en ort har/ges hierarkiskt gatumönster har olika syften och funktioner. Områden har ofta gaturum utformade för olika trafikslag (gång, cykel, bilar osv) och trafiksystem för olika hastigheter. Det är viktigt att skapa ett nätverk av gator som möjliggör en lokal avlastning på Stora vägen, väg 68. För detta kan t.ex. ringvägar skapas i några områden. Åsvägen, Folketshusvägen, Fäbodvägen och Verkstadsvägen är befintliga vägar som kan ta mer av den lokala trafiken för att minska trafiken på Stora vägen något. Dessa gator är dubbelriktade idag och kan behöva vissa förbättringar, t.ex. genom breddning av körbaneytor, mer belysning och eventuellt anläggande av g/c väg om det finns möjlighet. Resten av befintligt gatunät kan fungera som lägre belastade gator. Möjligen kan någon gata behöva enkelriktas och i något område skulle separerad g/c väg kunna anläggas. Vissa gator kan även utformas på olika sätt för att åstadkomma lägre hastigheter. I vissa fall kan då detta kombineras med åtgärder för att åstadkomma ökad säkerhet för gång och cykeltrafikanter. För ökad trafiksäkerhet utmed Stora vägen kan hastigheten komma att reduceras från nuvarande 50 km/h till 40 km/h. I detta fall kommer nu gällande 30 km/h vid skolan att kvarstå. 10
Infrastruktur Kollektivtrafik Iakttagelser Horndals kollektivtrafik bygger idag på bussförbindelser längs Stora vägen och tågtrafik på järnvägen mellan Gävle och Örebro. Bussar rör sig i princip enbart i huvudvägnätet med målpunkter som större industrier och omlastningspunkter. Kollektivtrafiken, på både väg och järnväg, är av stor betydelse för kommunen och Horndal. Bussterminalen ligger i norra delen av Horndals centrum, på torget. Busstrafiken utgörs av Dalatrafikens landsbygdstrafik från Avesta centrum. Två linjer trafikerar Horndal Avesta, till största delen med entimmes trafik. I närhet en av bussterminalen ligger tågstoppet i Horndal. Tågförbindelser här går mellan Gävle och Hallsberg, och från dessa städer, samt från Avesta/Krylbo kan ett stort utbud av destinationer nås. Tågstoppet består idag av ett glasat väderskydd på perrongen. Intill tågstoppet finns anlagt ett antal parkeringsplatser och en busshållplats, som ej används för tillfället. 11
Förslag Långsiktigt planerad och god kollektivtrafik har stor betydelse för en tätorts attraktivitet. Högre standard på kollektivtrafik, med ökade möjligheter till arbetspendling inom kommunen och regionen, är väldigt viktig. Idag pendlar många från Horndal, men även till, och då framförallt med bil eller tåg. För förbättrad möjlighet till arbetspendling föreslås att busstrafiken även ansluter till tågstoppet. Något som på sikt kan omvandlas till ett mer utvecklat resecentrum. På sikt är en kollektivtrafikplanering som ger förbättrad tågtrafikering till och från Horndal av stor vikt. Det som dock kan göras på kort sikt är förbättrade busskommunikationer till/från Horndal. För ytterligare förbättrad tillgänglighet kan sedan olika skyttelbussar finnas för trafik till olika punkter inom tätorten. Om ett större antal arbetsplatser skulle komma att etableras inom, och i anslutning till, planområdet vid Krångede är Avesta kommun beredd att förlänga den busslinje som idag stannar i Horndals centrum. Det är också viktigt att olika bytespunkter mellan trafikslagen lokaliseras strategisk, t.ex. nära boende, arbetsplatser och besökspunkter. 12
Infrastruktur Gång och cykeltrafik Iakttagelser Gång och cykeltrafiken i Horndals centrum rör sig främst längs Stora vägen, där g/c trafiken är separerad från fordonstrafiken, men även Gravyrvägen, Frötallsvägen, Hällvägen, Tallåsvägen och Lundins väg är viktiga kommunikationsstråk. Vid dessa gator sker gång och cykeltrafik blandat med fordonstrafik. Några viktiga målpunkter för gående och cyklister är lekplatser, t.ex. den vid Frötallsvägen, butiker mm längs Stora vägen, skolan och bussterminalen. 13
Förslag Det är viktigt att prioritera de oskyddade trafikanterna, både cyklister och gående, när man önskar skapa levande stadsrum och effektiva cykelstråk mellan målpunkter. Det överordnade gång och cykelstråket i Horndal går idag utmed Stora vägen och en förlängning söderut, förbi kyrkogården, utreds. Stråket kommer att kompletteras med en g/c väg utmed Allévägen ner till nuvarande tågstation. Även separerade gång och cykelvägar längs Åsvägen och den ringled som skapas om Folketshusvägen byggs ihop med Fäbodvägen kan övervägas i framtiden. Utmed Stora vägen kan även hastighetsreducerande åtgärder för fordonstrafiken övervägas för ökad säkerhet. Ett överordnat g/c stråk skall vara lättillgängligt, effektivt och trafiksäkert och alla nivåer av g/c stråk ska utformas med trygghet och jämställdhet som ledord (belysning, god sikt, sträckning nära bebyggelse etc.). På övriga gator kan förbättrad säkerhet för gång och cykeltrafik övervägas vart efter olika exploateringar sker. Detta kan då t.ex. röra sig om olika åtgärder för att begränsa fordonshastigheter eller fordonsmängder på vissa gator, eller delar av gator. Även trottoarer kan övervägas vid gator i de allra mest centrala delarna. 14
Projektgrupp Den kommunala projektgrupp som arbetat fram detta PM har bestått av följande personer. Ulf Lademyr Anna Norgren Peter Granqvist Anna Papapdopoulou Aino Leijon Stina Björnholm Mikael Jansson Martin Ranerfors Anders Hagfeldt Emil Forslund Jan Hedman Oskar Gustafsson Västmanland Dalarna miljö och byggförvaltning Västmanland Dalarna miljö och byggförvaltning Västmanland Dalarna miljö och byggförvaltning Västmanland Dalarna miljö och byggförvaltning Västmanland Dalarna miljö och byggförvaltning Västmanland Dalarna miljö och byggförvaltning Teknisk service Teknisk service Teknisk service Teknisk service Teknisk service Avesta Vatten och Avfall 15
Datum 2019-09-16 Brevnr/Diarienr 2011-000723 Handläggare: Ellinor Jansson Begäran om att Sveriges geologiska undersökningar (SGU) ska åta sig rollen som huvudman för saneringen av Gotthard aluminium på Avesta Månsbo 2:1 och 2:2 Sammanfattning På fastigheterna Månsbo 2:1 och 2:2 i Avesta kommun har aluminiumframställning bedrivits 1934-1992. Miljöteknisk markundersökning har gjorts som visar på halter av metaller och PAH:er överskridande Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM), även i grundvattnet uppmättes mycket höga halter metaller, fluorid och klorid. Ansvarig verksamhetsutövare har fastställts i domstol, de ansvariga är Stena aluminium AB och Kubikenborg Aluminium. Domstolen har även fastställt att dessa bolag har ett solidariskt ansvar motsvarande 50 % av kostnaderna för efterbehandlingsåtgärderna. Vilket innebär att det saknas kostnadstäckning för resterande 50 %. Bidrag kan sökas hos Naturvårdsverket när ansvariga av ett förorenat områden saknas. För att kunna söka bidraget och även genomföra saneringen behövs en juridiskt ansvarig, en huvudman. Normalt är kommunen huvudman när det saknas ansvariga. SGU kan ta på sig rollen som huvudman om kommunen saknar kompetens och resurser. Det måste då finnas ett politiskt beslut från kommunen eftersom SGU inte kan gå in och ta på sig kommunens uppdrag mot kommunens vilja. Miljöenheten på Västmanland-Dalarna Miljö- och byggförvaltning bedömer att ett sådant beslut behöver fattas då Avesta kommun saknar kompetens och resurser för att genomföra en sanering. Varken Teknisk service eller Avesta vatten och avlopp bedöms ha rätt kompetens eller tillräckliga resurser. Miljöenheten på Västmanland-Dalarna Miljö- och byggförvaltning är en tillsynsmyndighet samt saknar resurser och bör därför inta ta på sig rollen som huvudman. Ärendet På fastigheterna Månsbo 2:1 och 2:2 i Avesta kommun har aluminiumframställning bedrivits 1934-1992. Fram till mitten av 1960-talet bedrevs primär aluminiumtillverkning som sedan övergick till sekundärtillverkning. Ansvarig verksamhetsutövare har fastställts i mark- och miljööverdomstolen (dom med mål nr M 3960-12). Domen fastställer att det finns två ansvariga verksamhetsutövare och att ansvaret mellan bolagen är solidariskt. Även ansvarets omfattning i fråga om åtgärd har fastställts i mark- och miljödomstolen (dom med mål nr M 5314-16). Av denna dom framgår att bolagen har ett solidariskt ansvar motsvarande 50 % av kostnaderna för samtliga efterbehandlingsåtgärder. Under 2013 genomförde ansvariga bolag en översiktlig miljöteknisk markundersökning. Resultatet av undersökningen visade halter av metaller och PAH:er överskridande Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). I grundvattnet nedströms det förorenade området uppmättes mycket höga halter metaller, fluorid och klorid. Fastigheterna placerades efter undersökning och riskklassning i riskklass 2, stor risk för människors hälsa och miljön. En detaljerad miljöteknisk markundersökning och förenklad riskbedömning genomfördes av ansvariga bolag under 2014 2015. Undersökningen omfattade de sex delområden (A-G) som i den översiktliga undersökningen påvisat förhöjda föroreningshalter. Viss utökad grundvattenprovtagning utfördes
Sida 2 Förslag även. Resultatet av den detaljerade undersökningen visade att samtliga delområden utom B och D uppvisar föroreningar i halter över MKM. Under 2015 gick bolagen vidare och tog fram en åtgärdsutredning för området. Skyddsobjekt bedöms vara personer som arbetar eller vistas tillfälligt inom området, markmiljön inom området samt ytvattenekologin i Dalälven. Utifrån riskbedömning konstateras behov av åtgärd i ytlig jord för att minska risk för hälsa och markmiljö. Genom åtgärd i djup jord minskas den generella riskbilden. Åtgärd föreslås ske genom bortschaktning. - Plan och näringslivsutskottets beslut Västmanland-Dalarna Miljö- och byggnadsnämnd ges i uppdrag att tillskriva SGU med en begäran om att SGU ska åta sig rollen som huvudman för sanering av Gotthard aluminium på Avesta Månsbo 2:1 och 2:2