Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte

DATUM/DATE 2012-09-17 BETECKNING/REFERENCE Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte 2012-09-17 Närvarande: Mikael Arvidsson Annika Eriksson Bodil Gustavsson Linda Jerrewing Harriet Lacksten Charlotte Landgren Jessica Lindholm Miriam Nauri Viktor Sarge Anna Swärd Bergström Miriam Säfström Frånvarande: Jonathan Pearman Karlstads Universitetsbibliotek Vitterhetsakademins bibliotek Stockholms Universitetsbibliotek, SUB Tal- och punktskriftsbiblioteket, TPB Internationella biblioteket, IB Norrköpings SB Malmö Högskola, MAH Kungl. bibl., Nationalbibliografin, KB/NB (adjungerad) Regionbibliotek Halland Umeå Universitetsbibliotek, UUB (ordförande) Kungl. bibl., KB (sekreterare) Malmö SB, MSB 1. Mötet öppnades 2. Dagordningen fastställdes En övrig fråga med följdfrågor anmäldes (se 11.2 nedan). 3. Genomgång av föregående protokoll Konstaterades att de punkter som behövde följas upp redan fanns på dagens agenda. 4. Projektutlysning 2013: status Vad gäller projektutlysningen 2013 är dagens datum (17/9) den sista ansökningsdagen. Ännu vet vi alltså inget om eventuella ansökningar. Diskuterades strategier för expertgruppen om det visar sig att någon av dess medlemmar står bakom en ansökan gruppen ska behandla. Det gängse är att denna/denne lämnar rummet då denna ansökan diskuteras. Maildiskussioner i ämnet måste också styras så att sökande och medsökande i olika projekt inte blir inblandade i diskussionen om ev tilldelning av medel. Säfström kommer att vidarebefordra uppgift om ansökningar då dessa uppgifter når henne. Expertgruppen planerar att diskutera dessa via mail och sedan fastslå sin rekommendation på mötet den 12-13 november. POST / MAIL BESÖK / VISITS TELEFON / PHONE FAX E-POST / MAIL / WEB Box 5039 Humlegården 010 709 30 00 010 709 39 25 kungl.biblioteket@kb.se SE-102 41 Stockholm Stockholm +46 10 709 30 00 +46 10 709 39 25 www.kb.se Org.nr 202100-1710

Sida 2 (11) 5. Rapport från arbetsgrupperna Konstaterades att arbetsgrupperna av naturliga skäl inte hunnit så långt sedan de inrättades alldeles före sommaren. Trots detta hade nästan alla något att rapportera. 5.1 Resursbeskrivning och -åtkomst (RÅ) Gruppen hanterar frågan om övergång till RDA (Resource Description and Access). Diskuterades gruppens sammansättning och beslöts att starta med följande uppställning: Anders Cato (GUB), Linda Jerrewing, Olle Johansson (KB/AVM), Charlotte Landgren, Katarina Synnermark (KB/NB) och Miriam Säfström (sammankallande). Säfström rapporterade från förra veckans presentation för Nationella referensgruppen (NatRef). Den rekommendation Svensk Biblioteksförenings kommitté för katalogisering skickat till Riksbibliotekarien, NatRef och för kännedom även till Biblioteksföreningen och Expertgruppen för metadata togs välvilligt emot, och RB fattade ett principbeslut om övergång till RDA. Det uppdrogs åt Expertgruppen för metadata och särskilt arbetsgruppen RÅ att bryta ned frågan i mindre beståndsdelar, analysera och skapa beslutsunderlag för att kunna gå vidare i frågan. Expertgruppen diskuterade vilka områden som bör behandlas i RÅ:s arbete och lyfte särskilt fram följande: Modell för åtkomst till reglerna Är RDA Toolkit det lämpligaste alternativet? Ska man i så fall överväga en nationell licens för detta online-verktyg? Befintliga poster Vi måste fastställa hur frågan om retroaktivitet ska hanteras. I vilken mån kan RDA-poster samspela med äldre KRS-poster? Ska några uppdateringsinsatser planeras för dessa? Vilka blir konsekvenserna av att RDA- och pre-rda-poster blandas i våra kataloger? Data utifrån Vi får redan idag data från många olika håll utanför bibliotekssfären. Denna följer varken AACR2 eller RDA, men utgör en allt större del av den metadata vi faktiskt hanterar. Detta viktiga perspektiv på övergången bör beaktas i utredningsarbetet. Systemperspektivet; RDA i MARC21 Även systemperspektivet berördes. Det kan uppfattas som problematiskt att de konkreta skillnaderna mellan poster katalogiserade enligt RDA och sådana som skapats enligt t ex KRS inte är särskilt stora, i alla fall inte så länge formatet är MARC. Kanske behövs tydligare demonstrationer av vad man kan göra med de nya fälten? Det är även viktigt att

Sida 3 (11) lyckas kommunicera att poängen med RDA inte ligger här, utan i den noggranna genomgång av de bakomliggande strukturerna som gjorts. RDA innehåller många textstycken som synes tagna direkt ur de äldre reglerna, bara omkastade och med en något annorlunda terminologi. Det är den bakomliggande strukturen som öppnar för helt nya möjligheter i bibliotekskatalogerna. Mycket beror på hur systemleverantörerna väljer att ta tillvara dessa möjligheter. Samtidigt vore det ur kommunikationssynpunkt bra att redan nu kunna lyfta fram exakt vad man kan göra med de nya MARC-fält RDA hittills medfört. Kanske en demo kunde utformas i Libris? Undervisning/marknadsföring Detta är ett viktigt område, där vi kanske redan nu kan söka samarbete med bibliotekshögskolorna. RÅ planerar att inleda sitt arbete snarast. Arbetet kommer att inledas tämligen förutsättningslöst med att strukturera upp frågorna. På nästa expertgruppsmöte kommer arbetsgruppen att rapportera från sitt arbete, och på allmän begäran även göra en kort presentation av RDA Toolkit. 5.2 Kartläggning av metadatalandskapet Gruppen består av Arvidsson, Lindholm (sammankallande) och Sarge. Lindholm rapporterade att gruppen i sina förstudier stött på ett förfintligt arbete (http://www.dlib.indiana.edu/~jenlrile/metadatamap/), utfört vid Indiana University 2009-2010 av Jenn Riley. Detta kan användas som utgångspunkt för vidare arbete. Den grafiska framställningen väckte stort intresse i Expertgruppen och alla var ense om vikten av att visualisera kartläggningar av detta slag. Av kommunikationsskäl betonades dock vikten av att arbetsgruppen inte bara uppdaterar och anpassar utgångsmaterialet till svenska förhållanden, utan även kokar samman innehållet till en hanterlig mängd standarder. Den resulterande kartan ska visa vem som pratar vad, vilka standarder som är domänspecifika och vilka som inte är det, och vilka de strategiska konsekvenserna av detta är. Idealt vill Expertgruppen använda kartläggningen som utgångspunkt för att kunna rekommendera en standarduppsättning standarder. Som den nationella instans som ansvarar för det praktiska arbetet med metadata (katalogisering, samnyttjande av auktoritetsdata, standardisering och övriga bibliografiska frågor) bör vi utöver detta även kunna rekommendera praxis. Vi har tidigare berört detta att konkret uttrycka vår ståndpunkt (Expertgruppen står för standardiserad, öppen data, återanvändning av skapad information) och kanske även kunna ge ytterst handfasta rekommendationer av vad vi uppfattar som best practices (att inte slå samman uppdelad, strukturerad data, att i görligaste mån undvika lokala tillämpningar etc.)

Sida 4 (11) Expertgruppen ser fram emot arbetsgruppens nästa avrapportering på mötet den 12-13/11. 5.3 Förlagsbransch och leverantörer internationellt Denna arbetsgrupp består av Gustavsson och Pearman (sammankallande). Då Pearman inte var närvarande rapporterade Gustavsson. Gruppens arbete är att betrakta som ett steg 2 som utgår från den kartläggning nyss nämnda arbetsgrupp (5.2) utför, samt i viss mån från resultatet från arbetsgruppen för tillgänglighetsfrågor (se 5.4 nedan). Utifrån detta ska gruppen arbeta med vilka krav man kan ställa på leverantörerna (metadatastandarder, SFX, särskilda transkriberings-/translittereringspraxis etc.). Denna grupp kommer alltså att inleda sitt arbete först då detta underlag finns. 5.4 Tillgänglighetsfrågor Gruppen består av Lacksten (sammankallande) och Pearman. Vi det första mötet deltog även Gustavsson. Lacksten rapporterade att gruppen träffats en gång och lagt upp riktlinjer för arbetet. Gruppen ska utreda vilka standarder som används för translitterering och transkribering, vid produktion av katalogposter, i första hand inom Norden. Frågan om originalskrift är mer komplex, men kommer att angripas då kartläggningen är genomförd. Konstaterades att problematiken är mer aktuell på folkbiblioteks- än på forskningsbibliotekssidan, och att Gustavsson deltar i första hand som observatör. Anmärktes att svårigheterna för forskningsbiblioteken snarare har med visning av posterna att göra, där man ofta står handfallen inför hur de olika inmatningsstandarderna ska presenteras. Följande frågor kommer att ställas till postproducenterna: vilka standarder används för transkribering alt. translitterering av ryska, arabiska, persiska, kurdiska, thai, serbokroatiska, japanska, kinesiska, grekiska, urdu, tigrinska/amhariska. Postproducenterna som tillfrågas är Internationella Biblioteket, stadsbiblioteken i Stockholm, Göteborg och Malmö, ett antal medieleverantörer (däribland Ferdozi) samt BTJ. Det vore även intressant att veta hur stor postproduktionen hos respektive leverantör är, fördelad på de aktuella språken. 5.5 Folkbibliotekens medlemskap i Libris Expertgruppen för metadata och Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur har gemensamt startat denna arbetsgrupp. Sedan Expertgruppens förra möte har ordförande Anna Swärd Bergström diskuterat frågan med Morgan Palmqvist, som är vice ordförande i Styrgruppen. Man har nu enats om gruppens sammansättning och fokus, samt uppdragsbeskrivning: Kungliga biblioteket fick 2011 ett samordningsuppdrag för hela biblioteksväsendet och har sedan dess arbetat med att bredda det nationella biblioteksdatasystemet Libris. Den nationella referensgruppen föreslog på sitt möte den 24 april 2012 att en arbetsgrupp bör bildas som utreder frågan om folkbibliotekens anslutning till Libris, trösklar och verktyg för detta.

Sida 5 (11) Styrgruppen för Libris nationella bibliotekssystem och Expertgruppen för metadata har beslutat att tillsätta en gemensam arbetsgrupp. Arbetsgruppens uppdrag är att under ett års tid, med start hösten 2012, titta närmare på de förutsättningar folkbiblioteken behöver för att gå med i Libris. Fokus ska vara bibliotekens behov av postförsörjning och att finna lösningar för detta. Utgångspunkt för arbetet ska vara rapporten Folkpost på 3 sekunder (http://www.kb.se/dokument/rapport_nationell_katalog_11_06_20.pdf). Som ett resultat av denna rapport (jfr s 24, Startpaket ) har också en guide för registrerande Librisbibliotek (http://www.kb.se/libris/startpaketguide-for-librisregistrerande-bibliotek/) tagits fram. Avrapportering till styrgruppen och expertgruppen ska ske med jämna mellanrum och en större rapportering ska planeras in i halvtid. Resultatet ska levereras i form av en beskrivning av bibliotekens behov och förslag på lösningar som ska kunna fungera som underlag för KB:s vidare arbete. Från Expertgruppen ingår Gustavsson, Landgren, Lacksten och Pearman i arbetsgruppen. I övrigt består denna av Lena Gråberg (Uddevalla stadsbibliotek), Åsa Hansén (Karlstad stadsbibliotek) och Ylva Sommerland (Göteborg stadsbibliotek). Hilda Androls från KB är sammankallande i gruppen. Kommenterades att ett stort ansvar ligger på Gustavsson, som ensam representerar universitets- och högskolebiblioteken i arbetsgruppen. Arbetsgruppens namn har ändrats från Nationell katalog till Folkbibliotekens medlemskap i Libris, men målet är oförändrat: nationell samordning för att främja effektivt resursutnyttjande och användning av metadata. Hilda Androls, KB:s projektledare för projektet Nationell katalog eller Libris för alla besökte gruppen och presenterade sig. Arbetsgruppen kommer att ha sitt första möte den 5 oktober och man kommer att börja med att formera sig, diskutera och fastställa svaren på ett antal frågor: Vad menar vi med en nationell katalog? Vad vill vi uppnå? Vad kan KB:s verksamhet bidra med? I vilken mån är det möjligt att anpassa/samordna? Diskuterades olika skäl till att folkbiblioteken inte i högre grad anslutit sig till Librissamarbetet, och hur de tre stora (Stockholm, Göteborg och Malmö) hittills gjort på sinsemellan mycket olika sätt. Konstaterades vikten av att KB framför allt (sedan detta bestämts) uppvisar en tydlighet kring vad man ska och inte ska göra, då biblioteken är beroende av att veta detta för sin egen beslutsprocess och planering.

Sida 6 (11) 6. Kommunikationsplan Enligt vår instruktion är det ordförande som ansvarar för att gruppen har en kommunikationsplan, vilken ska framställas av sekreteraren. Optimalt utformar dock Expertgruppen sin kommunikationsplan tillsammans. Diskuterades både intern och extern kommunikation. För den interna kommunikationen har vi använt en maillista, från vilken några medlemmar dock olyckligtvis föll bort strax före sommaren. Detta är nu åtgärdat. För säkerhets skull kan man då man mailar till listan kontrollera svarsmeddelandet. På detta anges antal mottagare av aktuellt meddelande (ska vara 11). Kartläggning av målgrupper och kommunikationsbehov Vad gäller extern kommunikation bör vi göra en grundläggande kartläggning av våra målgrupper, och välja kommunikationskanaler och strategier både utifrån dessa och det budskap vi vill förmedla. Beslutades att Bergström, Jerrewing och Säfström gör ett utkast till kartläggning och en kommunikationsplan baserad på resultatet. Metadatablogg? Några andra styr- och expertgrupper kommunicerar via bloggar. Styrgruppen för OpenAccess.se, Statistikbloggen tar upp frågor som väckts i expertgrupperna för utvärdering och kvalitetsutveckling, samt utbildning och lärande, Librisrelaterade frågor tas upp i Librisbloggen, allmänna samverkansfrågor i Samverkansbloggen. KB:s bloggar finns samlade på http://www.kb.se/om/kontakta/sociala-medier/. Diskuterades huruvida bloggande skulle kunna vara ett sätt för expertgruppen att kommunicera. Till vem skulle vår blogg riktas? Vilken information skulle den typiskt innehålla och på vilken nivå? Sarge, som redan bloggar i andra sammanhang, föreslog exempelvis att bryta ned våra protokoll (som idag är avsiktligt utförliga) i mer hanterliga bitar och publicera dessa i bloggform, varvat med mini-porträtt av Expertgruppens deltagare, rapporter från arbetsgrupperna och nyheter inom vårt område. Konstaterades att en knäckfråga för bloggande över huvud taget är ett jämnt flöde av uppdateringar, att bloggen uppfattas som aktiv. Sarge erbjöd sig att provblogga under en tid. Beslutades att Sarge gör utkast till defaultinställningar för en blogg, medan Säfström kollar med KB hur vi ska hantera det tekniska. Med utgångspunkt i bland annat våra protokoll börjar sedan Sarge blogga. Vi dröjer dock med att gå ut offentligt med denna blogg tills han hunnit skriva ett par inlägg (så att vi ser hur det funkar). Inom ramen för kartläggning av målgrupper/kommunikationskanaler bör man dock redan nu fundera hur och för vem vi ska berätta om bloggen.

Sida 7 (11) Metadata for dummies Ett konkret kommunikationsbehov diskuterades mer utförligt. Det är ett problem att de som fattar beslut i våra frågor oftast inte är experterna, utan olika chefer som naturligtvis inte är lika insatta i metadatafrågorna. Expertgruppens medlemmar vittnade om att många beslutsfattare har en tämligen suddig bild av metadataverksamheten, och kan uppfatta katalogisering som något omodernt, som inte behövs längre då mycket information kan hämtas direkt från externa källor. Generellt är kännedomen låg om att detta i själva verket gör metadatakompetensen ännu viktigare, för att man ska få ut mesta möjliga av de investeringar som görs, fatta vettiga beslut och kunna bedöma risker och möjligheter på ett realistiskt sätt. Få verksamheter kommer undan metadatafrågorna, men om man inte vet vad metadata är och vad det ska användas till är det svårt att förstå exempelvis hur korrekta namnformer är något som har direkta ekonomiska konsekvenser. I en sådan kommunikationsinsats är det förmodligen vettigt att inte koncentrera sig för mycket på poster, katalogisering, KRS, utan istället fokusera på metadata och användar-/nyttoaspekter på frågan. Nauri föreslog att vi skulle kunna erbjuda ett seminarium riktat specifikt mot chefer med titeln 5 saker du måste veta om metadata eller ngt liknande. Expertgruppen reagerade positivt på detta förslag. Diskuterades hur ett sådant seminarium skulle kunna se ut. Det vore bra att kunna utnyttja ett tillfälle då många bibliotekschefer samlas, t ex Biblioteksdagarna, Mötesplatskonferensen i Borås eller det bibliotekschefsmöte KB arrangerar varje år. Även Bok & Biblioteksmässan nämndes, men bedömdes som redan alltför mötestyngd. Beslutades att Nauri och Gustavsson skissar på ett upplägg. Gustavsson kontaktar Biblioteksföreningen och kollar om detta är något som skulle kunna rymmas på programmet för Biblioteksdagarna i Örebro i vår. Formatet är i så fall en 45 minuters föreläsning. 7. Dubbelutgivning elektroniskt/tryckt: en eller flera poster? Gustavsson presenterade denna fråga som SUB och KB diskuterat vid ett möte tidigare under hösten. Även på katalogiseringsmöten på KB/Nationalbibliografin har denna fråga tagits upp. Bakgrunden är att det system som på SUB används för att hantera elektroniskt utgivna avhandlingar och även föra över bibliografisk information om dessa till LIBRIS aldrig kunnat leverera mer än en post. Samma post har använts för den elektroniska och den utskrivna eller tryckta/utgåvan då det gäller just avhandlingar. Posten för den tryckta utgåvan berikas med en länk till den elektroniska versionen. Detta har inte varit någon optimal lösning, och i uppdateringen av DIVA, DIVA2 hoppades man på att kunna få två poster istället. Inte heller det nya systemet kunde dock leverera detta. Om SUB önskade två olika poster skulle man nödgas skapa dessa manuellt, vilket skulle äta upp den effektivitetsvinst DIVA inneburit. Detta var inget alternativ, och tillsammans med KB

Sida 8 (11) enades man om en lösning där man fortsatte att använda en och samma post för tryckt och elektroniskt material. För just avhandlingar behandlas alltså pdf:en som huvudpublikation, och undantaget gäller alla avhandlingar (inte bara de som ingår i DIVA). Denna praxis har dock skapat problem för Nationalbibliografin. Det finns ofta ett tryckt exemplar av avhandlingarna, vilket inkommer till NB. För NB blir den egendomliga effekten då att man ska beskriva det elektroniska exemplaret, som man inte har tillhands. Det tryckta exemplaret behandlas som en utskrift av en digital fil. Våren 2012 lanserade SUB print-on-demand (pod)-utgivning av sin Acta-serie. Då tillkommer problemet att de olika utgåvorna av samma avhandling (elektronisk, pod) enligt ISBN-reglerna ska tilldelas olika ISBN. Frågan huruvida en eller två poster ska skapas blir därmed än mer aktuell. ISBN är ett produktnummer, och enligt ISBN-reglerna råder det inget tvivel om att den tryckta och digitala versionen ska ha varsitt ISBN. Olika filformat ska också ha olika ISBN. SUB har nu beslutat att sätta två olika ISBN på de SUB-publikationer (avhandlingar) som ingår i Acta-serier, en för den digitala versionen och en för pod-versionen. Man kommer också att skapa nya poster i Libris för dessa titlar. För KB och NB är detta en aktuell diskussion som kan sammanfattas i huruvida varje ISBN ska ha en egen post, och även om hur rimligt det är att beskriva något annat än den manifestation man har framför sig. Diskuterades de möjligheter framtida katalogiseringsregelverk (RDA) ger att samla poster på verk- och uttrycksnivå istället för att vara hänvisad till posternas manifestationsnivå. Berördes även folkbibliotekens praxis med förkortad katalogisering som syftar till samma sak: att samla ISBN för samma uttryck i en post. Gustavsson skickar SUB:s underlag till Nauri och Säfström, som återkommer till Expertgruppen sedan frågan diskuterats mer på KB:s katalogiseringsmöten. 8. Framtida konferensverksamhet Diskuterades frågan om framtida konferensverksamhet, vilken redan delvis berörts under punkt 6 Metadata for dummies. Framkastades att Expertgruppen skulle kunna anordna en workshop med temat framtidsspaning: vad vill folk bygga och vilken metadata krävs för detta? Hur kan man använda förfintliga API:er, och vilka nya skulle vara önskvärda? Vilka möjligheter ger tekniker som linked data, och vilka tillämpningar av detta finns redan? Workshop:en skulle rikta sig mot tekniska/semitekniska bibliotekarier och ägnas åt att vaska fram idéer kring

Sida 9 (11) praktisk användning av metadata. En modell skulle vara att förmiddagen ägnades åt presentation av sådant som gjorts, och eftermiddagen åt mer regelrätt verkstad. Beslutades att Sarge skissar på underlag till en konferensdag med ovan skissade tema. Generellt betonades den upplysande roll konferenser kunde spela. Flera begrepp som cirkulerar är inte självklara för alla som berörs av dem. Däribland märks RDA, öppen data, länkad data, API:er. Expertgruppen beslutade återkomma till detta, särskilt RDA och dess konsekvenser för biblioteken är ett angeläget ämne. 9. Omvärldsbevakning 9.1 IFLA WLIC 2012 i Helsingfors Några expertgruppsmedlemmar hade varit på IFLA i Helsingfors. Konferensen betraktades som matnyttig, men väldigt intensiv. De öppna arbetsgruppsmötena ansågs särskilt intressanta. Nästa år hålls IFLA WLIC i Singapore. 9.2 EURIG (European RDA Interest Group) i Madrid EURIG håller sitt årliga möte den 21/9 i Madrid. Denna fristående intressegrupp fyller en viktig funktion som nätverk och forum för de europeiska länder som deltar. Oavsett om man har bestämt sig för RDA (t ex Tyskland, England, numera även Sverige), håller på att bestämma sig (t ex Danmark, Finland, flera) eller förhåller sig avvaktande (t ex Italien, som ganska nyligen lanserat ett nytt nationellt katalogiseringsregelverk) är EURIG en viktig kontaktyta och möjlighet att diskutera strategier och gemensamma problem och lösningar. Säfström är KB:s representant i EURIG och kommer att informera Expertgruppen löpande om arbetet. 9.3 Författaridentifikatorer Gustavsson är projektledare för detta KB-finansierade projekt som berörts på tidigare möten. Projektet berör författaridentifikatorer, främst i Open Access-sammanhang. Man håller på med en kartläggning av pågående initiativ internationellt (t ex ORCID), och även hur frågan hanterats i svenska tjänster. Projektet ska resultera i en rekommendation om hur identifikatorer ska användas i svenska publikationstjänster, och detta ska presenteras vid lämplig konferens (det kommer i detta fall att bli Mötesplats Open Access i Göteborg 17-18/4). I styrgruppen för projektet deltar bland annat Miriam Säfström och representanter för DIVA och Vetenskapsrådet. Den 11/10 anordnar man en workshop för 25 inbjudna deltagare, däribland arbets- och styrgrupp. På workshop:en deltar bland annat Laurel L. Haak från ORCID. Diskuterades frågan om representation från NB på workshopen. Gustavsson förklarade att någon sådan för närvarande inte fanns, delvis för att man till att börja med utgått helt från OA-sammanhanget

Sida 10 (11) och där föreliggande problematik, delvis för att biblioteksstandarderna redan ansågs väl företrädda av bland annat Gustavsson själv. Framöver kommer man dock med största säkerhet att vilja förankra/gå vidare med projektresultaten tillsammans med NB. 9.4 SwePub Lindholm rapporterade att ett förslag på uppdatering av beskrivningsformatet är inlämnat. 10. Nästa möte Nästa möte hålls den 12-13/11. Respektive organisation står som vanligt för resor och övernattning. Inflytandestrukturen håller med förplägnad i samband med mötena och kan eventuellt stå för en gemensam middag. Expertgruppen ser mycket fram emot novembermötet, då tiden alltid tycks oss för knapp för allt vi har att göra. På programmet för novembermötet står än så länge demonstration av RDA Toolkit, eventuell visning av LIBRIS nya katalogiseringsklient (i det skick den då befinner sig), tilldelning av projektmedel samt gängse rapporter från arbetsgrupper och avstämning mot verksamhetsplanen. Anmäl gärna punkter till den mer detaljerade agenda som kommer att meddelas senare! 11.Övriga frågor 11.1 Ny klassifikationsansvarig på KB Harriet Aagaard, ny klassifikationsansvarig på KB, besökte gruppen och presenterade sig och sin roll på Avdelningen för Libris. Hon informerade även kort om att alltfler folkbibliotek visar intresse för Dewey och att Svenska deweyredaktionen (förutom Aagaard även Ingrid Berg och Pia Leth) försöker stödja dem i besluts- och ev övergångsprocess. 11.2 Libris utbyte av Voyager Expertgruppen uttryckte sitt intresse för en uppdatering om projektet. Den tidigare projektledaren Josefine Lindén har precis gått på föräldraledighet, men Säfström lovade att försöka ordna en presentation av arbetet till nästa möte. (Den nya projektledaren Anna Berggren har just tillträtt sin tjänst och var av detta skäl inte särskilt inbjuden till dagens möte.) Sarge undrade i hurpass mån det nya systemet hanterade klustring av data (t ex olika ISBN som betecknar olika utgåvor/olika översättningar av samma titel). Säfström rapporterade att det nya systemet byggs med hänsyn till både FRBR (Functional Requirements for Bibliographic Records) och RDA (Resource Description and Access), men tipsade om att det redan sedan ett par år finns en genväg för att göra sådan klustring i Libris Webbsök,

Sida 11 (11) fliken Andra utgåvor. Det finns också en öppen API baserad på samma logik (http://blog.libris.kb.se/api/, se punkt 4). 12. Mötet avslutas Ordförande tackade alla deltagare och avslutade mötet.... Anna Swärd Bergström, ordförande... Miriam Säfström, sekreterare