VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T

Relevanta dokument
VTlnotat. Projektnummer: / Uppdragsgivare: Distribution: fri / nyförvärv / begränsad l

skadade och dödade personer.

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat

MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg

VTInotat. w ägna/17mm_ Statens vag- och trafiklnstltut. Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser. Projektnummer:

Trafiksäkerhetsutvecklingen

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad

VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut

VTInotat. vi Väg_ach ag/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. . Pa: Linköping. Telz'013-2Q40 0q. Telex VTISGIS. Telefax

Sänkningen av parasitnivåerna i blodet

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:

VZfnotat. Nummer: T 17 Datum: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson

VTlnotat. Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro

VTlnotat Nummer : V 102 Datum: Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län

OBS! Vi har nya rutiner.

VTInotat. vi Vägval Trafik_ Statens vag- och trafiklnstltut. Distribution: ;Ei/nyförvärv/begrânsad/ Ola Junghard. Projektnummer:

FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 9,

VTInotat. Effekt av delavstängning av Djulögatan i Katrineholm. Projektnamn: Effekt av delavstängning av Djulögatan i Katrineholm

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

VTInatat. (db _ Statens väg- och trafikinstitut. Distribution:

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

oberoende av varandra så observationerna är

VTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum:

Residualanalys. Finansiell statistik, vt-05. Normalfördelade? Normalfördelade? För modellen

4b) I. Synpunkter på förslag till åtgärder för attförbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete

Avdelning: T Projektnummer: Projektnamn: Bilbältesstudier Uppdragsgivare: _NTF/TSV Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /

Vagavdelningen Vägverket. Fri

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

Prediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet

Positiva trender det första halvåret. Aktuellt på bostadsmarknaden januari juni 2018

Spridningsdiagram (scatterplot) Fler exempel. Korrelation (forts.) Korrelation. Enkel linjär regression. Enkel linjär regression (forts.

Föreläsning 8. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Fler försäljningar och en stark villamarknad. Aktuellt på bostadsmarknaden juli-december 2018

Trafikutveckling i Stockholm Årsrapport

VT1 notat. Nummer: 3-94 Datum: Titel: Alternativt utformade stigningsfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

Projektnummer: Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut Våg' 00/1 af/lf- Pa: Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 2. Kap 3,7-3,8 4,1-4,6 5,2 5,3

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

F12 Regression. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 28/ /24

Statistik B Regressions- och tidsserieanalys Föreläsning 1

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh

Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

i Linköping, vintern 1995/96. En metodstudie.

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen

Resandeutveckling kvartal

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA001, 15 hp. Exempeltenta 2

Cykelhjälmsanvändning i Sverige Resultat från VTI:s senaste observationsstudie

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA001, 15 hp. Exempeltenta 2

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

Multipel Regressionsmodellen

Trafik till, från och inom trängselskattesnittet. Lägesrapport, kvartal

F16 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION (NCT , 13.9) Anpassning av linjär funktion till givna data

F13 Regression och problemlösning

LÖNER/AVTAL. Avtal Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna. Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten

Hotellmarknadens konjunkturbarometer Augusti Stark hotellmarknad trots svagare konjunktur

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7

VTInotat. T Väyøcb MM_ Statens vag- och trafiklnstltut. Projektnummer: ,

Ett A4-blad med egna handskrivna anteckningar (båda sidor) samt räknedosa.

Statistiska Institutionen Gebrenegus Ghilagaber (docent)

import totalt, mkr index 85,23 100,00 107,36 103,76

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson

VT' hotat. 4h) I. Väg- och transportfarskningsinstitutet

Att spara tid eller spara liv

Lathund, bråk och procent åk 7

Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg

Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA

Trafikbullerutredning, Rev B

Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström. Omtentamen i Regressionsanalys

Utvärdering av Train Warners vid Mo

Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h

InStat Exempel 4 Korrelation och Regression

Konsumentprisindex mars 2019

Lösningar till tentamensskrivning för kursen Linjära statistiska modeller. 14 januari

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland

Tema Vintermodell. VTI notat VTI notat Olycksrisker under för-, hög- och senvinter. Projektnummer Olycksriskmodellen

Regressions- och Tidsserieanalys - F1

VTI natat. T Vä -00/1 Pai/(- 'Insgitutet. Hållfasthet hos begagnade bilbarnstolar tillverkade av EPS. Projektnamn: \ Uppdragsgivare: TF

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT

Turbulent andra halvår men positiva trender. Aktuellt på bostadsmarknaden juli december 2017

Transkript:

VT' notat Nr T 140-1993 Titel: Bensinpris, trafikutveckling och trafiksäkerhet Reviderad version av VTI Notat T 51 Författare: Avdelning: Peter Wretling Trafik Projektnummer: 74001-9/74322-9 Projektnamn: Förklaringsmodeller för trafiksäkerhet Uppdragsgivare: Distribution: VTI/TSV :ri/nyförvärv/begränsad db Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid SAMMANFATTNING I 1 BENSINPRIS OCH TRAFIKUTVECKLING l 2 TRAFIKUTVECKLING OCH TRAFIKSÃKERHET 7

Bensinpris, trafikutveckling och trafiksäkerhet Reviderad version av VTI Notat T 51 av Peter Wretling Statens Väg- och Trafikinstitut 581 95 Linköping SAMMANFATTNING Syftet med notatet, som är en revidering av VTI Notat T 51, har varit att belysa sambandet mellan den årliga förändringen av trafiken och årliga förändringar av realpriset på bensin och också belysa hur detta påverkat trafiksäkerheten. Även för perioden 1970-1991 kan årliga variationer i realpriset på bensin förklara variationer som förekommit av årliga trafikökningar/bensinleveranser. En 10 %-ig höjning av realpriset på bensin förväntas ge oförändrad trafik och en 10 %-ig sänkning förväntas leda till att trafiken ökar med ungefär 6 %. Analysen visar att för perioden 1975-1991 är den genomsnittliga trafikökningen 2,7 % per år och att den genomsnittliga bensinförbrukningen ökat med 2,2 % då hänsyn tagits till variationer i bensinpriset. Om trafiken årligen ökar med 5 % förväntas antalet trafikskadade årligen Öka med 3 % och totala antalet skadade bilister förväntas öka med 5 %. Under åren 1990 och 1991 steg realpriset på bensin jämfört med åren innan och samtidigt minskade antalet trafikskadade och skadade bilister.

l BENSINPRIS OCH TRAFIKDTVECKLING I VTI Notat T 51 beskrivs sambanden bensinpris - trafikutveckling samt trafikutveckling - trafiksäkerhet för perioden 1970-1987. Nedan följer en revidering för perioden 1970-1991. Den 1 mars 1990 infördes moms på drivmedel vilket medförde att realpriset på bensin under 1990 ökade med 7,5 % jämfört med 1989. Efter det att trafikarbetet under en period av år årligen ökat med 5-6 % redovisades det under 1990 en minskning med ungefär 1 %. Även bensinleveranserna minskade under 1990 efter att under en lång period årligen ökat. I tabell 1 redovisas de årliga procentuella förändringarna av realpris på bensin, Vägverkets trafikarbetsskattning samt leveranser av motorbensin.

Il Tabell 1 Årliga procentuella förändringar av realpriset på bensin, trafikarbetetpå det statliga vägnätet samt totala bensinleveranserna i Sverige. Period Realpris Trafikarbetet Bensinpå bensin på det statliga leveranser vägnätet (VV) (Hela Sverige) % % % 1970-1971 + 1,3 + 5,0 + 2,3 1971-1972 - 4,9 + 5,0 + 4,0 1972-1973 - 0,5 + 5,0 + 5,6 1973-1974 + 16,4-3,0-7,8 1974-1975 - 6,5 + 8,0 + 11,8 1975-1976 + 2,6 + 5,0 + 5,7 1976-1977 - 8,4 + 2,8 + 3,9 1977-1978 + 3,7 + 2,1 + 2,8 1978-1979 + 9,7 + 0,8-0,6 1979-1980 + 18,5-3,0-3,3 1980-1981 + 6,8-0,5-1,5 1981-1982 + 3,2 + 1,4 + 0,7 1982-1983 - 3,1 + 1,8 + 2,6 1983-1984 - 5,7 + 3,3 + 4,0 1984-1985 2,7 + 0,9 + 0,7 1985-1986 - 14,5 + 6,2 + 5,0 1986-1987 - 3,5 + 5,1 + 3,4 1987-1988 + 0,8 + 5,5 + 4,6 1988-1989 + 0,8 + 5,5 + 2,8 1989-1990 + 7,5-1,1-4,8 1990-1991 + 3,3 + 0,1 + 2,1 En linjär regressionsmodell ansätts på värdena i tabell 1 för perioderna 1970-1991 respektive 1975-1991. Modell 1a: Yi = a+in där...4 H den procentuella förändringen avseendetrafik på det statliga vägnätet eller bensinleveranser i Sverige år i jämfört med året innan. N den procentuella förändringen av realpriset på bensin år i jämfört med året innan.

Period a b t(b) R 1970-1991 förändring av + 3,11-0,312-5,65 + 0,63 trafik per år förändring av + 2,69 bensinleveranser per år 0,416-5,42 + 0,61 1975-1991 förändring av + 2,64 trafik per år förändring av + 2,21 bensinleveranser per år 0,263-4,20 + 0,56 0,300-4,28 + 0,57 R2 indikerar att det existerar ett ganska starkt samband mellan de procentuella årliga förändringarna av trafiken och bensinleveranserna med motsvarande förändringar i realpriset på bensin. Ett t-students t-test på risknivån 5 % visar att b är signifikant skild från 0. (Med 20 resp 15 frihetsgrader är t-värdet 2,09 resp 2,13). Enligt modellen ger en lo-%-ig höjning av realpriset på bensin en i stort oförändrad trafik. En sänkning däremot av priset med 10 % förväntas leda till en ökning av trafiken med ungefär 6 %. Bensinleveranserna minskar med drygt en procent vid en realprishöjning på 10 % och ökar med 5-7 % då realpriset minskar med 10 %. Antagande att beslut om bilanvändning fattas på lång sikt och till viss del beror av realprisets förändring ger modell lb.

Modell 1b: = a+in+cxi_ 1 där Xi_1 är den årliga procentuella förändringen av på bensin året innan. Period a b t (b) e t (0) R 1970-1990 förändring +2,69 -O,220-3,74-0,124-2,16 +0,67 av trafik per år förändring +2,25-0,259-3,72 -O,107-1,58 +0,64 av bensinleveranser per år Även realprisförändringen året på trafiken på risknivå 5 %. innan har en signifikant inverkan Två på varandra följande år då realpriset höjs med 5 % ger en trafikökning det andra året på 1 %. Vid en minskning av realpriset med 5 % två år i rad ger också det en trafikökning; drygt 4 % det andra året. I tabellerna 2a och 2b redovisas residualerna, alltså skillnaden mellan trafikutvecklingen enligt vägverket och modellens predikterade värde och motsvarande för bensinleveranser för perioden 1975-1991 enligt modell 1b.

Tabell 2a Årlig procentuell förändring av trafikarbetet (T (vv)), det predikterade värdet samt residualen. Period T (vv) T (pred) Residual % % % 1975-1976 + 5,0 + 2,9 + 2,1 1976-1977 + 2,8 + 4,2-1,4 1977-1978 + 2,1 + 2,9-0,8 1978-1979 + 0,8 + 0,1 + 0,7 1979-1980 - 3,0-2,6-0,4 1980-1981 - 0,5-1,1 + 0,6 1981-1982 + 1,4 + 1,1 + 0,3 1982-1983 + 1,8 + 3,0-1,2 1983-1984 + 3,3 + 4,3-1,0 1984-1985 + 0,9 + 2,8-1,9 1985-1986 + 6,2 + 5,5 + 0,7 1986-1987 + 5,1 + 5,3-0,2 1987-1988 + 5,5 + 2,9 + 2,6 1988-1989 + 5,5 + 2,4 + 3,1 1989-1990 - 1,1 + 0,9-2,0 1990-1991 + 0,1 + 1,0-0,9 Tabell 2b Årlig procentuell förändring av totala bensinleveranserna (B), det predikterade värdet samt residualen. Period B B (pred) Residual % % % 1975-1976 + 5,7 + 2,3 + 3,4 1976-1977 + 3,9 + 4,1-0,2 1977-1978 + 2,8 + 2,2 + 0,6 1978-1979 - 0,6-0,7 + 0,1 1979-1980 - 3,3-3,6 + 0,3 1980-1981 - 1,5-1,5 0,0 1981-1982 + 0,7 + 0,7 0,0 1982-1983 + 2,6 + 2,7-0,1 1983-1984 + 4,0 + 4,1-0,1 1984-1985 + 0,7 + 2,2-1,5 1985-1986 + 5,0 + 5,7-0,7 1986-1987 + 3,4 + 4,7-1,3 1987-1988 + 4,6 + 2,4 + 2,2 1988-1989 + 2,8 + 2,0 + 0,8 1989-1990 - 4,8 + 0,2-5,0 1990-1991 + 2,1-0,6 + 2,7

Av residualerna i tabell 2a för trafikförändringen enligt vägverket avviker perioderna 1975-1976, 1987-1988 och 1988-1989 med större trafikökning än förväntat enligt modell 1b. Det motsatta gäller för 1984-1985 och 1989-1990. Residualerna i tabell 2b för bensinleveransernas förändringar visar på fler leveranser än förväntat enligt modell 1b under 1975-1976, 1987-1988 och 1990-1991 och ett motsatt förhållande under 1989-1990. Analysen visar att den genomsnittliga procentuella trafikökningen för perioden 1975-1991 är 2,7 % per år och att den genomsnittliga bensinförbrukningen ökat med 2,2 % per år under samma period då hänsyn tagits till förändringen i bensinpris.

2 TRAFIKUTVECKLING OCH TRAFIKSÃKERHET Det existerar ett logiskt samband mellan trafikutvecklingen och trafikskadade; om trafiken ökar ökar antalet skadade i trafiken förutsatt att inga andra förändringar uppträder. Analysen avser den årliga förändringen av totala antalet trafikskadade samt totala antalet skadade bilister enligt den officiella statistiken för perioden 1975-1991. Modell 2a: Yi = a+b*ti där Ti = den procentuella förändringen av trafikarbetet på det statliga vägnätet år i jämfört med året innan. Period a b t (b) R 1975-1991 förändring av - 2,51 + 1,09 + 2,64 + 0,33 totala antalet trafikskadade per år förändring av - 3,42 + 1,65 + 2,91 + 0,38 totala antalet skadade bilister per år En årlig ökning av trafiken med 5 % innebär en årlig ökning av totala antalet trafikskadade med 3 % och en ökning av totala antalet skadade bilister med ungefär 5 %.

Modell 2b: Yi = a+b*bi där Bi = den procentuella förändringen av totala bensinleveranserna år i jämfört med året innan. Period a b rr i; :5 1975-1991 förändring av - 1,62 + 0,89 + 2,29 + 0,27 totala antalet trafikskadade per år förändring av - 2,00 + 1,30 + 2,40 + 0,29 totala antalet skadade bilister per år Vid en årlig procentuell ökning av bensinleveranserna med 5 % ökar totala antalet trafikskadade med 3 % och totala antalet skadade bilister med 4-5 %. Oavsett val av period existerar det för modellerna 2a och 2b ett svagare samband jämfört med modell 1a.Dock erhålls på risknivån 5 % ett signifikant samband både för modell 2a och 2b. I tabellerna 3a och 3b redovisas residualerna, alltså skillnaden mellan totala antalet trafikskadade enligt officiell statistik och modellens predikterade värde samt motsvarande för totala antalet skadade bilister då trafikarbetet är förklarande variabel.

Tabell 3a Årlig procentuell förändring av antal trafikskadade, det predikterade värdet, residualen samt trafikarbetets förändring. Period Förändring Predikterat Residual Förändring i antal värde av trafiktrafik- arbetet skadade % % % % 1975-1976 + 4,7 + 2,9 + 1,8 + 5,0 1976-1977 - 4,6 + 0,5-5,1 + 2,8 1977-1978 - 2,5-0,2-2,3 + 2,1 1978-1979 - 6,2-1,6-4,6 + 0,8 1979-1980 - 1,9-5,8 + 3,9-3,0 1980-1981 - 3,8-3,1-0,7-0,5 1981-1982 + 3,6-1,0 + 4,6 + 1,4 1982-1983 + 2,7-0,5 + 3,2 + 1,8 1983-1984 + 4,1 + 1,1 + 3,0 + 3,3 1984-1985 + 0,2-1,5 + 1,7 + 0,9 1985-1986 + 4,6 + 4,2 + 0,4 + 6,2 1986-1987 - 5.4 + 3.0-8.4 + 5.1 1987-1988 +11.3 + 3.5 + 7.8 + 5.5 1988-1989 + 3.3 + 3.5-0.2 + 5.5 1989-1990 - 4.8-3.7-1.1-1.1 1990-1991 - 6.3-2.4-3.9 + 0.1 Av residualerna i tabell 3a, förändring av antal trafikskadade, är det främst 1986-1987 som avviker med ett klart lägre antal trafikskadade än vad som är förväntat enligt modellen. För perioden 1987-1988 gäller det motsatta.

10 Tabell 3b Årlig procentuell förändring av antal skadade bilister, det predikterade värdet, residualen samt trafikarbetets förändring. Period Förändring Predikterat Residual Förändring i antal värde av trafikskadade arbetet bilister % % % % 1975-1976 +10,2 + 4,8 5,4 + 5,0 1976-1977 - 4,6 + 1,2-5,8 + 2,8 1977-1978 - 1,6 0,0-1,6 + 2,1 1978-1979 - 6,9-2,1-4,8 + 0,8 1979-1980 - 4,7-8,4 + 3,7-3,0 1980-1981 - 6,6-4,2-2,4-0,5 1981-1982 + 2,1-1,1 + 3,2 + 1,4 1982-1983 + 2,4-0,4 + 2,8 + 1,8 1983-1984 + 6,6 + 2,0 + 4,6 + 3,3 1984-1985 + 7,8-1,9 + 9,7 + 0,9 1985-1986 + 4,6 + 6,8-2,2 + 6,2 1986-1987 - 3,1 + 5,0-8,1 + 5,1 1987-1988 +14,0 + 5,7 + 8,3 + 5,5 1988-1989 + 2,6 + 5,7-3,1 + 5,5 1989-1990 - 5,0-5,2 + 0,2-1,1 1990-1991 -13,3-3,3-10,0 + 0,1 Främst är det 1984-1985 och 1987-1988 som avviker med fler skadade bilister än förväntat enligt modellen. Motsvarande gäller för i första hand 1986-1987 och 1990-1991. Med den stora förändringen mellan 1987 och 1988 i antal skadade bilister kunde man förvänta sig en större trafikökning än vad som var fallet (+ 5,5 %). Det motsatta gäller mellan 1990 och 1991 då förändringen i antal skadade bilister sjönk kraftigt samtidigt som trafiken i stort var oförändrad. Mellan åren 85-89 var trafikökningen i stort sett lika stor för varje period, medan däremot förändringen i både antal skadade bilister och trafikskadade uppvisar en klar fluktuation. Detta indikerar att det under denna period genomfördes en eller flera åtgärder som påverkar antalet skadade bilister i antingen positiv eller negativ riktning.

11 I tabellerna 4a och 4b redovisas residualerna då bensinleveranser är förklarande variabel. Tabell 4a Årlig procentuell förändring av antal trafikskadade, det predikterade värdet, residualen samt förändringen av bensinleveranserna. Period Förändring Predikterat Residual Förändring i antal värde i bensintrafik- leveranser skadade % % % % 1975-1976 + 4,7 + 3,5 1,2 + 5,7 1976-1977 - 4,6 + 1,9-6,5 + 3,9 1977-1978 - 2,5 + 0,9-3,4 + 2,8 1978-1979 - 6,2-2,2-4,0-0,6 1979-1980 - 1,9-4,6 + 2,7-3,3 1980-1981 - 3,8-3,0-0,8-1,5 1981-1982 + 3,6-1,0 + 4,6 + 0,7 1982-1983 + 2,7 + 0,7 + 2,0 + 2,6 1983-1984 + 4,1 + 1,9 + 2,2 + 4,0 1984-1985 + 0,2-1,0 + 1,2 + 0,7 1985-1986 + 4,6 + 2,8 + 1,8 + 5,0 1986-1987 - 5,4 + 1,4-6,8 + 3,4 1987-1988 +11,3 + 2,5 + 8,8 + 4,6 1988-1989 + 3,3 + 0,9 + 2,4 + 2,8 1989-1990 - 4,8-5,9 + 1,1-4,8 1990-1991 - 6,3 + 0,2-6,5 + 2,1

12 Tabell 4b Årlig procentuell förändring av antal skadade bilister, det predikterade värdet, residualen samt förändringen av bensinleveranserna. Period Förändring Predikterat Residual Förändring i antal värde i bensinskadade leveranser bilister % % % % 1975-1976 +10,2 + 5,4 + 4,8 + 5,7 1976-1977 - 4,6 + 3,1-7,7 + 3,9 1977-1978 - 1,6 + 1,6-3,2 + 2,8 1978-1979 - 6,9-2,8-4,1-0,6 1979-1980 - 4,7-6,3 + 1,6-3,3 1980-1981 - 6,6-4,0-2,6-1,5 1981-1982 + 2,1-1,1 + 3,2 + 0,7 1982-1983 + 2,4 + 1,4 + 1,0 + 2,6 1983-1984 + 6,6 + 3,2 + 3,4 + 4,0 1984-1985 + 7,8-1,1 + 8,9 + 0,7 1985-1986 + 4,6 + 4,5 + 0,1 + 5,0 1986-1987 - 3,1 + 2,4-5,5 + 3,4 1987-1988 +14,0 + 4,0 +10,0 + 4,6 1988-1989 + 2,6 + 1,6 + 1,0 + 2,8 1989-1990 - 5,0-8,2 + 3,2-4,8 1990-1991 -13,3 + 0,7-14,0 + 2,1 Den trend, som gällt sedan ungefär 1983, att realpriset i stort sett sjunkit och att samtidigt totala antalet trafikskadade och totala antalet skadade bilister ökat, bröts 1990 och 1991 då realpriset på bensin steg med 7,5 % respektive 3,3 % jämfört med åren innan samtidigt som antalet trafikskadade och antalet skadade bilister minskade. Detta kan ses i figur 1, som redovisar index i förhållande till 1975 för realpriset på bensin, trafikarbetet på det statliga vägnätet, bensinleveranserna, totala antalet trafikskadade samt totala antalet skadade bilister 1975-1990.

13 Index 1500* Trcñk - Bensinprls 1400* Bensinlevercnser 1300* 1200* 1100-1000 A 7 Skadade bilister \/ \A 9004 800*, I I I I I I I 1 75 77 79 81 83 85 87 89 91 Figur 1 Index för realpris på bensin, trafikarbete på det statliga vägnätet, bensinleveranser, totala antalet trafikskadade samt totala antalet skadade bilister 1975-1991. Index l975=1000.