Vindkraftsplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen Ulricehamns kommun

Vindkraftsplan Tematiskt tillägg till översiktsplanen Ulricehamns kommun ANTAGANDEHANDLING Upprättat 2010-11-19 Rev. 2011-20-25, 2012-06-18, 2013-03-01 och 2013-06-27

Medverkan Vindkraftsplan för Ulricehamns kommun har upprättats av planarkitekt Christian Bruhn. Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp och baserats på ett planeringsunderlag från Vectura. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret: Gunilla Pettersson Stadsarkitekt Christian Bruhn Planarkitekt Leila Aalto Planarkitekt Pär Norgren Miljöchef Peter Wredin Kommunekolog Anneli Sandberg Miljöinspektör Emel Tuna Miljöinspektör Uno Ekman Bygglovingenjör Lena Molander Fritidskonsulent Lisa Jensen Kultursekreterare Vectura Shahab Nassiri 010-484 60 36 Annica Magnusson 010-484 60 40 Johan Svensson 010-484 60 49 Anneli Svahn 010-484 60 39 Lena Lundkvist 010-484 52 07 Uppdragsledning Miljöutredning, rapport GIS-analyser, rapport Layout Granskning 2

Innehållsförteckning Innehåll 1 INLEDNING...4 1.1 ULRICEHAMNS KOMMUN...4 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE...4 1.3 NULÄGESBESKRIVNING...6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD...7 2.1 ALLMÄNT OM VINDKRAFTVERK...7 2.2 HÄLSA...9 2.3 VINDENERGIKARTERING... 10 2.4 RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK... 11 2.5 NATURMILJÖ... 12 2.5.1 Natura 2000-områden... 12 2.6 RIKSINTRESSEN FÖR NATUR-, KULTURMILJÖVÅRD, FRILUFTSLIV OCH KOMMUNIKATION... 13 2.7 ÖVRIGA INTRESSEN... 14 2.8 STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN... 14 2.9 TYSTA OMRÅDEN... 15 2.10 LANDSKAPSANALYS... 16 3 ANALYS... 24 3.1 HÄNSYN TILL BEBYGGELSE... 24 3.1.1 Isbildning... 25 3.2 SÄKERHETSAVSTÅND TILL VÄGAR OCH JÄRNVÄGAR... 26 3.3 LUFTFARTEN... 26 3.4 TOTALFÖRSVARET... 26 3.5 NATUROMRÅDEN... 27 3.6 KOMOSSE I TRANEMO, ULRICEHAMNS OCH JÖNKÖPINGS KOMMUN... 31 3.7 KULTURMILJÖOMRÅDEN... 35 3.8 LANDSKAPSBILD... 35 3.9 FRILUFTSLIV... 35 4 FÖRSLAG... 36 4.1 IDENTIFIERING AV VINDBRUKSOMRÅDEN... 36 4.2 PRIORITERING AV VINDBRUKSOMRÅDEN... 36 4.2.1Riksintresse för vindbruk... 39 4.3 Utpekade vindbruksområden... 41 4.3.1. Övrigt... 61 5 REGLER OCH REKOMMENDATIONER... 62 6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 64 6.1 MILJÖKONSEKVENSER OCH ANDRA KONSEKVENSER... 64 6.1.1Vindkraftsplanens innehåll och syfte... 64 6.1.2 Miljöbedömning... 64 6.2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 64 6.2.1Avgränsning av MKB... 64 6.2.2 Arbetsprocessen... 65 6.3 ALTERNATIVEN... 65 6.3.1 Nollalternativ... 65 6.3.2 Alternativ riksintresse för vindkraft... 65 6.3.3 Alternativ planförslag... 65 6.4 KONSEKVENSER... 66 6.4.1Nollalternativet konsekvenser... 66 6.4.2Alternativ riksintresse för vindkraft konsekvenser... 66 6.4.3Alternativ planförslag konsekvenser... 66 6.5 VAL AV INRIKTNING... 66 6.6 BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER... 66 6.6.1 Bedömning djur- och växtliv... 66 6.6.2 Bedömning Natura 2000... 67 6.7 MILJÖMÅL... 68 6.8 UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING AV DEN BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN68 REFERENSER... 68 BILAGOR... 69 BILAGA 1 FRILUFTSLIV OCH TURISM... 70 BILAGA 2 SKYDDSVÄRDA SKOGSOMRÅDEN... 71 BILAGA 3 KULTURLANDSKAP... 72 BILAGA 4 KULTURMILJÖVÅRD... 73 BILAGA 5 VÅTMARKER OCH SJÖAR... 74 BILAGA 6 UTBYGGNADSOMRÅDEN OCH INFRASTRUKTUR.75 3

1 Inledning 1.1 Ulricehamns kommun Ulricehamns kommun har cirka 23 000 invånare. Kommunens största tätort är Ulricehamn där cirka 10 000 av kommunens invånare bor. Orten utgör en knutpunkt i regionen av service, tjänster, arbetsplatser och handel. Kommunen har drygt 50 % av sin befolkning på landsbygden eller i mindre samhällen. Ulricehamn, som ligger i Sjuhäradsregionen i Västra Götalands län, har drygt 3 mil till Borås, 5 mil till Jönköping och 10 mil till Göteborg 1.2 Bakgrund och syfte Vind är en förnybar energikälla och bidrar inte till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom de är påfallande höga och syns vida omkring i de flesta landskap. Energikälla Vattenkraft 65,5 Kärnkraft 64,3 Vindkraft 1,4 Kraftvärme och import 14,5 Antal TWh Energimyndighetens uppskattning av elproduktionen i Sverige 2007 Den yta som behövs för detta motsvarar ca 1 500-3 000 km2 beroende på vilka vindlägen som väljs. För att nå målet 30 TWh år 2020 krävs en utbyggnadstakt med ca 150-400 vindkraftverk per år. Det kan då röra sig om vindkraftverk med en effekt på 2-5 MW eller som kommer att vara 100-180 m höga beroende på var de placeras. All energiproduktion kräver att markområden tas i anspråk. Planeringen av hur mark och vatten ska användas är ytterst kommunernas ansvar som prövar markens lämplighet för olika ändamål genom översiktsplaner och detaljplaner. Vindkraftplanen är ett led i arbetet med att planera för en framtida vindkraftutbyggnad i Ulricehamns kommun och ett led i arbetet med att långsiktigt ställa om energiförsörjningen i Sverige. Bakgrund: Riksdagen har beslutat att energipolitiken ska utformas så att den underlättar en omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det innebär att elförsörjningen i framtiden ska grundas på användningen av varaktiga, helst inhemska och förnyelsebara energikällor. Riksdagen beslutade i juni 2009 att det ska finnas planmässiga förutsättningar för att kunna producera 30 TWh vindel per år till 2020. Vindkraften svarar fortfarande för en mycket liten del av elförsörjningen i Sverige. Vid utgången av 2007 fanns det enligt Energimyndigheten 958 vindkraftverk med en installerad effekt på 830,6 MW. Produktionen för år 2007 blev ca 1,4 TWh, vilket motsvarar cirka en procent av den svenska elproduktionen. Hur mycket el som produceras från olika energikällor syns i tabellen nedan. 4

Höjdjämförelse mellan vindkraftverk och höga, kända byggnadsverk i Sverige. I kommunen finns flera möjliga lägen på land med goda vindförhållanden och relativt liten risk för störningar. Att klarlägga vilka områden som ska prioriteras för vindkraft är huvudsyftet med kommunens Vindkraftsplan och att översiktligt redovisa vilka konsekvenser och möjligheter en utbyggnad erbjuder. Syfte: Syftet med vindkraftplanen är att vara ett underlag till en strukturerad utbyggnad och ge riktlinjer för hur vindkraftetableringar kan anpassas till landskapet och andra markanvändningsintressen. Ett annat mål är att främja en långsiktigt god hushållning med mark. Energimyndigheten har pekat ut många områden i Ulricehamns kommun som riksintresse för vindbruk. I vindkraftsplanen tar kommunen också ställning till Energimyndighetens riksintresseanspråk. 5

1.3 Nulägesbeskrivning Ulricehamn har idag fyra vindkraftverk som är i drift. Det minsta verket uppfördes i slutet av 1990-talet i norra delen av kommunen, strax norr om samhället Älmestad. Verket har en effekt av 225 kw och en navhöjd på 46 meter. 2012 uppfördes tre vindkraftverk mellan Ulricehamn och Marbäck med en totalhöjd på 170 meter var och en sammanlagd effekt på 9 MW. Det dokument som tidigare har behandlat vindkraft i kommunen är gällande Översiktsplan 2001 för kommunen som antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21. Den reglerar vindkraftverksutbyggnaden på följande sätt: Med tanke på kommunens landskapsmässiga karaktär bör i första hand enstaka verk etableras som väl integreras i landskapet. Vid etablering av ett antal verk bör de i första hand placeras i grupper, i därför avsett område, istället för att vara spridda i landskapet. För att vindkraftsverken inte ska störa och stjäla vind från varandra, bör avståndet mellan verken vara sju gånger turbindiametern, dvs ca 300 400 meter. För att verken ska upplevas positivt i landskapet är utformningen viktigt. Använd ljus diskret färg på torn och rotor, ingen kommersiell reklam på verken, inkoppling på elnätet ska ske via markkabel. När det gäller grupper av verk så bör eftersträvas att verken får samma storlek, färg, typ och samma antal rotorblad samt samma rotationshastighet och riktning. Befintligt vindkraftverk i Ulricehamns kommun i Älmestad Enligt Översiktsplanen använder invånaren i Ulricehamns kommun 25 MWh/år. Detta ger en total elförbrukning av 555 GWh/år för hela kommunen inkluderat industrin vilket motsvarar att kommunen behöver ca 60 vindkraftverk på 3 MW om man räknar att dessa producerar ca 10 GWh/år och verk och man ska vara självförsörjande på energi. 6

2 Förutsättningar för vindkraftutbyggnad 2.1 Allmänt om vindkraftverk Rotordiameter Diametern på snurran som sitter på vindkraftverket. Snurran består av vingar/blad och bärarmar. Totalhöjd Höjden från marken eller vattenytan upp till vingspetsens högsta möjliga läge. Placering Vindkraftverk kan med fördel placeras i grupper för att utnyttja vindenergin bättre. Hittills har endast ett verk byggts i kommunen, men intresset för att bygga grupper har ökat på senare tid. Grundläggning Grundläggning på land är relativt okomplicerad och innebär små ingrepp i marken. Däremot innebär byggandet av tillfartsväg och kabeldragning till varje verk ingrepp i marken, ofta över längre sträckor. Detta kan påverka t ex vattenföring och fornlämningar. Några höjdbegrepp för vindkraftverk Begrepp Vindkraftverk Kraftverk som omvandlar vindenergi till elektrisk energi. Ett vindkraftverk omvandlar vindens rörelser till elektrisk energi. Vindkraften producerar el när det blåser mellan 3-25 m/s men är som mest effektiv vid vindstyrkor på 12 m/s. Navhöjd Höjden från marken eller vattenytan upp till turbinens nav på vindkraftverket. Anslutning till elnät Utbyggnad av vindkraft ställer stora krav på elnätet. Näten idag är huvudsakligen byggda som distributionsnät och är inte dimensionerade för att ta emot elproduktionen från vindkraften. Detta gör att det både behöver byggas nytt och byggas om. I kommunen ansvarar elnätföretagen Östra Kinds Elkraft, Vattenfall, Ulricehamns Energi, Falbygdens Energi och Herrljunga Energi för leveransen av elkraft. Svenska Kraftnät har tagit fram riktlinjer för hur vindkraftsanläggningar ska anslutas till elnätet. Dessa riktlinjer beskriver bland annat de villkor som gäller för att få ansluta till stamnätet. Placeringen av en ny ledning är lika viktig för hur utbyggd vindkraft påverkar landskapet som placeringen av själva vindkraftverken. Ledningens storlek och kapacitetskrav är beroende av framtida antal vindkraftverk och deras effekt. En ny ledning med 40 kv innebär att ca 30 MW effekt kan installeras. Det motsvarar ungefär 10 verk. Mer långsiktigt är att bygga minst en 130 kv ledning som kan hantera ett större antal verk. 7

Rivning När vindkraftverket är uttjänt och om det inte ersätts med ett nytt, rivs det relativt enkelt. Efter nedmontering, borttransport och materialåtervinning återstår endast fundamentet. Naturen är därmed i stort sett opåverkad, vilket är unikt jämfört med andra elproduktionsanläggningar. Det pågår för närvarande en utredning med stöd från Energimyndigheten angående dels den ekonomiska ansvarsfrågan, dels kostnaden för nedmontering av vindkraftverk Utveckling av vindkraftverk Utvecklingen under det senaste decenniet har gått mot allt större kommersiella kraftverk med högre effekt. Idag byggs kraftverk på upp till 3 4 MW på land. Ett sådant kraftverk har en navhöjd på ca 90 meter och rotordiametern är ca 100 meter, totalhöjden för detta verk blir cirka 150 meter. Anmälan Kommunens miljönämnd Vindkraftverk som inkl rotorblad är högre än 50 meter eller en gruppstation med två eller flera vindkraftverk. Varken tillstånd eller anmälan Enstaka vindkraftverk som inkl rotorblad är lägre än 50 meter Plan och bygglagen Bygglov Bygglov krävs om något av vidstående förhållanden gäller. Rotor > 3m högre än 20 meter över mark närmare tomtgräns än verkets höjd fast monterat på byggnad Bygglov krävs inte Om inget av förhållanden ovan gäller eller om tillstånd krävs eller söks enl. miljöbalken Vindveto Kommunens tillstyrkan krävs vid miljötillstånd för anläggning för vindkraft, från och med den 1 aug 2009, enligt en ny bestämmelse i miljöbalken (16 kap 4 ). Handläggning av vindkraftsärenden: Tillstånd Två vindkraftverk som inkl. rotorblad är högre än 150 meter eller gruppstation med minst sju vindkraftverk, som vart och ett inkl rotorblad är högre än 120 meter. Tillkommande vindkraftverk som vid successiv utbyggnad inom ett område överskrider tillståndsgränsen i hela området. Avsikten är att bibehålla kommunens inflytande över vilka ändamål mark- och vattenområden är mest lämpade för men samtidigt ta bort dubbelprövningen enligt MB och PBL. Tillstånd inte kan ges förrän kommunen har tillstyrkt ansökan. Undantaget gäller att regeringen kan tillåta vindkraftsanläggningar, som från nationell synpunkt är synnerligen angelägna att komma till stånd. Skäl för att inte tillstyrka en ansökan kan exempelvis vara att den inte stämmer överens med kommunens översiktsplan eller att området behöver regleras i en detaljplan. 8

2.2 Hälsa Buller En dominerande del av ljudet från ett vindkraftverk uppstår då bladen passerar genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud. Ljudet har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk. Men marken eller vattnet runt vindkraftverket påverkar också hur mycket ljudet minskar med avståndet. Generellt dämpar marken ljudet betydligt effektivare än vatten. Dessutom påverkar väder och vind hur ljudet breder ut sig. Hur vi uppfattar ljud från vindkraftverk varierar kraftigt. Det beror på variationer i vindens styrka, de meteorologiska förhållandena i övrigt och att andra ljud kan dölja ljudet från verken. Naturvårdsverket anger som riktlinjer att buller från vindkraftverket inte får överskrida ekvivalent ljudnivå 40 db(a) vid bostad under någon del av dygnet. Skuggor De skuggor som bildas av vindkraftverk är svepande, roterande skuggor från vingarna som rör sig snabbt och kan utgöra olägenheter i omgivningarna. Det är de långa växlande skuggorna som uppstår vid lågt stående sol som är mest störande. Skuggor är uppfattbara upp till 1,5 km avstånd men då som en diffus ljusförändring. Risken för skuggstörningar finns då vindkraftverken placeras från nordost över syd och till nordväst om bostäder. För att minimera att boende vid vindkraftverk drabbas av skuggor finns möjlighet att installera skuggreglering av vindkraftverken. Luft och klimat Då vindkraftverken är en ren och förnyelsebar energikälla bidrar etableringen till att minska utsläppen av luftförorenande och klimatpåverkande ämnen jämfört med om samma mängd el skulle ha producerats med t ex fossila bränslen. 9

2.3 Vindenergikartering För att bestämma vindenergitillgången eller medelvinden på olika platser kan man kartera vindresursen. Detta betyder att vindarna på höjder för vindkraftverk beräknas för ett genomsnittsår så att energifångningen från ett tänkt vindkraftverk kan beräknas. Som komplement till de uppgifter som kan fås från vindkarteringen behöver vindtillgången vanligen bestämmas noggrannare med vindmätningar. Dessa görs för att få säkra uppgifter om vinden för att beräkna vindproduktionen, men också för att få uppgifter om turbulens som påverkar verkningsgraden av vindkraftverk. Länsstyrelsen i Västra Götaland lät 1999 göra en vindenergikartering för länet. Karteringen har sedan kompletterats och reviderats fortlöpande. Denna vindkraftsplan tillämpar en vindkartering på 103 meter höjd och vindförhållandena i Ulricehamns kommun anses vara goda, vilket illustreras av nedanstående karta över den beräknade årsmedelvinden på 103 meters höjd. Ett av Energimyndighetens kriterier för att klassa ett område som riksintresse för vindbruk, är att det skall blåsa mer än 6,5 m/s. I Ulricehamns kommun är det endast i Ätradalen och runt sjön Åsunden som den beräknade vindenergin på 103 m understiger 6,5 m/s. I större delen av Ulricehamns kommun bedöms därför förutsättningarna för vindbruk vara goda. 10

2.4 Riksintresse för vindbruk I maj 2008 tog Energimyndigheten beslut om riksintresseområden för vindbruk. Riksintressen är särskilda områden eller anläggningar som har ett stort värde eller stor betydelse i ett nationellt perspektiv. Åtgärder som påtagligt kan komma att skada ett riksintresse får inte komma till stånd. Ett utpekande av riksintresse innebär ett anspråk på att ett område antingen ska bevaras eller nyttjas på ett visst sätt. Olika centrala verk som Naturvårdsverket, Trafikverket, Fiskeristyrelsen o.s.v. har enligt Miljöbalkens 3:e kapitel att ange områden som man bedömer vara av riksintresse. Vindbruk är utpekat av Energimyndigheten som riksintresse enligt MB 3 kap 8, dvs områden särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion. I denna vindkraftsplan tar kommunen ställning till Energimyndighetens riksintresseanspråk. Ytor markerade med grått på kartbilden visar områden som i maj 2008 har utpekats av Energimyndigheten som riksintressen för vindbruk. 11

2.5 Naturmiljö Ulricehamns domineras av stora områden med produktionsgranskog. Det finns i detta landskap avsnitt med förhöjda naturvärden. I stora drag kan dessa naturmiljöer beskrivas enligt följande: Odlingslandskap - i denna mellanbyggd på kanten av småländska höglandet och i randen av västgötaslätten finner vi ett varierat och stundom ålderdomligt odlingslandskap. Av särskilt intresse kan nämnas de stäppartade torrängar som finns i de riksintressanta Ätradalen och Hössnadalen. I odlingslandskapet förekommer det också ett stort antal kalkpåverkade rikkärr med en värdefull flora. Lövskogar - Större ädellövskogsområden finns framförallt i anslutning till de stora sjöarna Åsunden Yttra Åsunden och Sämsjön. Dessa är på många håll lundartade med en rik fältflora t ex lungört och gulsippa. Sumpskogar - Ulricehamn är mycket rik på sumpskogar. Flera av dessa är klassade som nyckelbiotoper enligt skogsstyrelsens inventering. Här finns ett flertal barrsumpskogar. Särskilt intresse utgör klibbalskogar som särskilt väster och norr om Tolken finns i större sammanhängande områden. Bitvis finns rikare partier med stort inslag av ask. Sjöar - Ulricehamn är en relativt sjörik (46 sjöar större än 5 ha) kommun: Åsunden och Torpasjön är de mest kända och är klassade som riksintresse för naturvården. Dessa är fiskrika och hyser bl a en god population av fiskgjuse. Både storlom och smålom, som båda häckar i kommunen, kan ses fiska i sjöarna. Vattendrag - Flera större åar, såsom Tidan, Viskan och Ätran har sina källflöden i Ulricehamn. Det finns även en stor mängd mindre vattendrag varav flera har strömmande partier. Vattendragen är viktiga för strömstare, forsärla, öring samt flodpärlmussla. Våtmarker - Det västliga läget i landet innebär en hög nederbörd och en låg avdunstning. Detta har skapat en stor mängd våtmarker där Komosse och Äramossen är de mest kända. 2.5.1 Natura 2000-områden Natura 2000-nätverket av EU:s mest skyddsvärda naturområden finns i alla medlemsländer för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. I Sverige finns nära 4 100 områden som utpekats som Natura 2000- områden. Syftet är att värna om fåglar, naturtyper och livsmiljöer (habitat) samt vissa andra arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 bygger på två EU-direktiv (Habitatoch Fågeldirektiven). Sverige och övriga EU-länder ska föreslå områden med naturtyper och arter som är av gemensamt intresse för EU. Sverige har ansvar för att områden som ingår i Natura 2000-nätverket får den skötsel de behöver och att naturvärdena bevaras. I Sverige har Natura 2000-områden skydd i Miljöbalken, ofta i kombination med föreskrifter för naturreservat, olika typer av avtal med markägare etc. Det innebär att det krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka de utpekade arterna och livsmiljöerna i ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte om verksamheterna eller åtgärderna direkt hänger samman med eller är nödvändiga för den skötsel och förvaltning som behövs i området vilket beskrivs i respektive områdes bevarandeplan. I Västra Götalands län finns 408 Natura 2000-områden. Nätverket kan komma att kompletteras med flera områden, främst marina. I Ulricehamns kommun finns 32 utpekade Natura 2000-områden av varierande storlek, där Komosse (47 km 2 ) samt Ära- och Rullamossen (2,6 km 2 ) är de till ytan mest omfattande. De två sistnämnda är utpekade enligt fågeldirektivet. 12

13 2.6 Riksintressen för natur-, kulturmiljövård, friluftsliv och kommunikation Inom kommunen finns ett flertal områden som klassas som riksintresse på grund av deras natur- eller kulturmiljövärden eller av hänsyn till deras betydelse för friluftslivet. När ett område pekas ut som riksintresse för natur- eller kulturmiljövård, så innebär detta att området ska skyddas så långt möjligt mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön respektive friluftslivet. För riksintresse friluftsliv se bilaga 1. Väg 40 och förstudieområdet för Götalandsbanan är utpekade som riksintressen för kommunikationer.

2.7 Övriga intressen I Ulricehamns kommun finns många bevarandeintressen som inte klassas som riksintressen såsom värdefulla kulturlandskap, värdefulla skogsområden samt områden som är viktiga för friluftsliv och turism. De presenteras i de kartorna i bilagorna. 2.8 Stora opåverkade områden I Ulricehamns kommun finns områden som av Länsstyrelsen utpekats som stora opåverkade områden enligt 3 kap. 2 i Miljöbalken. Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploatering eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. I kommunens översiktplan finns inte stora opåverkade områden redovisade, men som framgår av ovanstående karta har Länsstyrelsen identifierat drygt två tredjedelar av kommunens yta som opåverkade områden. Kartan nedan visar stora opåverkade områden enligt Länsstyrelsens bedömning. 14

2.9 Tysta områden Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram ett underlag för kommunerna i länet som visar var det förekommer buller, såsom väg-, tåg- och flygplansbuller, och där bullernivåerna överskrider 30 dba (se kartan). De områden som inte är bullerstörda enligt denna inventering presenteras på nedanstående karta som möjliga tysta områden. Buller från eventuella motorbanor, skjutbanor och dylikt beaktas således inte. 15

2.10 Landskapsanalys En landskapsanalys är en metod för att ta fram kvaliteterna i ett landskap och kan användas både för att bevara och för att utveckla ett landskap. En mycket viktig aspekt att studera när man ska etablera vindkraft är landskapsbilden. Hur man upplever ett landskap är subjektivt, eftersom man tolkar landskapet utifrån sina egna erfarenheter och behov. Det är ändå nödvändigt att försöka beskriva och analysera landskapets olika karaktärer och värden för att ta reda på hur tåligt eller sårbart det är för vindkraftsetableringar. På så sätt kan man hitta platser i landskapet som bedöms vara lämpliga för vindkraft och givetvis även landskap som är alltför sårbara. Vid en landskapsanalys bör man studera landskapets värden. När många människor uppfattar något som värdefullt, kan man tala om allmänna värden. Sådana värden kan vara kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. Kunskapsvärden eller vetenskapliga värden kan vara värdefulla fornlämningar eller biotoper, det vill säga livsmiljöer för djur och växter. Upplevelsevärden handlar om att olika landskap ger upphov till olika känslor som till exempel igenkännande, nyfikenhet, hemkänsla och beundran. Människor upplever således landskapet olika eftersom de har olika bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar. Bruksvärden handlar om hur områden kan användas för exempelvis jordbruk, undervisning eller turism. Den geografiska fördelningen av de olika landskapskaraktärerna i Ulricehamns kommun redovisas i följande text. 16

Beskrivning Ätrans vattensystem Detta område kännetecknas av sina grunda sjöar och delvis meandrande, delvis uträtade vattendrag med litet fall och låg flödeshastighet, omgivna av flacka alternativt småkuperade, ofta fuktiga betes- eller slåtterängar. Ätrans vattensystem berörs av starka bevarandeintressen, t ex i form av Ätrandalen där det är småkuperat odlingslandskap med slänter som består av barrträd och lövträd, Hössnadalen som är ett flackare landskap och består av gammal sjöbotten där lövträden dominerar i dalsänkorna medan granen återfinns högre upp på kullarna. I området finns Natura 2000 och naturreservat. Karaktären är regionalt unik. Bedömning Trots områdets relativa storskalighet och ganska låga komplexitet kan exploateringar i alltför nära anslutning till vattendraget komma att visuellt skada områdets karaktär. Etablering av verk på höjderna påverkar också landskapet men en måttlig utbyggnad bedöms vara acceptabel och kan därför förespråkas framför etableringar i dalsänkorna. 17

Beskrivning En mycket markerad och signifikant höjdrygg, till allra största delen täckt med lövskog. Området är relativt småskaligt och högkomplext sett i sina mindre beståndsdelar, medan kullen som helhet framträder som ett storskaligt objekt betraktad utifrån lägre delarna av kommunen såsom Åsunden. Rude kulle skyddas i sin helhet av riksintressen för natur- och kulturmiljövården. Den har också rekreativa värden. Värdet ur landskapsbildssynpunkt ligger till stor del i kullens solitära placering och karaktär av landmärke, varigenom den på ett tydligt sätt bryter av ett annars flackt område, med en positiv omväxlingseffekt som resultat. Rude kulle Bedömning Rude kulle och dess nära omgivning bedöms inte vara en lämplig plats för en vindkraftetablering med tanke på dess natur- och kulturmiljövärden samt den oacceptabla landskapsbildspåverkan. Rude kulle från Marbäcksviken 18

Beskrivning Denna landskapstyp är varierande (har hög komplexitet) och huvudsakligen småskalig i sin struktur. Betade marker varvas med såväl mindre skogspartier som uppodlade fält. Topografin är relativt kuperad. Det finns bitvis intressen för natur- och kulturmiljövård i detta område, som ofta även har rekreativa värden. Småskaligheten och den höga komplexiteten gör landskapsbilden tilltalande. Mosaiklandskap Bedömning Även om mosaiklandskapet karakteriseras av en viss småskalighet är denna inte så utpräglad att vindkraft skulle innebära en stor visuell skalkonflikt. Vindkraftverk uppe på höjderna kan komma att synas på långt avstånd, men samtidigt är detta ett logiskt läge med tanke på de åtminstone lokalt goda vindförhållandena 19

Beskrivning Den omväxlande övergångszonen utgörs av skogklädda höjder och däremellan dalar och sänkor med öppen hävdad mark, lövskogar eller långsträckta sjöar. Komplexiteten är mycket hög och överblickbarheten stor, vilket ger landskapet storslagna vyer och perspektiv, såväl från dalgångarna som från höjderna. Inslaget av långsträckta lövskogar förstärker landskapets unika prägel. Övergångszon från odlings- och lövskogsmarker till skogsbygd dominerad av stora sjöar Bedömning Etableringar av vindkraftverk i denna miljö skall i första hand hänvisas till de skogklädda höjderna eftersom stora vindkraftverk som skalreferens skulle förta dramatiken i topografin och hota balansen mellan naturlandskapet och det odlade landskapet. Översiktsbild över stor sjö och övergång från odlingslandskap- och lövskogsmarker till skogsbygd. 20

Beskrivning Detta område kännetecknas av en mestadels skogsklädd och backig terräng. Även om skogsområdena i sig är tämligen homogena och storskaliga är topografin komplex och småskalig. Små odlade ytor, insprängda i skogen, ökar ibland landskapsbildens komplexitet. Skogsbygden är till viss del förknippad med intressen avseende naturvård och rekreativa intressen. Bedömning Den visuella tåligheten för ingrepp av typen vindkraft anses vara hög då skogen till stor del skymmer ingreppen. Man bör dock beakta att sedda från öppna områden kan mindre tilltalande visuella effekter uppstå med vindkraftverk som sticker upp över trädtopparna. Terrängens varierande höjdprofil kan också göra att verken inom en eventuell grupp hamnar på olika höjd, vilket riskerar att ge ett rörigt intryck. Vid etableringar i denna karaktär är det viktigt att iaktta försiktighet i anslutning till de öppna odlingsområdena samt att undvika områden som är av större betydelse för miljövård och friluftsliv. I övrigt bör skogsbygden vara ett visuell sett lämpligt alternativ för vindkraftetableringar. Ulricehamns kommun består till stor del av skogslandskap där marken inte är skyddad av andra bevarandeintressen. Kuperad skogsbygd Kuperad skogsbygd 21

Beskrivning Denna landskapstyp kännetecknas av flacka landskap med låga buskar och träd. Områdena är ofta otillgängliga och erbjuder en varierad biotop. Myrmarkerna skyddas också ofta av någon form av områdesskydd. I kommunen finns Komosse som är en stor myrmark och skyddad av Natura 2000. Komosse ligger högt, ca 350 meter över havet och hela området är ca 47 km 2 ödslig vildmark med olika typer av myrar, vattendrag, skogsområden och fastmarksöar. Myrmark Bedömning I och med att området är flackt och endast har låg vegetation samt innehåller många olika biotoper och är oexploaterat är landskapet extra känsligt för storskaliga ingrepp. Vindkraftverk kan synas på långa avstånd från stora öppna myrmarker. Myrmark 22

Sammanfattning Olika landskap tål vindkraftverk olika mycket. Kommunens uppfattning är att mest känsligt är stora, ödsliga, vildmarksbetonade områden med storslagen landskapsbild dvs vyer. I Ulricehamn utgör Komosse ett sådant område. Området berör direkt Tranemo, Ulricehamns och Jönköpings kommuner samt Västra Götalands och Jönköpings län och beskrivs närmare i kapitel 3.6. Minst känsligt torde ett storskaligt åkerlandskap vara då det har en ganska industriell prägel. Ett mellanting är exempelvis Ätradalen. Ätradalen utgörs av ett relativt småskaligt och ålderdomligt odlingslandskap rikt på olika naturmiljöer knutna till odlingslandskapet. Den mest intressanta landskapsbilden har man i området från strax söder om Dalum upp mot Humla där dalgången är relativt smal med en meandrande Ätran i en central roll i dalen. Både söder och norr därom blir landskapet mer storskaligt och därmed bedöms detta tåla mer av vindkraftverk än de mellersta delarna. 23

3 Analys 3.1 Hänsyn till bebyggelse Buller Buller från vindkraftverk är av två typer; mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk idag är av aerodynamiskt ursprung och uppkommer av bladens passage genom luften. Det är främst vid vindstyrkor på 3-8 m/s som ljud från vindkraftverk kan uppfattas. Vid starkare vindar kan ljudet ofta maskeras av vindbrus från bland annat träd. Bullerstörningar Bullerstörningar från vindkraftverk kan ofta vara svåra att värdera, dels på grund av den skiftande karaktären på ljudet, vilket ger en varierad spridningsbild beroende på olika frekvensinnehåll och dels på grund av att ljud upplevs mycket olika av olika personer. Forskning och studier av medicinska effekter av vindkraftsbuller visar att en negativ attityd till bullerkällan ökar risken för störning, att risken att störas av vindkraftsljud var större om man såg vindkraftverk från sin bostad än om man inte kunde se några verk. Studier visar också att inga negativa hälsoeffekter kan kopplas direkt till vindkraftsljudet. Trots detta så kan det finnas risk för att psyko-fysiologisk återhämtning hindras, vilket på lång sikt kan leda till ohälsa. Naturvårdsverket skriver följande i sin information om buller från vindkraft: Upp till 20 procent upplevde sig som mycket störda vid ljudnivån 37,5-40 dba. Vid en ljudnivå på 40 dba för vindkraftljudet, är sannolikheten för störning 25 procent på landsbygd med låg bakgrundsnivå och 15 procent i område med villabebyggelse. Naturvårdsverket anser därför att 40 dba utomhus vid bostäder inte bör överskridas. Skyddsavstånd/ Riktvärde Ingen myndighet har fastställt något skyddsavstånd från vindkraftverk till omgivande bebyggelse för skydd mot buller, utan detta prövas från fall till fall vid tillståndsprövningen. Det är riktvärdet för buller som styr hur nära bostäder vindkraftverk placeras. Det riktvärde som tillämpas för buller utomhus från vindkraftverk vid tillsyn och prövning är i de flesta fall 40 db(a) mätt eller beräknat som ekvivalentnivå vid bostäder. Även enligt etablerad rättspraxis i domar från Miljööverdomstolen ska en ekvivalent ljudnivå om 40 db(a) gälla som villkor utomhus vid bostäder, oavsett vilken tid på dygnet som störningen uppkommer. I de fall områden har pekats ut som extra känsliga i kommunen kan det vara aktuellt att tillämpa högre krav som 35 dba vid fasad. Detta gäller framför allt områden som är viktiga för friluftslivet. I Ulricehamns kommun bedöms Komosse naturreservat vara ett sådant område. Skuggpåverkan Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. När vindkraftverk skall etableras bör dock Boverkets rekommendation för riktvärde inte överskridas vid bostadsbebyggelse. Detta innebär att verken ska placeras på så vis att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte överstiger 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år eller 30 minuter/dag, vid befintliga uteplatser, eller om sådana saknas i ett område om 5x5 meter intill befintliga bostadshus. Den faktiska skuggeffekten går inte att beräkna, eftersom den framtida väderleken inte går att förutsäga med den exakthet som krävs. Däremot kan man beräkna den sannolika skuggeffekten med hjälp av statistik på soltimmar och vindstatistik. Det vanligaste är dock att man räknar på den astronomiskt sett maximalt möjliga skuggeffekten ( worst case ) som är den teoretiskt beräknade tid då solen lyser från soluppgång till solnedgång från en molnfri himmel, rotorytan står vinkelrätt mot solinstrål- 24

ningen och vindkraftverket är i drift. Nuvarande beräkningsmodeller har en hög exakthet därför bör gränsvärde användas i beslut. Om beräkningarna visar att risk finns för att riktvärdena för skuggtid kommer att överskridas ska verken förses med teknisk utrustning, s.k. skuggurkoppling, som stoppar verken under känsliga tidsperioder och begränsar skuggpåverkan så att riktvärdena kan innehållas. 3.1.1 Isbildning För att minimera risker för att allmänhet och egendom ska komma till skada är det lämpligt att det finns ett riskavstånd mellan ett vindkraftverk och platser där människor ofta vistas. När man på ett allmänt plan diskuterar säkerhetsfrågor kring vindkraftverk avser man vanligen risken för att delar eller om vintern hård snö och is ska falla ner. Med hänsyn till att människor kan röra sig i områden med vindkraftverk där det finns risk för regelbunden isbildning är det lämpligt att verken utrustas så att riskerna med iskast minimeras. Det kan man göra genom att förebygga att isbildning uppstår eller genom att förse verken med issensorer som direkt kan stanna verken om det uppstått isbeläggning eller finns risk för sådan. Is kan avlägsnas om det finns avisningssystem på verket eller vädret gör att isen lossnar på ett naturligt sätt. För att minska risken för olyckor på grund av iskast kan ett ljud- och ljussignalsystem varna när verk startas upp. Risken för att träffas av is kan också minskas kraftigt genom att besökare närmar sig vindkraftverket från uppvindssidan. Det är i allmänhet bra att med skyltar informera människor som rör sig i närhet av vindkraftverken, särskilt om rekommenderat säkerhetsavstånd och eventuella särskilda riskzoner. Skyddsavståndet till bebyggelse bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd för att minimera eventuella olyckor. förhållanden återfinns den sämsta miljön ur isbildningshänseende längs kusterna. Samtliga tillstånd nedan måste uppfyllas för att risk skall uppstå Yta som ger fäste för is Vindhastigheter mellan ca 3-25 m/s Hög luftfuktighet Låg lufttemperatur ca 100% lägre än 0oC Varningsskyltar som varnar för fallande föremål (is eller liknande) bör sättas upp vid tillfartsvägar och närbelägna större stigar. Säkerhetszonen bör vara cirka 300 meter kring ett stort vindkraftverk. Samtidigt är det viktigt att zonen inte får formuleras så att allmänheten tvekar att nyttja området. Den är endast tänkt att vara till för att man ska observera eventuell fara vid särskild väderlek. Risken för isbildning i Ulricehamns kommun anses vara liten. Den största risken finns i miljöer med hög luftfuktighet (ca 100 %), temperaturen skall vara under 0 0 C och en obehandlad yta på vindkraftrotorn. I svenska 25

3.2 Säkerhetsavstånd till vägar och järnvägar Skyddsavståndet till allmän väg bör enligt Trafikverket vara minst vindkraftsverket totalhöjd, dock minst 50 meter oavsett vägtyp. Ett lämpligt avstånd fastställs efter samråd med Trafikverket och andra berörda. Avståndet mellan järnvägbank/kontaktledning bör vara minst totalhöjden på vindkraftverket, d v s tornhöjden plus halva rotorbladsdiametern, dock minst 50 meter. Säkerhetsfrågorna är kopplade till tågtrafikledning och kontaktledningarna. Vid vindkraftsutbyggnad behöver det prövas i varje enskilt fall om det finns risk för störning av radiotrafiken. Innan ett vindkraftverk placeras invid en järnväg krävs därför samråd med Trafikverket och andra berörda. 3.3 Luftfarten Vid uppförande av höga objekt gäller restriktioner för att flygverksamheten vid en flygplats skall fungera säkert. Vindkraftverk kan dels utgöra ett fysiskt hinder för flyget, dels påverka radiosignaler för kommunikation, navigation och övervakning. Störningar kan uppstå genom att utsända signaler reflekteras mot vindkraftverkens torn och rotorblad. De reflekterande signalerna kan därmed orsaka utsläckning eller förvrängning av signalen. Restriktionsområdet runt en flygplats gäller samtliga byggnadsverk och består av tre typer av ytor, där den tillåtna byggnadshöjden är begränsad, för att säkerställa inflygning och landning. Det finns även en säkerhetszon för radioanläggningarnas verkningsområden. Den zon som har den största utbredningen kallas för MSA-yta (Minor Sector Area) och sträcker sig i en radie på ca 55 km runt respektive flygplats. Ulricehamns kommun berörs av MSA- ytan för Göteborgs, Jönköpings och Falköpings flygplats vilket kan innebära höjdbegränsningar för vindkraftverk. Även Timmele flygplats kan påverka förutsättningarna för etablering av vindkraft i Ulricehamns kommun. Sakägarna inom luftfartssektorn behöver därför ges möjlighet att yttra sig inför en vindkraftetablering. I arbetet med att identifiera lämpliga områden för vindbruk används bland annat den säkerhetszon runt Timmele flygplats (bilaga 6), som återfinns i kommunens Översiktsplan, som restriktion för etablering av vindkraftverk. 3.4 Totalförsvaret Vindkraftverk kan negativt påverka försvarets olika tekniska system, som radiolänkar, radaranläggningar och signalspaningssystem. Störningar kan till exempel uppstå genom att utsända radarsignaler reflekterar mot vindkraftverkens torn och rotorblad, så att signalerna ger upphov till fel bäringsinformation alternativt utsläckning av signalen. Även delar av samhällets civila funktioner kan påverkas negativt i de sammanhang där man nyttjar försvarets radar- och sambandssystem. Vindkraftverk kan dessutom utgöra ett fysiskt hinder för flyget. Till havs och på land finns områden som försvaret behöver för övningar eller för övriga ändamål. Generellt bör vindkraftverk inte lokaliseras i närheten av skjut- och övningsfält, samt i anslutning till spanings-, och kommunikations- och underrättelsesystem eller för nära radaranläggningar. Vidare har försvaret officiella och hemliga riksintresseområden där deras intressen ges företräde framför annan användning av mark- och vattenområden. Försvarsmakten har i beslut 2010-10-04 meddelat ett antal stoppområden i anslutning till försvarets flygplatser. I dessa områden får för närvarande inga vindkraftverk uppföras. Inga stoppområden finns i Ulricehamns kommun. Försvaret ska vara remissinstans för alla vindkraftsansökningar och planer. Plan- och bygglovsärenden ska remitteras till Försvarsmakten om vindkraftverken är bygglovspliktiga (20 meter och högre), både till havs och på land (anmälningsärenden enligt miljöbalken omfattas av samma remiss). Tillståndsärenden enligt miljöbalken ska remitteras till För- 26

svarsmakten av Länsstyrelsen. Prövningen görs ur ett flertal aspekter; övningsverksamhet, militär luftfart, telekonflikter, störningar mot spanings- och sensorsystem med mera. Miljö- och byggnämnden ska för plan- och bygglovsärenden, för vindkraftverk, skicka en remiss direkt till Försvarsmaktens högkvarter. I remissen är det viktigt att koordinaterna anges för vindkraftverkens placering. Försvarets yttrande ska inkomma till kommunen innan miljö- och byggnämnden ger bygglov. När bygglov beviljats ska detta delges Försvarsmakten, för att bereda myndigheten möjlighet att överklaga. Försvaret bör därför vara remissinstans för i princip alla vindkraftsansökningar och planer. Plan- och bygglovsärenden ska remitteras till Försvarsmakten för så kallad hinderprövning om det är fråga om vindkraftverk som är 20 meter och högre, både till havs och på land. Hinderprövningen görs ur ett flertal aspekter; övningsverksamhet, militär luftfart, telekonflikter, störningar mot spanings- och sensorsystem med mera. 3.5 Naturområden Kommunens ställningstagande är att inga vindkraftsverk placeras inom skyddade områden som natura 2000, naturreservat, djur- och växtskyddsområden eller biotopskyddsområden. Det bör även finnas ett minsta avstånd om 500 m till skyddade områden. För Komosse området föreslår planen en skyddszon på 2,5 km i norra ändan som utökas till 4 km i sydvästläge. För övriga Natura 2000 områden föreslår planen en skyddszon på 750 meter. Vid identifiering av intressekonflikter bör värden för biologisk mångfald särskiljas från värden för opåverkade naturlandskap. Natura 2000-områdena Lilla Rydet, Brunsered, Hulegärde, utgörs av odlingsmiljöer i höjdlägen i östra delen av kommunen. Dessa har dock mer än 750 m till närmsta vindkraftsområde. För oskyddade områden som nyckelbiotoper bör samråd ske i prövningen om dessa tex behöver skyddsavstånd eller om de utgör objekt för reservatsbildning eller biotopskydd. I arbetet med planen har man i största möjliga mån undvikit att lägga vinkraftsområden inom naturområden i enlighet med databaser såsom Länsstyrelsens informationskarta och skogsstyrelsens skogens pärlor. Dessa kartskikt täcker i huvudsak in de botaniskt intressanta naturmiljöerna. Övriga botaniska lokaler bör ses som detaljer som inte är avgörande för en översiktplans val av områden för vindkraftsparker utan får hanteras i skedet med anmälnings-/tillståndsprövning. Det är av denna anledning en del sumpskogar och någon nyckelbiotop hamnat innanför en områdesgräns för vindkraftspark. Hotspots (särskilda områden med högre koncentrationer av arter och/eller individer): Det finns inga tydliga hotspots men större mängder av rovfåglar. Särskilt Ätradalen med Åsundenssjöarna är av intressantare karaktär för sällsynta arter. Fladdermöss För fladdermöss har det visat sig att det bara är vissa arter som har en ökad frekvens av kollisioner med vindkraftverk. Detta gäller framförallt flyttande arter. Dessutom är det flest olyckor under höstflyttningen augusti-september under särskilda väderbetingelser, med låga vindstyrkor och nordlig vind. De flyger ej heller vid nederbörd. Insekter kan under vissa förutsättningar lockas till vindkraftverken vilket kan leda till att fladdermöss samlas vid dessa för att jaga. Förekommande arter i Ulricehamn är Stor fladdermus, långörad fladdermus, nordisk fladdermus, sydfladdermus, fransfladdermus, vattenfladdermus, mustacsh-/brandts fladdermus, dvärg fladdermus, trollfladdermus, gråskimlig fladdermus. Områden där fladdermus observerats mest är Åsundenområdet och Ätradalen. Ätrans mynning i Åsunden med Ulricehamns stad uppvisar en rik fladdermus fauna med ca 11 observerade arter. Sydfladdermus och ev. 27

Leislers fladdermus är observerades i området 2010. Dessa har eftersökts 2011 men utan framgång. Fransfladdermus observerades vid Sörsjön 2011. I övrigt är det inte mycket känt om fladdermusfaunan i kommunen. Ätradalen är en flitigt använd flyttväg för stor fladdermus, trollfladdermus, gråskimlig fladdermus och dvärgfladdermus. Ett relativt individrikt sträck passerar Åsundens norra spets under vår och höst. Fåglar För fåglar är det framförallt stora fåglar, främst rovfåglar som kolliderar med vindkraftverk i större omfattning. Även vissa småfåglar, som svalor och tornseglare, har en höjd frekvens av kollisioner. Konsekvensen är störst för ovanliga fågelarter som föder fram få ungar vilket gäller för exempelvis rovfåglar och lommar. Man måste således både väga in risken för kollisioner liksom konsekvensen av dessa. Anledningen till att just rovfåglar och svalor har en högre frekvens i olyckor beror troligtvis på deras jaktbeteende. Kunskapen är fortfarande låg om dessa aspekter. En sträckled går i öst-västlig riktning. Denna utgörs av bl a änder och möjligen vadare. Detta försiggår nattetid och ganska lite är känt om detta. En tydligare sträckled går i nord-sydlig riktning. Sträcket kan gå ganska brett men det förefaller som om dalgångarna medför att 8000 tranor sträckar söderut via Ätradalen. Storlom Ca 9 par häckar i kommunen i näringsfattiga sjöar. Oftast är dessa källsjöar. Viss rörelse av storlom sker mellan sjöarna då sk. flockning av lommar kan ske under häckningssäsongen. Med detta menas att en sjö med ett par lom kan få besök av andra lommar som bara tillfälligt uppehåller sig i sjön. Sjöar som uppvisar större flockningar än 10 fåglar är Trehörningen, Lönern, Vinsarpssjön, Jogen, Tolken och Sämsjön. Det råder stor osäkerhet kring detta beteende och var dessa lommar kommer ifrån. Det troligaste är att det rör sig om något slags socialt beteende. Smålom Säkra eller troliga häckningar är endast kända från Äramossen och Komosseområdet. Sammanlagt är tre häckande par eller ensamma fåglar som visat beteende som tyder på häckningsförsök, observerade under 2010-2011 i dessa områden. I Komosseområdet finns det dock flera gölsystem som inte är undersökta. Historiskt har det funnits flera mindre gölar utanför dessa områden där smålom påträffats men dessa har stått tomma vid de besök som gjorts under 2000-talet. Komosse hyser även smålommar i Jönköpings kommun som troligen fiskar i Åsunden Smålommen fiskar huvudsakligen i Åsunden och Sämsjön. Flera par har setts fiska under häckningstid. Äramosselommarnas flygvägar mellan häckningsgölar och fiskesjöar är mer eller mindre klarlagda genom undersökningar 2009 och 2010.. Dessa går rakt västerut från Äramossen till Åsunden vid Ulricehamn. Observationer tyder även på en mindre frekventerad flygrutt mot sydväst, via Pinebodalen, mot Marbäck. Flygningar har även observerats mellan Åsunden och Sämsjön. Komosse s lommar flyger troligen även de mot Åsunden men det är inte helt klarlagt. Flygande lommar har setts flyga frekvent mellan Timmerhultamossen (NV del av Komosse) och Äramossen. Smålom har setts flyga mot väster över Grönahögs kyrka. Vid Marbäck har smålom sett flyga mot OSO. Flygtrafik har också setts i syd-sydostlig riktning från Sämsjön, d.v.s mot Tranemo kommun. Det finns dock bara en lokal rapporterad från Tranemo under senare år, Sjötofta. Dessa observationer kan ge en hint om var flygleder kan tänkas finnas. Även smålommarna visar upp ett flockningsbeteende likt storlommarna, både ute på Åsunden men även på häckningsplatserna. Trana Ca 50-75 par häckar i kommunen; kanske ännu fler. Ett ganska omfattande sträck passerar vår och höst i nord-sydlig riktning. Strecket går på 28

ganska bred front med viss koncentration till Ätradalen. Beroende på vindar kan det förskjutas åt väster eller öster. Nattskärra Sällsynt och ej årlig. Endast under ett år under 2000-talet har ett par uppträtt. Detta skedde i Åsundenområdet. Orre Orren är ganska spridd i kommunen. Spelplatser förekommer bl a i anslutning till Äramossen och Komosse men spel från en eller flera tuppar kan höras på flera håll, särskilt nära mossmarker. Mörkertalet är förmodligen stort. Tjäder För tjäder är mörkertalet ännu större än för orren. Fynd enligt artportalen finns framförallt öster om Ätradalen. Med hänsyn till aktiva fågelskådare i kommunen är detta troligen en bild som återspeglar ornitologernas aktivitet snarare än en verklig fördelning. Områdena öster om Ätradalen är dock förhållandes rika på mossmarker med för tjädern intressanta randskogar varför det kan finnas en viss tyngdpunkt av tjäder i dessa marker. Fem spelplatser är kända under 2000-talet. Med tanke på de observationer som görs av tjäder på spridda platser bör det finnas fler spel att hitta. Ugglor Förekommande ugglor under häckningstid är berguv, pärluggla, sparvuggla, kattuggla och hornuggla. Sparvugglan är spridd över hela kommunen i skogsmark liksom pärlugglan. Pärlugglan visar dock en viss tyngdpunkt öster om Ätradalen och söder om riksväg 40. Kattugglan är spridd men framförallt knuten till odlingslandskap i de stora dalgångarna. Detta gäller även hornugglan. Berguven är framförallt observerad i Ätradalen. Mellan 2-4 par berguv bedöms finnas i kommunen. Dagrovfåglar De flesta av landets rovfåglar förekommer årligen i kommunen. Flera av dem passerar endast under flytt såsom stenfalk, fjällvråk och blå kärrhök. Andra kan uppehålla sig längre perioder. Sträcket av rovfågel går troligtvis ganska brett men man har kunnat observera ett mönster i samband med sträckinventering i området mellan Ätra- och Hössnadalen. De flesta arter följer de stora dalgångarna längs Viskan och Ätran och rör sig över dalgångarna istället för över höjderna. Duvhök, sparvhök: Förekommer spritt i skogsområden i kommunen. Glada: Förekommer regelbundet i Ätrans och Viskans dalgång. Dessa områdena är lämpliga för etablering av arten. Kungsörn: Syns till och från vintertid spritt i området. Kommunen skulle kunna vara lämplig för framtida etablering av arten. Havsörn: Syns regelbundet året om runt Åsundensjöarna. Området kan vara lämpligt för etablering av arten. Fiskgjuse: mellan 5 10 par uppträder regelbundet i kommunen vid sjöar. Fiskgjusar har flera boplatser långt från fiskesjöarna vilket innebär att de flyger frekvent mellan boplats och olika fiskesjöar. Ormvråk: Förekommer regelbundet i skogsområden nära odlingslandskap. Det är ett stort mörkertal vad gäller häckningar. Arten kan betraktas som en tämligen allmän häckfågel. Bivråk: Förekommer regelbundet i kommunen men kunskapen om etablerade par är låg. Syns sommartid men framförallt under flytt. Sparsam häckfågel. Spelflygande hanar noteras regelbundet. Brun kärrhök: Förekommer regelbundet vid vassrika sjöar men antalet häckningar kan variera. Det kan röra sig om 1-5 par. Pilgrimsfalk: Syns regelbundet sommartid framförallt längs Ätrans dalgång Åsunden. Området kan vara lämpligt för etablering. Lärkfalk: Förekommer regelbundet vid sjö och myrmarker. Tornfalk: Förekommer regelbundet i jordbrukslandskap som t ex Hössnadalen m fl Backsvala Backsvala är en rörlistad art och liksom svalor och tornseglare har de ett jaktbeteende som innebär en högre risk för kollision med vindkraftverk. 29