Skogsbruket FORIA EN NY UPPSTICKARE FRÅN OCH MED ÅRSSKIFTET HAR FORIA ERBJUDIT HELTÄCKANDE

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 1 2003. ÅRGÅNG 73 4 FORIA EN NY UPPSTICKARE FRÅN OCH MED ÅRSSKIFTET HAR FORIA ERBJUDIT HELTÄCKANDE SERVICE ÅT SKOGSÄGARNA. 6 11 16 TRÄENERGI PÅ FRAMMARSCH INTRESSET FÖR ANVÄNDNING AV TRÄENERGI HAR ÖKAT MARKANT. HUR FÖRVALTA SKOGSLIKVIDER? SKOGSÄGAREN HAR MÅNGA PLACERINGSALTERNATIV ATT VÄLJA MELLAN. KOMMERSIELL JAKT NÅGOT ATT SATSA PÅ? JAKTEN BLIR KANSKE EN UTKOMSTMÖJLIGHET PÅ LANDSBYGDEN. 22 DÖDSFÄLLOR AV VIRKESTRAVAR DET ÄR FÖRBJUDET ATT LAGRA OCH LASTA VIRKE VID SIDAN AV RIKS- VÄGAR OCH STAMVÄGAR OM LASTNINGEN SKER FRÅN VÄGSIDAN. 24 NYLÄNDSKT VIRKE I FRÄMMANDE HAMN VIRKE FRÅN DE NYLÄNDSKA SKOGARNA SEGLAR UT I VÄRLDEN, FRÄMST TILL DE NORDISKA LÄNDERNA. 26 28 SKOGSAVDRAG VID FASTIGHETSKÖP SÅ ÄR DET ÅTER SKOGSBESKATTNINGSDAGS! TRETTIO ÅR AV HANDEL MED RYSSLAND INVESTERINGSKLIMATET I RYSSLAND ÄR I DAG ÅTERHÅLLSAMT. PÅ OMSLAGET: NU ÄR DET HÖG TID FÖR SKOGSÄGARE MED AREALBESKATTNING ATT UTFÖRA PLANERADE AVVERKNINGAR INFÖR OMLÄGGNINGEN TILL KAPITALBESKATTNING FOTO: LOGSETS BILDARKIV 2

Skogsbruket Ledaren 4.1.2003 Skogsvård som levebröd Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors tfn: (09) 156 21 fax: (09) 156 2433 Sampo: 800013 577591 Aktia Bank: 405554 52359354 FöreningsSparb. Sverige 5036 7119 Chefredaktör Tage Fredriksson tfn: 09-156 2420 tage.fredriksson@tapio.fi Redaktionssekreterare Marianne Palmgren tfn: 09-156 2295 marianne.palmgren@tapio.fi Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn: 09-156 2419 gerd.mattsson-turku@tapio.fi Fasta medarbetare Anne Manner tfn: 050-560 6639 Christian Hildén tfn: 050-571 8115 Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström (09) 156 2422 marianne.grundstrom@tapio.fi Birgit Korsström (09) 156 2216 Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen 160 10160 Nylands Degerby tfn (09) 221 3246 fax (09) 221 3425 ingmar.qvist@adving.inet.fi En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 30 i Finland, i Sverige 280 SEK och i övriga länder 37. Halvår (6 nummer) kostar 17 i Finland, i Sverige 159 SEK och i övriga länder 21. ISSN 0037 6434 Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2003 Syftet med skogsvårdsföreningarna är att främja lönsamheten hos det skogsbruk som skogsägarna idkar och uppnå de övriga mål som de ställt för sitt skogsbruk. Föreningarna har grundats av skogsägare, inte av myndigheter. De styrs självständigt av skogsägarna själva. Under åren har dock behoven förändrats så att från att ha varit nästan renodlade skogsvårdsorganisationer som skall främja god skogsvård har de i praktiken blivit allt viktigare intressebevakare som också beaktar miljövärden i skogsbruket. Föreningarnas nuvarande roll kan speciellt ses mot bakgrunden av att virkesköparnas antal krympt så att någon egentlig verklig konkurrens om exempelvis massaved inte finns. Skogsvårdsavgiften är en ekonomisk hörnsten som också skall bära över tider då många föreningar lätt skulle gå under. Avgiften garanterar också småskogsägare tillgång på service, men det kräver vanligen ett visst eget initiativ. Föreningarnas anställda betjänar främst dem som begär det. Samtidigt slipper föreningarna en betydande del av den resurskrävande byråkratin som upprätthållande av en vanlig frivillig förening och dess medlemskår kräver. Samtidigt som samhället har stött föreningarnas verksamhet genom en speciallagstiftning och skogsvårdsavgifter som skogsägarna själv betalar är lagstiftningen också en begränsande faktor. Virkeshandel i eget namn är mycket begränsad och försvåras även på andra sätt, inte minst genom virkesköparnas sätt att tolka föreningslagen. Skogsägarna behöver mera än någonsin goda och tillförlitliga råd och dåd när det gäller användningen av skog och skogsmark. Detta har också anrika Forststyrelsen insett och kan uppbackad av en landsomfattande organisation bjuda på skogsvårdstjänster, virkeshandelstjänster och tjänster som gäller andra markanvändningsformer. Den vanliga medelskogsägaren är ointressant att betjäna. Det är helt klart att mindre skogsfastigheter inte intresserar någon annan är skogsvårdsföreningarna. Det samma kan utläsas ur skogsbolagens serviceutbud till skogsägarna. För skogsbolagen är skogsvårdstjänster ett bihang till virkeshandeln. Konkurrens är nyttigt med tanke på effektiviteten och kvaliteten. Nöjda kunder kommer igen och därför har föreningarna i allmänhet inte orsak till oro fastän skogsbolag eller andra aktörer friar till skogsägarna. En helt fritt florerande skogsservice inklusive fri virkeshandel för alla aktörer för dock med sig olägenheter som vi för ett tiotal år sedan fick aningar om. Skogen är ekonomiskt värdefull och ägarna är allt mera beroende av organisationer som skogsägarna själva har en insyn i. Landets över 200 föreningar har varierande förmåga när det gäller att kunna bjuda service åt sina skogsägare. Detta beror på variation i kompetens och olika egna beslut. Föreningarna måste kontinuerligt utveckla sin verksamhet och har skaffat sig ett redskap i form av ett eget bolag med vars hjälp föreningarnas servicekoncept kan utvecklas. Föreningarna är dock självständiga och bär därför också ansvar för sin egen utveckling. 3

Foria en ny uppstickare DET BÖRJAR BLI TRÅNGT PÅ MARKNADEN FÖR SKOGSSERVICE. FRÅN OCH MED ÅRSSKIFTET HAR ÄVEN FORIA BÖRJAT ERBJUDA HELTÄCKANDE SERVICE ÅT SKOGSÄGARE. Det är Forststyrelsen som finns bakom namnet Foria. Foria marknadsför sig som Finlands första skogsförvaltningsbolag med heltäckande service. Den nya verksamheten har planerats sedan 1999 och i februari i fjol påbörjade Foria sin verksamhet. Forias kunder är företag, kommuner, församlingar och samfund. Från och med årsskiftet säljer Foria sina tjänster också åt privata skogsägare. 150 års erfarenhet Foria är en oberoende resultatenhet inom Forststyrelsen. I framtiden kan det bli aktuellt att Foria ändras till Forststyrelsens dotterbolag: Förutsatt att vår verksamhet blir lönade kommer vi att bli ett dotterbolag till Forststyrelsen inom ett par år, berättar Forias direktör Pertti Tuomi. Forststyrelsen har bakom sig en lång rad med affärsverksamhet: Enheten Villi Pohjola driver Forststyrelsens affärsrörelse för natur-, jakt- och fisketurism. Laatumaa säljer och arrenderar tomter som Forststyrelsen förvaltar och bedriver handel med skogsfastigheter, samt säljer täktprodukter. Forelia Oy är ett nordiskt företag som producerar för skogsförnyelse avsedda produkter och tjänster, och Indufor säljer konsulttjänster. Både Forielia och Indufor är Forststyrelsens dotterbolag. Foria är en fortsättning på listan med vår affärsverksamhet. Foria grundar sig på vår äldsta och starkaste kunskap, det vill säga att förvalta skogsegendom. Vi har 150 års erfarenhet av att förvalta skog bakom oss, säger Tuomi. Finns plats för en till På marknaden för skogsservicetjänster finns från tidigare skogsvårdsföreningar, skogsbolagens serviceavtal åt skogsägare, samt ungefär 350 skogsserviceföretagare. Alla aktörer erbjuder sina tjänster åt skogsägaren. Men Tuomi anser inte att marknaden är mättad. Vår marknadsundersökning ger vid handen att det finns ett behov av våra tjänster. Vi är det första skogsförvaltningsbolaget i Finland som erbjuder en heltäckande service. Vi utgår från att vi med vårt servicepaket, och med vårt kunnande, kommer att få vår del av marknaden. Att vi är obundna aktörer Foto: Foria. FRÅN OCH MED I ÅR ERBJUDER FORIA SIG ATT TA HAND OM SKOGSÄGARNAS GRÖNA EGENDOM. 4

är inte heller helt irrelevant. Vi hör varken till ett bolag som köper virke eller till en intresseorganisation. När konkurrensen ökar förbättras kvaliteten på tjänsterna. Det är skogsägaren som drar nytta av situationen, säger Tuomi. Allt i ett Foria svarar för alla arbeten som gäller skötsel av skogsegendomen, även virkeshandel. Foria upprättar skogsbruksplaner och hjälper till i skatteärenden. I tjänsten ingår också planering och underhåll av rekreations- och naturskyddsområden samt specialarbeten såsom avstyckning och marknadsföring av stugtomter. Ett avtal med Foria kan omfatta samtliga processer inom skogsbruket eller enbart vissa utvalda tjänster. ForiaOptimi är ett heltäckande avtal. Vid behov kan avtalet kompletteras med specialtjänsten Foria- Plus. Mycket kan skötas via datorn. Man kan jämföra verksamheten med en aktieportfölj, som innehavaren med jämna mellanrum kollar upp. Skogsägaren kan till exempel följa upp skogsbruksplanen samt verksamhets- och ekonomiplanen på datorn, förklarar Tuomi. För virkeshandelns del frågar vi antingen om offerter direkt från olika skogsbolag. Vi kan också ge ett eget anbud och då säljer skogsägaren virket direkt åt oss. Minst 50 hektar När blir privatskogsägaren en attraktiv kund i Forias ögon? Som i all penning- och finansieringsverksamhet måste man ha en viss grad av förmögenhet för att förmögenhetsförvaltning är av intresse. En ekonomiskog i södra Finland på cirka 50 hektar räknas redan som en beaktansvärd förmögenhet och ägaren är därmed vår potentiella kund. En gång om året förs en diskussion med kunden, till DRIVNINGSTJÄNSTER HÖR TILL FORIAS UTBUD. exempel ute i fält, om kunden så vill. Då värderas det utförda arbetet och man diskuterar den fortsatta verksamheten, säger Tuomi. Inte tunggrodd organisation Foria är ingen tunggrodd organisation. För tillfället är sju personer anställda. I första hand koncentrerar sig enheten på att marknadsföra verksamheten, sköta om kundrelationer samt att utveckla verksamheten. De konkreta skogstjänsterna köps av underleverantörer och samarbetspartners. En del arbetskraft köps av Forststyrelsens skogsbruksenhet. För att standarden på tjänsten skall upprätthållas förbinder vi underleverantörerna att jobba enligt Forststyrelsens miljö- och kvalitetskrav. Vid behov finansierar vi en behövlig utbildning, säger Tuomi. Två större kunder I våras fick Foria stiftelsen Metsämiesten säätiö och Kajana stad som sina kunder. Stiftelsen Metsämiesten säätiö och Kajana stad skrev under ett helhetsavtal med Foria. 5 Avtalet mellan stiftelsen och Foria gäller allt från att göra upp en skogsbruksplan till drivning och virkeshandel. Foria kommer att sköta om Kajana stads skogar i alla fall till slutet av år 2005. Avtalet innefattar ungefär 8000 hektar skogsmark. Avtalet innehåller alla skogsvårdsarbeten, bland annat sådd, plantering, avverkning, dikning samt övriga skogsvårdsarbeten. Vi räknar med att avtalet ger oss årliga inbesparingar på upp till 50 000 65 000 euro. Avtalets totala värde för år 2002 2005 är 580 000 euro, berättar skogsbrukstekniker Matti Harkonen på Kajana stads skogsavdelning. Tidigare har Kajana stad skött sina skogar själv. Under de senaste åren har man skurit ner på personalen, vilket är bakgrunden till att avtalet med Foria och Kajana stad såg dagens ljus. Arbetet utförs fortsättningsvis med lokala förmågor. Dessutom hyr Foria tre skogsarbetare från staden för åtta månader i året. Skogsarbetarna är dock fortfarande i stadens tjänst. Foria handhar inte drivning eller virkeshandel. Kajana stad har ett kontrakt med UPM-Kymmene, tillägger Harkonen. Inte helt problemfritt Att Foria har privatskogsbruket i blickfånget för med sig att allt flera aktörer skall dela på samma kaka. På Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenterna, MTK, förhåller man sig kritiskt till Forias verksamhet. Skogsvårdsföreningarna och Foria skall nu dela på samma kundkrets. Foria är ute efter att ta gräddan från kakan, alltså de skogsägare som också är skogsvårdföreningarnas lönsammaste kunder. Dessutom är skogsvårdsföreningarna princip den att alla skogsägare skall betjänas, konstaterar avdelningschef Pekka Airaksinen på MTK. Forststyrelsen får inte dra nytta av sin position på marknaden. MTK kommer att ta itu med frågan. Vid behov kontaktas Konkurrensverket, avslutar Airaksinen. TEXT: MARIANNE PALMGREN Foto: Foria.

Träenergi Träenergi på frammarsch ANVÄNDNINGEN AV TRÄ- ENERGI ÄR I STÄNDIG UT- VECKLING. TEKNIK OCH METODER TAS FRAM FÖR SÄKER ANVÄNDNING OCH EFFEKTIV ANSKAFFNING. Enligt en undersökning gjord av Arbetseffektivitetsföreningen använde 13% av Finlands lantbruk med en åkerareal på över fem hektar flis som bränsle i slutet av år 2000. Det gällde totalt 9800 gårdar. Under många år har utvecklingsprojekt funnits för att befrämja bioenergin i Finland. Tekniken för att effektivt och säkert använda träenergi har utvecklats i hög grad. Så även metoderna för att få fram råvaran ur skogen. För utnyttjande av hyggesrester för energiändamål har stora framsteg gjorts vad gäller effektivitet. Idag är det mest hyggesrester som tas tillvara för flisning. Enligt Arbetseffektivitetsföreningens uppgifter står hyggesresterna för hela 60% av skogsflisens totala råvara. Det har sin förklaring i att det är lättast att i stor skala ta vara på hyggesrester, främst vid förnyelseavverkningar. Det är i de unga bestånden effektiviteten är ett problem. Å andra sidan finns det ett klart behov av skötsel och energivedsuttag i de yngre gallringsskogarna. Avsättningen grund för ungskogsvården Medan skogsindustrin satsar på att ta tillvara träenergi i större skala, sköts energianskaffningen för mindre värmecentraler på ett annat sätt. Tendensen är, att där det finns kommunal användning av träenergi är skogsvårdsföreningen på orten mer inkopplad ENERGIVEDSHANTERINGEN I UNGA SKOGAR ÄR INEFFEKTIV, MEN ACK SÅ VIK- TIG! i anskaffningskedjan, och den enskilda skogsägaren bidrar med både råvara och arbetsinsats. Sysselsättningen får ett klart uppsving tack vare lokal användning av träenergi. En orsak till att de riktigt klena bestånden på många håll har fått vänta på skötsel är avsättningen för det virke som kommer ur de unga bestånden. Dels varierar efterfrågan på massaved, dels finns det inte fast avsättning för energived på alla orter. I takt med att fler värmeföretag 6 med träenergi som bas startar säkerställs efterfrågan på energiråvara ur skogen. Många produkter finns Det finns också många olika produkter att välja mellan bland de träbaserade bränslena. Industrins spillprodukter, pellets och flis är några alternativ som också en enskild användare erbjuds. Vid en kalkyl lönar det sig att noga ta reda på både pris och tillgång. Många sortiment gör arbetet drygt Metoderna för att ta fram energiråvaran ur skogen är idag många. Gamla beprövade metoder används jämsides med nya, en del på försöksstadiet än så länge. Energived för användning i mindre skala tas fortfarande fram med hjälp av motorsåg. Den självverksamma skogsägarens insats är synnerligen viktig, speciellt i de unga skogarnas skötsel. Ingen skogsägare ska ändå behöva ha ont samvete för tidsbrist eller andra hinder i skogsvården. Där avsättning finns för energived, finns också såväl drivningskedjor och arbetskraft för att ta fram veden och sköta ungskogen. Maskinell avverkning enligt traditionell sortimentshuggning förekommer. Metoden har sin givna plats i gallringsskogen, trots att även den är ganska ineffektiv i bestånd med klena stammar. Stammar med liten volym är tidskrävande vid upparbetning, oberoende av metod. De klena stammarna samt topparna tar tid att arbeta upp, samtidigt som det är besvärligt att hålla reda på många olika sortiment i små mängder. Hela träd tas tillvara Hela träd tas tillvara både maskinellt och manuellt. Här på-

går för tillfället försök med specialmaskiner med den maximala lönsamheten och effektiviteten för ögonen. Ett effektivt sätt att utnyttja motorsågen i energivirkeshuggning är med hjälp av en så kallad fällbåge. Bågen monteras på motorsågen som då kan manövreras utan att arbetaren behöver böja sig till stammens rotnivå. En särskild teknik används där bågen fungerar som arbetsbänk samtidigt som stammen lätt manövreras till närmaste hög. Ingen kvistning görs. Kapning förekommer om stammen är ohanterbar i sin fulla längd. Rätt teknik i ungskogen är synnerligen viktig. De relativt lätta stammarna lockar arbetaren att fuska med arbetsställningen. Det betyder, att speciellt ryggskador lätt uppkommer i rena tanklöshetens fotspår. Rak rygg är ett gällande koncept även när klena stammar hanteras. Skyddsutrustning är en självklarhet i allt arbete med motorsåg. Tillgång och pris a och o Standardfrågorna vid en eventuell övergång till träenergi är om lönsamheten är godtagbar och om tillgång på bränsle finns. De frågorna gäller för såväl stora värmeverk som för enskilda gårdar. Det är viktigt att kalkylera skilt för varje användare, men farhågorna som gäller tillgång på råvara är obefogade. Virke som lämpar sig för energianvändning finns i alla avverkningar. Det gäller bara för tillgången och efterfrågan att hitta varandra. Skogsvård i värmecentralens fotspår Det är ändå efterfrågan, alltså en säker avsättning, som sätter fart på energivedshanteringen. Rent lokalt och för VÄRME AV EGEN VED HÅLLER KOSTNADERNA NERE. den enskilda skogsägaren har en ständig användare stor betydelse. Här har de kommunala fastigheternas uppvärmning visat sig göra gott för såväl sysselsättning som skogsvård, för att inte tala om ekonomin både för skogsägare och företagare samt för kommunens del. Gemensamma vinningar för orten, med an- dra ord. Också användningen av den egna energiveden har sin givna ställning hos många skogsägare. Välskötta skogar och lägre uppvärmningskostnader är vinningar för de skogsägarna. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER I VÄNTAN PÅ FLISNING. STÖD FINNS FÖR SÅVÄL HANTERING SOM FLISNING. 7

Träenergi Energived ur ungskogen NÄR ENERGIVED TAS UR UNGSKOGEN NÅS LÖNSAMHET PÅ MÅNGA PLAN. DET GÄLLER ATT SATSA ORDENTLIGT MED TID, MEN SÅVÄL SKOGEN SOM BÖRSEN VINNER. Ett ungt bestånd i stort behov av skötsel ger inget stort virkesutfall. Skötseln är det man måste ha för ögonen i första hand. En förutsättning för att en åtgärd alls ska vara motiverad är ändå, att den råvara som finns ska ge en inkomst som åtminstone täcker utgifterna och helst ger ett litet plus i kassan. Förhållandet mellan energived och massaved avgör långt det netto skogsägaren får. Fördelningen varierar kraftigt, och naturligtvis varierar även det totala virkesuttaget. Markens produktionsförmåga och regionala skillnader är två faktorer som klart påverkar skogens kubikinnehåll. Också arbetstakten varierar från person till person. Ungskogen kräver en ordentlig arbetsinsats, när arbetet görs manuellt. Även en van skogsarbetare får lov att avsätta gott om tid för arbetet. Eftersatt vård ger stor vedandel Vi tänker oss en skogsägare som siktar på att kunna leverera 100 fastkubikmeter energived till flisning. Skogsvården sätter han högt, varför det är ur de unga skogarna veden ska tas. Han väljer att sälja massaveden till industrin. Det betyder, att han ska skilja på sortimenten. Det handlar alltså om en traditionell avverkningsmetod, där stammarna arbetas upp och sorteras enligt sortiment. Det är ett sam- manhängande bestånd bestående av tall som huvudträdslag med ett naturligt björkinslag han ger sig i kast med. Av totalt 40 kubikmeter klarar 15 kubikmeter av uttaget per hektar dimensionskraven för massaved, medan 25 går som energived. Det betyder, att skogsägaren borde hinna gallra fyra hektar för att komma upp till sina eftersträvade 100 kubikmeter energived. Skötselbehovet kan av uttagsmängden utläsas som skriande. Kostnader för den självverksamma Eftersom stammarna är klena, avverkar skogsägaren i medeltal två kubikmeter energived per dag. Både klena stammar och toppar tas till energived. För massavedens del är effektiviteten högre. Eftersom det är energivedshanteringen vi ska granska, bortser vi från massavedens del i såväl arbete som ekonomi. Totalt kommer han alltså att få hålla på i 50 dagar för att få eftersträvad mängd energivirke. Han siktar in sig på femdagarsveckor, varför arbetet beräknas ta 10 veckor. Skiftet ligger 15 kilometer från skogsägarens bostad. Totalt kommer arbetet med veden att kräva en körsträcka om 1500 kilometer med bil. Skogsägaren kommer att såga fem tankar per dag, alltså 2,5 liter, för att få dagsransonen av energivirke avverkad. Det 8 innebär 125 liter till ett pris om totalt 135 euro. Därtill kommer tvåtaktsolja samt kedjeolja till en uppskattad summa om 52,50 euro. Totalförbrukningen är 2,5 liter tvåtaktsolja och 50 liter kedjeolja under de 50 dagarna. För närtransporten anlitar skogsägaren en lokal företagare. Bilkörningen kommer att kosta ca 113 euro, med en förbrukning om sju liter per hundra kilometer och ett bensinpris på 1,08 euro per liter. Närtransporten kostar 4,50 per kubikmeter, alltså totalt 450 euro för energivedens del. Priset överenskoms till den nivån, därför att den manuella avverkningen med olika sortiment ger små virkeshögar över skiftet. Lastningen är alltså arbetsdryg. Beräknade intäkter Skogsägaren räknar med att kunna sälja energivirket för ca 16,50 euro per fastkubikmeter. Det gör 1650 euro på intäktssidan. Kostnaderna är totalt 750,50 euro. Det skulle betyda ett netto om 899,50 euro till skogsägaren. En dagspeng om 17,99 för arbete och råvara, alltså. Hade inte de statliga bidragen för vård av ungskog funnits, hade skogsägaren misströstat inför kalkylen. Nu hjälper staten upp situationen betydligt. När skogsägaren sköter ungskogsvården själv, betalas ett stöd om 135 euro per hektar till den nyländska skogsägaren, medan delar av Åboland och hela Österbotten hör till en zon inom vilken man stöds med 162 euro per hektar för eget arbete. Utan färsk skogsbruksplan sänks stödet med 10 procentenheter. För energivedshanteringen kan skogsägaren räkna med 7 euro per kubikmeter. Hade skogsägaren levererat flis till energibruk, hade han kunnat ansöka om ytterligare ett speciellt stöd för flisning, 1,70 euro per fliskubikmeter. Nu säljer skogsägaren ändå slanor vidare till en köpare, som i sin tur flisar virket och kan utnyttja flisningsstödet. Stöden ger ett klart tillskott i ekonomin, totalt 1240 euro i landets södra del, 1348 i de övriga delarna av den finlandssvenska kustremsan. Bidrag från staten väsentlig hjälp Nu ser den ekonomiska bilden betydligt ljusare ut. Nettot utan beaktande av skatter och avdrag är nu 2247,50 eller 2139,50, beroende på boningsort. En dagspeng på 44,95 eller 42,79 för arbete och råvara. Projektet innehöll även massaved, som hjälper upp lönsamheten. Gallringen är givetvis en helhet, och i verkligheten håller sanningen, att ju mer massaved i förhållande till energived, desto bättre lönsamhet. De statliga bidragen är onekligen en väsentlig hjälp i de unga gallringarnas lönsamhet. Det gäller i de fall skogsägaren själv utför arbetet likaväl som när utomstående arbetskraft anlitas. TEXT: ANNE MANNER

Insektlagen under luppen INSEKTLAGEN REVIDERAS. BLAND ANNAT UTREDER MAN OM LAGRING AV ENERGIVIRKE KAN PÅVERKA SKOGENS HÄLSA. Angrepp av insekter som skadar eller dödar levande träd är en katastrof för markägaren. Därför har det stiftats lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog för att hindra att skador uppstår. I den så kallade insektlagen står det att barkat virke skall transporteras bort från skogen före en viss tidpunkt: Obarkat granvirke skall transporteras ut ur skogen inom juli månad. Obarkat tallvirke skall ut inom juni månad. Genom att transportera bort virket förhindrar man att skadeinsekterna får möjlighet att sprida sig. Man eliminerar barkborrarna innan de hinner utvecklas till skalbaggar. Märgborrar kan gilla energivirke Insektlagen har nu varit i kraft i tio år. En arbetsgrupp kartlägger för tillfället behovet av att omarbeta insektlagen. I arbetsgruppen är jord- och skogsbruksministeriet, skogscentralerna, MTK och Skogsindustrin, representerad. Arbetet skall vara klart i maj i år. Då insektlagen trädde i kraft i början av 1990-talet var till exempel användningen av energivirke inte på samma sätt på tapeten som idag. Då användningen av energivirke ökar, ökar också lagring av energivirke. Därför utreds det om lagring av energivirke kan inver- SÅGSPÅNEN PÅ BARKEN VITTNAR OM ATT MÄRGBORREN ÄR PÅ PLATS. ka på de närbelägna skogarnas hälsa. Vid behov kommer föreskrifterna för lagring av energivirke att skärpas. Märgborrarna är sannolikt de skadegörare som kan finna energivirkestravarna attraktiva. Genom att placera lövträd överst på högen kan risken för angrepp minskas betydligt. Dessutom kräver märgborrarna virke av gagnvirkesdimensioner, säger överinspektör Mikko Peltonen på jord- och skogsbruksministeriet. Insektlagen mot skogslagen 9 Det finns en konflikt mellan skogslagen och insektlagen, som det också tas ställning till. Skogslagen förutsätter att särskilt viktiga livsmiljöer skall skötas och användas så att livsmiljöernas särdrag bevaras. Insektlagen åter förutsätter att större mängder skadade barrträd skall transporteras bort för att skogsskador inte skall uppstå. Jord- och skogsbruksministeriet rekommenderar att stormfällda träd lämnas kvar på särskilt viktiga livsmiljöer. Om mängden överskrider utsatta gränsvärden skall en del tas bort. Barrträd i grupp Enligt ministeriets beslut skall bekämpningsåtgärder vidtas om det finns flera skadade träd än 10 procent av stamantalet per hektar, eller en grupp på 20 barrträd är skadade. Dessa gränsvärden kommer också att revideras under de närmaste åren. Sommaren gynnade larver Väderleken var i fjol somras speciell. Variationer i väderleken brukar också för det mesta påverka skadegörare. Den varma försommaren förde med sig att barkborrarnas larver utvecklades i en del av landet fortare än normalt. Barkborrarna hade helt enkelt hunnit växa upp och flyga sin kos före de utsatta tidpunkterna då man enligt insektlagen skall transportera bort virket från skogen. Det är kanske inte ändamålsenligt att ändra på utsatta tidpunkter på grund av en exceptionell sommar, konstaterar Peltonen. Följdskador förhindras Höststormarna 2001 resulterade i en hel del stormskadad skog. Därför var det i fjol speciellt viktigt att kolla upp att insektlagen efterföljdes, så att det inte uppstår följdskador. Jord- och skogsbruksministeriet och skogscentralerna följer upp att lagen efterföljs. I år uppmärksammades lagrat tallvirke. Obarkat tallvirke fungerar som yngelmaterial för märgborrarna. Resultaten gav vid handen att lag och förordning hade efterföljts noggrant i så gott som hela Finland. På bland annat Kustens skogscentrals område fanns det dock speciellt mycket obarkat tallvirke kvarlämnat i skogen: Höststormarna 2001 har sannolikt åstadkommit situationen på Kustens område. Eftersom granskningen utfördes i ett så tidigt skede under våren, hann skogsägarna transportera bort virket ur skogen före utsatt tid, avslutar Peltonen. TEXT OCH FOTO: MARIANNE PALMGREN

Ekonomi Hur förvalta skogslikvider? TRE MÅNADERS DEPOSITION, STATENS OBLIGATIONER, PLACERING I AKTIER, FONDER, PLACERINGSFÖRSÄKRINGAR. EN SKOGSÄGARE HAR MÅNGA ALTERNATIV ATT VÄLJA MELLAN NÄR HAN SKA AVGÖRA HUR HAN PLACERAR SKOGSLIKVIDEN. Vid placering av skogslikvider måste man först bilda sig en uppfattning om när man behöver medlena man placerat. Placeringstiden är nämligen synnerligen viktig då det gäller att välja rätt alternativ. Behövs pengarna för t.ex. amorteringar, byggen eller maskiner, är det fråga om korta placeringstider. I det fall att pengarna sparas för kommande behov utan att taga ställning till användningsändamålet är det fråga om en lång placering (3 5 år eller mera). Vill man å andra sidan med sina placeringar överföra medel till kommande generationer finns det placeringsalternativ där man kan minimera skattekonsekvenserna. Riskfritt, skattefritt... Man har beträffande sina placeringar i allmänhet som yttersta målsättning att hitta ett alternativ som är riskfritt, skattefritt och ger en hög avkastning. Tyvärr är man i praktiken tvungen att pruta på ett eller flere av dessa krav. Ofta är just en speciellt hög förväntad avkastning förknippad med stor risk, medan en måttlig eller låg avkastning EKONOM CHRISTIAN HILDÉN ÄR SKOGSBRUKET S NYA MED- ARBETARE. CHRISTIAN ARBETAR MED PLACERINGAR OCH FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING INOM SITT EGET FÖRETAG OCH ÄR BL.A STYRELSEMEDLEM I SÖDRA SKOGSREVIRET. HAN KOMMER ATT SKRIVA OM EKONOMI MED INRIKTNING PÅ PLA- CERINGAR OCH PENGAR. kan vara den säkraste placeringen. Vilken väg man slutligen väljer är beroende på ens ålder, preferenser, placeringstiden och placeringens storlek. Tumregel för yngre och för äldre 10 ner som placerar på lång sikt, skall placera så mycket som möjligt i aktierelaterade papper och ju äldre man blir skulle man minska på dessa placeringar som under kortare tidsintervaller kan göra väldigt stora kast. En tumregel är att man kan ha en procentuell andel räknat enligt 100 minus sin egen ålder i aktier och motsvarande in- Man brukar i allmänhet rekommendera att unga persostrument. En nyfödd placerar således allt i aktier och en 100 åring ingenting. Resten borde fördelas mellan fastigheter och räntebärande placeringar. Ränteplaceringar är trygga förvaringsplatser När det gäller ränteplaceringar får vi idag leva enligt följande före skatter: 3 mån deposition, ca 2,5 % kort räntefond, ca 2,9 % lång räntefond, 3,5 4 % Mycket blygsamma siffror, men lämpliga och trygga förvaringsplatser i väntan på bättre alternativ eller en kommande utgift. Den korta räntefonden är dessutom likvid, man kan på mycket kort varsel frigöra medlen och behöver inte på förhand bestämma ett exakt datum för när placeringen frigörs. Den europeiska ECB-räntan är idag 2,75 % vilket innebär att räntorna kommer att förbli låga inom den närmaste framtiden. Högriskfond kan ge 30 % Bland de långa placeringarna kan man notera att fastighetsinvesteringar borde ge något mellan 5 och 7 % och t.ex. aktiefonder skall i det långa loppet ge 6 8 %. Väljer man å andra sidan en högriskfond typ t.ex. en Rysslandsfond kan avkastningen mycket väl vara t.o.m. 30 %, men även utebli. Placeringar direkt i solida finska börsbolag, som ger en avkastning enbart via dividenden mellan 3 och 5 % är alltid en bra lösning på sikt. En placering i en välskött inhemsk aktiefond är också ett gott alternativ.

EN VÄXANDE SKOG GER EN AVKASTNING PÅ NÅGRA PROCENT, MEDAN EN ÖVERÅRIG SKOG HAR EN NEGATIV AVKASTNING. UPM och M-Real aktier ger hygglig dividend De långa alternativen är speciellt intressanta idag då börskurserna historiskt ligger på en låg nivå. Vi hittar ett flertal bolag där enbart dividendavkastningen ger en bättre avkastning än t.ex. en deposition. Till denna kategori hör även skogsbolag typ UPM- Kymmene och M-Real, som kunde vara intressanta för skogsägare. Vill man gardera sig med en annan bransch kunde t.ex. Metso, Fortum eller Wärtsilä vara lämpliga alternativ. Den försiktige borde välja en inhemsk eller europeisk aktiefond, som tillämpar en konservativ placeringspolitik. Vill man något höja sin risktagning kan man välja en fond som placerar enbart i skogsföretag. Investera i en bostad? Bostädernas priser är höga på flere orter och har gjort att det kan vara svårt att uppnå en avkastning på 5 7 %. Här kan dock barnens och/eller eventuella generationsväxlingsbehov påverka beslutet. En investering i en bostad kan mycket väl till en del finansieras med lånade pengar bara man beaktar att räntenivån i något skede kommer att stiga från dagens mycket låga nivå. Skattefördelar med placeringsförsäkringar Ett alternativ som erbjudes på många håll är olika former av placeringförsäkringar. Med dessa kan man åstadkomma vissa skattefördelar, men istället blir pengarna låsta i allmänhet för minst 3 år. Med en 11 placeringsförsäkring kan man ge skattefria gåvor åt nära anhöriga på högst 8.500 euro per mottagare under en period på tre år. För en nära anhörig är dödsfallsersättningen arvsskattefri upp till 35.000 euro. Man har möjlighet att utse flera anhöriga (barn och barnbarn) till förmånstagare. Placeringsförsäkringen har rätt höga förvaltningskostnader. På vad betalas förmögenhetsskatt? Konton, depositioner, debenturer och placeringsförsäkringar är inte förmögenhetsskattepliktiga, medan aktier, fondplaceringar och fastigheter räknas till den typ av förmögenhet som man betalar förmögenhetsskatt på (0,9% på det värde som överstiger 185.000 euro). Negativ avkastning på överårig skog För de skogsägare, som ännu är inom arealbeskattningen, börjar slutet av år 2005 att närma sig med stormsteg. Ett extra motiv således att lösgöra kapital från skogen. Till denna grupp hör ca 30 % av skogsägarna. För alla skogägare är det ett faktum att en växande skog ger en avkastning på några procent, medan en överårig skog har en negativ avkastning. Beslutet att flytta över kapital från en överårig skog till andra placeringsalternativ borde således inte vara svårt att fatta. TEXT: CHRISTIAN HILDÉN

Ekonomi Förbryllande penningström i skogsvård INTÄKTER FRÅN MÅNGA HÅLL VID OLIKA TIDPUNKTER ÄR OFTA VERKLIGHET NÄR KLENA BESTÅND VÅRDAS. DET SLUTLIGA EKONOMISKA RESULTATET VISAR SIG NÄR ALLA INTÄKTER, KOSTNADER OCH SKATTER SAMT AVDRAG BEAKTATS. tjänster. Finns alla kostnader samlade på en faktura kan utgiftssidan verka oproportionerligt stor vid en hastig titt. Virkeslikvid plicerad. Virkeslikviden utgår då enligt leveranspris, som ska innehålla ersättning för såväl virke som arbetsinsats. Betalt för energived Det ekonomiska slutresultatet av gallring i klena bestånd är inte alltid så lätt att överblicka. Den mest komplicerade processen är när virkeslikviden kommer från virkesköparen, energi- veden betalas av en annan uppköpare medan den statliga delfinansieringen betalas ut av skogscentralen, allt vid olika tidpunkter. Kostnaderna faktureras av en eller flera säljare av arbets- När en klen gallring sköts som rotaffär är nettot för gagnvirket enkel att hålla reda på. Rotpriset är i sig ett netto, där kostnaderna för såväl arbete som arbetsledning och administration är bortdragna. Sköts arbetet som ren leveransaffär, är penningströmmen mer kom- I de fall energived tas tillvara vid unga gallringar finns olika möjligheter vid avyttring. I de fall skogsägaren använder veden själv är penningströmmen enkelriktad. Arbetskostnaden ska betalas, men ingen intäkt i form av reda pengar är att vänta. AVVERKNINGEN FÖRDYRAS I ETT KLENT BESTÅND. 12

KOSTNADEN FÖR NÄRTRANSPORT STIGER NÄR OLIKA SORTIMENT FÖREKOMMER. Inom många skogsvårdsföreningar förmedlas veden vidare till olika köpare. En fast användare garanterar åtgången och försäljningen försnabbas. Ibland köps energivirket upp omedelbart och torkar i köparens ägo, ibland köps den upp som färdigtorkad. På de orter där veden förmedlas till enskilda köpare är läget mer osäkert. Veden brukar nog ha åtgång, men tidpunkten för försäljning är svår att förutspå. Skogsägaren kan få vänta på en intäkt för energived i flera års tid. Statligt stöd De statliga stöd som finns att ansöka om för vård av ungskog och hantering av energived betalas ut av skogscentralen. De pengarna brukar i regel uppenbara sig på skogsägarens konto rätt snart efter att stödansökan lämnats in. Om skogsägaren själv använder sin energived, betalas inget Arbetskostnader 13 stöd för energivedens hantering. Säljs energiveden till utomstående användare finns ett stöd om sju euro per kubikmeter att ansöka om. Själva skogsvården stöds oberoende av vem som utför arbetet. När gallring av ung skog sköts som regelrätt leveransaffär, och arbetena utförs av någon annan än skogsägaren själv, faktureras arbetskostnaderna. Ofta kommer fakturan över alla kostnader från en enda organisation, skogsvårdsföreningen, om inte skogsägaren anlitat arbetskraft privat. Fakturan omfattar alla kostnader, förhandsröjning, avverkning, närtransport samt arbetsledning. Ibland är kostnaderna preciserade, ibland är arbetskostnaden en enda klumpsumma. När det gäller de allra klenaste gallringarna, är stamstorleken givetvis liten. Det betyder, att drivningskostnaden är märkbart högre än i ett ungt bestånd med större massavedsuttag. Skatteavdrag För att få fram det slutliga ekonomiska resultatet av en gallring, ska givetvis skatter och avdrag beaktas. I arealbeskattningen finns ett speciellt förstagallringsavdrag. Avdraget ska utnyttjas under det år gallringen utförts. Kapitalbeskattningen beaktar verkliga arbetskostnader, enligt noggrann dokumentation. När en ung gallring utförs som leveransaffär med hjälp av utomstående arbetskraft ska alla kostnader uppges i deklarationen. De statliga pengarna ska man inte glömma här, med motiveringen att de inte räknas som skattepliktig inkomst. Kostnaden för arbetet ska minskas med stödsumman innan avdrag görs. Man kan givetvis inte dra av en kostnad som redan ersatts. En gallring i siffror, kostnader Vi granskar nu en klen gallring med både massaved och energived. Beståndet fyller kriterierna för statlig delfinansiering. Stammar med en brösthöjdsdiameter på under fyra centimeter röjs ner innan själva avverkningsarbetet inleds. Förhandsröjningen kostar i det aktuella fallet drygt 100 euro inklusive sociala kostnader. Det betyder, att arbetet tagit en dag i anspråk, vilket alls inte är i mesta laget i ett ungt bestånd. Det tar tid att kryssa sig genom ett bestånd av det här slaget. Förutom det rent praktiska arbetet med röjsågen ska hela beståndet vandras genom och skogsarbetarens ögon ska välja ut vilka stammar som ska sågas omkull.

VIRKESLIKVIDEN ÄR INTE DEN ENDA INTÄKTEN NÄR UNG SKOG VÅRDAS. Massavedsutfallet i vårt granskade arbetsprojekt är 20 kubikmeter och mängden energived lika stor. Arealen är ett hektar och beståndet ligger alldeles intill en skogsbilväg. Avverkningen utförs maskinellt. Kostnaden för maskinell avverkning varierar, eftersom inga riktigt fastslagna taxor finns. I det aktuella fallet har parterna kommit överens om 11 euro per kubikmeter för massavedens del, medan energiveden avverkas för 11,80 euro per kubikmeter. Närtransporten av massaveden kostar skogsägaren 3,50 euro per kubikmeter, medan energiveden körs ut för 4,20. Avverkningen kostar alltså 456 euro, medan närtransporten går lös på en summa om 154 euro. En arbetsledningskostnad om en euro per kubikmeter massaved faktureras. Statens ersättning för arbetsledning täcker skogsvårdsföreningens kostnader vid förhandsröjning och energivedshantering. Skogsägaren betalar alltså 20 euro i arbetsledning, enligt föreningens fullmäktigebeslut. Intäkter Massaveden, som i det här fallet består av enbart tall, säljs som leveransvirke till ett pris om 23 euro per kubikmeter. Energiveden säljs till en värmeföretagare för 17 euro per fastkubikmeter. Massaveden ger alltså en intäkt om 460 euro, medan energiveden ger 340 euro. I exemplet säljs veden under samma år den avverkats. Hittills har skogsägaren kasserat in skattepliktiga summor. Statens hjälp kommer väl till pass. I exemplet har skogsägaren en färsk skogsbruksplan, och kan inom zon II räkna med ett stöd om 252,60 euro per hektar. Bor skogsägaren inom zon I är stödet 14 210,50 euro per hektar. Eftersom energivirket säljs till ett värmeföretag, utbetalas också stödet för hanteringen av det sortimentet, alltså sju euro per kubikmeter, totalt 140 euro. Den slutliga kontrollen av nettot ser ut såhär: Intäkter: massaved 460 euro energived 340 Skattepliktig intäkt 800 euro Kostnader: förhandsröjning 100 avverkning 456 närtransport 154 arbetsledning 20 Kostnader totalt 730 euro Statsbidrag 392,60 eller 350,50, beroende på ort. Kostnaden för skogsägaren efter att staten delfinansierat är alltså 337,40 euro (eller 379,50). Kapitalskatt betalas alltså på en intäkt om 462,60 (420,50). Skattebjörnen vill då ha 134,15 (121,94). Det slutliga nettot i skogsägarens börs blir således ett plusresultat om 328,45 euro (298,56). Den klena gallringen gav alltså ett plus i skogsägarens kassa. För att göra en rättvis jämförelse innan en avverkning av den här arten körs igång, ska man komma ihåg att ta alla aspekter i beaktande, annars riskerar man att fatta ett beslut som ger ett mindre klirr i kassan, även om det för stunden ser både enklare och mera lockande ut. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER

Sorkar i farten DET FINNS FORTFARANDE YMNIGT MED SORKAR. DESSUTOM KOMMER VI SANNOLIKT ATT FÅ ETT NYTT FINSKT REKORD I ANTAL INSJUKNADE I SORKFEBER. Det finns flera sorkarter i Finland. Skogsägare kommer främst i kontakt med vattensork, skogssork och åkersork. Ibland räknas också mullvaden till sorkarna, men den är inte en gnagare. Sorkstammen varierar kraftigt, men regelbundet, från år till år. Ett bottenår är ofta följt av ett år med högre sorktillgång. Med cirka 3 4 års intervall uppstår det så kallade sorkår, med sorkskador som följd. Sedan rasar sorkstammen på en kort tid. Vanligtvis kulminerar inte sorkstammarnas utbredning samtidigt, men under 1990- talet ändrades sorkstammens regionala variation och sorkstammen ökade samtidigt både i södra och mellersta Finland. Enligt Skogsforskningsinstitutet finns det fortfarande gott om sorkar i hela Finland: I vinter kommer dock sorkstammen att rasa på de områden där det nu finns mycket sork. På västkusten är sorkpopulationen forfarande hög. I södra Finland börjar populationen minska, men lokalt kan dock skador fortfarande förekomma, konstaterar professor Heikki Henttonen på Skogsforskningsinstitutet. Nytt rekord i sorkfeber Via skogsorken sprids en virussjukdom, sorkfeber. Sjukdomen orsakas av Puumalaviruset, ett s.k. hantavirus. Smittade sorkar utsöndrar virus i saliv, urin och avföring. Sjukdomen yttrar sig med feber och ofta har man svåra buk- och ryggsmärtor. Trots att många är rejält sjuka tillfrisknar nästan alla utan några kvarstående men. Antalet rapporterade fall av sorkfeber beror på om det är ett så kallat sorkår. Vanligtvis uppdagas det cirka 1000 fall av sorkfeber per år. Vårt rekord i sorkfeber 15 är från år 1999. Då insjuknade cirka 2300 personer. Vi kommer sannolikt att år 2002 få ett nytt finskt rekord, säger Henttonen. Smittad i ett vedlider Smittspridningen sker via inandning av damm som förorenats av sorkars urin och avföring. Sjukdomen smittar inte direkt från människa till människa. Inkubationstiden är mellan 2 3 veckor. I till exempel vedlider blir man lätt utsatt för sorkfeber. När man hugger ved andas man på samma gång i sig det förorenade dammet. Ifall symptom på sorkfeber börjar yttra sig, lönar det sig att fundera vad man höll på med för ungefär 2 3 veckor sedan, tillägger Henttonen. Gör livet svårare för sorkarna Som tumregel kan man hålla i minnet att risken för sorkskador är som minst på skogsmarker av låg bonitet. Sannolikheten för sorkskador är störst på skogsmarker med hög bonitet. Åkerbeskogningar är speciellt utsatta för sorkskador. Markberedning och gräsbekämpning är det bästa sättet att motverka sorkskador. Man kan också sig att placera mekaniska skydd, plantrör, runt plantorna för att på så sätt hindra sorkarna från att tugga på plantorna. Tyvärr hindrar inte plantskydden vattensorkarnas framfart eftersom de tuggar på plantornas rötter. Kolla plantskydden Det lönar sig att granska plantskydden en gång på våren, när snön har smultit. För säkerhets skull kan man granska plantskydden även på hösten. Vinden, det växande gräset och älgarna kan knuffa till plantskydden. Det finns på marknaden ett gift som skall eliminera vattensorkarna. Giftet är i princip det enda fungerande metoden i kampen mot vattensorkarna. Giftet strös i vattensorkens gångar. Man får inte sprida ut det på markytan. TEXT: MARIANNE PALMGREN

Kommersiell jakt något att satsa på? Foto: Tage Eriksson. VID SÄLJJAKT BEHÖVER JAKTARRANGÖRERNA SOM REGEL INTE GE BYTESGARANTI, MEN DET BÖR FINNAS GOTT OM VILT OCH REALISTISKA CHANSER TILL SKOTT. LANDSBYGDEN OCH LANTBRUKARNA SER SIG I DAG OM EFTER NYA UTKOMSTMÖJLIGHETER. ETT ALTERNATIV SOM ALLT OFTARE LYFTS FRAM ÄR KOMMERSIELL JAKT. KAN JAKTEN BLI ETT AV MÅNGA BEN SOM EN LEVANDE LANDSBYGD STÅR PÅ? SKOGSBRUKET har pratat med Jörgen Hermansson som är viltvårdskonsulent i Egentliga-Finlands jaktvårdsdistrikt. I jakten rör sig stora värden, men lite pengar. Det är ett faktum som inte kommer att ändra inom överskådlig tid förutspår Hermansson. Detta oaktat kommer den kommersiella jakten att öka under de närmaste åren Vem är villig att betala för jakt? Enligt Hermansson är det främst marklösa jägare som är villiga att betala för att få jaga. Dessa är i allt större utsträckning redan etablerade jägare som flyttat till södra Finland långt från sina hemmamarker. En annan grupp utgörs av personer i ledande ställning som ofta är på tjänsteresor. De har inte tid att delta i jaktföreningarnas aktiviteter som t.ex. viltvårdsinsatser i den omfattning som ett medlemskap kräver. För att inte rida snålskjuts på andra medlemmar är de villiga att betala för att få jaga när det passar dem. En tredje grupp, som är knuten till de ovannämnda, är företag som köper jakt som en del av sina kundkontakter. Det blir även vanligare att etablerade jägare 16 betalar för att få en speciell jaktupplevelse Höga krav på jaktetik Kommersiell jakt eller säljjakt ska alltid arrangeras av erfarna jägare för jägare. Jakten ska ske enligt principen för hållbart nyttjande. Kravet på jaktmoral och etik bör speciellt poängteras då man säljer jakt. Utan egen erfarenhet av jakt eller utan erfarna medhjälpare bör en markägare aldrig sälja annan jakt än dagkort eller arrende. Enligt Hermansson bör den som ordnar kommersiell jakt vara observant och lyhörd. Om den kommersiella jakten hotar grunderna för de omkringliggande jaktlagens och jaktföreningarnas verksamhet blir de lokala jägarna och markägarna lätt kritiska. Kommersiell älgjakt svårordnad Jakten i Finland är mycket strängt reglerad. Exempelvis älgjakten förutsätter att den som ansöker om licens har minst 1.000 hektar enhetlig mark till sitt förfogande. För vitsvanshjort och rådjur räcker det med 500 hektar. I Finland är det ovanligt att enskilda personer äger sammanhängande områden större än 500 hektar. Kommersiell jakt på hjortdjur på egen mark kan därför komma i fråga enbart för ett fåtal markägare. Att arrendera tillskottsmark av rågrannar är en möjligt, men enligt Hermansson kan det lätt leda till konflikt med grannjaktlaget. De markägare som har både kunskap och mark vill som regel jaga själv och inte

sälja jakten. I dag förekommer det att enskilda medlemmar i en jaktförening eller jaktlag bjuder in en bekant, som betalar ett dagpris för sitt deltagande. Om den inbjudna får ta med sin älghund, är dagpriset högt. Upp till 150 euro betalas för goda möjligheter att få träna sin hund. I speciella fall kan det betalas betydande arrenden för älgjakt. Ett enhetligt område som överstiger 1000 ha och möjligheterna till älgjakt är goda kan betinga ett årligt jaktarrende som kan jämföras med inkomsten från virkesförsäljningen. I de få konkreta fall där dylika summor betalats är det uteslutande företag som arrenderat marken. Motivet är då oftast möjligheten till representationsjakt. Säljjakt på småvilt Den enklaste formen av kommersiell jakt är att sälja dagkort. Jägarna anvisas endast jaktområdet och har själv all utrustning. Jaktformer som kräver liten rörlighet och små arealer kan en markägare genomföra på egna marker om vilttillgången är tillräcklig och förhållandena i övrigt lämpliga. Duvjakt och andjakt kräver inga stora satsningar från markägarens sida. För duvjakt räcker det med en åker på några hektar. Ärtodling på åkern drar duvor till platsen i augusti när duvjakten inleds; 1 2 skyttar på 3 olika platser vid samma åker. Ca åttio euro per person för en morgons duvjakt kan man tänka sig att jägarna skulle kunna betala om det finns rikligt med duva. Andjakt Andjakt vid eget vatten är lätt att få till stånd. Genom att dämma en liten åker kan markägaren skapa ett mycket attraktivt andvatten. Enligt Hermansson behöver andvattnet inte vara mycket större än en hektar. Vattenspegeln lockar änder till sig redan första hösten, hundratals faktiskt. Grässvålen som blir under vatten bryts ned och bildar början på en näringskedja som drar till sig änderna. Utfodring med säd ökar naturligtvis viltvattnets popularitet. Tre till sex skyttar på ett par platser är lämpligt vid ett mindre andvatten. Lyxjakt kostar Ett färdigt paket med förberedda gömslen, ev. utsatta fåglar vettar och båtar och apporterande hund kräver förberedelser och helt andra insatser av jaktarrangören. För en jaktdag med de här faciliteterna får en jägare betala avsevärt mera. Jaktarrangören behöver som regel inte ge bytesgaranti, men det bör finnas gott om vilt och realistiska chanser till skott. Kravet på arrangemangen och 17 skottchanser ökar ju mer man tar betalt. Det här gäller vid all kommersiell jakt. Mera vilt med utplantering En markägare kan öka tillgången på vilt genom att t.ex. sätta ut änder, rapphöns och fasaner. Rapphöns är avsevärt tåligare än fasaner och kräver inte lika mycket arbete. På Jokiniemi gård i Strömförs föder Lars Ahlström upp änder och rapphöns. Tidigare födde han också upp fasaner. Det var en rent linjeval att välja bort fasanerna. Fasanen hör inte till vår ursprungliga fauna och därutöver lockar fasaner rovdjur till området i och med att de både syns och hörs. I år har Ahlström sålt ett par tusen änder och cirka 7.000 rapphöns. Enligt Ahlström är änderna trogna sin hemplats VID SÄLJJAKT FÅR SKYTTEN VANLIGEN TROFÉN, MEN VILL HAN OCKSÅ HA KÖT- TET FÅR HAN VANLIGEN BETALA SKILT FÖR DET. Foto: Tom Sundén. upp till fyra år, det visar ringmärkningar. Rapphöns är minst lika trogna när de utplanteras i rätt biotop. Rapphönsen trivs i gamla öppna odlingsmarker med halvt igenvuxna diken. Därutöver ska det finnas skydd. Tidigare, när det fanns lador på åkrarna, sökte de skydd under dessa. Nu krävs det buskar och träd där de kan söka skydd undan bl.a. duvhöken. En and kostar 12 15 euro och en rapphöna 16 euro. Hundra euro per dag för rådjursjakt På Åland erbjuder Tage Eriksson rådjursjakt på sin mark. På Åland är gränsen 150 hektar, inte 500 hektar som i övriga Finland. Tage Eriksson startade kommersiell jakt på sina marker 1994. Den höga rådjursstammen och minskade inkomster från jordbruket var startskottet till den nya inkomstkällan. Tage sköter allt själv, från bokning till slaktning och styckning av nedlagda djur. Veckoslutsjakter med helpension är vanligast, berättar Tage Eriksson, och kunderna kommer från fastlandet. Jag fungerar själv som jaktledare, men har en medhjälpare till hands. Rådjursjakten sker antingen som jakt med hund eller vakjakt från torn. För jakten har jag två egna taxar, men kunderna kan också ta med sina egna taxar. En Jaktdag kostar hos Tage 100 euro/person. I det priset ingår en fältlunch, men ingen övernattning. Om jägaren nedlägger ett rådjur betalar han därtill en fällavgift. Fällavgiften är graderad utgående från hurdant rådjur han nedlägger. För en spetsbock är avgiften 85 euro, därutöver betalas 25 euro/tagg. En råbock har högst sex taggar. Om jägaren också vill ha köttet får han betala skilt för det enligt vikt. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

Ekonomi Vad är min skog värd hur fastställs det? PÅ ÅRSNIVÅ INGÅS DRYGT TVÅTUSEN RENODLADE SKOGSFAS- TIGHETSAFFÄRER DÄR SÄLJAREN OCH KÖPAREN INTE ÄR SLÄKT. PÅ DESSA FASTIGHETER DOMINERAR PLANTSKOGAR. DET FINNS INGEN METOD FÖR VÄRDERING AV SKOG SOM GER SKOGENS VÄRDE EXAKT. VARFÖR? SVARET GER FORST- MÄSTARE SARI ALDÉN PÅ TAPIO I DEN HÄR ARTIKELN. Den som planerar att sälja eller köpa skog vill alltid veta vad skogsegendomen är värd. Skattemyndigheterna vill också ha uppgifter om egendomens gängse värde fastän ändrade ägoförhållanden inte alltid för med sig att skatt ska uttaxeras. Säljaren kan bli tvungen att betala skatt på eventuell överlåtelsevinst, dvs. skillnaden mellan förvärvspriset och överlåtelsepriset. En uppskattning av skogsegendomens värde behövs: Inför ett beslut om försäljning och köp När man överväger att använda skogen som säkerhet för en kredit När skog ges som gåva När skog överlåts till släktingar Vid generationsväxlingar Vid markbyten När samägande upphör Vid skadeersättningar Vid inlösningar Små fastigheter lättast att sälja På de skogsfastigheter som bjuds ut till försäljning dominerar plantskogar. Det visar prisstatistiken. Hektarpriset för små fastigheter är högre än för över tio hektar stora fastigheter som anskaffats för normalt skogsbruk. Efterfrågan är större på små skogsfastigheter. Statistikförda medeltal för köpesummor avspeglar sålunda bäst priser som erlagts för objekt med litet virkesförråd. Marknadsvärdet på skogen? När man ska fastställa värdet på en bostad finns det vanligtvis tillräckligt med jämförbara uppgifter om priser som erlagts för motsvarande objekt. En mycket tillförlitlig värdering av bostadens markandspris är därför fullt möjlig. En värdering av marknadspriset på en skogsfastighet är svårare. Orsakerna är bl.a. att: Det görs rätt få renodlade skogsfastighetsaffärer (inte släktingar emellan). Plantskogar dominerar ofta på de objekt som är till försäljning. Skogen har också andra värden än rent virkesproduktionsmässiga. T.ex. bär, svamp och vilt, möjlighet till grus- och sandtäkt, rekreationsvärden samt landskapsmässiga värden. Det är mycket svårt att fastställa vad dessa värden verkligen är värda i pengar. Dessa övriga värden påverkar i hög grad pris som erläggs för speciellt små skogsfastigheter. Det är vanligt att varken säljaren eller köparen har tillräcklig information om försäljningsobjektet, marknadsläget och priser på jämförbara affärer vid affärsuppgörelsen. Det leder till större prisfluktuationer än t.ex. på bostadsmarknaden. Olika värden summeras Summametoden är i dag den mest använda metoden för att fastställa skogens värde. De som använder metoden anser den till principerna Uträkning av skogens värde enligt summametoden: Markens värde, plus plantbeståndens värde, plus förväntningsvärde för trädbestånd som inte kan avverkas genast, plus avverkningsvärde för trädbestånd som kan avverkas genast, är lika med summavärde Summavärde, minus bruttoavdrag, är lika med skogsfastighetens beräknade värde vara klar. Skogens värde är en summa av olika värden för olika delar av egendomen, som korrigeras med ett s.k. bruttoavdrag. Först efter korrigeringen med bruttoavdraget får man en uppfattning av skogens gängse värde. En korrigering med bruttoavdraget är nödvändig i synnerhet när hela skogsfastigheter värderas. När man ska räkna ut skadeersättningar eller ersättningar för områden som ska inlösas är det befogat att använda summametoden utan korrigering med bruttoavdraget. Procentavdrag hör till Bruttoavdraget är ett procentavdrag som i praktiken varierar mellan 15 och 60 procent. Procentavdraget blir större av: Outförda skogsvårdsarbeten Dålig kvalitet på trädbeståndet Faktorer som nedsätter virkesproduktionsförmågan som t.ex. försumpad och stenig mark Stor andel plantskogar Stor andel trädbestånd som har ett förväntningsvärde Stor andel tvinmark, impediment och karga växtplatser Stor skogsareal Tomtmarker värderas skilt Om den fastighet som värderas innehåller något speciellt som t.ex. strandlinje, tomtmark, möjlighet till grus- och sandtäkt eller vissa rättigheter som t.ex. andel i samfälld skog, eller rätt att nyttja gemensamma vatten, fastställs värdet på dessa skilt. 18

Foto: Gerd Mattsson-Turku PLANTSKOGAR DOMINERAR PÅ SKOGSFASTIGHETER SOM BJUDS UT TILL FÖRSÄLJNING. DET PÅVERKAR PRISSTATISTIKER, SOM DÄRFÖR BÄST AVSPEGLAR PRISER SOM ERLAGTS FÖR FASTIGHETER MED LITET VIRKESFÖRRÅD. Hur värderas väg- och ellinjer? När den skog som ska värderas utgörs av en blivande väg-, telefon- eller ellinje eller ett objekt med naturskada, är det fråga om ett enstaka och litet skogsbestånd på några ar. Då är det inte fråga om någon fastighetsaffär och priserna påverkar inte gängse priser. Elbolag, telefonbolag samt SLC och MTK har tillsammans gett ut rekommendationer för ersättning åt skogsägare för mark som blir under ledningar och inte längre kan nyttjas för virkesproduktion (tabellerna ingick i SKOGSBRUKET 10/2002). Prismodell kan ge vägkost Lantmäteriverket och Skogsforskningsinstitutet har tillsammans utfört prisundersökningar. Utgående från undersökningarna har man gjort upp en prismodell som kan användas för att fastställa skogens värde. I prismodellen utnyttjar man uppgifter från jämförbara affärer. Om tillförlitligheten kan man säga att i en tredjedel av affärerna hålls priset inom intervallet +/- 15 procent. Om man jämför enskilda värderingar och priser sinsemellan bör man hålla i minnet att det slutliga priset är ett resultat av prisunderhandlingar i just det fallet. Yttre och inre omständigheter kan påverka priset i större eller mindre grad. Vem värderar skog? En uppskattning av skogsegendomens värde kan skogsägaren begära av skogscentralen, skogsvårdsföreningen, reviret, fastighetsförmedlare osv. Det finns ingen enhetlig metod för värdering av skog som alltid ger en helt rätt 19 gängse värde. Av den som ska fastställa skogens värde krävs förutom praktisk erfarenhet även kännedom om olika metoder för värdering av skog. Summametoden är mest använd i skogssammanhang. Avgiftsbelagt register ger mycket information Lantmäteriverket upprätthåller ett s.k. köpeskillingsregister (fi. kauppahintarekisteri). Utgående från det publicerar lantmäteriverket halvårsvis prisstatistik. I statistiken ingår bl.a. en förteckning över försäljningsobjekt som utgörs av över två hektar stora, inte bebyggda objekt som omfattar enbart skogsbruksmark. Förteckningen innehåller även uppgifter om antalet affärer, medelstorleken på de skogsfastigheter som sålts, medelpris, prisfluktuationer och prisförändringar i procent på årsbasis. Mot en avgift kan vem som helst beställa upp- gifter från registret. Uppgifterna fås bl.a. per kommun, enligt försäljningsobjektens storlek och pris. Under 20.000 skogsfastigheter byter ägare per år Enskilda personer äger i Finland närmare 450.000 skogsfastigheter. Av dem är drygt sextio procent under tjugo hektar. Endast fyra procent är över 100 hektar. På årsnivå byter mellan 12.000 och 15.000 skogsfastigheter ägare i form av fastighetsaffärer mellan släktingar, som gåva eller som arv. Renodlade fastighetsaffärer uppgår till mellan 2.300 och 2.700. Med en renodlad fastighetsaffär avses köp av en hel skogsfastighet eller del av den, där säljaren och köparen inte är släkt. TEXT: SARI ALDÉN

Skogen behöver utbildat folk EN STOR DEL AV DEN NUVA- RANDE ARBETSKRAFTEN INOM SKOGSBRUKET BESTÅR AV ÄLDRE PERSONER, SOM INOM EN NÄRA FRAMTID GÅR I PENSION. DET ÖKAR BEHO- VET AV UTBILDNING AV UNGA. PÅ LANDSBYGDEN FÖRVÄNTAS DET DESSUTOM FÖDAS NYA YRKEN SOM FÖRUTSÄTTER EN GOD OCH MÅNGSIDIG YRKESUTBILD- NING. DET HÄR FRAMGÅR AV PROGNOSEN YRKE 2015 SOM UTRETT BEHOVET AV UTBILDAD ARBETSKRAFT. Den skogliga grundläggande yrkesutbildningen, liksom all annan yrkesutbildning, är i dag 120 studieveckor. Den genomsnittliga studietiden är 3 år. I studierna ingår 20 sv gemensamma studier såsom matematik och språk, 90 sv yrkesstudier samt 10 sv valfria studier. En studievecka motsvarar 40 timmar arbete för den studerande. Praktiskt arbete en del av studierna Av de 90 studieveckor långa yrkesinriktade studierna utförs minst 20 sv ute i arbetslivet, som inlärning i arbete. Detta ger studerandena möjlighet att få kontakt med arbetslivet samtidigt som arbetsgivarna får bekanta sig med potentiella arbetstagare. Vanligen sker största delen av inlärning i arbete under årskurs 3, då den studerande snart är på väg in i arbetslivet. Skogsnaturvårdare, skogsmaskinsförare Andra stadiets examen inom branschen för skogsbruk he- I DAG ÄR DET MÖJLIGT ATT AVLÄGGA EXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE OCH STUDENTEXAMEN SAMTIDIGT. STUDIE- TIDEN ÄR CIRKA TRE ÅR. ter Grundexamen inom skogsbranschen. På svenska finns möjlighet att avlägga två utbildningsprogram (Up) med olika examensbenämningar. Yrkesinstitutet Sydväst i Kimito ordnar Up för mångsidig användning av skog med examensbenämningen skogsnaturvårdare. De som avlägger skogsnaturvårdarexamen har som obligatoriska studier naturkännedom, mångsidig användning av skog, miljövård och naturskydd samt kundbetjäning. Dessutom kan man välja bl.a. skogsbruksföretagsverksamhet, träförädling, drivning av energivirke samt grunderna i trädvård som valfria studiehelheter. Svenska yrkesinstitutet i Vasa ordnar Up för skogsmaskinsbranschen med examensbenämningen skogsmaskinsförare. De som väljer skogsmaskinsförarexamen har som obligatoriska studier företagsamhet och kommunikation, maskinlära och maskinunderhåll samt planering för maskinell drivning. Man kan därefter välja inriktning 20 inom yrkesstudierna mellan skogstraktor och avverkningsmaskin. Oberoende av vilken inriktning man väljer lär man sig också att behärska den andra maskintypen. Dessutom har alla en kurs i drivning av energivirke. I skogsmaskinsförarutbildningen ingår även C-körkort. Vardera programmen har 12 nybörjarplatser hösten 2003 och ansökan sker via gemensam ansökan till yrkesutbildning. Ny yrkesutbildning i Vasa För personer med skoglig grundutbildning eller annan yrkesutbildning kombinerad med arbetserfarenhet planerar Svenska yrkesinstitutet i Vasa en ettårig kurs för virkesbilstransporter inom Up för skogsmaskinsbranschen. Utbildningen startar hösten 2003 och kan leda till grundexamen beroende på studerandes bakgrund och behov av kompletterande studier. Man bör ha minst lastbilskörkort för att kunna antas till studier. Innehållet i studierna är lastbilsteknik, virkeskvaliteter, transportlogistik, skogstransport, maskinell avverkning samt virkestransport och fordonskombinationskörkort. En del av dessa studier sker ute i arbetslivet som inlärning i arbetslivet och genom samarbete med andra enheter inom branschen. Ansökan till denna utbildning görs senast 30.05.2003 på blankett som fås från skolan. Ansvarsperson för utbildningen är Kjell-Erik Lall, tel. 050 557 51 94. Börja med ett, avsluta med ett annat Foto: Ann-Sofi Berg, SYI. Samarbetet mellan Yrkesinstitutet Sydväst i Kimito och Ekenäs och Svenska yrkesinstitutet i Vasa gör det möjligt att inleda sina studier inom ett utbildningsprogram och avsluta dem inom ett annat. För svenskspråkiga skogsstuderande innebär detta att man kan gå ett år i den skola som ligger närmast hemorten och sedan byta skola om man är