Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013



Relevanta dokument
Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Malin Järv Hygiensjuksköterska

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Lokal anvisning

Blod och blodsmitta. Ingrid Isaksson Hösten 2016

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016

Hygienombudsutbildning onsdag 24 april 2019

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Nyfiken fråga? Hur gick det?

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Hepatiter och blodsmitta

Blodburen smitta i ett labperspektiv

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Kan vi smittas och i så fall av vad, vid provtagning? Får man skicka vad som helst hur som helst?

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1986:23 Utkom från trycket den 16 februari 1987 SKYDD MOT BLODSMITTA

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Hepatit C Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska

Rätt klädd och rena händer

Smitta och desinfektion. Smittskydd/Vårdhygien Sörmland 2014

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

BLODSMITTA -vad sjukvårdspersonal bör veta. Anders Johansson, hygienöverläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien Västerbotten

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Farligt avfall skärande/stickande

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Rätt klädd och rena händer

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Sticktillbud Höstmötet 2016

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Vårdhygien. Vårdhygien Uppsala län Vårdhygien. Sektionen för mikrobiologi och vårdhygien. Uppdrag och omfattning. Lokaler och utrustning

Interna telefoner på Sterilcentral

Piercing och tatuering. hälsorisker samt gällande lagar och regler

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska

Enkla eller dubbla handskar

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Riktlinjer för skola och barnomsorg angående barn och ungdomar med blodburen smitta (hepatit B, hepatit C och hiv)

Kommunerna i Kronobergs län VÅRDHYGIEN. Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i Kronobergs län

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Vårdhygien - basala kunskaper

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Clostridium difficile diarré (CD)

Handläggning av stick- och skärskador. Rutiner i Umeå, NUS

Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

HEPATITENS. för säkerhets skull

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Desinfektion. Basala Hygienrutiner

Regler för hantering av blod och annat humant provmaterial

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vårdhygieniska Argument

Blodsmitta stick- och skärskador

Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Hepatit B och C. Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan. Smittskyddsenheten

Introduktion och Hur smittar det?

Grundutbildning STI-smittspårning HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Influensa. Fredrik Idving

Transkript:

Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador. Rikliga mängder blod på slemhinnor eller skadad hud.

Smittämnen Mikroorganismer, dvs VIRUS bakterier parasiter svampar

Virus -viktigaste smittämnet i vården Hepatit B virus (HBV) Hepatit C virus (HCV) Hepatit D virus (HDV) HIV

Hepatit B Hepatit =inflammation i levern Inkubationstid: 2-6 mån Ca 5% utvecklar kronisk hepatit Ökad risk för levercirrhos samt levercancer Endast symtomatisk behandling finns Smittvägar: sexuell smitta via blod i.v. narkotikamissbruk mor - barn Vaccinationsprofylax

Hepatit C Inkubationstid: 4 veckor till 4 månader I många fall få eller inga symtom alls Minst 50% utvecklar en kronisk hepatit Behandling finns Vaccin finns ej Smittvägar: blod/blodprodukter i.v. narkotikamissbruk okänd väg (smitta mor-barn samt sexuell smitta tycks vara liten)

Hepatit D Finns globalt, men förekommer främst i Medelhavsområdet. I Sverige 5-10 fall/år Inkubationstid: 2-10 veckor Vaccination mot HBV täcker HDV Kräver närvaro av hepatit B för att förökas och ge infektion. Sjukdomsbilden liknar hepatit B Endast symtomatisk behandling

HIV = humant immunbrist virus Smittväg: 1. Sexuell 2. Blod 3. Mor-barn Inkubationstid och sjukdomsbild varierar Bromsmediciner förlängt överlevnadstiden Ingen känd smitta i vården i Sverige Vaccin finns ej Hiv - knoppande viruspartiklar (från humana lymfocyter) Foto: Kjell-Olof Hedlund

Från patient till patient Multidosflaskor med återfyllnad av redan använd spruta.

Från patient till personal Stick- eller skärskador Blod på slemhinna eller skadad hud

Från personal till patient Relativt liten risk, främst inom kirurgi Avvikelser från basala hygienrutiner Suturnål som förs mot oskyddat finger

Från blod/blodprodukter till patient Sällsynt i Sverige Blodgivare kontrolleras vid blodgivning

Risk i relation till mängd 1. Infusion av blod/blodprodukt i blodkärl 2. Kanylstick och samtidig inj. av blod 3. Stick/skärskada från blodigt föremål 4. Blod på slemhinna eller skadad hud 5. Blod från omgivning till skadad hud

Risk i relation till smittämne Hepatit B 1 av 3 Hepatit C 1 av 30 HIV 1 av 300

När det händer! Tvätta snarast med tvål och vatten, sedan rikligt med handdesinfektionsmedel. Kläm inte! Skölj med rikliga mängder NaCl eller vatten vid mun/ögonkontakt. Kontakt med arbetsledare. Kontakt med infektionsmottagning 2. tel:018-611 5623, 5628, 5629

Förebyggande arbete! Betrakta allt blod som tänkbart smittsamt! Tillämpa basala hygienrutiner + stänkskydd Rätt stickteknik Avveckla sopor säkert Enpatient-ampuller, förfyllda sprutor Rapportera, utred & följ upp

Skyddshandskar Vid all kontakt med blod & kroppssekret. Byt handskar mellan patienterna. Ta av handskarna direkt efter ett arbetsmoment Byt handskar mellan olika arbetsmoment. Handdesinfektion efter användning av handskar.

Handskar skyddar vid stickskada 46% minskad risk för smitta från kanyl 86% minskad risk för smitta från suturnål Blod på kanylens utsida stryks av mekaniskt på handsken Mast ST, Woodbine JD, Gerberding JL J Infect Dis 1993: 168; 1589-92

Stänkskydd Arbetssituationer med stänk mot ögon och mun

Rätt stick-teknik! Använd ALLTID handskar. Lugnt och metodiskt. Sitt bekvämt, bra belysning. Ha allt material nära dig. Använd säkerhetsprodukter. Kunskap hur utrustning fungerar Aldrig skyddshylsa på använd kanyl! Säker avfallshantering nära dig

Material nära dig

Säkerhetsprodukter För att undvika stickskador Ta reda på hur de fungerar! Upphandlas

Risk för stickskador!

Punktionssäker behållare nära dig Fyll endast till 2/3

Hantering av sprutor och kanyler Samma spruta får inte användas till olika patienter Engångsspruta får endast användas en gång, dvs den får inte återfyllas Uppdragningskanyl skall alltid avlägsnas ur förpackningen efter varje uppdragning

Ytdesinfektion Desinfektion så snart som möjligt Små mängder - Alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid Större mängder - Virkon eller Perform

Värmedesinfektion 1:a hands valet. Instrument, kärl och flergångmaterial - rengörs & desinfekteras (85 C) i diskdesinfektor. Öppna instrumenten och placera kärl så att vattnet kan komma åt.

Smittförande tvätt? Blodprickar - vanlig tvätt Blodiga textilier - smittförande tvätt (gul tvättsäck + vattenlöslig innersäck) Kuddar som ej går att tvätta kasseras

Avfallshantering Blodprickar - vanligt avfall Rikligt blodigt - farligt avfall Stickande & skärande föremål - smittförande avfall

Hantera allt blod som potentiellt smittsamt

Regelverk och referenser Skydd mot blodsmitta AFS 1986:23 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:3 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker AFS 2005:1 Hantering av smittförande avfall SOSFS 2005:26 Att förebygga vårdrelaterade infektioner SoS 2006 www.vårdhandboken.se Akademiska sjukhusets lokala anvisningar - Kvalitetshandboken

Lagstiftning Skydda dig mot smitta och andra skaderisker

1 maj 2013 - ny lagstiftning EU-direktiv AFS 1986:23 Blodsmitta AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Förstärkta krav på utbildning, säkerhetsprodukter mm Allt blod ska betraktas som risk - märkning kan komma att upphöra Ny: AFS 2012:7